Respiration Flashcards

1
Q

Ventilation

A

När lungorna tar in luft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Respiration

A

Processen där lungorna tar in luft, syresätter blodet och vävnaderna och tar upp avfallsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

De övre luftvägarna

A

Näsa, munhåla och svalg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

De nedre luftvägarna

A

Struphuvud, luftstrupe, luftrör och lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Var finns stämbanden och struplocket?

A

I struphuvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Funktionen hos respiratoriskt epitel

A

Epitelet har cilier där partiklar fastnar för att ge lungorna ren luft. Cilierna transporterar partiklarna till magsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad omges luftvägarna av och varför?

A

De omges av brosk för att förhindra att de kollapsar. Ju längre ner man kommer i luftvägarna desto mindre brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tracheas funktion

A

Trachea kan vidga sig med mha muskelceller som får signaler från nervsystemet. Den delar upp sig i de två primära bronkerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bronk till terminal bronkiol

A

Bronkerna delar upp sig i de sekundära och tertiära bronkerna som sedan övergår till bronkioler och 6500 terminala bronkioler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bronkiolens funktion och utseende

A

Bronkiolen omges av glatta muskelceller som möjliggör bronkodilation och bronkokonstriktion. De övergår i 150 miljoner alveoler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Alveolens funktion och utseende

A

Alveolen är en liten tunn vätskefylld blåsa bestående av ett mycket tunt lager epitelceller som omges av ett tätt kapillärnät och elastiska fibrer. Här sker gasutbytet med blodet. På alveolens yta finns alveolmakrofager som fagocyterar eventuella partiklar som tagit sig hit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alveolväggens surfaktant

A

I alveolväggen finns specialiserade epitelceller som utsöndrar en surfaktant som ger vätskan i alveolen mindre ytspänning. Utan surfaktanten hade alveolen kollapsat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lungsäckarnas utseende och funktion

A

Lungan omges av en något vätskefylld lungsäck. Den består av den viscerala hinnan som har kontakt med lungan och den parietala lunghinnan som har kontakt med bröstkorgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur styrs andningen?

A

Andningen styrs av nervceller från medulla oblongata och pons som innerverar muskelceller. Det ger en volymförändring av lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Inandning

A

Inandningen startar med en vidgning av brösthålan och trycket i pleurahålan sjunker, vilket hör att lungorna dras utåt med bröstväggen. Då sjunker alveolartrycket och blir lägre än atmosfärtrycket. Luft sugs då in tills trycker är utjämnat. Kan skrivas som Patm>Palv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Normal utandning

A

Normal utandning är passiv. Lungorna och bröstkorgen pressas ihop när inandningsmusklerna slappnar av. Diagfragma pressas då upp mot bukhålan. Lungvolymen minskar och alveolartrycket stiger. Då pressas luften ut ur alveolerna och ut i atmosfären tills tryckskillnaden är utjämnad. Kan skrivas som Patm

17
Q

Aktiv utandning

A

Vid aktiv utandning kontraherar de inre interkostalmusklerna och drar revbenen neråt. Även bukväggsmusklerna kontraherar och trycket i bukhålan stiger. Det gör att diafragma pressas uppåt snabbare

18
Q

Muskler vid inandning

A

Sternocleidomastoideus, scalene, pectoralis minor, serratus anterior

19
Q

Muskler vid utandning

A

inre interkostalmusklerna, rectus abdominis

20
Q

Total lungvolym

A

5-6l

21
Q

Tidal volym (luft som andas in eller ut)

A

0,5l

22
Q

Inandningsreserv

A

2-3l

23
Q

Utandningsreserv

A

1l

24
Q

Vitalkapacitet

A

tidal volym + in- och utandningsreserver

25
Q

Residualvolym (kvar efter maximal utandning

A

1l

26
Q

Minimalvolym (lungvolym vid död)

A

0,1l

27
Q

Luftvolymen i döda rummet (där inget gasutbyte sker)

A

150ml. Är tidalvolymen 500ml kommer 350ml frisk luft att gå ner i alveolen. 150ml av den friska luften stannar i döda rummet och används vid nästa inandning

28
Q

Transport av O2 i blodet

A

O2 transporteras till 98,5% bundet till Hb och bara 1,5% fritt i plasman. När blodet passerar genom lungkapillären stiger partialtrycket av O2 och det binds till Hb. Mängden O2 som diffunderar ut i vävnaden bestäms av Hb i blodet, Hbs mättnadsgrad och minutvolymen.

29
Q

2,3-Bisfosfoglycerat och syremättnad

A

2,3-Bisfosfoglycerat bildas i glykolysen och binder till betakedjorna i Hb. Det minskar syremättnaden, vilket är väsentligt för dess förmåga att frigöra syre från vävnaden

30
Q

Transport av CO2 i blodet

A

CO2 transporteras till 70% i form av HCO3-, 23% bundet till Hb och 7% fritt i plasman

31
Q

Andningsreglering

A

Dorsala respirationsgruppen i medulla oblongata sköter normal inandning och ventrala respirationsgruppen sköter kraftig in- och utandning.

32
Q

Vad påverkar andningens djup och frekvens

A

Pons

33
Q

Varifrån får andningscentrum signaler?

A

Kemoreceptorer, som får information om pH, pO2 och pCO2, och baroreceptorer, som får signaler om blodtryck, i arcus aortae och halsartärer.

Kemoreceptorer i medulla oblongata

Proprioreceptorer i lungorna