Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi > Psykisk ohälsa > Flashcards

Psykisk ohälsa Flashcards

1
Q

Ångest

A
  • Panikångestattack

eller

  • långvarig och allmän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

[ångest] Ångestens 4 delar

A
  • känslan - (oro -> full panik)
  • kroppsliga symtom - (hjärta, mage, svettningar osv)
  • tankar som följer med känslan
  • beteende - (undvikande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

[ångest] Olika typer av ångest

A
  • Generaliserad ångest - (långvarig, diffus och beroende av flera olika saker)
  • Fobier - (ångest kopplat till något speciellt. Specifika fobier -ex hundar
    Socialfobi -ex träffa nya människor
    Agorafobi -torgskräck)
  • Tvångstankar och tvångshandlingar - (olika sätt att försöka kontrollera sin ångest)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

[ångest] Uppkomst av fobier (olika perspektiv)

A

Beteendeperspektivet - (inlärd genom ex klassisk betingning)

Psykodynamiska perspektivet - (symboliskt. ”ångesten är kopplad till någon omedveten konflikt, och fobien är bara ett uttryck för att göra det konkret” (vi är rädda för något annat))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

[ångest] KBT mot panikångest

A

Försöka byta tankebanor som uppstår i samband med panikångestattacken

Händelse -> Tanke, attityd, tolkning av det som händer -> Känsla -> Beteende/handling styrd av känslan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

[ångest] Exponering: en sorts behandling

A

Grundar sig i beteendeperspektivet.

Handlar om att stegvis utsätta sig för en ångestladdad situation och sedan stanna i ångesten tills den avtar - inte undvika eller fly.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

[ångest] OCD

A

Står för Obsessive Compulsive Disorder

Kallas även tvångssyndrom.

Innebär att man har oönskade tankar, fantasier, idéer och rädslor - detta gör att man känner sig tvingad att agera och göra vissa saker. Man blir ofta i starkt behov av kontroll och rutiner.
Ritualer för att i stunden få ner ångesten är något många gör, till exempel ramsor, kontrollera till exempel att dörren är låst flera gånger, att spisen är av eller att göra någonting x antal gånger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Personlighetsstörningar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

[personlighetsstörningar] Borderline / EIPS

A

BPD - Borderline Personality Disorder

EIPS - Emotionellt Instabil Personlighet Syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kriser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Psykoser

A
  • kommer i skov/sjukdomsperioder (kommer och går i perioder)

typer av psykoser:
- paranoid psykos
- schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Schizofreni

A
  • termen uppkom 1911 och betyder kluvet sinne
  • tidig definition med de ”4 A:na”
    [Autistiskt beteende, Associationsrubbningar,
    Ambivalens,
    Affektiva Rubbningar]
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fobier [ångest]

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diagnos
[Vad är en diagnos?]

A

Det är när man fastställer att en person lider av ett tillstånd som följer en mall som man har kommit överens om. (En punkt-lista, stämmer punkterna fär man diagnosen)

För att underlätta och göra vården mer rättsäker har man valt att införa ett internationellt klassificeringssystem.

DSM - ges ut av amerikanska psykiatikerföreningen.
(Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DSM-I (1952)

DSM-II (1968)

DSM-III (1980)

DSM-IV (1994)

A

DSM-I (1952)
- I den fanns “mallar» för att diagnostisera
ca. 100 olika problem.

DSM-II (1968)
- kritik mot DSM-I Och DSM-II = otydliga
beskrivningar. (ca. 190 diagnoser)

DSM-III (1980)
- Mycket tydligare. (ca.270 diagnoser)

DSM-IV (1994)
- kritik för kategorisk-inga nyanser (ca.390 diagnoser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Psykodynamisk terapi
[behandling]

A
17
Q

Beteende terapi
[behandling]

A

Åtgärden görs vid ”handlingen” - förändra ett beteende/handling.

Eftersom att det vi gör kommer påverka våra känslor.

18
Q

Kognitiv terapi

A

Åtgärden görs vid tanken

19
Q

Biologiskt perspektiv terapi (läkemedel)

A

Åtgärden görs vid hjärnans kemi, alltså genom läkemedel.

Hjärnans kemi leder till tanke-känsla-handling.

20
Q

Behandling med Psykoterapi
[Psykoterapi, Psykopatologi, Psykoterapeut]

A

Psykoterapi- någon form av terapisamtal, inte läkemedel.

Psykopatologi - läran om psykiska siukdomar och eller avvikelser från “det normala”.

Vad är sjukt? Vad är normalt?

