RESPIRATION Flashcards
Beskriva den generella uppbyggnaden och funktionen på de olika organ/strukturer som är involverade i ventilationen
Näshålan
Svalg (Pharynx)
Munhålan
Struphuvud (larynx)
Trachea
Huvudbronker
Bronker (brosk)
Bronkioler (ej brosk)
Respiratoriska bronkioler
Alveoler
Beskriva funktionen hos de olika celltyperna i respirationsorganen
- cilieförsedda cylindriska celler, som dominerar. Varje cell har ca 300 cilier.
- bägarceller, som avger slem till ytan.
- brush cell, som har mikrovilli på sin yta. Vid dessa cellers basala yta finns afferenta nervändor, vilket innebär att cellerna fungerar som känselceller (sensoriska).
- basalceller, som kan dela sig mitotiskt och differentiera till de olika celltyperna.
- små granulära celler, som hör till det s.k. DNES-systemet (diffusa neuroendokrina systemet). Dessa celler reglerar avgivningen av muköst och seröst slem.
Makrofager finns även i alveolen som är en del av leukocyterna
I alveolen finns även
Typ 1 cell: bildar väggen, tunnt epitellager som gör det möjligt för gasen att gå genom membranet.
Typ 2 cell: producerar surfantant som reducerar ytspänningen så att inte alveolen dras samman.
Förklara hur en inandning respektive en utandning sker inklusive muskel- och
pleurafunktionen
Inspiration: När inandningen börjar är andningsmuskulaturen avslappnad. Inandningsmusklerna är diafragma som utgör 70% av inspirationen och yttre interkostalmusklerna som ligger mellan costae. Inspirationen är en aktiv process vilket innebär att vi använder oss utav inandningsmuskulerna. När dessa muskler kontraheras höjs revbenen vilket medför att brösthålans volym ökar ytterligare. När inandningen är slut slappnar inandningsmusklerna av. De olika stegen i inandningen går inte ett steg i taget, utan mycket sker samtidigt för att inandningen ska ske så smidigt som möjligt.Detta sker enligt Boyles lag kommer ett gastryck minska när volymen i rummet (lungan) ökar.Detta betyder således att trycket i lungan minskar när lungan vidgas. Trycket minskar till slut så mycket att atmosfärtrycket blir högre än i lungan – och luften vill då börja flöda in i lungan. Luften kommer flöda in i lungan ända till trycket i lungan blir lika stort som trycket i atmosfären och då är inandningen slut.
Vid ansträngd inandning använder man även pectoralis minor och scalenes musklerna, sternocleidmastoid, de accessoriska musklerna. Vid ansträngd andning använder man de inre intercostal musklerna och den raka bukmuskulaturen.Expiration: Utandningsmusklerna är inre interkostalmuskler vars funktioner är att sänka revbenen och vara aktiv i utandningen och stabilisera revbensmellanrummet. De ligger mellanm. intercostales externus (yttre revbensmuskeln) och m. intercostales intimi (inre, avskild del av den inre revbensmuskeln). Samt bukmuskulatur m. rectus abdominis (raka bukmuskeln) som är en lång platt muskel längs framsidan av buken Raka bukmuskelns funktioner är att Flexion av columna, tippa bäckenet bakåt, minska bukhålans volym (öka buktrycket), spänna bukväggen. Samt m. transversus abdominis (sneda bukmuskeln).I vila sker utandningen passivt, det vill säga vi behöver inte använda våra muskler för att andas ut. Detta beror på lungornas och bröstkorgens elastiska krafter som vill minska volymen i lungorna och bröstkorgen. När diafragman slappnar av minskar brösthålans volym, dessutom ökar trycket i bukhålan vilket pressar diafragman uppåt och minskar brösthålans och lungornas volym ytterligare. Eftersom volymen i lungan minskar vet vi nu enligt Boyles lag att trycket kommer öka. När trycker ökar och överstiger atmosfärstrycket kommer luften flöda ut från lungorna och ut ur kroppen. Detta sker till trycket jämnar ut sig igen.Utandningen i vila sker alltså passivt, men vid fysisk ansträngning sker den också aktivt. Detta eftersom vi måste andas både snabbare och djupare än i vila. Som tur är finns då de inreinterkostalmusklerna som kontraheras och drar revbenen nedåt, vilket minskar bröstkorgens volym. Även bukmuskulaturen hjälper till i utandningen genom att en sammandragning av dessa muskler ökar trycket i bukhålan snabbare, vilket gör att diafragman snabbare pressas uppåt. Allt detta är nödvändigt för att kunna öka andningsfrekvensen tillräckligt vid aktivitet
Beskriva olika de typerna av respiratoriska volymer och kapaciteter, samt begreppen
pulmonell- och alveolär ventilation, dead space
Pulmonell och alveoler ventilation. Alveoler ventilation är den mängd ny luft som når alveolerna och deltar i gasutbyte. Pulmonell ventilation är den totala mängden gas som andas in eller ut mätt i liter per minut.
