Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

AT-tentor psykiatri > psykiatritentor > Flashcards

psykiatritentor Flashcards

1
Q

i vilka lagar regleras rätten till tolk

A

förvaltningsrätten
patientlagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad får man aldrig glömma i psykiatriskt status

A

suicidriskbedömning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

3 kriterier för depression enligt ICD-10

A
  1. nedstämdhet
  2. anhedoni (glädje/intresseförlust)
  3. energiförlust, ökad uttröttbarhet

duration 2 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

4 faser vid svår mental belastning

A

chockfas: avskärmning från skrämmande upplevelser

reaktionsfas: drabbad inser vad som hänt och reagerar, ofta starka känslor

bearbetningsfas: drabbad på mer metodiskt sätt återupplever intryck, bearbetar problem, intresset för omgivningen återkommer

nyorienteringsfasen: sår läkta, drabbad går vidare, glömmer sällan vad som hänt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

4 huvud-diagnoskriterier PTSD ICD-10

A

påträngande symtom: minnen, mardrömmar, flaschbacks, fysiologisk stress vid minnen/associationer)

undvikanden

negativ kognitiva förändring, sänkt grundstämning med koppling till traumatisk händelse (kog symtom)

förändrade stimulusreaktioner (överspänd)

symtom > 4 v
debut inom 6 månader från händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

“stod bredvid och utanför allt som skedde - som en åskådare - och att omgivningen eller verkligheten upplevdes som overklig”

A

derealisation/depersonalisation/dissociation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

behandling PTSD

A

TF-KBT
Prolonged exposure PE
EMDR: eye movement desensitisering och reprocessing (lägre evidens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

postpartum-diagnoser: de 3 vanligaste

A
  1. baby blues
  2. depression
  3. psykos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

screeningverktyg depression nyförlösta kvinnor

A

EPDS: edingburg postnatal depression scale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

största riskfaktorn för postpartum depression

A

tidigare depression eller annat psykiskt sjukdomstillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

andra riskfaktorer för PP-depression

A

negativa livshändelser
migrationsbakgrund
våld i nära relation
låg SES, bristande stöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

karaktäristiska för pp-psykos

A
  1. akut, drastisk symtombild
  2. snabba svängningar i stämningsläge
  3. symtombild ofta kopplat till barnet

annat: förvirring, perplexitet, agitation, sömnstörnning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur följa upp pp-depression

A

kontrollerad uppföljning dagligen efter hemgång

åb psyk inom dagar för att bedömma förlopp/diagnostik/överväga behandling

ny psykkonsult inför hemgång, ny kontakt med psyk om tillståndet försämras inneliggandes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

nämn några diagnoskriterier som ingår i DSM-5 för GAD

A

sömnstörning
konc-störning
uttröttbarhet
sömnstörning
irritabel
muskelspänningar
rastlös

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behandling GAD

A

SSRI > KBT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

viktiga saker att informera om vid uppstart av SSRI för att öka compliance

A

insättningssymtom, t.ex. ökad ångest

tid till effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

effekt av atarax (hydroxizin)

A
  1. histamin-antagonist: sederande
  2. antagonist på 5-HT, D2, alfa1: anxiolytika

(2: saknar flera andra antihistaminerga lm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

viktigaste riskfaktorn suicid

A

TSF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

får läkare utvärda vårdintyg på pat som avviker

A

vårdintyg får enbart skrivas i omedelbar anslutning till undersökningen (vilket är fallet, hon avviker efter bedömning), därefter ska kollega begära polishandräckning för att föra pat till psykiatrisk sjukvårdsinrättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

typiskt för depressiva psykos

A

stämningskongruenta vanföreställningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

psykos vid depression

A

per definition svår depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

typiska symtom melankoli

A
  1. förmåga att känna lust/glädje helt borta
  2. reagerar ej på positiv stimuli alls
  3. nedstämdhet värst på morgonen, vaknar tidigt
  4. aptitlöshet, viktminskning
  5. nedstämdhet av distinkt karaktär (missmod, tomhet, förtvivlan)
  6. överdrivna skuldkänslor
  7. psykomotorisk hämning/agitation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

kritierier för vårdintyg (LPT 3 par)

A
  1. allvarlig psykiatrisk störning
  2. oundgängligt behov av dygnet runt psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt
  3. motsätter sig vård eller kan ej ta grundad ställning

måste skrivas av leg läk i allmän tjänst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vem kan utfärda vårdintyg

A

leg läk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vem prövar vårdintyg

A

Specialistläkare i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag samt chefsöverläkare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

när i tiden ska vårdintyg prövas

A

På psykiatrisk vårdinrättning gäller tiden 24h efter ankomsttid till slutenvårdsavdelning/akutenhet.

Vid somatisk vårdenhet gäller 24h efter kvarhållningsbeslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

när kan man gå tvångsmedicinering

A

tvångsmedicinering kan i utgångsläget bara ges som tvångsmedicinering på psykiatrisk indiktion om vårdintyg utfärdats och kvarhållningsbeslut fattats (korttidsverkande lm) eller när intagningsbeslut fattats (6b)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

ponera att en psykiatrisk patient ska transporteras till annat sjukhus för vård

A

om 6a (kvarhållningsbeslut fattat): polishandräckning med blankett till polismyndigheten, ambulans ej säkert val

om 6b (intagsningsbeslut fattat): kriminalvården sköter transporten (nationell transportenhet)

till psykiatrisk vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

ange förstahandsval av SSRI vid depression

A

sertralin (50 mg), escitalopram (10 mg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

ex dos theralen

A

20 mg x3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

ange icke beroendeframkallande anxiolytika

A

atarax: hydroxizin
lergigan: prometiazin
theralen: alimemazin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vanliga biv SSRI

A

yrsel, hv
illamående
insomni
ökad ångest
viktuppgång vissa preparat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

hur minska risk biverkningar SSRI

A

minskad startdos

långsam upptittrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

viktigt att obs vid ssri

A

kan utlösa switch till hypomani/mani om BP-diagnos föreligger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad göra vid switch från depression till mani/hypomanio

A

sätt ut SSRI/antidepressiva asap

överväg stämningsstabiliserande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vilka stämningsstasbiliserande finns

A
  1. litium
  2. ergenyl (tox kvinnor/foster), lamotrigin
  3. olanzapin, quetipain (indikation mani) monoterapi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

ex på läkemedelskombination vid mani om monoterapi ej hjälper

A
  1. litium + quetiapin/aripiprazol/olanzapine
  2. valproat + quetiapin/aripiprazol/olanzapine
  3. ECT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

orolig äldre dam, hur mer anamnes

A

ta in dotter

heteroanamnes dotter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

kännetecken akut konfusion med psykos

A

äldre
akut debut
desorienterad
orolig, plockig
akut debut, fluktuationer över dygnet
hallucinos, desorganiserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

kan man skriva vårdintyg på akut konfusion med psykos

A

Ja
1. akut psykiatrisk störning (konfusion, psykos)
2. livshotande tillstånd, kräver dygnet runt vård
3. vägrar vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

pat smiter innan vårdintyget skrivs

A

skriv vårdintyg (i direkt anslutning till us)

begär polishandräckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

får man ge tvångsmedicinering innan intagsningsbeslut är fattat

A

JA men kvarhållningsbeslut måste fattas (6a) FÖRST

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

regelverk kring tvångsmedicinering 6a

A

kortverkande lm (tablett/inj)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

hur behandlar man konfusion med psykos äldre

A

neuroleptika lågdos förstahandsval, ej benso pga kan förvärra konfusionen

  • aggitation, psykosinslag behandlas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

lämplig dos vid konfusion med psykos äldre

A

haldol 1 mg IM –> kortverkande, injektionsform, låg dos, kort halveringstod
–> kan upprepas vid utebliven effekt om pat tål LM

(olanzapine 2.5-5 mg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

fördel med att ge lm IM vs IV inom psykiatrin

A

ingen infart finns att tillgå

svårt att sätta infart på aggiterad

risker för kärlskada om den slits ut

IM ges i sätesmuskulaturen som är en stor muske med lien risk för skada nerv/blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vanligaste orsaken konfusion äldre

A
  1. infektion, t.ex. UVI
  2. LM-biv
  3. urinstämma, förstoppning
  4. demens, stroke, dm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

typiskt för hallucinationer vid konfusion

A

visuella hallucinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

om äldre drabbas av konfusion med psykos, vilka diagnoser måste man fundera över om hög alk-konsumtion framgår

A
  1. delirium tremens
  2. wernicke
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

behandling wernicke

A

tiamin fulldos 500 mg iv x 3

3 dagar

nedtrappning, total behandlingstid 7 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

behandling delirium tremens

A

stora mängder diazepam
- diazepam iv 10-20 mg, upprepa till sömn
- om ej effekt tillägg haldol
- sövning kan behövas på IVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad är typiskt lewy body demens

A

fluktuationer från dag till dag (olika funktionsnivå)

synhallisar intermittent

motorisk störning

VÄLDIGT KÄNSLIGA FÖR BIVERKNINGAR NEUROLEPTIKA, var försiktig vid administrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

frågor för att bedömma suicidrisken

A

suicidtankar-planer

tidigare suicidtankar, planer, försök

hereditet för suicid

kommer du skada dig själv på sjukhuset

hur hanterar du tankarna, kan du hantera dem, kan du vända dig till personalen när tankarna är svåra att hantera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad ska man vara försiktig med vid t.ex. anorexia med kraftig viktnedgång inför uppstart av mat

A

refeeding syndrom
- vid svält nedregleras metabolismen enzymsystem, detta gör att metabolismen i centrala organ som hjärta och njurar är reducerade. Vid ökad energiintag igen kan dessa organ bli överbelastade (för snabbt, för hög dos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad kännetecknar refeeding syndrome labmässigt

A

K, Mg, fosfat minskar snabbt i serum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

vad är skillnad på tvångstanke och vanföreställningar

A
  1. tvångstanke är påträngande, återkommande impulser/tvivel/sinnesbilder, de är egodystona (jag-främmande: ger konflikt av innehåll samt moraliska värderingar), pat tvivlar ofta på om de är sanna
  2. vanföreställningar är övertygelser, falska föreställningar och besynnerliga idéer, bygger ej på förnyft, Egosyntona, hävdas i härdigt, korrigeras ej med tvångshandlingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

2 diagnoskriterier för anorexia nervosa

A
  1. rädsla för att gå upp i vikt/bli tjock, beteende som motverkar viktuppgång trots klar undervikt
  2. störd kroppsupplevelse avseende vikt/form, självkänsla överdrivet fixerad vid vikt/form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

skala för att skatta OCD-symtom

A

BOCS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

tillstånd ff.a. hos barn som ger akut dramatiskt insättande tvångssymtom

A

PANS: pediatric acute neuropsykiatric syndrome

PANDAS: pediatric autoimmuna neuropsyciatric disorders associated with streptococcal infections

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

vilka läkemedel är bra vid tvångssyndrom

A

serotoninåterupptagshämmare
SSRI
SNRI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

vilken psykoterapuetisk behandling är bäst vid OCD

A

KBT: fokus exponering och responsprevention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

hur fungerar KBT vid ex OCD

A

exponering: hantera tvångstankarna utan att göra ritualen, vilket ger ångest

efter en tid försvinner tvångstankarna och ångesten avtar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

vem får begära polishandräckning

A

leg läkare i allmän tjänst, inget krav specialistkompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

hur behandla tvångssyndrom

A
  1. SSRI: högre doser än normalt behövs vid OCD, dosöka
  2. byt till klomipramin eller SNRI (kan ha bättre effekt)
  3. viss evidens tillägg atypiskneuroleptika t.ex. aripiprazol
  4. DBS om terapiresistens, svårt lidande

(ect låg evidens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

ECT låg evidens OCD, diskutera beh utifrån etiska regler

A

Bör informera patienten om vad som pågår och fråga om hans önskemål (autonomiprincip)

-Ni menade väl med ECT. Frågan är om det finns bättre metoder för att behandla hans tvångsbesvär. Du funderar undersöka vad finns för evidens för ECT mot OCD. Även om ECT kan vara till hjälp mot depression, behöver Pelle förmodligen inte det (godhetsprincip)

  • Du överväger att avsluta med ECT då det förmodligen ger övergående ”förbättring” om det handlar om övergående minnesbesvär samt det verkar vara skadlig för Pelle. (principen att inte skada)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

vem har skyldighet att orosanmäla barn

A

ex yrken: sjukvårdspersonal, tandvård, lärare, förskola, socialtjänst, kriminalvård

alla verksamheter som inkluderar hälsa och sjukvård samt socialtjänstens område, men även enskilda yrkesmässiga verksamheter som arbetar med barn och ungdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

hur anmäler man orosanmälan

A

skriftligt och eller muntligt till socialtjänsten

beskrivs barnet det handlar om, iakttagelser, oron detaljerat för att underlätta

annat: boendesituation, familjesituation, alkohol

om det är akut där barnet är i omedelbar fara i hemmet lämnas muntlig rapport också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

vilken lag kan göra att man får hindra andra från att skada sig

A

NÖDRÄTT: brottsbalken par 24
- våld eller annan handling som annars anses brottsligt får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom.
- handlingen som neutraliserar faran måste vara rimlig (inte mer våld än nödvändigt)
- faran måste vara överhängande eller påbörjat

