Biologiska perspektivet Flashcards

1
Q

Vad handlar det biologiska perspektivet om? Hur ser man inom detta perspektiv på psykologi? Sammanfatta grunderna kort.

A

Det biologiska perspektivet handlar om vårt psykes biologiska uppbyggnad. Det handlar alltså om vår biologi och den kemi som uppstår inom oss/i vår hjärna. Olika delar i hjärnan påverkar våra olika egenskaper/funktioner och beteenden. Den visar att vi/våra känslor etc kan påverkas av signalsubstanser som utsöndras mellan våra nervceller, när signaler färdas genom nervcellerna. Signalsubstanserna utsöndras från synapsblåsor i synapsklyftor som finns mellan cellernas axoner och dendriter vid överföringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför kan man säga att nervcellerna bildar ett gigantiskt nätverk

A

När alla nervceller funnit sin plats (medans vi utvecklas som foster) börjar de att skapa synapser med varandra, de ansluter sig till varandra. Alla nervceller kan skapa synapser med flera andra nervceller, vilket gör att ett gigantiskt nätverk bildas, och fortsätter utvecklas under hela vårt liv. Synapserna gör att nervcellerna kan kommunicera med varandra genom elektriska signaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kommunicerar nervceller med varandra?

A

[Få med orden; ”lyssnar” ”pratar”, ”synapsklyftan” och ”signalsubstanser” i ditt svar]

Dessa kommunicerar med varandra via axoner (sändare) dendriter (mottagare)

Axoner omges av myelin som skyddar och gör att signaler går fortare.

Axonerna har flera så kallade ändknoppar, vilket gör det möjligt för nervcellen att vidarebefordra signaler till flera andra cellers dendriter samtidigt. Cellen kan även ta emot flera andra nervcellers signaler från deras axoner till sina dendrit ”armar”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka funktioner finns i höger respektive vänster hjärnhalva?

A

Höger:
rumsuppfattning, helhetsbilder, mönster, musik, fantasi, färger och rytm.

Vänster: ordningsföljder, matematik, analys, logik och språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är hjärnans 5 olika lober?

A

Pannlob
Hjässlob
Nacklob
Tinninglob
Lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka delar ingår i det limbiska systemet, och vad har varje del för funktion?

A

Hippocampus: Har hand om “inristningen” i långtidsminnet.

Accumbenskärnan: Lycko/belöningsstrukturer. Droger och beroende.

Hypotalamus: Styr det autonoma nervsystemet. - “det vi inte kan
styra med vilja”. (alltså bl.a. hunger, ilska, rädsla och sexualdrift.)

Amygdala: ”Alarmsystem” - som håller utkik efter faror och ser till att vi flyr. (rädslor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad tänker du om det biologiska perspektivet? Kan man förklara allt med biologi (och kemi) eller har detta perspektiv brister, och i så fall vad? Vrid och vänd på dina kunskaper, och försök att se för och nackdelar och vad dessa för och nackdelar kan leda till.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Limbiska systemet

A

Ett system i hjärnan som har många hjärnstrukturer som har specialiserade roller för att få oss att fungera, alla dessa är sammankopplade. Limbiska systemet påverkar vårt beteende.

Alzheimers är en sjukdom som kan uppstå av en försämring av olika hjärnstrukturer, speciellt hippocampus som är kopplat till minnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Behandling inom biologiskt perspektiv

A

Medicinering och kirurgi.
Främst medicinering där vi har störst kunskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beroende och droger (funktion, påverkan)

A

Droger påverkar hjärnans naturliga belöningssystem.

Ta ecstasy som exempel.
Vid intag av drogen frigörs en mängd av hjärnans eget serotonin och man mår (oftast) väldigt bra. Men efter ett antal gånger (hur många varierar från individ till individ) så är kroppens egen förmåga att producera serotonin ”utbränd”. Det är då man börjar må dåligt utan drogen och tar den för att slippa ångesten. Och följden blir att det egna systemet skadas ännu mer.
Till sist är det bara med drogen man kan må bra. Många droger fungerar såhär och så skapas ett beroende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nervceller

A

Hjärnan består av ca. 100 miljarder nervceller.

Dessa kommunicerar med varandra via axoner (sändare) dendriter (mottagare)

Axoner omges av myelin som skyddar och gör att signaler går fortare.

