Psykisk ohälsa Flashcards

1
Q

Ångest

A
  • Panikångestattack

eller

  • långvarig och allmän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

[ångest] Ångestens 4 delar

A
  • känslan - (oro -> full panik)
  • kroppsliga symtom - (hjärta, mage, svettningar osv)
  • tankar som följer med känslan
  • beteende - (undvikande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

[ångest] Olika typer av ångest

A
  • Generaliserad ångest - (långvarig, diffus och beroende av flera olika saker)
  • Fobier - (ångest kopplat till något speciellt. Specifika fobier -ex hundar
    Socialfobi -ex träffa nya människor
    Agorafobi -torgskräck)
  • Tvångstankar och tvångshandlingar - (olika sätt att försöka kontrollera sin ångest)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

[ångest] Uppkomst av fobier (olika perspektiv)

A

Beteendeperspektivet - (inlärd genom ex klassisk betingning)

Psykodynamiska perspektivet - (symboliskt. ”ångesten är kopplad till någon omedveten konflikt, och fobien är bara ett uttryck för att göra det konkret” (vi är rädda för något annat))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

[ångest] KBT mot panikångest

A

Försöka byta tankebanor som uppstår i samband med panikångestattacken

Händelse -> Tanke, attityd, tolkning av det som händer -> Känsla -> Beteende/handling styrd av känslan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

[ångest] Exponering: en sorts behandling

A

Grundar sig i beteendeperspektivet.

Handlar om att stegvis utsätta sig för en ångestladdad situation och sedan stanna i ångesten tills den avtar - inte undvika eller fly.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

[ångest] OCD

A

Står för Obsessive Compulsive Disorder

Kallas även tvångssyndrom.

Innebär att man har oönskade tankar, fantasier, idéer och rädslor - detta gör att man känner sig tvingad att agera och göra vissa saker. Man blir ofta i starkt behov av kontroll och rutiner.
Ritualer för att i stunden få ner ångesten är något många gör, till exempel ramsor, kontrollera till exempel att dörren är låst flera gånger, att spisen är av eller att göra någonting x antal gånger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Personlighetsstörningar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

[personlighetsstörningar] Borderline / EIPS

A

BPD - Borderline Personality Disorder

EIPS - Emotionellt Instabil Personlighet Syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kriser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Psykoser

A
  • kommer i skov/sjukdomsperioder (kommer och går i perioder)

typer av psykoser:
- paranoid psykos
- schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Schizofreni

A
  • termen uppkom 1911 och betyder kluvet sinne
  • tidig definition med de ”4 A:na”
    [Autistiskt beteende, Associationsrubbningar,
    Ambivalens,
    Affektiva Rubbningar]
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fobier [ångest]

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diagnos
[Vad är en diagnos?]

A

Det är när man fastställer att en person lider av ett tillstånd som följer en mall som man har kommit överens om. (En punkt-lista, stämmer punkterna fär man diagnosen)

För att underlätta och göra vården mer rättsäker har man valt att införa ett internationellt klassificeringssystem.

DSM - ges ut av amerikanska psykiatikerföreningen.
(Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DSM-I (1952)

DSM-II (1968)

DSM-III (1980)

DSM-IV (1994)

A

DSM-I (1952)
- I den fanns “mallar» för att diagnostisera
ca. 100 olika problem.

DSM-II (1968)
- kritik mot DSM-I Och DSM-II = otydliga
beskrivningar. (ca. 190 diagnoser)

DSM-III (1980)
- Mycket tydligare. (ca.270 diagnoser)

DSM-IV (1994)
- kritik för kategorisk-inga nyanser (ca.390 diagnoser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Psykodynamisk terapi
[behandling]

17
Q

Beteende terapi
[behandling]

A

Åtgärden görs vid ”handlingen” - förändra ett beteende/handling.

Eftersom att det vi gör kommer påverka våra känslor.

18
Q

Kognitiv terapi

A

Åtgärden görs vid tanken

19
Q

Biologiskt perspektiv terapi (läkemedel)

A

Åtgärden görs vid hjärnans kemi, alltså genom läkemedel.

Hjärnans kemi leder till tanke-känsla-handling.

20
Q

Behandling med Psykoterapi
[Psykoterapi, Psykopatologi, Psykoterapeut]

A

Psykoterapi- någon form av terapisamtal, inte läkemedel.

Psykopatologi - läran om psykiska siukdomar och eller avvikelser från “det normala”.

Vad är sjukt? Vad är normalt?

  • En definition = “Djupt och varaktigt psykologiskt lidande, då man inte
    klarar sig själv och/eller eller kraftigt stör sin omgivning”
  • En annan definition = ”När personen eller dess omgivning anser att personen behöver hjälp”

Psykoterapeutens uppgift är hjälpa och försöka åstadkomma en förändring.

21
Q

Ångest och depression [behandling]

A

17-20% av alla som behandlas inom “öppenvärden” lider av depression eller ångest symtom.
(hit räknas aven ätstörningar och trötthetssyndrom)

Behandling:

-Psykofarmaka - antidepressiva medel - vanligt, effektivt, billigt, men med biverkningar.
-KBT (kognitiv beteendeterapi) - Aaron Beck (1970-talet) - effektivt - reducerat symtom med ca 50%.
-Psykodynamisk terapi - i Sverige ofta i ”kort version”
-Motion
-Avslappningsövningar

Forskning visar att 15-20 behandlingstimmar av någon terapiform (oavsett sort) ger minst lika bra resultat som läkemedel vid lindriga och måttliga depressioner hos vuxna.

22
Q

Stress

A
  • det finns både positiv och negativ
  • biologiskt arv som ”alltid” funnits hos människan som en instinktiv försvarsreaktion.
  • stress är i grunden bra, då det gör kroppen redo för maximal fysisk aktivitet.
  • kamp eller flykt
23
Q

Autonoma nervsystemets 2 delar
[stress]

A

sympatiska nervsystemet varvar upp - kamp eller flykt

medans

parasympatiska nervsystemet - ”vilo systemet”

24
Q

Vad händer vid stress?

A

adrenalin och noradrenalin frigörs

kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning.

musklerna spänns

25
Stress förr vs. nu
För stenåldersmänniskan var denna kraftansträngning nödvändig för överlevnaden. Kortvariga stresstoppar. I dag är farorna av helt annat slag och stresstopparna varar under längre perioder. Känsla av kontroll är helt avgörande
26
Stress konsekvenser
Långvarig stress sliter på kroppen - främst återhämtning blir störd - vilket kan göra att vi blir siuka. Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner. Högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen. Utbrändhet och utmattning.
27
Stress orsaker
Höga nivåer av: - adrenalin - ”sund stress” - noradrenalin - ”sund stress” - kortisol - ”osund stress” Brist på egenkontroll (upplevd) Blandar ihop person och prestation. Barn och unga är mer stressade nu än tidigare i historien. - Stress smittar - Fler intryck (sociala medier osv.) - Större utbud och valfrihet i livet.
28
[stress] Utmattning och utbrändhet - orsaker och åtgärder
Orsak: - ångvarig stress ofta på arbetet. Åtgärd: - främst organisatoriska förändringar på arbetsplatsen. - (tydlighet, avgränsningar och handledning) - Återhämtning!!!
29
[stress] Stress i allmänhet - orsaker och åtgärder ⁉️
Orsak: - den problemfokuserade strategin. (åtgärda problemen på olika sätt) - den känslofokuserade strategin. (negativt undvikande, grubblande och distraherande) Åtgärd: ⁉️
30
[psykoser] Paranoid psykos
- systematiska vanföreställningar ("orimliga rimligheter"). Ex. Förföljd, avlyssnad, förgiftad osv. - omgivningen upplever vissa som uppenbart "tokiga", men en del uppvisar mer subtila paranoida drag, och kan i enstaka fall f& "anhängare". - isolerar sig offa. - siukdomsbilden debuterar oftast 50-70års åldern.
31
[psykoser] paranoid psykos: orsaker och behandling
Orsaker: - Kognitiva &ldersförändringar tycks bidra. - Starkt stress och/eller kränkningar har överbelastat personen. Behandling: - Försöka bryta isoleringen och erbjuda mänsklig kontakt. - Antipsykotiska mediciner. (neuroleptika) har ibland effekt, men även mycket besvärliga biverkningar.
32
[schizofreni] Symtom
Diagnosen beskrivs idag utifran tre olika sorters symtom. Positiva symtom: - hörselhallucinationer, röster, vanföreställningar Negativa symtom: - passivitet, nedstämdhet, isolering och ibland sämre hygien. - fattigare sprak och färre uttryck för känslor. - förändrad motorik (mer monotont) Kognitiva symtom: - förändrat sält att tänka, uppfatta och bearbeta intryck. - minne, uppmärksamhet och koncentration