DVS i tentafallet hade flickan inte tagit fram en kniv, varpå faran inte är överhängande, nödvärn får inte påbörjas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

vilka tvångsåtgärder får gå under nödrätt/nödvärn

A

fastspänning
- avgränsningen måste kunna upphävas omedelbart när faran är över, dvs medicinering är en gråzon som enbart får ges i undantagsfall

EJ avskiljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

vårdintygsbedömning

A

bedömning OM man ska skriva vårdintyg på patient

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

obs när behöver BJ komma in exempelvis

A

BÄLTAT UNDER 6

AT läkaren eller leg kolleg fattar kvarhållningsbeslut (6a) när vårdintyget är skrivet, bakjouren behöver komma in direkt och ta intagningsbeslut (6b) när personen är bältat under 6a

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

får man använda samma tvångsåtgärder för barn och vuxna

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

hur skiljer sig tvångsåtgärder åt mellan barn vuxna

A

indikationen och tidsaspekterna för bältningsläggning och avskiljning skiljer sig åt

dvs det ska vara svårare att bälta/avskilja barn samt det ska ske under kortare tid (varje timme för barn, var 4e timme vuxna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

vilka rättigheter ska man informera pat om vid LPT

A

rätten att överklaga vården

rätten till juridisk ombud samt stödperson

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

obs vad måste göras vid varje tvångsåtgärd på LPT

A

t.ex. bältning måste alltid anmäla till IVO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

vad gör vid medicinskt med fastspänd as-ilsk 17 åring

A
  1. lugn ro, personal på rummet, möjligen person hon känner, minska stimulus
  2. övervak intox/alkoholpåverkan, överväg behandling på barnmedicin. Kontrollera VP regelbundet
  3. återhållsam med medicinering (ff.a. benso) pga alk och ev drogpåverkad. Obs risk för abstinens dock
  4. om LM ges var observant på VP. Överväg alltid po lösning först, i andra hand IM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

vem får avskriva tvångsvård

A

chefsöverläkare eller specialist med delegation samt ge permission

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

viktigt för att kunna ställa diagnos adhd

A

symtom innan 12 års ålder
symtom minst 6 månader
många symtom ska finnas inom två livsområden (skola, hem, fritid)
funktionsnedsättning/lidande
kan inte förklaras av annan sjukdom (psykos, affektiv, ångest, missbruk, dissociation)

för barn: 6/9 symtom bristande uppmärksamhet, 6/9 överaktivitet/impulsivtet (för 17 år och äldre enbart 5/9)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

2 långsiktiga komplikation för patienter med obehandlad adhd

A

Ökad risk för att misslyckas i skola/arbete, leder till sämre självkänsla och nedstämdhet

ökad suicidrisk och SSB

ökad risk missbruk, beroende = sämre fysisk hälsa och psykisk

kriminella nätverk/beteende, risk för våld/fängelse

tonårsgravidieter: svårt att klara av föräldrarollen pga ekonomi mognad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

vilka lm ingår i CS

A

metylfenidat

lisdexamfetamin

dexamfetamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

vilka läkare får förskriva CS

A

specialister inom psykiatri alla kategorier

neurologer

specialister barn-ungdomsmedicin med habilitering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

hur verkar CS

A

mekanism ej helt klarlagd

tror att man hämmar återupptagen samt ökar frisättning av NA/DA, dessa signalsubstanser ökar då vilket ger ökad aktivitet i frontal cortex. Detta ger stärkt signalstyrka frontalt, ökad EF och bättre impulskontroll.

dvs medicinen ökar signalsubstanser i hjärnan som leder till ökad aktivitet frontalt. Man blir då bättre på att bromsa egna impulser, självkontroll ökar. Vakenheten ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

vad ger ofta mest besvär vid adhd

A

EF

arbetsminne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Idag rekommenderas en kombination av olika behandlingar i det nationella vård- och insatsprogrammet för ADHD.

ge ex

A

anpassning skola: mindre grupper, mindre stimuli, mer stöd

KBT

arbetsterapuet: hjälpmedel, stöd att planera/organisera

psykoedukation patient/anhöriga: diagnos, beh, prognos

strategier för planering/organisationsförmågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

hur ska man hantera frågn om benso från pat

A

i fallet ex med ångest (PÅ-syndrom)
- förskriv inte benso, beroendeframkallande narkotika
- bara för att man tidigare fått effekt ej indikation
- börja med icke-beroendeframkallande läkemedel som hydroxizin, prometazin och alimemazin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

huvud-diagnoskriterier enligt DSM-5 för depression

A

duration 2 veckor, förändring av patientens tillstånd

  1. nedstämdhet: större delen av dagen så gott som dagligen
  2. anhedoni (glädje/intresse): alla eller nästan alla aktiviteter, större delen av dagen, så gott som dagligen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

MADRS-S: varför bra

A

depressionsdjup och symtomprogress/regress (symtomutveckling)

OBS: kan uppskatta svårighetsgrad men finns dålig med evidens, se det istället som en pusselbit i bedömningen med anamnes/status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

hur ska man tänka kring medicinering vid depression där man tidigare haft antidepressiva

A

Patienter som tidigare har svarat väl på antidepressiv behandling vid depression ska erbjudas återinsatt behandling.

Detta har prioritet 1 enligt nationella riktlinjer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

startdos och måldos ssri

A

sertralin 50 mg (25 mg några dagar vid svår ångst)

initial måldos 100 mg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

mer om sertralin

A

Hos patienter som inte svarar på en dos om 50 mg kan dosen behöva höjas ytterligare. Dosändringar bör göras stegvis med 50 mg i intervall om minst en vecka, upp till maximalt 200 mg dagligen. Dosen bör inte ändras oftare än en gång per vecka, på grund av att sertralin har en eliminationshalveringstid på 24 timmar.

Behandlingseffekten kan ses inom 7 dagar. I allmänhet behövs dock längre perioder av behandling för att påvisa terapeutisk effekt, särskilt vid OC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

vad ska man informera om inför SSRI

A
  1. förhöjd ångest intitialt med nytillkommen/förvärrad suicidtalitet
  2. fördröjd effekt
  3. biv: hv, yrsel, GI, libido
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

vad är typisak mellankoliska drag

A
  1. förmågan att känna glädje helt borta
  2. ej avledbar (reagerar ej på positiv stimuli)
  3. nedstämdhet av distinkt karaktär (missmod, vresig, tomhet)
  4. nedstämdhet värst på morgonen
  5. tidiga uppvaknanden (2h tidigare)
  6. minskad aptit, viktnedgång
  7. psykomotorisk hämning/aggitation
  8. överdrivna skuldkänslor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

vilken beh har bäst effekt vid djup depression

A

ECT: snabbast och mest effektiv effekt vid djup depression med melankoliska drag

starkast evidens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

verkningsmekanism venlafaxin

A

SNRI
- återupptagshämmare för 5-HT samt NA
- även svag återupptagshämmare DA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

verkningsmekanism mirtazapine

A

presynaptisk alfa2-R antagonist centralt, ger ökad 5HT/NA transmission

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

konvertering (11) vs LPT (4)

A

tillkalla leg kollega för konverteringsbedömning

3 kriterier vid LPT (4)

vid en konvertering (11) måste farlighetskriterier vara uppfyllda (allvarlig risk att skada sig själv eller andra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

biverkningar ect

A

hv, muskelvärk, illamående, minnesbesvär

överslag hypomani/mani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

KBT vid depression

A

icke-farmakologisk evidensbaserad behandling
- ska ges när remission är uppnådd
- återfallsprevention

finns även mindfullnessbaserad kognitiv terapi (MBKT)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

vad krävs för att få diagnosen panikångestsyndrom

A

upprepade attacker
oförutsägbara attacker
sekundära symtom (känsla av att minsta kontroll, av att dö etc)

obs att panikattack särskiljer sig från syndromet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

beh panikångestsyndrom

A

KBT
SSRI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

strukturerade diagnostisk verktyg för att värdera psykiatrisk samsjuklighet

A

MINI
SCID

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

kriterier för LPT

A

lider av allvarlig psykiatrisk störning

har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (slutenvård)

motsätter sig vård eller grundad anledning att anta att vård ej kan ges med samtycke (kan ej ta grundad ställning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Två allvarliga biverkningar vid litiumbehandling bör kontrolleras extra tätt? Vilka är dessa och vilka laboratorieprover bör du ta för att bedöma dem?

A
  1. njurpåverkan: krea
  2. tyreoideapåverkan: TSH, T4

(hjärtfunktionsstörning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

måste man orosanmäla barn > 18 år

A

nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

orosanmälan barn lagar

A

SOL par 14

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

verktyg för att skatta grad av abstinens

A

CIWA-Ar

(annat: CAGE)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

vilka somatiska prover är prio vid alk-abstinens

A

alkometer-etanol: hur påverkad är hon nu

elstatus: Na/K kan ge allvarliga el rubbningar

glukos: äter dåligt, sämre reserver vid alk/leversjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

vilka lm måste man ge vid abstinens

A

benso/oxazepam: minskar risk delirium, lindrar abstinens

tiamin: minskar risk wernicke (akut b1 brist)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

väsentliga skillnad diazepam och oxazepam

A

diazepam: längre halveringstid (70h), mer svårstyrd, 3-4 aktiva metaboliter som förlänger effekten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

kriterier LVM

A

missbrukaren till följd av fortgående missbruk (alk, narkotika, flyktiga lösningsmedel) anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk

vårdbehovet kan inte tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt (SOL, HSL, LPT)

till följd av missbruket: utsätter sin fysiska/psykiska hälsa för allvarlig fara ELLER löper uppenbar risk att förstöra sitt liv ELLER kan befaras komma att allvarlig skada sig själv eller närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

bältning i nödvärn?

A

det går, men om t.ex. polisen är där och läget är under kontroll avseende säkerheten så kan man inte bälta i nödvärn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

varför får bakjouren inte skriva vårdintyget om du ringer upp och ber om det

A

beslut om tvångsvård enl LPT är en 2-läkarbedömning (sker i 2 steg: vårdintyg vs intagningsbeslut). Vårdintyget skrivs av en leg läkare UNS och intagningsbeslutet kan bara fattas av bakjour (chefsöverläkare eller specialist med delegation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

kan en leg läk skriva ett vårdintyg på rapport?

A

Nej. Den vårdintygsskrivande läkaren måste själv göra sin bedömning av patienten på plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

vad anses som riskbruk avseende alk

A

10 standardglas eller 120 gram alkohol per vecka anses motsvara ett riskbruk för båda könen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

1 std glas i gram alkohol

A

12 gram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

abstinenssymtom opioider

A

influensa-symtom: frusen, feber, muskelvärk

nedsatt sinnesstämning (dysfori)

illamående, kräk, diarre

sömnstörning

ökad tårflöde, ökad svettning

vidgade pupiller

gåshud

gäspning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

diagnos opioidbrukssyndrom

A

2 av 11 “kriterier” under 12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

vad är risken med att ge buprenorfin om pat ej är abstinens

A

du utlöser precipiterad abstinens
- buprenorfin har hög afinitet till µ-receptorn och är en partiell agonist, om opioider finns kvar i kroppen skulle buprenorfin konkurrera ut dessa men ej ge motsvarande agonistiska effekt –> abtinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

vad är risken om man trappar ut opioider och sen börjar troga igen

A

toleransen sjunker snabbt vid uppehåll från opioider

risk att personen tror att hen tål betydligt högre doser och omedvetet tar en överdos med potentiell livsfara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

vad är grundläggande för att ställa diagnos PTSD

A

Exponering för en eller flera traumatiska händelser (även sek)

och

påträngande symptom associerade med den traumatiska händelsen.