Beskriva hur gasutbytet i lungan och gasutbyte i perifer vävnad sker
Ventilation och perifusions förhållanden. För hög O2 kommer innebära bortkastad ventilation och då kommer kärlen att dilateras. För låg O2 innebär att kärlen kommer att shuntas och och leds över till andra delar som är bättre ventilerade. Även att kräken dras samman.
På samma sätt kan bronkerna också shunta och ledas över till delar som är väl perfunderade, bronkerna kan dras samman.
Gastransport
SYRETRANSPORT:
Kopplat till hemoglobin. Varje Hb molekyl har fyra sub enheter varje subenhet har en protein del och en hem del som har en järnhandel kopplad till sig. Det är denna järnjonen som binder till syrgaset. Det kan totalt binda fyra syrgas molekyler till varje Hb molekyl. Den första och fjärde syremolekylen har svårast att binda och släppa från Hb på grund av att kurvan är brant vid 75% respektive 25%.
Myoglobin är ett protein i muskelcellerna som binder bättre till syre än Hb. När myoglobin möter Hb kommer syret att förflytta sig detta medför att muskeln också har tillgång till syre även om tillförseln via cirkulationen skulle minska.
Högre temp, lägre pH och högre CO2 halt kommer göra så att O2 lättare dissocierar från Hb till vävnaden.
KOLDIOXIDTRANSPORT:
kan transporteras i plasma, i Hb och i form av bikarbonat.
När det är i form av bikarbonat kommer CO2 + H2O H2CO3 HCO3- + H+
Reaktionen går åt två håll sen när den skall diffundera ut ur kroppen. Det är därför man andas ut vatten och koldioxid då reaktionen går tillbaka åt andra hållet.
Förklara hur respirationen regleras och hur olika faktorer påverkar detta
Rytmgivande centrum i pons (PTC) kommer att reglera kemoreceptorer i medulla oblogngata som kallas för centrala kemoreceptorer. Dessa reglerar expiration och inspiration. Dessa receptorer känner av CO2 koncentrationen i den ECV. EGentligen känner de av H+ och inte CO2 men dessa går hand i hand då koldioxid blir till en bikarbonat jon och en vätejon.
Det är dock inte bara det låga pH värdet som påverkar ventilationen med hjälp av centrala kemoreceptorer då det är svårt för H+ att passera blod-hjärnbarriären. Det finns receptorer i leder, muskler och i lungorna som kan påvkera det autonoma nervsystemet (relaxera glatta i bronkerna så att de vidgas)
Kemoreceptorer i blodbanan finns Glomus caroticus som är i a.carotis communis även i aorta bågen. Dessa kallas för perifera kemoreceptorer. Dessa receptorer kommer att sända en afferent signal via kranialnerv X och IX till det medullära centrat som är en del av hjärnstammens inspiratoriska del. När CO2 halten i blodet är högt kommer det leda till högre arbete i medullära centra som i sin tur kommer påverka takthållaren PTC så att mer CO2 kommer att ventileras ut från lungorna.
Beskriv respirationsorganens betydelse för syrabasbalansen
Med hjälp av centrala kemoreceptroer kan kroppen snabbt känna av den ökade mängden syra i kroppen och att det behöver vädras ut för att snabbt neutrailsera och få en jämvikt mellan syra och bas i kroppen. I andra hand används perifera kemoreceptorer som är de syrgaskännande receptorerna i kroppen som används vid väldigt låg syrehalt eller om de centrala kemoreceptorerna har satts ur funktion.
Andningen är alltså vital för att upprätthålla ett normalt pH värde i kroppen. det är kroppens “snabba” sätt att reglera ett snabbt pH skift. Annars kan kroppen använda sig av njurarna via urin. Även lokalt i muskelceller t.ex om mjölksyra bildas.
Respiratorisk acidos orsakas av att koldioxid inte transporteras bort i tillräcklig mängd.
Metabolisk acidos uppstår vid otillräcklig syretillförsel till vävnad. Cellernas energiomsättning sker då genom anaerob metabolism, varvid glukos och glykogen används som bränsle och mjölksyra (laktat) bildas som restprodukt. Mjölksyran sönderdelas till vätejoner och laktat. De flesta av vätejonerna buffras i vävnaden och binds till protein eller bikarbonatjoner, men några passerar ut i blodbanan och orsakar en sänkning av pH-värdet.
