Psykologi Flashcards
Vad religionspsykologi är, hur den fungerar och studeras.
Beskriva mnsk upplevelse av religion med psykologiska termer Studerar religion som upplevelse och beteende då och nu. Transhistoriskt och transkulturellt. Beskriva, förstå och förklara religiösa erfarenhetens psykologiska förutsättningar och funktion
Social konstruktivism
alla föreställningar är SK, grund i språkliga konventioner, formulerat av viss mnsk. Finns inga universella förklaringar. Fokus blir på språket, studera mnsk utifrån smhng
Socialpsykologi
handlar alltså både om individens unika egenskaper och karaktärsdrag, och hur individens sociala omgivning påverkar individens sociala egenskaper
Kunskapssociologi
individ samhälle – mnsk och social ordning interagerar i externalisering (skapa smh verksamhet), objektivering (blir självklarhet) och internalisering (ger subjektiv verklighetsuppfattning). Legitimiseras i en, blir en objektiv verklighet och får mening. Språk och symbolsystem används i legitimisering, brukar inkludera drömmar och döden.
Sammanfattas: samhälle är mnsk produkt. Smh är objektiv verklighet. Mnsk är social produkt. Upprepas varje generation.
Plausibilitetsstruktur – den sociala basen. Alternation – byte (nihilation + terapi). Gruppen har symboliskt universum och olika roller
Kognitiv psykologi
vi gör ständigt urval av information, är alltså inte objektivt registrerande av stimuli. Avgörande i stimulitolkning är erfarenheter och nuvarande situation. Vad vi förväntar oss påverkar stort (antecipation). Två tolkningar kan hamna i strid med varandra
Sundéns rollteori
Hur är en religiös upplevelsevärld psykologiskt möjlig? Påverkat av varsepsy och socipsy. Mönstret man förväntar sig ingår i ett rollpaket (ex polis), byte av roll ger annan referensram, vilket tolkar stimuli. Byte av roll=fasväxling. Dual rollsituation – relation mellan två roller. Roller i berättelser ger identifikationsmöjlighet, rollövertagande leder till att motpartens roll påverkar hur händelser tolkas (polisen och flaskan).
Bibeln har många mnsk-Gud, vi identifierar oss i mnsk, motparten blir då Gud. Många roller genom traditionen kan jämföras med religiöst språk – hjälper en tolka. Rollerna tillsammans bildar en generell människoroll – Guds partner. Religion – en dialogens relation till tillvaron som totalitet.
Attributionsteori:
religiös erfarenhet utifrån samspelsperspektiv. Grundläggande behov för mnsk att göra världen meningsfull, att veta och förklara världen. Men också: att kontrollera sitt liv (information behövs, mening) och ha självaktning (känsla av kontroll, meningsfullhet och förmåga).
Två grupper av faktorer som påverkar val av religiös tolkning ist för inte: 1. situationella (relation till omgivning), kontext (ex kyrka) och händelse 2. dispositionella (egna förutsättningar) – händelse viktig, positiv/negativ, berör en personligen, vilket område hör det till. Tre typer: bakgrunds- (religiös socialisation), kognitiv-lingvistiskfaktor (vana religiösa termer), personlighet och attityd (självaktning, förtröstan i rättvisa, mening extrinsikal/intrinsikal)
Anknytningsteori
barnets tidiga relationer med vårdnadshavare blir till mentala representationer. I vilken mån växlar barnet mellan utforskande- och anknytningsbeteende? Fyra typer av anknytningsmönster: trygg, otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent/motspänstig, desorganiserad anknytning.
Trygga barn balans mellan AoU, söker kontakt med förälder vid främmandesituationen. Undvikande barn söker inte, mer U än A. Ambivalenta kan signalera båda. Desorganiserad om tex föräldrar skrämmande, passar inte in i mönstrena.
Freuds idéer när det gäller religion och religiositet och senare psykoanalytiska teorier som bidrar till förståelse av människors religiositet.
Freud tyckte att det var dåligt – regressivitet, senare bra. Medvetna, förmedvetna omedvetna. Jaget detet överjaget.
Freud: medvetna, förmedvetna, omedvetna. Primärprocess – lustprincipen, psykisk energi flödar fritt. Sekundärprocess – psykisk energi knuten till föreställningar, kontrolleras av förnuft. Detet, jaget, överjaget (drifter, personligheten, samvete) Jaget hanterar konflikter via försvarsmekanismer
Freud religion: Skydd mot impulser, skydd från omvärld. kompenserande, förlängning av överjaget. Religion är neuros, jämför med neurotikers tvångshandlande. Ritualen ersätter tanke/handling som man inte låter sig utföra. Kompensation för fadersgestalten. Förmänskligande av naturen för att minska skräck, hjälplöshet ger faderslängtan. Forntidens gudar har evolverats till Gud. Man regresserar till när man som barn upplevde vanmakt och tillskrev sina föräldrar allsmakt osv.
Ego-psykologi mycket översiktligt - att ha ett hum om
Studera rel erfar: organismisk modell skiljer egots funktionella (varseblivning, tänkande)- och representationella (skapar bild av själv och runtom) delar. Vanligtvis i balans, men andliga övningar påverkar. Olika fysiska faktorer spelar in som lugn, stress, sömn etc. Psykoanalys primärprocessens ohämmade tänkande (oxå förskjutning (bortförklara verkligheten religiöst), förtätning (en bild representerar mycket), symbolisering) gör det mer troligt att se vision.
Själavård och klinisk psykologi - vad är vad och vad är skillnaden samt vad bidrar religion med i en människors svåra situationer?
Själavård – hjälpa vid kriser med de verktyg religionen ger
Klinisk – Finna dolda källor till problem, ge stöd
Religion – förebilder, tröst, hopp. Har man förlorat någon finns hopp om himmel, sjukdom hopp om helande, Guds plan.
Psykoterapi: traumatisk kris, utvecklingskris. Fyra faser: chock, reaktion (många ber), bearbetning, nyorientering. Riter hjälper att hantera kriser, större meningssammanhang också. Neuros: bortträngd, omedveten störning, kan leda till förnekande av tvivel hos religiös.
Själavård – erbjuda hjälp vid kriser med hjälp av de verktyg som religionen erbjuder. Koppla erfarenheter till Gud, andlig vägledning, hjälpa bearbeta.