SYMTOM: > 1 månad, inom 6 månader från händelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

hur skiljer sig PTSD, rec depression samt adhd åt avseende tidaspekt

A

PTSD: debut 6 mån efter händelse, duration 1 månad, kan förbättras spontant eller bli kroniskt

rec depression: depression-symtom 2 v, vid recidiv episodiskt förlopp som varar veckor-månader åtskilda av friska perioder, vanligt bland yngre vuxna

adhd: symptom < 12 åå, kont flukturerande förlopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

lurigt med dystymi

“Vilken av diagnoserna egentlig depression eller dystymi skulle vara mest trolig, om det skulle handla om ett affektivt tillstånd? “

A

dystymi: långvarig kont besvär utan allvarliga funktionsnedsättning

så om pat klarar arbetet, talar det snarare för dystymi > depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

kriterier mani

A

HK: 2 st
- ihållande förhöjd, irritabel eller expansiv sinnesstämning
- ihållande förhöjd målinriktad energi/aktivitet/rastlöshet

övriga kriterier: 3 st (4 st om enbart irritabel sinnesstämning)
- Grandiositet och förhöjd självkänsla
- Minskat sömnbehov
- Talträngdhet
- Lättdistraherbarhet
- Ökad målinriktad aktivitet
- Psykomotorisk agitation
- Hängivelse åt lustbetonade aktiviteter som har potentiellt negativa konsekevenser

mani symtom ≥ 7 dagar (kortare om sjukhusvård)
hypomani: inte samma påverkan på funktionsgrad (aldrig psykos), symtom ≥ 4 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

diffar till hypomani

A

substansbrukssyndrom, drogutlösta symtom

mani (BP1)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

vem får begära polishandräckning

A

Endast läkare i allmän tjänst eller läkare som enligt avtal med landstinget har till
uppgift att göra undersökningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

ska man skriva vårdintyg om person med mani godkänner inläggning

A

jag ringer dit LPT-jouren, det finns grundad anledning att tro att vård inte kan ges med samtycke pga manin (inkluderat medicinering), trots att han accepterar inläggningen. Skriv vårdintyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

beh av mani/agitation akut

A
  1. po: olanzapin 20 mg (zyprexa)
  2. im (tvång): haldol/prometazin (phenergan), lorazepam
  3. sömnmedel uns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

maniker på akuten som ballar ur, blir mer aggiterad och ej vill ta LM –> vad göra

A

Bedömning av vårdintyget och 6b (intagningsbeslut) via chefsöverläkare/specialist med delegation måste ske akut
- tvångsmedicinering, avskiljning därefter vb

6a: kvarhållningsbeslut, leg läkare kan då besluta över tvångsmedicinering innan 6b bedömningen gjorts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

kroppssyndrom = somatoformt syndrom

A

spridda symtom flertal organsystem

övertygelse om sjukdom trots utredning

stort lidande, lång duration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

diffar till kroppsyndrom

A
  1. kroppsyndrom/somatoformt syndrom
  2. depression
  3. GAD
  4. hypokondri (sjukdomsångest)
  5. utsatthet…..
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

ska man prata om kroppsliga symtom med patient med somatoformt syndrom

A

ja, fokus på d först, alliansbyggande samt ger information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

vem bör sköta kroppsyndrom-gruppen

A

Allmänmedicin, detta för att minska antalet utredningar och mediciner som sätts in, samt ger bäst möjlighet för kontinuitet.

Andra specialiteter kan stötta vid behov, exempelvis psykiatrin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

obs kroppssyndrom

A

var restriktiv med medicininsättning UNS
- stor risk för förvärrad somatisering, förstärkning av sjukdomsbild
- risk får långa medicinlistor, biv, beroende (om smärttillstånd beh)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Vilken behandling är förstaval vid en djup depression med uttalade psykotiska inslag?

A

ECT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

vad är vanligaste orsaken till återinsjuknande i psykisk sjukdom

A

dålig LM compliance

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

vilka symtom letar du efter vid bedömning av abstinens

A

tremor
ångestnivå
hallucinos
förvirring
stegrat BT/Puls/temp
rödbrusig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

vad är viktigt att veta vid abstinens

A

man kan bli abstinens trots att man blåser + fortsatt, beror på basalnivå av alk-intag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

ange lämplig startdos vid abstinensbeh: ångst, BT 170, puls 105

A

stesolid (diazepam) 10 mg
oxascand (oxazepam) 20 mg

följ upp efter 15-20 min, ge mer vb om det ej har effekt
- följ BT/puls/AT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

skillnad diazepam vs oxazepam

A
  1. oxazepam: långsamt tillslag (lägre beroendepotential), kort halveringstid (får ges flera gånger), inga aktiva metaboliter (mer lättstyrd)
  2. diazepam: snabbt tillslag, aktiva metaboliter, längre halveringstid med ackumulationsrisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

vad är bra att ge vid abstinens pga snabbare tillslag

A

diazepam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

varför får man ångest vid abstinens

A

Alkohol är en GABA-agonist. Stimulering av GABA-systemet ger ångestlindring. Nät man slutar dricka alkohol medför en reaktiv ökning av glutamaterg signalering agitation/ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

konsekvens av abstinens man måste observera

A

wernicke-encefalopati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

vad beror wernicke på och hur behandlar man wernickes encefalopati

A

WE beror på tiaminbrist, upptag av tiamin påverkas av alkohol.

Om glukos tillföres utan att tiamin finns tillgängligt i hjärnan riskerar detta att medföra en ansamling av laktat och i förlängningen hjärnskador.

beh: Högdos-tiamin x flera per dag. Vanligtvis parenteralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

kan man få wernicke vid andra tillstånd än abstinens

A

Tillståndet kan utlösas även vid tillstånd av grav undernäring och tiaminbrist förvärras dessutom av svåra infektionstillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

hur ställer man diagnos wernicke

A

triad: ataxi, ögonmotorik, konfusion
- 1/3 räcker för misstanke/behandling

Klinisk diagnos där MR-hjärna kan vara vägledande (MR har bara 53% sensitivitet så negativ MR utesluter ej diagnos), man ser då cytotoxiska ödem kring mecencefalon/diencefalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

ange områden i hjärnan där tecken på wernicke kan ses

A

cerebellum, kring 4:e ventrikeln, akvedukten och corpora mamillaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Vad kallas det kroniska tillstånd som kan uppstå efter en obehandlad eller underbehandlad Wernickes Encefalopati? Ange även ett av huvudsymtomen för poäng.

A

korsakoffs demens
- progriderande demens (apati, passivitet, konfabulation, stillsam psykos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

vilka anamnestiska uppgifter behövs för att värdera om abstinensbehandling ska ske inneliggandes

A

konsumtion senaste tiden/dag, dvs kan bli abstinens trots alkohol i blodet beroende på grundkonsumtion

när alkoholintaget upphörde: för att värdera risk komplikationer

tidigare abstinenskramp, delirium-tremens, hallucinos: risk större att få svår abstinens igen, kramper ff.a. de 3 senaste dagarna (risk forsatta kramper, risk för död)

intag övriga droger: kan komplicera abstinensbehandling

graviditet eller övriga somatiska sjukdomar: DM, pneumoni, pankreatit, leversvikt med ökad risk medicinska komplikationer eller risk foster

övriga LM: betablockad kan kamouflera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

hur påverkar onykterhet suicidriskbedömningen

A

Det påverkar tillförlitlighet av insamlade psykopatologiska fynd.

Pågående alkoholkonsumtion kan trigga igång en aktiv suicidhandling/ minska hämningarna

Övervägs att observera patienten tills hon nyktrar till, eventuellt extra tillsyn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

ska man vänta med abstinensbehandling tills man blåser 0

A

NEJ

Vissa personer som druckit stora mängder alkohol och utvecklat hög tolerans kan få abstinenssymtom långt innan blodalkoholhalten sjunkit till noll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

vilken skattningsskala används för abstinens

A

CIWA-Ar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

vad måste man fråga i suicidriskbedömningen

A

Tidigare suicidstankar, planer och försök?

  • Aktuella suicidtankar/ planer/ förberedelser?
  • Ärftlighet för suicid?
  • Tillgång till läkemedel/vapen?
  • Pågående missbruk och/eller brist på

impulskontroll?

  • Nätverk och skyddsfaktorer?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

vilka 3 LM ger du mot alkoholberoende

A

antabus: 400 mg 3 ggr/vecka

campral: 333 mg 3x2

naltrexone: 50 mgx1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

antabus

A

disulfiram
- symtom om man dricker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

campral

A

sug
- akamprosat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

naltrexon

A

sug

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

blodmarkörer för alk-missbruk

A

PETH (fosfatidyletanol)
g-GT
CDT
MCV

OBS PETH försa handsval
Det bildas endast i närvaro av etanol och har därmed mycket hög specificitet. Falskt positiva resultat har inte påvisats, och sensitiviteten är högre än för CDT, MCV och gamma-GT såväl var för sig som i kombination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

ska man rek abort om gravid kvinna dricker alkohol/missbruk

A

nej, beslut är patientens, ge saklig information om risk för fosterskador vid alkoholanvänding. Gyn rek aldrig abort förutom på maternell vitalindikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

får man lämna uppgifter till socialtjänsten om gravid kvinna, dvs “oro för ofött barn”

A

25 kap, 12 §, Offentlighets- och sekretesslagen:

”Uppgift om gravid kvinna eller någon närstående till henne får lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

kan man tvångsvårda någon enligt LPT för att skydda ofödd barn

A

Nej, inget lagrum för tvångsvård enligt LPT kan användas för att skydda det ofödda barnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

vilka läkemedel kan användas vid gravidtet för sömn/ångest

A

lergigan (prometazin)
propavan (propiomazin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

pp psykos

A

Det förekommer oftast två-tre dagar efter förlossningen med dramatisk, maniform symtombild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

3 saker som akut måste ske vid pp psykos

A

inläggning psykiatrin
vårdintyg
akut behandling agitation/psykos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Vilken psykisk sjukdom utgör den vanligaste riskfaktorn för postpartum psykos?

A

bipolär sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Vilken behandling bör du ge mot hennes postpartum psykos? Ange en viktig fördel och nackdel med behandlingen.

A

ECT
- fördel: snabbaste effektivaste behandlingen
- nackdel: kognitiva besvär t.ex. amnesi, narkosbehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

ge somatiska diffar för depression

A
  1. hypo-hypertyreos
  2. demens: förändrat beteende
  3. LM-interaktioner/biv
  4. konfusion vid infektion
  5. kardiella besvär med ångest
  6. predeliriös
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

vilka prover behövs inför insättning av litium

A
  1. litium-konc: snävt terapuetisk intervall
  2. TSH-T4: risk hypotyreos
  3. krea: risk njurpåverkan
  4. Ca: risk hyperparatyreoidism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

SSRI: vad göra om ej bättre sertralin 50 mg

A

efterhör compliance

dosöka till maxdos

om fortsatt ej effekt: preparatbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q

vad göra om pat 70 år blir MYCKET sämre på SSRI

A

Inläggning på psykiatrisk avdelning och/eller Elektrokonvulsiv behandling, ECT, alternativt preparatbyte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

2 kommunala insatser som är bra om depressiv pat ej klarar sig hemma mha man

A

avlastningsboende
hemtjänst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q

generella indikationer ect

A

svår depression med psykos, hos äldre ibland mer skonsamt än LM, svårbehandlad depression med påverkade parametrar som aptit/katatoni (livsräddande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

beskriv hur ECT går till

A

Elektrokonvulsiv behandling (ECT) ges i serier om ca 4-12 gånger med några dagars intervall. Efter en lätt sövning med sömnmedel och muskelavslappnande medel så utlöser behandlaren ett generaliserat epileptiskt krampanfall via 2 punkters kutan elstimulering på huvudet. Den varar ofta 30-60 sekunder och sedan vaknar man snart efter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q

ECT = lm efter behandling

A

gå in med antidepressiva adekvat dos för att stabilisera och minska risk recidiv samma depression
= ECT måste alltid följas av medicinsk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

hur länge ssri efter remission depression (ECT)

A

Hon bör äta Venlafaxin tills hon är helt symtomfri och därefter åtminstone en 6-12 månaders period för att förebygga återfall eller återinsjuknande

dvs cirka 1 år efter symtomremission

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

äldre som efter 1 år satt ut snri, nu recidiv = vad göra

A

återinsättning venflafaxin, då hon tidigare svarat väl på ect kan det vara lämpligt även om hon inte hunnit bli lika dålig som tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

risk NSAID vid litium

A

INTOX
Kombinationen längre tids behandling med NSAID mot knäsmärtan och Litium ger ökad risk för förhöjd litiumkoncentration pga minskad utsöndring av litium i njurarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

risken med kroniskt höga litiumnivåer

A

njurpåverkan
hypotyreos
hyperparatyreoidism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q

samsjuklighet depression + GAD

A

GAD: oro fler flertalet saker, svårt att hantera oro, minst 6 månader symtom SAMT konc-svårigheter/sömn/uttröttbar/spänd
= huvudkriterium + 3 övriga behövs

depression: nedstämdhet, minskad glädje/intresse (anhedoni)
- konc, sömn, livsleda, energibrist
(2 hv-kriterier + 3, totalt 5 symtom 2 v)

Överlappande kriterium, GAD underliggande, depression pålagrat. Ger värre GAD-symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

misst depression och demens hos äldre dam = vad fråga dottter

A

minnessvikt hemma, i relation till de depressiva symtomen

behov av social planering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

bra läkemedel depression äldre när SSRI ej haft effekt (pat har även GAD)
- motivera, biv, effekt

A

duloxetin: god antidepressiv effekt, god effekt GAD, hyfsat stöd hos äldre återkommande depression. In/utsättningssymtom, initial ångest. Vanliga biv är munntorhet, yrsel, diarre/förstoppning, hypertoni, hyponatremi

mirtazapin: lätt att sätta in, ingen ångest initial, god effekt sömn, bra vid depression hos äldre, risk viktuppgång (olämpligt övervikt/DM), sedering dagtid, hyponatremi. Sämre evidens vid GAD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

vad behöver man tänka på vid insättning av duloxetin hos äldre = relaterat till övriga LM

A
  1. hyponatremi: fundera på antihypertensiv behandling, diuretika ej lämpligt ff.a. hos äldre
  2. NSAID: nej, ökad risk för övre GI-blödning vid samtidig behandling duloxetin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

2 icke-farmakologisk effektiva behandling mot depression

A

fysisk aktivitet, helst ledarlett

psykoterapi: KBT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

hur tänka kring demensutredning vid samtida depression

A

Att minnesproblem är vanligt vid depression och att depressionen först ska behandlas tills den är i remission. Det vanliga är att minnesproblemen då går tillbaka. Om de inte gör det ska man utreda vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
182
Q

vilken signalsubstans har man bris på vid demens och hur behandlas det

A

Acetylkolin (0,5 p)
= Det kan även vara sänkta nivåer av serotonin, noradrenalin och dopamin men endast dessa kan inte vara rätt utan acetylkolin måste nämnas som viktigaste.