  • En definition = “Djupt och varaktigt psykologiskt lidande, då man inte
    klarar sig själv och/eller eller kraftigt stör sin omgivning”
  • En annan definition = ”När personen eller dess omgivning anser att personen behöver hjälp”

Psykoterapeutens uppgift är hjälpa och försöka åstadkomma en förändring.

21
Q

Ångest och depression [behandling]

A

17-20% av alla som behandlas inom “öppenvärden” lider av depression eller ångest symtom.
(hit räknas aven ätstörningar och trötthetssyndrom)

Behandling:

-Psykofarmaka - antidepressiva medel - vanligt, effektivt, billigt, men med biverkningar.
-KBT (kognitiv beteendeterapi) - Aaron Beck (1970-talet) - effektivt - reducerat symtom med ca 50%.
-Psykodynamisk terapi - i Sverige ofta i ”kort version”
-Motion
-Avslappningsövningar

Forskning visar att 15-20 behandlingstimmar av någon terapiform (oavsett sort) ger minst lika bra resultat som läkemedel vid lindriga och måttliga depressioner hos vuxna.

22
Q

Stress

A
  • det finns både positiv och negativ
  • biologiskt arv som ”alltid” funnits hos människan som en instinktiv försvarsreaktion.
  • stress är i grunden bra, då det gör kroppen redo för maximal fysisk aktivitet.
  • kamp eller flykt
23
Q

Autonoma nervsystemets 2 delar
[stress]

A

sympatiska nervsystemet varvar upp - kamp eller flykt

medans

parasympatiska nervsystemet - ”vilo systemet”

24
Q

Vad händer vid stress?

A

adrenalin och noradrenalin frigörs

kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning.

musklerna spänns

25
Q

Stress förr vs. nu

A

För stenåldersmänniskan var denna kraftansträngning nödvändig för överlevnaden. Kortvariga stresstoppar.

I dag är farorna av helt annat slag och stresstopparna varar under längre perioder.

Känsla av kontroll är helt avgörande

26
Q

Stress konsekvenser

A

Långvarig stress sliter på kroppen - främst återhämtning blir störd - vilket kan göra att vi blir siuka.

Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner.

Högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

Utbrändhet och utmattning.

27
Q

Stress orsaker

A

Höga nivåer av:
- adrenalin - ”sund stress”
- noradrenalin - ”sund stress”
- kortisol - ”osund stress”

Brist på egenkontroll (upplevd)

Blandar ihop person och prestation.

Barn och unga är mer stressade nu än tidigare i historien.

  • Stress smittar
  • Fler intryck (sociala medier osv.)
  • Större utbud och valfrihet i livet.
28
Q

[stress] Utmattning och utbrändhet - orsaker och åtgärder

A

Orsak:
- ångvarig stress ofta på arbetet.

Åtgärd:
- främst organisatoriska förändringar på arbetsplatsen.
- (tydlighet, avgränsningar och handledning)
- Återhämtning!!!

29
Q

[stress] Stress i allmänhet - orsaker och åtgärder ⁉️

A

Orsak:
- den problemfokuserade strategin.
(åtgärda problemen på olika sätt)
- den känslofokuserade strategin.
(negativt undvikande, grubblande och distraherande)

Åtgärd: ⁉️

30
Q

[psykoser] Paranoid psykos

A
  • systematiska vanföreställningar (“orimliga rimligheter”). Ex. Förföljd, avlyssnad, förgiftad osv.
  • omgivningen upplever vissa som uppenbart “tokiga”, men en del uppvisar mer subtila paranoida drag, och kan i enstaka fall f& “anhängare”.
  • isolerar sig offa.
  • siukdomsbilden debuterar oftast 50-70års åldern.
31
Q

[psykoser] paranoid psykos: orsaker och behandling

A

Orsaker:
- Kognitiva &ldersförändringar tycks bidra.
- Starkt stress och/eller kränkningar har överbelastat personen.

Behandling:
- Försöka bryta isoleringen och erbjuda mänsklig kontakt.
- Antipsykotiska mediciner. (neuroleptika) har ibland effekt, men även mycket besvärliga biverkningar.

32
Q

[schizofreni] Symtom

A

Diagnosen beskrivs idag utifran tre olika sorters symtom.

Positiva symtom:
- hörselhallucinationer, röster, vanföreställningar

Negativa symtom:
- passivitet, nedstämdhet, isolering och ibland sämre hygien.
- fattigare sprak och färre uttryck för känslor.
- förändrad motorik (mer monotont)

Kognitiva symtom:
- förändrat sält att tänka, uppfatta och bearbeta intryck.
- minne, uppmärksamhet och koncentration

Psykologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions