KAD Flashcards

1
Q

Indikationer?

A
  • Tömning av urinblåsan vid urinretention (oförmåga att kunna tömma urinblåsan).
  • Kontroll av urinproduktionen, exempelvis i samband med operation och vård av svårt sjuka patienter
  • Instillation (insprutande) av läkemedel i urinblåsan, exempelvis cytostatika vid blåscancer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för typer av katetrar?

A
  • Kvarliggande kateter
    Används vid ett förväntat behov av kateter under en längre tid. Urinen samlas i en uppsamlingspåse.
  • Tappningskateter
    Vid en tappning används som regel en kateter utan ballong, eftersom syftet är bara att tömma blåsan på urin och sedan dras kateten ut. Tappningskateter används vid den teknik som kallas ”ren intermittent katetrisering” (RIK).
  • Suprapubisk kateter
    Supra= över och pubis= blygdbenet. Detta innebär att katetern sätts in efter en punktion av bukväggen och urinblåsan.

Denna form av kateterisering kan användas om det finns ett hinder omöjliggör insättning via urinröret. Vanligtvis används speciella kateter-set för detta där utrustning för punktion och fixering samt suprapubiskateter ingår.
Inläggningen görs av läkare och sker med lokalbedövning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur länge kan en KAD sitta kvar?

A

Det beror på patientens enskilda behov. Det första bytet av katetern bör dock
göras inom 4–6 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Redogör för längden på männens respektive kvinnors urinrör.

A

Kvinnor
Ca 5 cm.

Män
Ca 20–25 cm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mannen har tre trånga partier längs urinröret – vilka?

A
  • Urinrörsmynningen
  • Penoskrotalvinkeln
  • Området strax före prostatakörteln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka utmaningar kan du mötas av vid kateterisering av kvinna?

A
  • Svårt att identifiera urinmynningen då anatomin kan förändras om man
    har fött barn samt vid åldrande. Även bristningar i vävnaden och slemhinnan kan förändras.
  • Goda förutsättningar kan skapas genom bra belysning och en extra hand
    i form av att en assistent håller isär blygdläpparna på patienten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Redogör för hur tvättning av en kvinna för utföras?

A

-Tvättningen kan ske med mild tvållösning

  • Assistenten tvättar patientens underliv genom att börja vid urinrörsmynningen och arbetar utåt mot inre och yttre blygdläpparna
  • Fortsätt med att tvätta över symfysen
  • Avsluta med ljumskarna och anus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Redogör för hur tvättning av en man går till

A
  • Tvättningen av underliv kan ske med mild tvållösning.
  • Assistenten desinficerar händerna, tar på förkläde och handskar.
  • Tvättar underlivet genom att börja vid urinrörsmynningen och arbetar
    utåt.
  • OBS! Man får inte gå tillbaka till tidigare tvättat område.
  • Börja med att dra tillbaka förhuden så långt som möjligt. Tvätta försiktigt
    runt urinrörsmynningen och fortsätt runt hela ollonet.
  • Tvätta runt penisskaftet och över symfysen
  • Avsluta med ljumskar och pung.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bedövningsgel har tre syften – vilka?

A
  • Smärtlindrande
  • Glidmedelseffekt
  • Vidgar urinröret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur vet du att katetern är i rätt läge?

A

Det kommer urin samt att den har förts in tillräckligt långt. På män ska katetern
ända fram till delningsstället medan på kvinnor så kan man föra in katetern
ytterligare 5 cm efter urinsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur mycket bedövningsgel ska man ge? Är det skillnad på män och kvinnor i mängden gel och applicering?

A

Män: minst 20g
Kvinnor: 5-10g

Skillnaden beror på längden på urinröret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur långt ska katetern föras in på kvinnor respektive män?

A

Män: ca 25 cm
Kvinnor: 5 cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör du om det inte kommer någon urin?

A

Om det inte kommer urin vid införandet måste orsaken åtgärdas innan katetern kuffas

Den vanligaste orsaken är att bedövningsmedel har fastnat i kateterns ”ögon” och stoppar evakueringen av urin från urinblåsan.

Om ingen urin kommer kan man be patienten att krysta eller hosta försiktigt eller trycka med handen försiktigt över urin blåsan. Om inget av dessa fungerar kan blåssköljning testas, vilket innebär att NaCl spolas in i blåsan för att skölja bort bedövningsrester

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv hur du kan göra patienten delaktig.

A
  • Berätta hur behandlingen går till samt syftet med behandlingen.
  • Demonstrera med en kateter och visa hur det ser ut när ballongen fylls.
  • Informera att urinröret kommer att bedövas ordentligt innan införandet.
  • Berätta hur katetern ska skötas
  • Beskriv eventuella obehag som kan uppkomma vid kateterbärande
  • Informera om behandlingstiden
  • Var öppen för frågor och var lyhörd.
  • Få ett samtyckande av behandlingen från patienten
  • Kontrollera att patienten inte är överkänslig mot latex eller läkemedelsubstansen i bedövningsmedlet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur skyddar du patientens integritet?

A
  • Skärma av
  • Kolla om det finns möjlighet till eget rum
  • Blotta inte patienten för mycket än vad som är nödvändigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Redogör för vilka risker det finns med införandet av KAD.

A
  • Skador på urinröret
  • Skada och irritation på slemhinnan
  • Förträning av urinröret
17
Q

Redogör för vad du dokumenterar

A
  • Indikation
  • Behandlingstid
  • Eventuell omprövning av kateterbehandling
  • Vem som ansvarar för ordinationen
  • Beräknad liggetid för katetern
  • Typ av kateter och storlek
  • Mängd och typ av vätska i kateterballongen
  • Uppgifter om insättningen
  • Uppgifter om kateterventil, uppsamlingspåse och fixering
  • Kateterns batchnummer
  • Patientens egna iakttagelser och upplevelser av behandlingen
18
Q

Vad innebär RIK:ning?

A

Ren Intermittent Kateterisering är en behandling som innebär att du med hjälp av en kateter tömmer urinblåsan på urin. Detta görs regelbundet, oftast flera gånger dagligen. Hur ofta du ska självkateterisera dig får du reda på i samband med att du lär dig metoden. Vid RIK använder du en tunn kateter som förs in genom urinröret och upp i urinblåsan.

När urinblåsan tömts drar du sakta ut katetern. Den urinvolym som töms ut bör vanligtvis inte överstiga 400 ml.

19
Q

Fördelar och nackdelar med RIK:ning

A

Fördelar
- Patienter kan leva ett liv utan KAD som kan upplevas som mer oberoende

  • Undviker många av de olika komplikationerna med KAD
  • Kan lära sig själv att tömma urinblåsan med katetern

Nackdelar
- Sätts in utan bedövning
- Sätts in utan tvätt av genitalier
- Insättandet är inte sterilt

20
Q

Beskriv 2 fördelar samt 2 indikationer med att bära en suprapubisk kateter

A

Indikationer
- Om det inte går att föra in katetern via urinröret
-

Fördelar
- Insättandet sker med lokalbedövning

  • Minskad risk för UVI då katetern inte förs in via urinröret
21
Q

Vilka 2 indikationer kan tyda på att katetern är på rätt plats i urinblåsan?

A
  • Urinsvar
  • Har koll att katetern förts in hela vägen, ex på kvinnor förs den in ca 5 cm och sedan efter urinsvar ytterligare några cm
22
Q

Vilken är den vanligaste volymen som man kuffar med?

A

10 ml

23
Q

Beskriv 2 faktorer som påverkar ditt val av längden på katetern.

A
  • Hur långt urinröret är. Män har längre än kvinnor och behöver alltså en längre kateter.
  • Hur patientens kroppskonstruktion är, ex kraftiga lår kan utgöra ett hinder för kort kateter då kopplingsstycket kan skava