Ge kolinesterashämmare (vanligast donepezil)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
183
Q

vad påverkar hur länge man ska behandla depression

A

behandlingssvar, antal tidigare depressioner (samt när i tid), samsjuklighet, svårighetsgrad (beror på behandlingssvar), compliance

→ obs evidens för långtidsbehandling sämre hos äldre, kan överväga långtidsbehandling upp till 5 år vid recidiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
184
Q

fördjupad anamnes som är centralt

A

tidigare psykiatriska symtom
hereditet
trauman
droger, alkohol
TSF

185
Q

kompletterande us på psyk-akuten efter anamnes

A

somatisk status: abstinens?

u-tox

186
Q

xanor (alprazolam) 10 mg/dag motsvarar stesloid

A

100 mg

187
Q

risk abstinens benso

A

deliriun tremens, kramper

188
Q

tecken abstinens benso

A

temp, puls, BT (mer tydligt vid alkohol)

sömnstörning, hallisar, agitation,

tremor, svett, ångest, illamående/kräk

189
Q

abstinens man inneliggande på HSL vill gå hem, vad gör du

A

ställningstagande till konvertering enl paragraf 11 LPT. Om du ej kan konvertera måste du göra akut anmälan LVM

190
Q

hur verkar abilify, verkningsmekanismer

A

TGA, partiell D2-agonist + 5HT1A, 5HT2a antagonist. Hög receptor-affinitet. Verkar som en antagonist vid överskott av DA i bansystem som medför psykos, agonist i omården med låg dopamintonus

191
Q

patient insatt på abilify får oro i kroppen och svårt att sitta still = vad kallas det, vad göra

A

Akatisi – oförmåga att vara stilla. En typ av extrapyramidal biverka. Vanlig biverkan av antipsykotisk medicinering, i detta fall aripiprazol. Rekommenderas dossänkning eller preparatbyte.

Symtomatisk behandling: Betablockerare kan provas.

192
Q

kriterier LPT

A

pat lider av allvarlig psykiatrisk störning

pat är i behov av kvalificerad dygnet runt vård inom psykiatrin som inte kan tillgodoses på annat sätt

pat motsätter sig vård, eller pga psykisk störning finns grundad anledning att tro att vård inte kan ges enligt samtycke

193
Q

Sluten tvångsvård kan ges även med stöd av annan lag. Vilken?

A

LRV: lagen om rättspsykiatrisk vård

194
Q

vad är typiskt schizofreni

A
  1. negativa symtom: social isolering
  2. positiva symtom: psykos
  3. senare: kognitiva symtom

prodromal fas: social isolering

195
Q

exempel på skattning psykossymtom

A

PANS BPRS

196
Q

utredning psykossjukdom primärt

A
  1. anamnes: riskfaktorer, uppväxt, extern stress, högsta funktionsnivå, våld
  2. psykiskt: psykiatriskt status, symtomskattning symtom via PANS BPRS
  3. somatiskt: status + neurologiskt, prover inklusive tyreoidea/HIV/syfilis/droger, MR, LP
  4. psykosocialt: kognitiv testning, ADL, social miljö
197
Q

nämn 4 PRINCIPILLA faktorer som kan ge akut konfusion

A
  1. hjärnskada, akut hjärnpåverkan
  2. somatisk sjukdom
  3. LM
  4. miljöfaktorer, psykisk belastning
198
Q

icke-farmakologisk behandling vid konfusion

A

skapa en lugn och trygg miljö och upprätthålla dygns och måltidsrytm

verklighetsstödjande inslag i form av ex klocka, kalender, anhörignärvaro, personliga ägodelar

199
Q

vad avgör om EIPS ska läggas in

A

den momentana suicidriskbedömningen!!

200
Q

vad är karaktäristika för EIPS

A

IMPULSIVITET

TOMHET kroniskt

självdestruktivitet

ÅNGEST

201
Q

psykologisk behandling EIPS

A

Dialektisk beteendeterapi (DBT)
= SSB

202
Q

vad har SSB för funktion

A

kommunicerar ångest (hjälpsökande)

lindrar tomhet: känner något

ångesthantering: lindrar ångest, reglerar negativa känslor

straff

203
Q

isolering under LPT: när

A

Isolering inom ramen för LPT:

patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av de andra patienterna; LPT 20§.

204
Q

behandling paniksyndrom

A

KBT

205
Q

diagnoskriterier Paniksyndrom

A

mins en attack har under minst 1 månad återföljts av 1 och/eller 2:
1: ihållande oro för ny attack eller för dess följder
2. maladaptiv beteendeförändring (beteenden som syftar till att undvika att få nya PA, t.ex. undvikande av obekanta situationer)

206
Q

ge exempel på ångestsyndrom där panikattacker kan förekomma

A

social fobi: ångest social sitaution (granskad, iaktagen, bordgjord)

agorafobi: ångest vissa situationer t.ex. kollektivt

GAD: oro/ångest för flertalet saker/händelser, under de flesta dagar, 6 månader

206
Q

vårdnivå vid paniksyndrom

A

VÅRDCENTRAL

Primärvård. Ångestsyndrom är mycket vanliga och endast primärvård har kapacitet att erbjuda tillgänglighet. För majoriteten av fallen är vård via primärvården tillräcklig.

Vid otillräcklig effekt av behandling, svårare fall med hög grad av samsjuklighet och låg funktionsnivå bör remittering till psykiatrisk mottagning övervägas.

206
Q

förklara psykoedukation för paniksyndrom

A

örklara vad diagnosen betyder och att panikattackerna i sig är ofarliga. De är en i grunden frisk stress- eller rädsloreaktion som utlöses felaktigt

206
Q

farmakologisk förstahandsval av behandling panikssyndrom

A

SSRI

206
Q

hämningssymtom vid depression

A

psykomotoriskt hämmad: långsam rörelse

stel ansiktsmotorik

långsamt tal, tanke
- svarslatens

ambivalens

kognitiv tröghet

känslolöshet

207
Q

vad kan tala för BP > depression

A

Herediteten

tidigare snabba antidepressiva effekten och sedan switch till misstänkt maniformt tillstånd

208
Q

vilka LM grupper används som stämningsstabiliserande

A

LITIUM

anti-epileptika

neuroleptiak

209
Q

akut katatoni

A

“är tyst och reagerar inte på tilltal och ger ingen ögonkontakt. Han medverkar inte i vården utan verkar göra motstånd vid försök till matning och medicinering och när du undersöker rörligheten i armarna fastnar han i positionen och återtar armen mycket långsamt. Han är kroppsligt rigid”

210
Q

OBS OBS biverkning lamotrigin

A

Stevens-Johnsons syndrom (toxisk epidermal nekrolys)

211
Q

katalepsi

A

extremiteter fastnar som vaxdockor i ny position

212
Q

vilka 2 behandlingsformer finns för katatoni, vad väljer man vid akut katatoni

A

ECT (om akut JA)

benso

213
Q

vad ska man övervaka vid katatoni

A

Övervaka autonoma parametrar (puls, blodtryck, andning, temperatur) för att se att instabilitet inte föreligger.

214
Q

vad är kriterier för enligt par 5 LRV

A

§4 LRV:
används istället för LPT när pat är frihetsberövad, t.ex. anhållen, häktad, kriminalvårdsanstallt

  1. ska lida av allvarlig psykisk störning
  2. vård måste ges inom psykiatrin, kan ej ges på plats där pat är anhållen
  3. motsätter sig vård, kan ej ta grundad ställning till vården
215
Q

pat kommer in med intyg §4 LRV och är agiterad, vad gör du

A
  1. lås dörren, får göra det
  2. ring dit väktare för säkerhet
  3. ring in BJ: vårdintygsbedömning
  4. diskutera akutmedicinering med BJ
216
Q

ex på akutmedcinering agiterad patient

A

ativan (lorazepam)

eller

haldol + phenergan

alltid IM

217
Q

när i tid måste intagningsbeslut fattas vid vårdintyg enligt LRV

A

Intagningsbeslut skall fattas skyndsamt men senast 24 timmar efter patientens ankomst till vårdinrättning.

218
Q

vad händer med §4 LRV när häktning avslutas

A

Lenas vård på sjukhuset enligt LRV upphör då häktningen avslutas och vården överförs enligt beslut av chefsöverläkaren till vård enligt LPT.

219
Q

akuta biverkningar haldol

A

Extrapyramidala biverkningar
- stelhet, kramp, parkinsonism, tardiv dyskinesi

220
Q

frågor viktiga att ställa vid misstänkt ätstörning

A

avsiktlig viktnedgång

kroppsfixering, viktfobi, kroppsuppfattning

illamående, kräkning

aptitförlust

smakar maten som den ska

amenorré

B-symtom

221
Q

varför är det bra att skicka ut föräldrar för att ensamt prata med barn

A

kan få mer information, vissa frågor känsliga att svara på
- sex, droger, psykosocialt, psykos, suicid

222
Q

vad ingår i psykstatus

A

Yttre, allmänt beteende
vakenhet, klar
orienterad
formell, emotionell kontakt
grundstämning
affekter
psykomotorik
ångest
tal
tankeinnehåll
psykotiska symtom
suicidrisk
sjukdomsinsikt

223
Q

vad ingår i suicidriskbedömning

A

riskfaktorer
friskfaktorer

suicidstegen: aktuell suicidtanamnes
- hopplöshet
- dödstankar
- dödsönskan
- suicidtankar
- planer
- avsikt

tidigare suicidförsök/självskada
framtidsplaner

224
Q

vilka behandlingsalt finns vid medelsvår depression

A

En medelsvår depression behandlas i första hand med

a) terapi (KBT) eller

b) farmaka.

225
Q

behandling lindrig depression

A

undvik farmaka, dålig evidens vid lindring UPD

livstilsförändringar, samtal

226
Q

du hinner ej slutföra samtal kring patient med medelsvår depression, ska du ändå sätta in behandling

A

Sätt ej in antidepressivum, detta då du ej har hunnit informera om biverkningar eller sondera motivationsgrad till behandling.

Boka ett återbesök inom 1 (max 2) veckor.

227
Q

psykiska biverkningar av SSRI man bör veta

A

ökad ångest
nedstämdhet
suicidtankar/risk
uppvarvning mani/hypomani

228
Q

somatiska biv SSRI

A

yrsel
hv
illamående
diarre
sex-biv

229
Q

hur följa upp insättning SSRI

A

telefonbesök 1-2 v: biv, ångest

åb 4 v: behandlingseffekt, fyll i skattningsskala (MADRS-s)

230
Q

akutprov av stor vikt vid misstänkt psykossjukdom, utredningsmässigt

A

THC och amfetamin kan utlösa psykoser och drogutlöst psykos är en viktig differentialdiagnos.

= drogsticka

231
Q

vanliga droger psykos

A

amfetamin
THC

232
Q

kännetecken prodromal fas schizofreni

A

en period av månader innan debut av psykossymtom

negativa symtom: funktionsförlust, kog nedsättning, personligshetsförändring, amotivation, avflackning +- ångest/nedstämdhet

233
Q

hur kan negativa symtom visa sig i statu

A

Emotionell avflackning
Sparsam mimik
Ovårdat yttre
Kognitiva störningar
Tillbakadragenhet
Amotivation

234
Q

vad är negativa symtom

A

Negativa symtom innebär en funktionsförlust.