Axonerna har flera så kallade ändknoppar, vilket gör det möjligt för nervcellen att vidarebefordra signaler till flera andra cellers dendriter samtidigt. Cellen kan även ta emot flera andra nervcellers signaler från deras axoner till sina dendrit ”armar”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Signalsubstanser/Transmittorsubstanser

A

Signalsubstanser är kroppen egna slags droger, som ingår i vårt belöningssystem.

Signalsubstanser behövs för att skicka signaler mellan en axon och dendrit.

Signalsubstanserna finns i axonens ändknoppar, i synapsblåsor. Substanserna frigörs i synapsklyftan mellan cellerna när signalens elektriska ström når (och retar) den.

Problem eller obalans i nervsystemet, eller mycket/lite signalsubstanser påverkar hur vi känner oss och hur vi beter oss.

Exempel på signalsubstanser är:
Serotonin, Dopamin, Adrenalin, Noradrenalin, Oxytocin, Endorfiner, Kortisol och GABA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Serotonin

A

Påverkar rädsla, aggressivitet och impulsivitet. (Höga nivåer = trygg, nöjd och modig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Noradrenalin och Adrenalin

A

Noradrenalin (och adrenalin) påverkar vakenhet och rädsla. (Höga nivåer = pigg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Endorfiner

A

”Kroppens eget morfin”. Endorfiner dämpar smärta och ger lustfyllda känslor. Bildas efter stress eller under fysisk ansträngning. Höga nivåer = “bedövad och lugn”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Oxytocin

A

Gör oss ”mjuka, medmänskliga och empatiska”

17
Q

Kortisol

A

Bildas vid stress och gör ”lite dumma”. – Analysförmågan försämras.

18
Q

Dopamin

A

Aktiverar lustcentra i hjärnan, central roll i belöningssystemet (tillfredsställelse, lycka och njutning)
Hög nivå = lycklig

19
Q

GABA

A

Hämmar aggressivitet och ilska. (höga nivåer gör dig harmonisk)

20
Q

Phineas Gage

A

En av de kändaste personerna som fått en grov hjärnskada men överlevt. Han fick ett järnrör genom huvudet. Han var den första patienten som fick oss att veta om främre delen av hjärnans funktion relaterat till vår personlighet, då hans personlighet förändrades kraftigt efter skadan. Han blev bland annat våldsam och kunde inte kontrollera sig själv, betedde sig oförskämt/opassande i sociala situationer.

21
Q

Pannloben

A

Koncentration
Omdöme
Tal
Kontroll av handlingar

22
Q

Hjässloben

A

Orienteringsförmaga
Avståndsbedömning
Praktisk förmåga
Skriv- och räkneförmåga

23
Q

Nackloben

A

Synen
Känna igen (igenkänning)

24
Q

Tinningloben

A

Minne
Inlärningsförmåga
Språk
Lukt

25
Q

Lillhjärnan

A

Balans
Hållning
Koordination

26
Q

Synapsklyfta

A

När signalen nått fram till ändknopparna, byter den skepnad. Mellan axonens ändknoppar och den nya cellens dendriter finns en liten klyfta, en synapsklyfta, som den elek-triska signalen inte kan hoppa över. Signalen måste därför föras vidare på annat sätt. I ändknopparna synapsblåsor som innehäller olika ämnen, så kallade signalsubstanser. Dessa frigörs av den elektriska retningen.

27
Q

Centrala Nervsystemet (CNS)

A

Består av hjärnan och ryggmärgen.

28
Q

Hippocampus

A

Hippocampus: Har hand om “inristningen” i långtidsminnet.

29
Q

Accumbenskärnan

A

Accumbenskärnan: Lycko/belöningsstrukturer. Droger och beroende.

30
Q

Hypotalamus

A

Hypotalamus: Styr det autonoma nervsystemet. - “det vi inte kan styra med vilja”. (alltså bl.a. hunger, ilska, rädsla och sexualdrift.)

31
Q

Amygdala

A

Amygdala: ”Alarmsystem” - som håller utkik efter faror och ser till att vi flyr. (rädslor

32
Q

Autonoma nervsystemet

A

Har hand om sådant vi inte själva styr, exempelvis att vårt hjärta slår, andning, känsla av rädsla, hunger, sexualdrift etc.