PVK Flashcards
Hur tänker du kring provtagning ur en PVK? Om du tar prover från en PVK, vad ska du alltid göra först och vad gör du efteråt?
-Blodprovstagning ur en perifer venkateter kan utföras i undantagsfall när venkatetern är nyinlagd, men är förenat med högre risk för hemolys än blodprovstagning via provtagningssystem anpassat för venprovtagning
-Slaskprov ska tas innan det går att ta blod för analys. Tänk på rörordningen vid slaskprov.
-Om möjligt ska venkateter eller venport som spolats med heparin undvikas för provtagning.
Vad är syftet med en fri venväg?
-Snabb tillförsel av läkemedel, elektrolyter, näring och vätska.
-Bra vid blodtransfusioner och vid eventuella komplikationer (operationer exempelvis).
-Bra att inte behöver sticka patienten på nytt inför varje gång.
Hur informerar du patienten?
-Informera patienten om hur och varför PVK ska insättas. Även hur länge det kommer pågå. Vid oro kan kärl dra ihop sig och därför kan detta vara lugnande.
-Fråga om patienten är stickrädd och vill ha smärtlindring.
-Informera om hur en PVK ser ut. Att det är en slang och inte en nål som ligger i kärlet och kan därmed röra handen efter inläggning.
-Patienten bör ligga ned vid insättning
Utifrån patientens perspektiv, vilken information kan patienten ge
som hjälper dig i momentet?
-Stickrädsla
-Dialys/AV-fistlar
-Förlamningssymtom
-Bröstcancerkirurgi med borttagna lymfkörtlar
-Fråga patienten om vilken hand som är dominant.
-Tidigare insticksställe om denne fått PVK förut
Redogör för val av punktionsställe. Motivera ditt val. Finns andra alternativ? Hur tänker du kring stas?
-Leta efter optimala vener och ta din tid. Snabbt tänkande kan leda till att det misslyckas och då måste man börja om igen.
-Stick i vävnad som inte har ärrvävnad. Ärrvävnad kan leda till svårigheter att komma in i huden med kanylen.
-Ett frekvent stickande i samma område kan ge irritationer. Stick på ett nytt ställe vid misslyckande.
-Börja att sticka så distalt som möjligt, eftersom vid misslyckande kan man sticka längre upp mot kroppen.
-Det är optimalt att sticka i en venklyka eftersom risken minskas för att venen glider undan vid punktion.
-Välj ett välfyllt rakt och stort kärl som möjligt.
-Stick inte i vener som ligger nära en led eller en artär. Om sticket sker nära en led finns en risk att katetern böjs och påverkar blodflödet negativt. Att sticka nära en artär kan leda till artärpunktion.
-Stasa så kort period som möjligt eftersom det kan leda till felvärden om blodprov ska tas.
Vad kan otydliga vener bero på?
-Patienten är kall
-Patienten är orolig= kontraktion av kärl
Hur tänker du kring val av PVK:ns storlek? Motivera hur du tänker.
-Val av storlek styrs av behovet av flöde samt blodkärlets utseende och funktion.
-För att traumatisera kärlen så lite som möjligt bör tunnast möjliga kanyl användas.
-Vanliga kristalloider och där det inte finns behov av högt flöde räcker det oftast med PVK som är blå eller rosa.
-Vid blodtransfusion som har högre viskositet bör en grövre kateter med ett gaugetal på högst 20, dvs rosa PVK.
-Vid behov av mycket stora flöden, exempelvis massiva blodtransfusioner i samband med stora blödningar bör en grå eller orange PVK väljas.
Redogör risker med att sätta en PVK.
-Blodsmitta
-Infektioner genom insättningen eller att bakterier tar sig in via ett kontaminerat luerlockport, eller via kontaminerade läkemedel eller infusioner.
-Tromboflebit, alltså inflammation och blodproppsbildning i en ytlig ven. Beror på irritation i kärlet som kan bero på infusionlösningen eller på en bakteriell kolonisering av den intravaskulära delen av katetern. Kan även bero på storlek och material på PVK, typ av förband och erfarenheten som den som sätter in PVK har.
-Luftemboli kan uppstå om infusionsaggregatet och trevägskranarna inte fylls ordentligt med vätska innan infusionen kopplas till patienten. Risken för detta är större om infusionen sker från glasflaska, som kräver luftning. Även dåligt förberedd sprita där kvarvarande luft injiceras.
Vilket syfte har förbandet som sätts över PVK:n?
-Förhindrar patogener att ta sig in i insticksstället.
-Fixering av katetern
Vilka observationer görs efter insättningen av PVK?
1.En utdragen mandräng får aldrig återföras in i venkatetern eftersom det då finns risk att katetern skärs av. Venkateterns mandräng läggs direkt i avsedd avfallsbehållare
2.Släpp stasen då venkatetern är i kärlet.
3.Kontrollera venkateterns läge genom spolning med Natriumklorid
4.Fixera venkatetern noggrant
5.Märk förbandet med datum och signatur och använd avsedd etikett för venkateterns slang. Skriv inte direkt på förbandet eftersom plasten då kan skadas.
6.För att ytterligare fixera PVK och tillhörande slangar ska ett yttre förband användas. Löst hängande slangar kan öka risken för tromboflebit och eventuell utdragning.
7.Dokumentera inlagd venkateter i patientens journal. Tidpunkt, kateterns storlek och placering.
Vilka observationer görs efter uttagandet av PVK?
Hur dokumenterar du dina åtgärder i patientens journal enligt gällande lagar och författningar?
- Indikationer för behandlingen
- Datum
- Klockslag
- Storlek på katetern
- Insticksstället
- Kontroller som genomförts
- Antalet kontroller som gjorts
- Eventuella komplikationer
- Förbehandling med ex EMLA eller värmedyna
Beskriv 4 faktorer som kan orsaka Trombofelit.
- Irritation i kärlet som kan bero på infusionlösningen eller på en bakteriell kolonisering av den intravaskulära delen av katetern.
- Storlek och material på PVK
- Typ av förband
- Erfarenheten som den som sätter in PVK har
Ge 3 exempel på faktorer som avgör valet av storleken på PVK
- Storleken på kärlet. Barn behöver mindre än vuxna pga mindre kärl tex
- Behov av flöde
- Läkemedlets viskositet. Trögare LM behöver föras in i en grövre kanyl
Beskriv faktorer som kan orsaka luftemboli.
Om infusionsaggregatet och trevägskranarna inte fylls ordentligt med vätska innan infusionen kopplas till patienten.
Risken för detta är större om infusionen sker från glasflaska, som kräver luftning. Även dåligt förberedd spruta där kvarvarande luft injiceras.