235
Q

vad ingår vid utredning psykossjukdom

A
  1. psykiskt status
  2. somatiskt status + neurologi
  3. prover
    - blod, glukos, TSH, lipider, lever, el, peth, u-tox (HIV, syfilis)
  4. LP
  5. MR/CT
  6. EEG
  7. kog testning
236
Q

prio beh schizofreni

A

neuroleptika
- starkast evidens, bäst effekt

minskar vårdbehov, suicid, återinsjuknande

237
Q

obs drogscreening

A

ska helst tas samma dag, kan vara blank dagen efter

238
Q

nämn tillstånd SOMATISKT som kan ge agiterad/psykoisk pat

A

CNS-inf
skalltrauma
hypo-hyperglykemi
metabol rubbning
tyreotoxikos
ep
hypoxi
tox

239
Q

skillnad agitation vs aggressivtet

A

agitation: excessiv motorisk eller verbal aktivitet utan fokus/riktning/avsikt, dvs inte riktad mot något/någon (låg intention)

aggressivitet: provocerat/oprovocerat beteende med intention att skada någon/något (hög intention)

240
Q

hur hantera psykotiskt agiterad pat i väntrum

A

flytta pat eller medpat till annat rum

prio nytt samtal

erbjud medicinering frivilligt

extrapersonal, obs vakt kan förvärra situation, diskret övervakning

241
Q

vilka tvångsåtgärder INNAN intagningsbeslut får leg-läkare fatta OM nödvändigt

A

Fastspänning, avskiljande och tvångsbehandling

242
Q

risker komb benso + olanzapin

A

hypotension
bradykardi
andningsdepression

243
Q

kan man vårdas både enligt LVM och LPT

A

LVM är ¨vilande¨ så länge LPT-vård pågår. Det inte är något hinder att vårda enligt LPT bara för att det finns LVM. Om vårdtiden blir väldigt lång, kan det förekomma att LVM avskrivs men inte för kortare vårdtid.

Dvs LVM = inläggning HSL, om vårdintygsmässig skriv LPT som då trumfar LVM. Får ej släppa ut om LVM även om HSL

244
Q

får man inhämta information i journalen mot pat vilja för pat som vårdas på LPT

A

Ja. Enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) ska offentliga verksamheter, såsom offentliga sjukhus och socialtjänst, lämna ut de uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens uppdrag enligt LPT ska kunna fullgöras.

För detta behöver chefsöverläkaren inte patientens medgivande.

Oftast är det dock lämpligt att ändå informera patienten om att man inhämtar information från andra instanser.

245
Q

amfetaminabstinens

A

irritabel/aggressiv/dysfori

ökad aptit

hypersomni, sömnstörning

takykardi ev

förföljelseidéer, misstänksamhet

246
Q

hur behandlas amfetaminabstinens

A

symtomatiskt
- sömn (benso), vila, mat
- neuroleptika om kvarstående paranoia

247
Q

vanligaste hallucinationen vid schizoreni

A

auditiv/röster

248
Q

skillnad hallucinos vs illusion

A

hallucinos: förnimmelse som har samma tydlighet som ett sinnesintryck, utan yttre motsvarighet till förnimelsen (dvs inget extern stimulus)

illusion: missbedömning av intryck (tidigare erfarenhet, förvrängning, för lite information)

249
Q

varför lever personer med schizofreni 12-15 år kortare

A

CVD
cancer (diagnostiseras ej i vården)

250
Q

hur kan vården förhindra att pat med schizofreni inte blir somatiskt sjuk, dvs att diagnoser missas

A
  1. upprepade us
  2. förebyggande beh
  3. motivera livsstilsförändringar
251
Q

varför strikt provtagning inför och under behandling med klozapin

A

Kan ge allvarlig blodbiverkan i form av granulocytopeni/agranulocytos hos ca 0,5–1 % av patienterna.

252
Q

icke-farmakologiska behandlingar GAD

A
  1. KBT
  2. psykoedukation (ånges-sömnskola)
  3. beh ev missbruk
  4. fysisk aktivitet på recept (FAR)
253
Q

somatiska prover att ta vid gad för att utesluta somatiska diffar

A

Hb
TSH-T4
Ca: oro, depression, ångest

254
Q

prover inför långtidssjukskrivning GAD

A

u-tox
peth

ökad risk för missbruk vid ångest samt ökad risk för missbruk vid långtidssjukskrivning

255
Q

hur tolka PETH

A

Ingen eller låg konsumtion: 0,05-0,30 µmol/L.

Måttlig konsumtion > 0,30 µmol/L

256
Q

mer om alkoholmarkörer

A

gamma-GT, ASAT, ALAT, MCV
- ASAT/ALAT > 1 vid missbruk alkohol (några dagar-vecka) efter avslutad konsumtion, kvoten normaliseras därefter (ASAT halveringstid 1 dygn, ALAT 2-3 dygn)

u-etg (etylglukuronid): halveringstid 2-3h, små intag kan påvisas några timmar efter intag, större intag upp till 2-3 dygn

fosfatidyletanol, krävs minst en veckas regelbunden hög konsumtion för att ge utslag, halveringstid 4 dygn. Avspeglar senaste 4 veckornas konsumtion. Samband mellan alk intag och PETH är inte helt fastställt, svårt att skilja på olika konsumtionsnivåer
- > 0.3: måttlig konsumtion
- mer känslig än CDT, kortare halveringstid än CDT

CDT: kolhydrat-fattigt transferrin → ökar efter flera veckors tunt intensiv konsumtion (60 g etanol dvs en flaska vin/dsg under veckor, ger stegring i 50%). Korrelation mellan alk-intag och CDT är måttligt. Vid abstinens halveras CDT på 1-2 veckor. Falskt höga värden vid svår leverskada

257
Q

hur hantera sjukskrivning vid GAD om samtidig överkonsumtion alk

A

måste avstå droger/alk, ångessyndrom försämras

sjukskrivning en månad i taget, måste regelbundet lämna drog/alk prover som är under referens för fortsatt sjukskrivning

258
Q

arbetsträning: hyr fyller man i det i sjukskrivningsintyget

A

klicka i arbetrehabilitering i intyget, går då till handläggare på FK

rehabilitering sker under sjukskrivning på heltid, praktik, tränar upp struktur, tid och uthållighet

kan få extrastöd/coachning via instanser på arbetsförmedlingen

259
Q

benso ångst i längden

A

i längden ger detta tolerans och även abstinens, ökad ångest och behov av högre doser

260
Q

suicidriskbedömning

A

nu och tidigare suicidrisk: stegen

riskfaktorer
- inklusive: vapen, LM, missbruk, impulser, händelse i livet

friskfaktorer ex nätverk

hereditet, tidigare SF

261
Q

LM med evidens vid GAD

A

SSRI
SNRI (serotonin, NA. Ofta även hämmande DA-upptaget svagt)

262
Q

hur går ect till exakt

A

Elektrokonvulsiv behandling (ECT) ges i serier om ca 4-12 gånger med några dagars intervall. Efter en lätt sövning med sömnmedel och muskelavslappnande medel så utlöser behandlaren ett generaliserat epileptiskt krampanfall via 2 punkters kutan elstimulering på huvudet. Den varar ofta 30-60 sekunder och sedan vaknar man inom kort.

263
Q

biv ECT

A

illamående, hv, muskelvärk

konfusion, amnesi

ovanligt: switch från dep till mani, långvariga minnesbesvär

264
Q

diagnoser med stark indikation ect

A
  1. djup depression med psykos
  2. cykloid psykos
  3. pp psykos
  4. akut katatoni
  5. MNS
  6. deliriös mani
265
Q

serotonergt syndrom

A

Serotonergt syndrom (SS) är ett potentiellt farligt tillstånd som beror på förhöjd aktivitet i serotonerga bansystem i hjärnan. Det orsakas vanligtvis av intag av en kombination av läkemedel eller andra substanser som höjer den serotonerga aktiviteten och allvarlighetsgraden beror på hur mycket denna aktivitet är förhöjd.

Syndromet uppträder snabbt: oftast inom 6 timmar efter insättning eller dosökning av ett läkemedel.

symtom: muskelryckning (spasm, kramp), illamående, hypertoni, konfusion, hypertermi, hypomani, koordinationsttörning, hyperreflexi, tremor, agitation

266
Q

Enligt vilken lag kan man omhänderta någon för missbruk? Ange hela namnet eller vedertagen förkortning

A

LVM

267
Q

kriterier för LVM §4

A

tvångsvård ska beslutas om

  1. pat pga fortgående missbruk (narkotika, flyktiga lösningsmedel, alkohol) är i behov av VÅRD för att komma ifrån sitt missbruk
  2. vården kan inte tillgodoses via socialtjänstlagen eller på annat sätt
  3. hen pga missbruket:
    - löper uppenbar risk att förstöra sitt liv
    - utsätter sin fysiska/psykiska hälsa för allvarlig fara
    - riskerar att allvarlig skada sig själv/anhöriga
268
Q

akut omhändertagande enligt § 13 LVM

A

till följd av sitt missbruk utsätter sin fysiska hälsa för allvarliga risker och kan riskera att dö

269
Q

vem beslutar om frågor kring LVM

A

Socialnämndens ordförande eller sociala jouren (jourtid)

obs förvaltingsrätten fattar slutgiltig beslut senare!!!

270
Q

Kan du hindra Angelica från att lämna sjukhuset innan ett beslut om LVM är fattat?

A

Nej, kvarhållande enligt LVM kan endast fattas efter ett beslut om LVM.

271
Q

2 enskilt viktigaste riskfaktorerna för suicid

A

psykisk sjukdom

TSF

272
Q

Vad saknar ni för viktig anamnestisk information relaterat till eventuell frågeställning om ADHD? Det som efterfrågas utgör i sig ett obligatoriskt kriterium för att diagnosen ska kunna ställas.

A

barndomsanamnes/utvecklingsanamnes
- symtom före 12 åå

273
Q

relevanta frågor för PTSD utifrån diagnoskriterier

A

återupplevelse: flashback, mardrömmar

irritabel, humörsvängningar

ökad arousal/anspänning

undvikande

konc., sömn

274
Q

beh PTSD

A

TF-KBT
PE
(EMDR: eye movement desensitisering and reprosessing)= sämre evidens

275
Q

viktigaste signalsubstanserna som frisätts vid amfetaminrus

A

DA + NA

276
Q

antabus: verkningsmekanism

A

hämmar enzymet aldehyd-dehydrogenas

ger mer acetaldehyd = biv

277
Q

vad måste pat veta kring antabus

A

stort alkoholintag: blodtrycksfall, synkope, cirk-kollaps

= absolut avhållsamhet alkohol

minder mängder alkohol: rosig, taky, känsla andnöd, illamående, hv

278
Q

vad vill tenta-nissarna att man alltid frågar efter vid depression

A

suicidrisk

tidigare psykiska diagnoser –> BIOPOLÄR SJUKDOM???!?!?!?!

279
Q

behandling melankolisk depression

A

ECT snabbas/bäst effektiv vid djup melankolisk depression

280
Q

vanligase orsaken recidiv psykos vid schizofreni

A

compliance

281
Q

gemensam verkningsmekanism för neuroleptika

A

DA2-antagonist

282
Q

risken för att ett barn skall drabbas av schizofreni om någon av föräldrarna har den sjukdomen. Hur stor är den risken?

A

10%

283
Q

kvinna med KOL/CVD som blir konfusorisk - varför

A

hypoxi

ateroskleros: cerebral hypoxi, känslig hjärna

ofta dock multifaktoriellt

284
Q

3 råd vid konfusion

A

lugn stimuli fri miljö, dygnsrytm
- lugn, ljus-mörker, tystnad-ljud

trygghet: anhöriga, personal

nutrition, elimination säkerställs

285
Q

vad måste man alltid göra när man mistänker barn som far illa

A

Orosanmälan enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§

286
Q

vad talar för konfusion

A

snabbt/flukturerande förlopp, desorientering, synhallisar talar för organisk genes

287
Q

vad måste man alltid göra vid akut konfusion

A

En bred somatisk genomgång för att utesluta/identifiera bakomliggande tillstånd.

288
Q

Ett specifikt konfusionstillstånd, som i huvudsak handläggs inom psykiatrin, är i akutskedet mycket viktigt att diagnostisera då utebliven behandling medför hög mortalitetsrisk.

A

delirium tremens (alk abstinens)

289
Q

vad måste man observera kan gömma en alk-abstinens

A

takykardi, hypertoni.

Pågående behandling med puls- och blodtryckssänkande farmaka.

290
Q

vilka prover får man INTE missa vid konfusion

A

Hb
CRP/LPK
Ca
TSH-T4
urinsticka + u-tox
glukos

291
Q

behandling konfusion

A
  1. underliggande orsak
  2. lugn och ro
    - anpassad miljö, stöd för orientering
    - tydlig kommunikation, upprepa besked, tala om tid/plats/situation, personliga saker på rummet, involvera anhöriga, gärna samma/få personal, tät tillsyn, TV/radio för kontakt omvärld
    - anpassad miljö: enkelrum, svalt, reducera ljudvolym, nattlig belysning minskar risk illusion
    - ökad delaktighet: glasögon, hörapparat, smärthantering, rörelse/aktivitet, social stimulus
292
Q

viktigaste anamnestiska frågan för att skilja på demens/depression

A

förlopp. Demens utvecklas långsamt och successivt. Depression har i normalfallet tidsbegränsad utveckling.

