Kärlsystemet

Question 1

Blodkärlens struktur

Answer 1

Består av 3 skikt, tunica intima, media och externa

Question 2

Tunica intima

Answer 2

Tunica intima består av ett enkelt endotelcellsskikt och ett tunt skikt av bindväv. I artärer finns också ett skikt av elastiska fibrer i den yttre delen av intiman.

Question 3

Tunica media

Answer 3

Tunica Media består av glatta muskelceller omgivna av bindväv. Det är fast förankrat i tunica intima och tunica externa. Ett yttre elastiskt membran skiljer Media och externa åt.

Question 4

Tunica externa

Answer 4

Tunica externa är det yttre skiktet vars struktur beror på kärltyp. I artärer består tunica externa av kollagenfibrer och elastiska fibrer. I vener finns elastiska fibrer och glatta muskelceller.

Question 5

Vasa vasorum

Answer 5

Vasa vasorum finns i större artärer och vener och kan beskrivas som kärlens kärl som förser celler i tunica media och externa med näring och syre.

Question 6

6 skillnader mellan artärer och vener

Answer 6

1. Artärer har tjockare väggar och högre blodtryck
2. Tomma artärer har en liten rund lumen som är hålrummet i blodkärlen där blodet finns
3. Tomma vener har en större ihopsjunken platt lumen
4. Veners intima är flexibel medan den hos artärer veckar sig
5. Artärer är mer spänstiga
6. Vener har klaffar

Question 7

Elastiska artärer

Answer 7

De största artärerna, absorberar tryckvågen efter systole

Question 8

Kontraktila artärer

Answer 8

Utgår från de elastiska artärerna, kan ändra sin diameter

Question 9

Hur regleras vasokonstriktion/dilation

Answer 9

Hormonellt, nervöst och lokalt

Question 10

Elastic rebound

Answer 10

Artärväggarna i de elastiska artärerna spänns ut vid det höga trycket under systole och återgår till ursprunglig storlek under diastole och pumpar då blodet vidare. Detta jämnar ut blodtrycksskillnaden mellan systole och diastole

Question 11

Veners blodflöde

Answer 11

Vener för blodet tillbaka till hjärtat

Question 12

Vener övergår i vilken typ av kärl?

Answer 12

Venol

Question 13

Varför finns venklaffar

Answer 13

De förhindrar att blodet flödar bakåt för att säkerställa det venösa återflödet

Question 14

Vad underlättar det venösa återflödet?

Answer 14

Kontraktion av skelettmuskulaturen i extremiteterna som omger venerna

Question 15

Kapillärer

Answer 15

De minsta blodkärlen, tunna väggar

Question 16

Var sker allt ubyte mellan blod och vävnad?

Answer 16

I kapillärerna

Question 17

Vilka perifera vävnader har kapillärbädd?

Answer 17

Alla utom epitel, brosk och vissa strukturer i ögat

Question 18

Kapillärväggen

Answer 18

Ett tunt lager endotelceller som klär insidan av ett basalmembran, saknar tunica media och externa

Question 19

Täta kapillärer

Answer 19

Finns i all vävnad utom epitel och brosk, täckande endotel och medger diffusion av vatten, små molekyler, elektrolyter och hydrofoba ämnen.

Question 20

Fenestrerade kapillärer

Answer 20

Har porer i endotelet och medger utbyte av vatten och molekyler mellan plasman och interstitiet. finns i choroid plexus, endokrina körtlar, glomeruli och tarmväggen. Medger diffusion av vatten, joner och små molekyler.

Question 21

Sinusoider

Answer 21

Finns i lever, benmärg och endokrina organ. Har luckor mellan endotelcellerna. Medger diffusion av plasmaproteiner

Question 22

Vilka tryck finns i kärlsystemet

Answer 22

Arteriellt blodtryck, hydrostatiskt kapillärtryck och venöst blodtryck

Question 23

Transport mellan kapillär och vävnad

Answer 23

Sker huvudsakligen via diffusion.

Question 24

Filtration

Answer 24

Filtration drivs av det hydrostatiska trycket. Blodet utsätts för tryck av hjärtats pumpförmåga och en vätska komprimeras inte under tryck. Den pressas bara vidare. När blodet då utsätts för tryck filtreras det ut i vävnaderna genom mellanrummen mellan endotelcellerna. Detta drar med sig lösa ämnen.

Question 25

Hydrostatiskt tryck

Answer 25

Vätsketrycket i en vattenlösning

Question 26

Reabsorption

Answer 26

Beror på det osmotiska trycket. Vattenmolekylerna ska över den semipermeabla kapillärväggen och transporteras mot koncentrationsgradienten.
Kapillärerna är inte permeabelt för plasmaproteiner, vilket skapar det kolloidosmotiska trycket genom att skillnaden i proteinkoncentration skapar en skillnad i osmotiskt tryck mellan plasma och vävnadsvätska.

Det innebär att vävnadsvätska dras in i kapillärerna genom osmos. Interstitiet har en låg proteinkoncentration, vilket gör att för att skillnaden i kolloidosmotiskt tryck är så stor vill blodet jämna ut sin proteinkoncentration genom att låta vatten från vävnaden diffundera in i kärlet. Det leder till en jämnare fördelning av proteiner.

Question 27

Genomblödning av vävnader

Answer 27

Viktigt för att förse vävnaden med näring och syre samt att transportera bort CO2 och andra avfallsämnen. Det sker vid behov och alla vävnader genomblöds därför inte samtidigt.

Question 28

Vävnader som genomblöds kontinuerligt pga vitala organ

Answer 28

Hjärta, hjärna och lungor

Question 29

Genomblödningens reglering

Answer 29

Minutvolym, resistens i kärl och blodtryck

Question 30

Minutvolym

Answer 30

Kallas även cardiac output. CO = HR x SV, dvs hjärtfrekvens x slagvolym

Question 31

Hormoner som påverkar hjärtfrekvens

Answer 31

adrenalin, noradrenalin och thyreoideahormon

Question 32

Autonom reglering av hjärtfrekvens

Answer 32

Regleras av utsöndringen av acetylkolin från parasympatiska motorneuron som påverkar sinusnoden, vilket sänker frekvensen. Noradrenalin utsöndrat från sympatiska neuron har motsatt effekt

Question 33

Slagvolym

Answer 33

Mängden blod som pumpas ut vid ett hjärtslag

Question 34

Hur bestäms slagvolym

Answer 34

Bestäms av mängden blod som kommer in i höger förmak. Mer blod = större slagkraft. Detta kallas preload.

Question 35

Slagvolymens påverkan på hjärtfrekvens

Answer 35

I hö förmak finns sträckreceptorer som påverkas av mängden blod, och ju mer blod desto tätare depolariseringar av sinusnoden. det leder till högre hjärtfrekvens

Question 36

Frank-Starlings lag

Answer 36

Om det kommer tillbaka mer blod till hjärtat ,måste det också pumpa ut mer blod

Question 37

Begränsningar av Starlingeffekten

Answer 37

Kammarväggens förmåga att töja sig begränsas av myokardiets bindväv, det fibrösa skelettet och perikardiet, vilket gör att hjärtat inte kan fyllas med obegränsad mängd blod

Question 38

Autoreglering av kardiovaskulära systemet

Answer 38

Autoregleringen sker i kärlen. Vid normalt blodtryck och blodvolym befinner sig kroppen i homeostas. Vid fysisk stress eller kemiska förändringar blir det lokala trycket och flödet otillräckligt, vilket leder till att autoregleringen minskar resistensen och ökar blodflödet lokalt. Då uppnås homeostas. Vid otillräcklig autoreglering startas övriga system

Question 39

Endokrin reglering av det kardiovaskulära systemet

Answer 39

Vid endokrin reglering är registrerar baroreceptorer i njurarna ett lågt blodtryck, vilket stimulerar utsöndringen av renin. Det får angiotensinogen att omvandlas till angiotensin I som sedan omvandlas till angiotensin II av ACE.

Det stimulerar även binjuren att utsöndra aldosteron, vilket får njurarna att spara på Na+ och vatten. Mer vatten ger större blodvolym som gör det lättare att upprätthålla blodtrycket.

Även törstcentrum stimuleras av baroreceptorer som finns i arcus aortae och sinus caroticus.

Angiotensin påverkar hypofysen att utsöndra ADH, som påverkar vasokonstriktion och får njurarna att spara Na+ och vatten. Det ger mindre urin.

Question 40

Neuronal reglering av kardiovaskulära systemet

Answer 40

Baroreceptorerna i hö förmak, arcus aortae och sinus caroticus går upp till medulla oblongata och det kardiovaskulära centrumet och nervsystemet påverkar då hjärta och kärl

Nervsystemet utsöndrar adrenalin och noradrenalin som orsakar vasokonstriktion respektive en ökning i HF och slagstyrka. Då ökar minutvolymen och BT ökar

Question 41

Hjärtats reglering av kardiovaskulära systemet

Answer 41

Högt tryck regleras genom att hjärtat utsöndrar natriuretiska peptider, ANP och BNP vars effekter är ökad utsöndring av Na+ och vatten i urinen, minskad tröst samt hämning av ADH, aldosteron, adrenalin, noradrenalin och perifer vasodilation. Det leder till minskad och minskat blodtryck

Question 42

Genomblödning av placenta

Answer 42

Placenta fungerar sim njurar, lungor och mag-tarmkanal för fostret och ansvarar således för ämnesomsättningen. Därför är stor genomblödning viktigt

Question 43

Återförsel av blod från placenta till foster

Answer 43

Blodet återförs från placenta via navelvenen. Majoriteten av detta syrerika blod går direkt till v. cava inferior där det blandas med blod från underkroppen

Question 44

Blodets väg från v. cava inferior till systemkretsloppet

Answer 44

Blodet från v. cava inferior kommer in i hö förmak och flödar genom foramen ovale, en öppning mellan förmaken, direkt in i vä förmak. Det pumpas sedan ut direkt i systemkretsloppet och leds förbi lungorna.

Question 45

Venblod från huvudet hos fostret

Answer 45

det syrefattiga venblodet från huvud och överkropp flödar genom v. cava superior till hjärtat. Flödesriktningen gör att bara lite av det blandas med placentalt blod. Majoriteten av det går genom AV-klaffen till hö kammare till lungartären

Question 46

Ductus arteriosus

Answer 46

Mellan lungartären och aorta finns en förbindelse, ductus arteriosus. Fostrets lungor är sammanfallna och resistensen i lungkretsloppet är därför större än i systemkretsloppet. Därmed strömmar större delen av blodet från hö kammare genom DA för att sedan strömma vidare till aorta. DA mynnar i aorta efter avgången för artären till huvudet, så att syrerikt blod kan strömma mot huvudet

Question 47

Andel blod till placenta vs underkroppen

Answer 47

75% till placenta

25% till underkroppen

Question 48

Cirkulatoriska förändringar efter födseln

Answer 48

1. Resistensen i systemkretsloppet mer än fördubblas, vilket ökar trycket på vä sida
2. Vid första andetaget vidgas lungor och kärl, vilket minskar resistensen markant. Trycket i hjärtats hö sida minskar och lungartären minskar
3. Foramen ovale och ductus arteriosus stängs