293
Q

kognitiva test

A

MMSE/MMT eller klocktest
- mini mental state examination
- mini mental test

294
Q

viktiga frågor depression som ej rör symtombild

A

tidigare depression eller annan psykiatrisk problematik

hereditet

vidmakthållande-utlösande faktorer, stress, belastning

295
Q

diagnostiska instrument depression

A

SCID
MINI

för depressionsdjup: madrs

296
Q

obs obs demens och depression

A

inte ovanligt med depressiv svikt vid begynnande demens

297
Q

Vilka kriterier gäller för konvertering av patient enligt 11§ i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? (2p)

A
  1. lider av allvarlig psykiatrisk störning
  2. i behov av kvalificerad psykiatrisk dygnet runt vård (slutenvård) som inte kan tillgodoses på annat sätt
  3. motsätter sig vård eller kan ej ta grundad ställning (grundad anledning att tro att vård inte kan ges med samtycke)
  4. riskerar att allvarlig skada sig själv/andra
298
Q

juridiskt viktig vid konvertering §11 LPT

A

Konverteringsbeslutet enligt §11LPT ska:

Intagningsbeslut CÖL 24h

Underställas Förvaltningsrätten inom ett dygn.

Om vård enligt LPT bedöms behövligt utöver de första 4 dagarna efter konverteringsbeslutet ska ansökan om medgivande till detta skickas till Förvaltningsrätten.

299
Q

vad pekar på BP-sjukdom

A

återkommande depression, hereditet, uppvarvning efter SSRI

300
Q

vad måste man fråga vid misstanke BP

A

tidgiare mani-hypomani

301
Q

om pat får switch på SSRI, vad göra

A

Citalopram bör seponeras då det hos patienter med bipolärt syndrom kan utlösa hypomani/mani om man inte har samtidig behandling med ett stämningsstabiliserande läkemedel.

302
Q

litium varför

A

återfallsförebyggande
suicdidprevention

303
Q

litium

A

smalt terapuetisk fönster
- risk intox
- överlappande värden intox/måldos
- kortsiktigt: tremor, diarre, akne, viktökning

på sikt: hypotyreos, hyperparatyreoidism, njurpåverkan

304
Q

uppföljning BP sjukdom (vårdnivå)

A

psyk öppenvård: BP-1 samt svårstabiliserad BP-2 med avancerad behandling (lämpliga fall kan i stabilt skede med begränsad vårdbehov efter psykiaterbedömning följas via PV), suicidrisk är en parameter som också måste värderas

305
Q

kardinalsymtom adhd

A

uppmärksamhetsstörning, konc svårigheter, hyperaktivitet

svårt att sitta still, impulsivitet

symtom sedan barndomen (12 åå): utvecklingsanamnes, barnanamnes

funktionsnedsättning

306
Q

karaktäristika KBT

A

förändra tankemönster, här-nu, ofta hemuppgifter, diskuterar konkreta behandlingsstrategier för neg tankar/beteende

307
Q

vad måste genereras under ECT för effekt

A

Ett generellt epileptiskt anfall är nödvändigt för effekt (grand mall)

308
Q

vanligaste biv ECT

A

övergående amnesi

309
Q

vad viktigt att göra vid utmattningssyndrom

A
  1. utvidga anamnes: tidigare sjukdomar
  2. status somatiskt + neuro
  3. ekg
  4. lab: blodstatus, crp, el + ca, lever, tyreoidea, u-tox
310
Q

somatiska diagnoser som kan ge depression

A

hypotyreos
anemi
hypercalcemi (pHPT)
cushings syndrom

311
Q

diagnosverktyg för att skatta depression

A

MADRS, PHQ-9 eller CPRS.

312
Q

LM som kan ge depression

A

kortison
betablockad
interferon
p-piller

313
Q

förstahandsval medelsvår depression

A

SSRI
SNRI
mirtazapin

314
Q

verkningsmekanism SSRI SNRI mirtazapin

A

SSRI: 5HT
SNRI: 5HT, NA samt lite hämmande effekt DA upptaget
mirtazapin: alfa2-antagonist, påverkar NA/5HT

315
Q

biv SSRI

A
  1. förändrad aptit
  2. libido, ejakulationsstörning
  3. GI-biverkningar, illamående
  4. mardrömmar
  5. svettningar, ångest, rastlös
  6. hv
316
Q

biv SSNRI

A
  1. minskad aptit
  2. tinnitus
  3. HT, taky
  4. förvirring
  5. förstoppning
  6. menstrationsrubbning
317
Q

mirtazapine

A
  1. ökad aptit, viktuppgång
  2. ökad sömn, sedering
  3. hv
  4. munntorrhet
318
Q

info gravida och antidepressiva: verkryg

A

psykiatristod.se, janusinfo, uptodate, infpreg

319
Q

antidepressiva och gravid

A

värdera så att pat tar välbeprövade antidepressiva alt KBT/ITP med täta åb

paroxetin ska undvikas: hjärttoxiskt foster (missbildning). Vid utebliven effekt SSRI överväg SNRI/ECT. Icke-farmakologisk beh mot sömn i första hand

320
Q

Aysha hoppar från ett tema till ett annat utan sammanhang. Vad kallas detta symtom? (0,5p)

A

tankeflykt

321
Q

tvångstankar vs vanföreställningar

A
  1. tvångstankar: återkommande, ihållande tankar, impulser, tvivel, inre bilder
    - egodystona (dvs särskiljer sig mot tankens innehåll och självbild/moral)
    - tvivel på att tankarna är sanna, korrigeras med tvångshandling
  2. vanföreställningar: övertygelser, falska uppfattningar, besynnerliga idéer som inte bygger på förnuft
    - egosyntona
    - i regel inget tvivel om att tankarna är sanna, korrigeras ej med tvångshandlingar
322
Q

beh mild-måttlig depression

A
  1. psykologisk beh: KBT; IPT (interpersonell terapi)
  2. antidepp
  3. fysisk aktivitet på res (FAR)
323
Q

riskfaktorer PTSD

A
  1. genetik
  2. exponering som barn (epigenetik, ökad risk
  3. tidigare psykiatrisk diagnos
  4. personlighetsdrag (introvert, neurotisk)
  5. skralt socialt kontaktnät, låg SES, parallell livsstress
  6. dissociationsfenomen
  7. uttalad stressreaktion i samband med traumat
  8. exponerad för allvarligt livshot
324
Q

skyddande faktorer PTSD

A
  1. genetik
  2. trygg anknytning, uppväxt
  3. personlighet (extrovert)
  4. andra personlighetsdrag: kontroll i vardagen, tillit egen förmåga, optimism, altruistisk, emotionellt flexibel
  5. vältränad
  6. goda förebilder, resurser som ekonomi/arbete, socialt näverk
325
Q

hur påverkar PTSD livskvaliten

A

långvarig stress påverkar hälsa, relationer, arbetsfunktion, livskvalite

hälsa, livskvalitet: söker upprepat för olika åkommor, stress kan bidra till ohälsa sekundärt via påverkan på immunsystemet (psoriasis) samt HT, ökad risk CVD

relationer: mardrömmar, sömnstörning, undvikande, negativa förändringar i kognition/sinnesstämning, konc, irritabel, vredesutbrott → påverkar relationer

arbetsfunktion: gått ner deltid, missar arbetsgemenskap samt ekonomi.

allt påverkar livskvalité

326
Q

obs PTSD ökad risk för

A

CVD

327
Q

obs ASA + fluoxetin

A

markant ökad risk GI-blödning

328
Q

kardinalsymtom samt skattning OCD

A

tvångstankar
tvångshandlingar

Y-BOCS

329
Q

vanlig samsjuklighet OCD

A

depression

330
Q

förstahandsbeh OCD

A

KBT (exponering med responsprevention)

331
Q

orsaker till att duloxetin kan vara högt vid mätning av konc

A
  1. ej dalvärde: dvs tagit tablett på morgonen innan provtagning
  2. långsam metaboliserare (CYP2D6)
  3. överdosering
  4. interaktion andra läkemedel
332
Q

obs obs obs ångestmedicin under KBT

A

undvik all form av medicinering ff.a. vid OCD, hämmar exponeringen som är huvudpoängen med behandlingen = motverkar terapuetisk behandling

i fallet hade pat haft ocd länge utan behandling. Man kan tänka sig icke-beroendeframkallande LM på vissa tider t.ex. på natten för bättre sömn men inte vid behov dagtid

333
Q

OBS antidepressiva vid OCD

A

ofta krävs relativt höga doser och det tar lång tid att få effekt av behandling (symtomreduktion), jmf ångestsyndrom

334
Q

OBS varför är kombinationen SSRI + tramadol farligt

A

ökad risk serotonergt syndrom
kramprisk
medvetslöshet

335
Q

hur kan man få patient att genomgå medicinsk terapi om “de har svårt att få till det på arbetstid”

fall med socialfobi

A

heltidssjukskrivning olämpligt (risk att försämra socialfobin, ökad isolering), deltidssjukskrivning mindre dåligt alternativ.

Man kan även tänka sig ett fritt formulerat intyg till arbetsgivaren.

Pat kan ansöka förebyggande sjukpenning (läkarutlåtande som styrker behov)

336
Q

symtomtriad vid serotonergt syndrom

A
  1. mental påverkan: medvetslös
  2. ökad autonom aktivitet: hypertermi
  3. ökad neuromuskulär aktivitet: hyperreflexi
337
Q

barn far illa

A

vid minsta misstanke om att barn far illa måste man anmäla till socialnämden (socialtjänstlagen)

338
Q

vad ska anmälas till IVO

A

Misstänkt vårdskada skall anmälas

339
Q

triadsymtom vid MNS

A
  1. mental påverkan: förändrad medvetandegrad
  2. ökad autonom påverkan: hypertermi
  3. minskad neuromuskulär aktivitet: påtagligt muskelrigid
340
Q

vad göra asap vid malignt neuroleptika syndrom

A

ta bort neuroleptika

341
Q

vad är hallucinos

A

En sensorisk upplevelse som uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten

342
Q

ge ex på pos vs neg symtom

A

negativ symtom: självförsjunkenhet, emotionell störning

positiva symtom: desorganiserat beteende/tankestörning, hallisar, vanföreställningar

343
Q

uppföljning litium

A

minimum 2 ggr per år, i regel var 3e månad

  1. litium-konc
  2. krea
  3. metabol/endokrin påverkan: TSH, Ca, glukos + BT/vikt
344
Q

obs commotio

A

under undergrupp får vid skallskador (parenkymskador som commotio/kontusion) hjärnpåverkan
- sekvelse
- ep
- tidig demensutveckling

345
Q

vad är de generella diagnoskriterierna för personlighetssstörning

A
  1. ett varaktigt mönster av upplevelser/beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturell miljö
  2. mönstret är oflexibielt och framträder i flera situationer/sammanhang
  3. mönstret ger sig. lidande och funktionsnedsättning (arbete, socialt eller andra viktiga anseenden)
  4. mönstret är stabilt och varaktigt, kan spåras åtminstone tillbaka till adolescensen/tidig vuxen ålder
  5. beror ej på annan psykiatrisk störning
  6. beror inte på missbruk, somatisk sjukdom, skada (ex. skallskada)
346
Q

validerat frågeformulär från WHO för att snabbare kunna värdera alkoholkonsumtionen.

A

AUDIT

347
Q

ex på vad som lyfts i AUDIT

A

frekvens, mängd

beroendetecken (kan ej sluta dricka när man väl börjat, avstår från annan aktivitet, återställare, skuldkänslor, amnesi)

alkoholrelaterade skador, andra oroat sig i din omgivning?

348
Q

riskkonsumtion alk

A

1 std glas alk = 12 g

  1. ≥ 10 std glas riskbruk/riskkonsumtion
  2. ≥ 15 std glas högriskkonsumtion
349
Q

Med vilken biomarkör kan du via blodprov med god sensitivitet och mycket hög specificitet värdera de senaste veckornas alkoholkonsumtion?

A

PETH: fosfatidyletanol

350
Q

varför är spec för PETH 100%

A

Fosfatidyletanol förekommer inte normalt i kroppen utan bildas bara i närvaro av etanol

351
Q

kriterier för fysiologisk adaptation vid alkoholöverkonsumtion

A

tolerans: behöver högre dos för samma effekt
abstinens

352
Q

beskriv fysiologiskt abstinens och tolerans

A

tolerans uppstår pga anpassning till långvarig närvaro av aktiv substans. Nedbrytande enzymer regleras upp (metabol tolerans) samt receptorer regleras ner (farmakologisk tolerans). Då uppstår en ny jämnvikt (homeostas) som förutsätter närvaro av den aktiva substansen.

Bristsymtom = abstinens uppstår vid avsaknad av substansen.

353
Q

4 kriterier på alkoholmissbruk

A
  1. kontrollförlust: starkt begär, försökt sluta, tar mycket
    tid
  2. social påverkan: misslyckas med skyldigheter, överger annan aktivitet, återkommande sociala problem
  3. konvulsivt drickande: trots hälsorisk, i farlig situationen
  4. fysiologisk adapation
354
Q

evidensbaserad beh alkoholbrukssyndrom: brief intervention –> vad är det

A

rådgivning i enstaka sessioner där man förmedlar hälsorisk med alkoholkonsumtion

(alkoholmarkör kan användas för att stärka en sådan intervention men är i sig inte evidensbaserat)

355
Q

Vilken behandling är förstahandsalternativet vid lindriga till måttliga ångestsyndrom av typen social fobi eller agorafobi?

A

KBT

356
Q

hur dosökar man generellt SSRI

A

börja med halva måldosen: startdos
- ta en halv tablett en vecka, därefter 1 tablett tom utvärdering

ex på startdoser
- sertralin: 50 mg
- escitalopram: 10 mg
- fluoxetin: 20 mg

357
Q

vad måste ingå vid utredning autism/IF

A
  1. heltäckande anamnes
  2. anhörigintervju: hereditet, barnanamnes, utvecklingsanamnes
  3. kog testning via psykolog: IQ
  4. funktionsutredning arbetsterapuet
  5. somatisk utredning
  6. testa mot andra diffar
358
Q

viktiga frågor att inte missa hos missbrukare

A

→ somatisk sjukdomshistorik (EP/DT?), aktuell infektion, missbruk (konsumtion alk/annat), trauma

359
Q

viktiga somatiska us eller prover att ta vid misstänkt alkolism/abstinens

A
  1. neurolog-us: wernicke?
  2. temp, BT, puls –> abstinens
  3. glukos, u-tox, alkometer
360
Q

tecken delirium tremens

A

KONFUSION
tremor
taky, HT

hos alkolist

361
Q

beh Delirium tremens

A
  1. diazepam iv 20-40 mg
    - ev +- haldol 5 mg iv för sömn/sedering
  2. neurobion/tiamin 200-500 mg im
362
Q

biv stesolid man ska ha koll på

A

deprimerad andning: tappad andning
- håll koll på puls/sat
- kramprisk om blandintox

363
Q

patofys wernicke korsakoff

A

konfusion, ataxi, ögonmotorikstörning

  • tiaminbrist pga malnutrition vid alkoholmissbruk. B1 är ett ess co-enzym som behövs för glukosmetabolismen. Vid akut brist uppstår energibrist i delar av hjärnan med efterföljande vävnadsskada –> hjärnskada
364
Q

vilka delar av hjärnan skadas vid WK

A

mesencefalon/diencefalon

cerebellum, 4e ventrikeln, aquedukten, corpora mamillaria
(andra svar specificerar: cerebellum talamus, corpora mammilaria)

365
Q

verkningsmekanism antabus, campral, naltrexon

A

anatbus: hämmar aldehyddehydrogenas, anamling acetaldehyd → mår piss (ansiktsrodnad, taky, hv, illamående, kräkning → BT-fall, synkope, cirk-kollaps om stort intag alk)

campral: modulator NMDA-R

naltrexon: opioid-r-antagonist

366
Q

nackdel antabus

A

leverpåverkan
bör ges under övervakning
snabb effekt

367
Q

nackdel campral

A

bör kompletteras med psykosocialt stöd

diarre vanlig biverkan

bra: ger fler antal nyktra dagar

368
Q

när kolla upp leverprover vid insättning antabus

A

inför isnättning

uppföljning av leverprover behöver ske efter 4 veckors behandling med Antabus.

369
Q

hur behandlar man akut mani

A

→ antimanisk medicinering: litium eller quetiapin etc
→ stämningsstabiliserande: litium eller valproat etc
→ dämpande: olanzapin eller quetiapin

370
Q

Vad måste Du undersöka redan innan Du tar ställning till om och hur Du skall behandla Klas depression

A

suicidriskbedömning

371
Q

hur behandla bipolär depression: sätt att göra

A

stämningsstabiliserande + antidepressiv

minska dos olanzapin för att inte ge onödig dämpning

ECT

372
Q

läkemedel vid BP-sjukdom, grupper av läkemedel, ex, samt biverkningar

A

→ stämningsstabiliserande: litium (njurar, tyreoidea, paratyreoidea, akne, psoriasis, diarre)

→ antiepileptika: valproat (sederande äldre, tremor, illamående, teratogent), lamotrigin (steven johnson, sedering, GI), karbamazepin (sedering)

→ atypisk neuroleptika: olanzapin, quetiapin

373
Q

obs obs vad måste man informera pat med litium om för interaktioner

A

NSAID: påverkad njurfunktion, kan öka s-nivå litium upp till 50%. Vanlig orsak till plöstligt stigande litiumnivåer.

374
Q

vilka juridiska rättigheter har person vårdad enligt LPT

A

dels att vårdintygsprocessen går rätt till: tvåläkarbedömning

stödperson

juridiskt ombud i domstol

rätt att överklaga intagningsbeslut, rätt att begära utskrivning

375
Q

vad gör man om pat överklagar intagningsbeslut och vill bli utskriven

A

forsatt LPT eller inte är ett beslut på specialistnivå –> diskutera med ÖL

376
Q

vad ingår i struktrurerad suicidriskbedömning

A
  1. suicidstegen
  2. vad hände vid detta suicidförsöket? varför?
  3. tidigare suicidförsök, tidigare suicidrisk, tidigare SSB/destruktivitet
  4. hereditet
  5. risk vs friskfaktorer
377
Q

anamnestiska frågor för att ställa adhd-diagnos som behövs

A
  1. hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, koncentationssvårigheter
  2. svårt att sitta still, impulsiv
  3. symtom sedan barndom (< 12 åå)
  4. funktionspåverkan socialt, arbete, skolan
378
Q

dynamisk terapi har mer fokus på

A

barndomen

379
Q

vad karaktäriserar KBT

A

bygger på inlärningspsykologi
- strukturerat, manualiserat
- aktiv terapuet
- fokus: här och nu
- konkret problemlösning, hemuppgifter, pedagogiskt inslag
- träning sociala färdigheter, beteendeaktivering, exponering ångestväckande situatuoner

380
Q

vanligaste behandlingen adhd

A

centralstimulantia

381
Q

biv centralstimulantia

A

takykardi, hypertoni
ångest
viktnedgång, minskad aptit
sömnstörning

382
Q

vilken medicinsk bedömning görs inför ECT

A

→ info om biverkningar (amnesi), narkosbedömning, värdering av somatiskt tillstånd och läkemedel

383
Q

vad måste man tänka på kring medicinering för ångest/sömn inför ECT

A

Undvik bensodiazepiner som höjer kramptröskeln. Du kan ordinera icke-kramptröskelhöjande sömnmedel och andra typer av anxiolytika

384
Q

depressiva vanföreställningar är tecken på

A

djup depression

385
Q

LM för att förebygga BP-depression skov

A

litium

antidepressiv + antiepileptika

neuroleptika

386
Q

fokus takykardi: vad vill du fråga

A

anamnes på hjärtsjukdom/hjärtfel (ökad sannolikhet arytmier)

droger/alkohol (kan utlösa arytmier)

koffein/CS

några LM (biverkningar)

ortostatism

menstration

kosthållning (anemi)

graviditet/senaste mens (taky)

387
Q

nödvändiga element av psykoterapi vid ånges

A

undvikande beteeende underhåller ångeststörningen, därav nödvändigt med exponering för så att utsläckning och ny inlärning kan ske

388
Q

biverkningar SSRI

A

svettning
sömnstörning
illamående, GI-störning
hv
ångest initialt
libido
viktuppgång

389
Q

obs risk benso vid kroniskt bruk

A

benso i hög dos försämrar kognitionen, vid kroniskt bruk kan denna försämring vara ihållande flera månader efter avslutat bruk

390
Q

principer för nedtrappning av benso vårdcentral

A

alla doser är fast insatta för att kontrollera doseringen

om flera olika substanser benso sammanfattas det till en substans

att föredra är långverkande substanser (färre doseringstillfällen, mindre risk miniabstinens

nedtrappning 10-20%/vecka, om abstinensbesvär öka ej dosen utan sänk tempot för dosjusteringen

apodos bra verktyg för kontrollerad nedtrappning

flumazenil kan förkorta nedtrappningstiden och minska risk återfall

391
Q

vilka anamnesområden måste vara med hos kvinna med depression/anpssningsstörning som har minderåriga barn

A

depressionssymtom, suicidalitet, alk/droger, socialt (barn)

392
Q

vad måste man utreda på VC vid misstänkt depression

A

→ psykiskt status, ev MINI, AUDIT/DUDIT, MADRS + suicidrisk

→ somatiska us + prover: Hb, glukos, LEVER, peth/CDT, TSH-4-3, el+Ca

→ EKG

→ centralt: somatisk us + TSH

393
Q

vad är PETH

A

→ fosfatidyletanol är en fosfolipid som bildas i närvaro av etanol, utmärkt markör för att värdera alkoholkonsumtion. En enstaka berusning ger ej förhöjt PETH, men vid regelbundet intag stiger mätvärdet med ökande konsumtion

394
Q

vad beror panikångest på

A

panikattacker är en naturlig kroppsreaktion på fara, som aktiveras på felaktigt sätt och i fel situation. Dvs helt ofarligt. Det som sker är att trigger aktiverar HPA-axeln varpå man får sympatikusaktivering samt kortisolpåslag som ger symtombilden med palpitationer, tremor, svettningar, skakningar etc

→ KBT (god evidensstyrka för paniksyndrom)

395
Q

farmakologisk behandling paniksyndrom

A

Sertalin förstahandsval paniksyndrom.

Inte fel att ge vb medicinering med icke-beroendeframkallande LM (alimemazin, hydroxizin, prometazin) men om samtidig KBT ska det ej ges pga hämmar effekten av psykoterapin.

Aldrig benso.

396
Q

icke-farmakologisk intervention vid alkoholbrukssyndrom

A

MI: motiverande samtal

brief intervention (patient-centrerad intervention)

FRAMES KBT

centralt: icke-konfrontativt förhållningsätt, empatiskt bemötande, lyfta alkohol som möjlig hälsoproblem, pat föreställningar kring hälsoproblem, diskutera fråm målbild

397
Q

om oidentifierad patient på psykakuten

A

polismyndighet skyldighet att bistå med dessa frågor, kontakta dem

398
Q

tillägsbehandling vid LBD för sömn/oro och synhallisar

A

quetiapin

Detta antipsykotiska läkemedel har mycket låg affinitet för D2-receptorer och tolereras ofta bättre.

399
Q

obs LBD och LM

A

känsliga för antipsykotika, symtom förvärras, risk för MNS med risk för dödlig utgång. Även lågdos, ff.a. äldre neuroleptika

400
Q

om en patient med vanföreställningar ter sig underligt, t.ex. stannar upp i mening eller rörelse - vad kan det bero på

A

hallucinos

401
Q

för vilka droger gäller LVM

A

alk, droger, flyktiga lösningsmedel

402
Q

LVM kriterier

A

patient som pga fortgående missbruk av alk, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån missbruk, och vårdbehovet inte kan tillgodoses via socialtjänstlagen eller på annat sätt

till följd av missbruket löper patienten stor risk för att
1) utsätta sig själv för allvarlig fysisk/psykisk fara
2. löper uppenbar risk att förstöra sitt liv
3. riskera att allvarlig skada sig själv/andra

403
Q

Vem beslutar om tvångsvård enligt LVM?

A

förvaltningsrätten

404
Q

vem är skyldig att anmäla när någon antas vara i behov av LVM

A

myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare –> anmälan till SOCIALNÄMDEN

405
Q

negativa symtom vid psykossjukdom

A

förlust av mentala förmågor som normala människor har → social tillbakadragenhet, kognitiv försämring, avflackat känsloliv, försämrad funktionsförmåga, viljelöshet

406
Q

diff-diagnoser till prodromal fas schizofreni tid frisk 18 åring

A

depression
missbruk

407
Q

vilka måste anmäla enligt LVU: barn som far illa

A

myndigheter vars verksamhet berör barn-ungdom samt andra myndigheter inom hälso och sjukvården (enskild medarbetare har skyldighet)

personer verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som fullgör uppgifters om beror barn-unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso-sjukvården eller på socialtjänstens område

verksam inom familjerådgivning: om barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk/psykisk misshandel i hemmet

408
Q

till vem sker anmälan om LVU

A

socialnämden

409
Q

Vapen och körkört

A
  1. vapen: överväg att anmäla vapeninnehavet till polismyndigheten
    - vapenlagen säger att alla läkare har skyldighet att omdelbart anmäla till polismyndigheten om patienten av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen
  2. körkort: överväg anmälan enligt körkortslagen
    - körtkortslagen: om läkare vid us av körkortsinnehavare finner innehavet av medicinska skäl olämpligt ska läkaren anmäla det till transportstyrelsen. Innan anmälas ska läk underrätta körkortsinnehavaren.
    - Anmälan behöver inte göras om det finns grundad anledning att anta att körtkortshavaren kommer att fullfölja tillsägelsen att avstå från att köra körkortspliktigt fordon
410
Q

vad gör man om man inte kan identifiera en person vid vårdintygsskrivning

A

ta hjälp av polis för identifiering
alt gör en kort beskrivning av patienten

411
Q

regler kring tvångsmedicinering vid kvarhållningsbeslut

A

regel: ingen tvångsmedicinering innan intagningsbeslut tagits av ChÖL eller spec med delegation (såvida det inte finn överhängade fara för pat liv eller hälsa)

412
Q

man har tagit drog MDPV och är psykotiskt och svettig: val av vårdnivå

A

intensivvård, risk för serotonergt syndrom, HT pga vasokonstrikton och multiorgansvikt med risk för död. Kan behöva sederas med narkos. Behöver övervakning VP/andning

413
Q

viktigt anamnestisk info som kan ge vägledning vid differentialdiagnostikst tänk

A

hereditet

414
Q

vad samtidig ADHD och BP-sjukdom, vad är förstahandsbeh

A

stämningsstabiliserande är förstahandsval för att minska återfallsrisk och minska risk för att ADHD medicinering ska provocera affektiv espisod

415
Q

LM grupper vid BP-sjukdom

A

litium, antiepileptika, neuroleptika SGA

416
Q

ex på stödinsatser icke-farmakologisk som kan ges vid ADHD/BP

A

psykoedukation familj/pat, psykosociala stödinsatser, hjälpmedel (kalender, påminnelsefunktion, tyngdtäcke), känslomässig färdighetsträning, vardagsfunktionsmässig färdighetsträning, KBT/DBT

417
Q

superviktigt anamnes vid alkoholmissbruk/abstinens

A

alkoholanamnes, annat missbruk, somatisk sjukdom (SPECIFIKT abstinenskramper/DT), trauman, LM

418
Q

pat med abstinenshallucinos: vilken beh

A

börja med benso (stesolid, oxascand eller heminevrin), pga psykotiska symtom kn man även lägga till antipsykotisk medicinering (haldol, men neuroleptiak sänker kramptröskeln), för att förhindra risk för WK neurobion och emgesan

419
Q

vad ökar risk för komplicerad abstinens/DT

A

uls > 120, tidigare abstinenskramp/DT, högt och långvarigt alk-intag (70 cl sprit/dag 2 v), dåligt näringsstatus, aktuell infektion, trauman, blandmissbruk

420
Q

vad beror wernicke-korsakoffs på

A

tiaminbrist (b1) i kombination med malabsorption/malnutrition eller annan nutritionsstörning. Tillståndet kännetecknas av konfusion/desorienterad, ataxi, ögonmotorikstörning (konfabulering, psykotiska symtom, minnesstörning)

421
Q

ska man lägga till antiepileptika för att minska risken för abstinenskramp

A

nej, benso minskar risk för abstinenskramp, tillägg av antiepileptika ger ingen ytterligare minskning av risken

422
Q

suciidförsök: gått längst spår, intox alvedon, vägrar vård, vill hem = vad göra

A

skriv vårdintyg och fatta kvarhållninsbeslut (APS, suicidrisk, vägrar vård), extravak (risk för suicidalt utspel), informera överläkare/BJ (ev 6b), överflytt medicin (intoxprover, ev. aktivt KOL/ventrikelskölj, ev. beh med acetylcystein)

423
Q

vilka doser alv är farligt för pat

A

Mer än 7,5 g paracetamol till vuxen innebär risk för leverskada. Potentiell letal dos > 15g.

424
Q

pat med paracetamol intox som behöver iv acetylcystien men som ballar ut –> vad göra

A

i detta fall måste man säkerställa att pat får livsnödvändig behandling med acetylcystin, under tvångsvård kan pat i undantagsfall ges somatisk vård mot vilja, man kan bälteslägga patienten om inget annat fungerar (ChÖL beslut, måste fattas tas av BJ formellt)

425
Q

viktigt vid anamnes deprssion för helthetsbild av pat

A

symtombild utifrån kriterier, hereditet, utbildning/arbete, tidigare psykisk anamnes, drog/alkohol, somatisk/LM, aktuellt psykosocialt

426
Q

somatiska diffar depression

A

anemi, B12-folsyrabrist, tyreoidea, smärta, cancer, organisk hjärnpåverkan

427
Q

prognos depression okomplicerad

A

relativt god prognos, vanligt förlopp för okomplicerad depression är att man blir återställd inom 3-6 månader, får SSRI och samtalskontakt via VC, uppföljning 2 och 4 v

428
Q

sjukskrivning medelsvår depression med alkoholanamnes

A

sjukskrivning kan vara motiverat, detta är ett förstagångsinsjuknande, överväg kortare sjukskrivning (får då anledning med åb) men bäst är deltidssjuksrivning (för att inte förlora kontkat med arbetkamprater, öka alkoholkonsumtionen)

429
Q

kvinna med recidiverande depression nu depressiv igen samt gravid 2a månaden: vad göra

A

KBT/IPT initieras, sätt in SSRI (sertralin god effekt sisst), sömn viktigt (icke-farmakologiska metoder för sömn, propavan elle lergigan utan risk foster)

430
Q

diff-diagnoser vid depression hos nyförlöst kvinna

A

recidiverande depressioner (vilket i många fall kan vara bipolär sjukdom) alternativt bipolär sjukdom.

431
Q

uppföljning litium

A

litum-konc, krea, TSH, Ca, (glukos/vikt)

432
Q

varför är drogscreening asap viktigt

A

då en del droger ej går att detektera 24 timmar efter intag.

433
Q

vad ingår i psykosutredning

A

anamnes: hereditet, droger, förlossning, utvecklings och barndomsanamnes, sociala förhållanden (skola, socialt, arbete, hem nu/tidigare), tidigare psykiatrisk historik, andra sjukdomar/LM
somatisk + neurologisk us + orienterade prover inklusive drogscreening
DT-hjärna, ev MR-hjärna
vid behov LP, EEG

434
Q

hur verkar neuroleptika

A

finns olika generationer som verkar på olika sätt, men det centrala är DA2-antagonistiska effekten som hämmar överaktiviteten i mesolimbiska banor (påverkar positiva symtom ff.a.) .Biverkningar uppstår då de även påverkar andra bansystem i CNS, t.ex. tuberoinfundibulära banan (galaktorre, gyenkomasti, menstrationsrubbning) eller nigrostriatala banan (EPS: parkinsonism med tremor, stelhet och bradykini, dystoni, tardiv dyskinesi etc). Flera SGA har även 5HT2a blockad. Sammantaget motoriska, endokrina och kognitia biverkningar, även metabola!

435
Q

icke-farmakologisk beh vid schizofreni

A

psykopedagogik för pat/anhöriga, anpassad KBT

436
Q

hur ska man göra kring vapeninnehav och körkort vid schizofreni under psykos

A

Pat är i nuvarande tillstånd inte lämplig att inneha skjutvapen av medicinska skäl. Det skall anmälas till polismyndigheten även om han inte har vapenlicens.

Anmälan till Transportstyrelsen skall göras då patienten inte uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehav.

437
Q

kort-långtiseffekter alk, cannabis

A

alk/cannabis lugnande effekt på kort sikt, på lång sikt effekter som ökar oro, stress och ångest. Alk kan utlösa ångest, depression och sömnstörning. Cannabis kan ge psykosutveckling (stress, ångest, sämre social funktion)

438
Q

olika prover för droger

A

u-tox (svar på missbruk senaste dygnet, cnnabis upp till månader beroende på intag), blodprover (spelgar dygnets missbruk), salivprov etc

439
Q

behandling av drogutlöst psykos intitilat vårdavdelning

A

sömn: icke-farmakologiska LM alt benso kortvarigt

antipsykotika: återhållsamhet neuroleptika är indicerat, sannolikheten att psykosen är övergående när patienten sover och avstår droger är nämnvärd, beslut av antipsykotika fattas i relation till symtomatiken och tidsförloppet

avstå drogintag, kontroll av u-tox regelbundet (THC lagras i fett och kan hittas upp till 6 måneder efter avslutat bruk)

värdera tillsynsgrad

440
Q

risk för återinsjuknande efter förstagångspsykos

A

återinsjuknande efter en första psykotisk episod varierar, men cirka 40% återinsjuknar inom 2 år, och livsidsrisken är 80%.

Sent insjuknande åldersmässigt förbättrar prognos, att man har fått det i samband med cannabisbruk påverkar inte prognos åt något håll i sig. Kan förbättra prognos genom att helt avstå droger (minskar risk återfall, mindre kognitiv nedsättning vid ev. psykos)

441
Q

vad behöver man kontrollera vid åb efter psykos

A

suicidalitet: ökar markant efter insjuknande

442
Q

vad måst man alltid fråga innan insättning benso

A

tid/nuvarande drog/alk missbruk
- risk återfall, beroendepotential, missbruk
- alk och benso förstärker varandras effekter

443
Q

skillnad mani och hypomani

A

hypomani är lindrigare, yttrar sig ofta som lättretlighet, upprymdhet och kreativitet, minskad sömnbehov och att man är mer aktiv än vanligt. Påverkar inte personens funktionsgrad i samma utsträckning som mani, ger inte psykotiska symtom

444
Q

vanliga diffar BP-sjukdom

A

EIPS
ADHD
schizoaffektivt syndrom
drogutlösta symtom

445
Q

på VC: pat med litium har dirrare och kräkningar, vad göra

A

rätt svar: informera om att litium måste sänkas vid magsjukdom (kräk/diarre), rådgör med psykiater angående litiumdosering och uppföljning, se till att litium-konc kontrolleras

litium har smalt terapuetisk intervall, uttorkning ger risk för intoxikation
1. lindrig-måttlig intox kan ge slöhet, tremor, muskelryckning, sudddrigt tal.

  1. Allvarlig intox risk njurskador, konfusion, arytmi
446
Q

konfusorisk pat efter TURB: vad göra

A

lugn och trygg miljö, god omvårdnad, säkerställ att pat ej skadas (ramlar ej ur säng, drar ur kateter och iv), leta utlösande orsak (Hb, CT), adekvat smärtlindring, LM-genomgång (konfusionsframkallande LM seponeras)

447
Q

vilka LM finns det om omvårdnad ej är tillräcklig vid akut konfusion äldre

A

i fösta hand heminevrin (klometiazol: kortvarig effekt), i andra hand oxazepam, risperidon, haldol, olanzapin (andrahand eller som tillskott vid otillräcklig effekt)

448
Q

vilka diagnostika instrument finns för depression

A

MINI, SCID-1, PHQ-9 etc

449
Q

SCID II

A

personlighetsstörningar

450
Q

bedömning depressionsdjup

A

MADRS, Hamilton, BDI, PHQ-9

451
Q

behandlingstid depression

A

1 depression: 50% återfallsrisk 5 år, 6-12 månader

2 depressioner: 70% återfallsrisk 5 år, 2 år

3 depressioner: 80% återfallsrisk, långtidsbehandling 5 år eller längre

452
Q

hur värderar man depressionsdjup kliniskt

A

hur mycket symtom som förekommer och allvarlighesgraden av dessa, psykotiska inslag, skattningsskalan MADRS

453
Q

vad ska man observera avseende depression i psykstatus

A

rundstämning, hämningsinslag kognitiv och motoriskt (latens, psykomotorik), ångest, tankeinnehåll/tempo/ambivalens, syntyma vanföreställningar

454
Q

vad talar för sek orsak till försämrat mående snarare än primär psykos (ex demens)

A

debutålder, förlopp (kroniskt progressivt), personlighetsförändring, förlust kog funktion succ, synhallicar, ataxi, huvudvärk

455
Q

risk och friskfaktorer för suicid

A

riskfaktorer: kön, ålder, psykisk sjukdom, somatisk sjukdom, smärta, bristande behandlingseffekt, social utsatthet, impulsivitet, tillgång på redskap för suicid, hereditet, socialt nätverk/ensamhet, arbetslöshet

friskfaktorer: familj/anhöriga/barn, hjälpsökande (kontakt med vården), effektiv behandling

+ suicidstegen

456
Q

LM som kan ge mani

A

CS, benso (paradoxal reaktion), ketamin, benso-likande sömnmedel, alkohol

kortison, tyreoideahormon (levaxin), SSRI/SNRI

457
Q

grupper av LM för långtidsbehandling av BP-sjukdom

A

litum, antiepileptika (lamotrigin, valproat, karbamazepin), neuroleptika

458
Q

kriterier utmattningssyndrom

A

fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor följt av stressfaktorer under minst 6 månader:

påtaglig energibrist + 4 av följande: konc, svårt att hantera krav, känslomässigt labil, sömnstörning, kroppslig svaghet, fysiska symtom

459
Q
A

AT-tentor psykiatri (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions