psykiatritentor

Question 1

i vilka lagar regleras rätten till tolk

Answer 1

förvaltningsrätten
patientlagen

Question 2

vad får man aldrig glömma i psykiatriskt status

Answer 2

suicidriskbedömning

Question 3

3 kriterier för depression enligt ICD-10

Answer 3

1. nedstämdhet
2. anhedoni (glädje/intresseförlust)
3. energiförlust, ökad uttröttbarhet

duration 2 veckor

Question 4

4 faser vid svår mental belastning

Answer 4

chockfas: avskärmning från skrämmande upplevelser

reaktionsfas: drabbad inser vad som hänt och reagerar, ofta starka känslor

bearbetningsfas: drabbad på mer metodiskt sätt återupplever intryck, bearbetar problem, intresset för omgivningen återkommer

nyorienteringsfasen: sår läkta, drabbad går vidare, glömmer sällan vad som hänt

Question 5

4 huvud-diagnoskriterier PTSD ICD-10

Answer 5

påträngande symtom: minnen, mardrömmar, flaschbacks, fysiologisk stress vid minnen/associationer)

undvikanden

negativ kognitiva förändring, sänkt grundstämning med koppling till traumatisk händelse (kog symtom)

förändrade stimulusreaktioner (överspänd)

symtom > 4 v
debut inom 6 månader från händelse

Question 6

“stod bredvid och utanför allt som skedde - som en åskådare - och att omgivningen eller verkligheten upplevdes som overklig”

Answer 6

derealisation/depersonalisation/dissociation

Question 7

behandling PTSD

Answer 7

TF-KBT
Prolonged exposure PE
EMDR: eye movement desensitisering och reprocessing (lägre evidens)

Question 8

postpartum-diagnoser: de 3 vanligaste

Answer 8

1. baby blues
2. depression
3. psykos

Question 9

screeningverktyg depression nyförlösta kvinnor

Answer 9

EPDS: edingburg postnatal depression scale

Question 10

största riskfaktorn för postpartum depression

Answer 10

tidigare depression eller annat psykiskt sjukdomstillstånd

Question 11

andra riskfaktorer för PP-depression

Answer 11

negativa livshändelser
migrationsbakgrund
våld i nära relation
låg SES, bristande stöd

Question 12

karaktäristiska för pp-psykos

Answer 12

1. akut, drastisk symtombild
2. snabba svängningar i stämningsläge
3. symtombild ofta kopplat till barnet

annat: förvirring, perplexitet, agitation, sömnstörnning

Question 13

hur följa upp pp-depression

Answer 13

kontrollerad uppföljning dagligen efter hemgång

åb psyk inom dagar för att bedömma förlopp/diagnostik/överväga behandling

ny psykkonsult inför hemgång, ny kontakt med psyk om tillståndet försämras inneliggandes

Question 14

nämn några diagnoskriterier som ingår i DSM-5 för GAD

Answer 14

sömnstörning
konc-störning
uttröttbarhet
sömnstörning
irritabel
muskelspänningar
rastlös

Question 15

behandling GAD

Answer 15

SSRI > KBT

Question 16

viktiga saker att informera om vid uppstart av SSRI för att öka compliance

Answer 16

insättningssymtom, t.ex. ökad ångest

tid till effekt

Question 17

effekt av atarax (hydroxizin)

Answer 17

1. histamin-antagonist: sederande
2. antagonist på 5-HT, D2, alfa1: anxiolytika

(2: saknar flera andra antihistaminerga lm)

Question 18

viktigaste riskfaktorn suicid

Answer 18

TSF

Question 19

får läkare utvärda vårdintyg på pat som avviker

Answer 19

vårdintyg får enbart skrivas i omedelbar anslutning till undersökningen (vilket är fallet, hon avviker efter bedömning), därefter ska kollega begära polishandräckning för att föra pat till psykiatrisk sjukvårdsinrättning

Question 20

typiskt för depressiva psykos

Answer 20

stämningskongruenta vanföreställningar

Question 21

psykos vid depression

Answer 21

per definition svår depression

Question 22

typiska symtom melankoli

Answer 22

1. förmåga att känna lust/glädje helt borta
2. reagerar ej på positiv stimuli alls
3. nedstämdhet värst på morgonen, vaknar tidigt
4. aptitlöshet, viktminskning
5. nedstämdhet av distinkt karaktär (missmod, tomhet, förtvivlan)
6. överdrivna skuldkänslor
7. psykomotorisk hämning/agitation

Question 23

kritierier för vårdintyg (LPT 3 par)

Answer 23

1. allvarlig psykiatrisk störning
2. oundgängligt behov av dygnet runt psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt
3. motsätter sig vård eller kan ej ta grundad ställning

måste skrivas av leg läk i allmän tjänst

Question 24

vem kan utfärda vårdintyg

Answer 24

leg läk

Question 25

vem prövar vårdintyg

Answer 25

Specialistläkare i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag samt chefsöverläkare.

Question 26

när i tiden ska vårdintyg prövas

Answer 26

På psykiatrisk vårdinrättning gäller tiden 24h efter ankomsttid till slutenvårdsavdelning/akutenhet. Vid somatisk vårdenhet gäller 24h efter kvarhållningsbeslut.

Question 27

när kan man gå tvångsmedicinering

Answer 27

tvångsmedicinering kan i utgångsläget bara ges som tvångsmedicinering på psykiatrisk indiktion om vårdintyg utfärdats och kvarhållningsbeslut fattats (korttidsverkande lm) eller när intagningsbeslut fattats (6b)

Question 28

ponera att en psykiatrisk patient ska transporteras till annat sjukhus för vård

Answer 28

om 6a (kvarhållningsbeslut fattat): polishandräckning med blankett till polismyndigheten, ambulans ej säkert val om 6b (intagsningsbeslut fattat): kriminalvården sköter transporten (nationell transportenhet) till psykiatrisk vård

Question 29

ange förstahandsval av SSRI vid depression

Answer 29

sertralin (50 mg), escitalopram (10 mg)

Question 30

ex dos theralen

Answer 30

20 mg x3

Question 30

ange icke beroendeframkallande anxiolytika

Answer 30

atarax: hydroxizin lergigan: prometiazin theralen: alimemazin

Question 31

vanliga biv SSRI

Answer 31

yrsel, hv illamående insomni ökad ångest viktuppgång vissa preparat

Question 31

hur minska risk biverkningar SSRI

Answer 31

minskad startdos långsam upptittrering

Question 32

viktigt att obs vid ssri

Answer 32

kan utlösa switch till hypomani/mani om BP-diagnos föreligger

Question 33

vad göra vid switch från depression till mani/hypomanio

Answer 33

sätt ut SSRI/antidepressiva asap överväg stämningsstabiliserande

Question 34

vilka stämningsstasbiliserande finns

Answer 34

1. litium 2. ergenyl (tox kvinnor/foster), lamotrigin 3. olanzapin, quetipain (indikation mani) monoterapi

Question 35

ex på läkemedelskombination vid mani om monoterapi ej hjälper

Answer 35

1. litium + quetiapin/aripiprazol/olanzapine 2. valproat + quetiapin/aripiprazol/olanzapine 3. ECT

Question 36

orolig äldre dam, hur mer anamnes

Answer 36

ta in dotter heteroanamnes dotter

Question 37

kännetecken akut konfusion med psykos

Answer 37

äldre akut debut desorienterad orolig, plockig akut debut, fluktuationer över dygnet hallucinos, desorganiserad

Question 38

kan man skriva vårdintyg på akut konfusion med psykos

Answer 38

Ja 1. akut psykiatrisk störning (konfusion, psykos) 2. livshotande tillstånd, kräver dygnet runt vård 3. vägrar vård

Question 39

pat smiter innan vårdintyget skrivs

Answer 39

skriv vårdintyg (i direkt anslutning till us) begär polishandräckning

Question 40

får man ge tvångsmedicinering innan intagsningsbeslut är fattat

Answer 40

JA men kvarhållningsbeslut måste fattas (6a) FÖRST

Question 41

regelverk kring tvångsmedicinering 6a

Answer 41

kortverkande lm (tablett/inj)

Question 42

hur behandlar man konfusion med psykos äldre

Answer 42

neuroleptika lågdos förstahandsval, ej benso pga kan förvärra konfusionen - aggitation, psykosinslag behandlas

Question 43

lämplig dos vid konfusion med psykos äldre

Answer 43

haldol 1 mg IM --> kortverkande, injektionsform, låg dos, kort halveringstod --> kan upprepas vid utebliven effekt om pat tål LM (olanzapine 2.5-5 mg)

Question 44

fördel med att ge lm IM vs IV inom psykiatrin

Answer 44

ingen infart finns att tillgå svårt att sätta infart på aggiterad risker för kärlskada om den slits ut IM ges i sätesmuskulaturen som är en stor muske med lien risk för skada nerv/blodkärl

Question 45

vanligaste orsaken konfusion äldre

Answer 45

1. infektion, t.ex. UVI 2. LM-biv 3. urinstämma, förstoppning 3. demens, stroke, dm

Question 46

typiskt för hallucinationer vid konfusion

Answer 46

visuella hallucinationer

Question 47

om äldre drabbas av konfusion med psykos, vilka diagnoser måste man fundera över om hög alk-konsumtion framgår

Answer 47

1. delirium tremens 2. wernicke

Question 48

behandling wernicke

Answer 48

tiamin fulldos 500 mg iv x 3 3 dagar nedtrappning, total behandlingstid 7 dagar

Question 49

behandling delirium tremens

Answer 49

stora mängder diazepam - diazepam iv 10-20 mg, upprepa till sömn - om ej effekt tillägg haldol - sövning kan behövas på IVA

Question 50

vad är typiskt lewy body demens

Answer 50

fluktuationer från dag till dag (olika funktionsnivå) synhallisar intermittent motorisk störning VÄLDIGT KÄNSLIGA FÖR BIVERKNINGAR NEUROLEPTIKA, var försiktig vid administrering

Question 51

frågor för att bedömma suicidrisken

Answer 51

suicidtankar-planer tidigare suicidtankar, planer, försök hereditet för suicid kommer du skada dig själv på sjukhuset hur hanterar du tankarna, kan du hantera dem, kan du vända dig till personalen när tankarna är svåra att hantera

Question 52

vad ska man vara försiktig med vid t.ex. anorexia med kraftig viktnedgång inför uppstart av mat

Answer 52

refeeding syndrom - vid svält nedregleras metabolismen enzymsystem, detta gör att metabolismen i centrala organ som hjärta och njurar är reducerade. Vid ökad energiintag igen kan dessa organ bli överbelastade (för snabbt, för hög dos)

Question 53

vad kännetecknar refeeding syndrome labmässigt

Answer 53

K, Mg, fosfat minskar snabbt i serum

Question 54

vad är skillnad på tvångstanke och vanföreställningar

Answer 54

1. tvångstanke är påträngande, återkommande impulser/tvivel/sinnesbilder, de är egodystona (jag-främmande: ger konflikt av innehåll samt moraliska värderingar), pat tvivlar ofta på om de är sanna 2. vanföreställningar är övertygelser, falska föreställningar och besynnerliga idéer, bygger ej på förnyft, Egosyntona, hävdas i härdigt, korrigeras ej med tvångshandlingar

Question 55

2 diagnoskriterier för anorexia nervosa

Answer 55

1. rädsla för att gå upp i vikt/bli tjock, beteende som motverkar viktuppgång trots klar undervikt 2. störd kroppsupplevelse avseende vikt/form, självkänsla överdrivet fixerad vid vikt/form

Question 56

skala för att skatta OCD-symtom

Answer 56

BOCS

Question 57

tillstånd ff.a. hos barn som ger akut dramatiskt insättande tvångssymtom

Answer 57

PANS: pediatric acute neuropsykiatric syndrome PANDAS: pediatric autoimmuna neuropsyciatric disorders associated with streptococcal infections

Question 58

vilka läkemedel är bra vid tvångssyndrom

Answer 58

serotoninåterupptagshämmare SSRI SNRI

Question 59

vilken psykoterapuetisk behandling är bäst vid OCD

Answer 59

KBT: fokus exponering och responsprevention

Question 60

hur fungerar KBT vid ex OCD

Answer 60

exponering: hantera tvångstankarna utan att göra ritualen, vilket ger ångest efter en tid försvinner tvångstankarna och ångesten avtar

Question 61

vem får begära polishandräckning

Answer 61

leg läkare i allmän tjänst, inget krav specialistkompetens

Question 62

hur behandla tvångssyndrom

Answer 62

1. SSRI: högre doser än normalt behövs vid OCD, dosöka 2. byt till klomipramin eller SNRI (kan ha bättre effekt) 3. viss evidens tillägg atypiskneuroleptika t.ex. aripiprazol 4. DBS om terapiresistens, svårt lidande (ect låg evidens)

Question 63

ECT låg evidens OCD, diskutera beh utifrån etiska regler

Answer 63

Bör informera patienten om vad som pågår och fråga om hans önskemål (autonomiprincip) -Ni menade väl med ECT. Frågan är om det finns bättre metoder för att behandla hans tvångsbesvär. Du funderar undersöka vad finns för evidens för ECT mot OCD. Även om ECT kan vara till hjälp mot depression, behöver Pelle förmodligen inte det (godhetsprincip) - Du överväger att avsluta med ECT då det förmodligen ger övergående ”förbättring” om det handlar om övergående minnesbesvär samt det verkar vara skadlig för Pelle. (principen att inte skada)

Question 64

vem har skyldighet att orosanmäla barn

Answer 64

ex yrken: sjukvårdspersonal, tandvård, lärare, förskola, socialtjänst, kriminalvård alla verksamheter som inkluderar hälsa och sjukvård samt socialtjänstens område, men även enskilda yrkesmässiga verksamheter som arbetar med barn och ungdomar

Question 65

hur anmäler man orosanmälan

Answer 65

skriftligt och eller muntligt till socialtjänsten beskrivs barnet det handlar om, iakttagelser, oron detaljerat för att underlätta annat: boendesituation, familjesituation, alkohol om det är akut där barnet är i omedelbar fara i hemmet lämnas muntlig rapport också

Question 66

vilken lag kan göra att man får hindra andra från att skada sig

Answer 66

NÖDRÄTT: brottsbalken par 24 - våld eller annan handling som annars anses brottsligt får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. - handlingen som neutraliserar faran måste vara rimlig (inte mer våld än nödvändigt) - faran måste vara överhängande eller påbörjat DVS i tentafallet hade flickan inte tagit fram en kniv, varpå faran inte är överhängande, nödvärn får inte påbörjas

Question 67

vilka tvångsåtgärder får gå under nödrätt/nödvärn

Answer 67

fastspänning - avgränsningen måste kunna upphävas omedelbart när faran är över, dvs medicinering är en gråzon som enbart får ges i undantagsfall EJ avskiljning

Question 69

vårdintygsbedömning

Answer 69

bedömning OM man ska skriva vårdintyg på patient

Question 70

obs när behöver BJ komma in exempelvis

Answer 70

BÄLTAT UNDER 6 AT läkaren eller leg kolleg fattar kvarhållningsbeslut (6a) när vårdintyget är skrivet, bakjouren behöver komma in direkt och ta intagningsbeslut (6b) när personen är bältat under 6a

Question 71

får man använda samma tvångsåtgärder för barn och vuxna

Answer 71

ja

Question 72

hur skiljer sig tvångsåtgärder åt mellan barn vuxna

Answer 72

indikationen och tidsaspekterna för bältningsläggning och avskiljning skiljer sig åt dvs det ska vara svårare att bälta/avskilja barn samt det ska ske under kortare tid (varje timme för barn, var 4e timme vuxna)

Question 73

vilka rättigheter ska man informera pat om vid LPT

Answer 73

rätten att överklaga vården rätten till juridisk ombud samt stödperson

Question 74

obs vad måste göras vid varje tvångsåtgärd på LPT

Answer 74

t.ex. bältning måste alltid anmäla till IVO

Question 75

vad gör vid medicinskt med fastspänd as-ilsk 17 åring

Answer 75

1. lugn ro, personal på rummet, möjligen person hon känner, minska stimulus 2. övervak intox/alkoholpåverkan, överväg behandling på barnmedicin. Kontrollera VP regelbundet 3. återhållsam med medicinering (ff.a. benso) pga alk och ev drogpåverkad. Obs risk för abstinens dock 4. om LM ges var observant på VP. Överväg alltid po lösning först, i andra hand IM

Question 76

vem får avskriva tvångsvård

Answer 76

chefsöverläkare eller specialist med delegation samt ge permission

Question 77

viktigt för att kunna ställa diagnos adhd

Answer 77

symtom innan 12 års ålder symtom minst 6 månader många symtom ska finnas inom två livsområden (skola, hem, fritid) funktionsnedsättning/lidande kan inte förklaras av annan sjukdom (psykos, affektiv, ångest, missbruk, dissociation) för barn: 6/9 symtom bristande uppmärksamhet, 6/9 överaktivitet/impulsivtet (för 17 år och äldre enbart 5/9)

Question 78

2 långsiktiga komplikation för patienter med obehandlad adhd

Answer 78

Ökad risk för att misslyckas i skola/arbete, leder till sämre självkänsla och nedstämdhet ökad suicidrisk och SSB ökad risk missbruk, beroende = sämre fysisk hälsa och psykisk kriminella nätverk/beteende, risk för våld/fängelse tonårsgravidieter: svårt att klara av föräldrarollen pga ekonomi mognad

Question 79

vilka lm ingår i CS

Answer 79

metylfenidat lisdexamfetamin dexamfetamin

Question 80

vilka läkare får förskriva CS

Answer 80

specialister inom psykiatri alla kategorier neurologer specialister barn-ungdomsmedicin med habilitering

Question 81

hur verkar CS

Answer 81

mekanism ej helt klarlagd tror att man hämmar återupptagen samt ökar frisättning av NA/DA, dessa signalsubstanser ökar då vilket ger ökad aktivitet i frontal cortex. Detta ger stärkt signalstyrka frontalt, ökad EF och bättre impulskontroll. dvs medicinen ökar signalsubstanser i hjärnan som leder till ökad aktivitet frontalt. Man blir då bättre på att bromsa egna impulser, självkontroll ökar. Vakenheten ökar

Question 82

vad ger ofta mest besvär vid adhd

Answer 82

EF arbetsminne

Question 83

Idag rekommenderas en kombination av olika behandlingar i det nationella vård- och insatsprogrammet för ADHD. ge ex

Answer 83

anpassning skola: mindre grupper, mindre stimuli, mer stöd KBT arbetsterapuet: hjälpmedel, stöd att planera/organisera psykoedukation patient/anhöriga: diagnos, beh, prognos strategier för planering/organisationsförmågan

Question 84

hur ska man hantera frågn om benso från pat

Answer 84

i fallet ex med ångest (PÅ-syndrom) - förskriv inte benso, beroendeframkallande narkotika - bara för att man tidigare fått effekt ej indikation - börja med icke-beroendeframkallande läkemedel som hydroxizin, prometazin och alimemazin

Question 85

huvud-diagnoskriterier enligt DSM-5 för depression

Answer 85

duration 2 veckor, förändring av patientens tillstånd 1. nedstämdhet: större delen av dagen så gott som dagligen 2. anhedoni (glädje/intresse): alla eller nästan alla aktiviteter, större delen av dagen, så gott som dagligen

Question 86

MADRS-S: varför bra

Answer 86

depressionsdjup och symtomprogress/regress (symtomutveckling) OBS: kan uppskatta svårighetsgrad men finns dålig med evidens, se det istället som en pusselbit i bedömningen med anamnes/status

Question 87

hur ska man tänka kring medicinering vid depression där man tidigare haft antidepressiva

Answer 87

Patienter som tidigare har svarat väl på antidepressiv behandling vid depression ska erbjudas återinsatt behandling. Detta har prioritet 1 enligt nationella riktlinjer.

Question 88

startdos och måldos ssri

Answer 88

sertralin 50 mg (25 mg några dagar vid svår ångst) initial måldos 100 mg

Question 89

mer om sertralin

Answer 89

Hos patienter som inte svarar på en dos om 50 mg kan dosen behöva höjas ytterligare. Dosändringar bör göras stegvis med 50 mg i intervall om minst en vecka, upp till maximalt 200 mg dagligen. Dosen bör inte ändras oftare än en gång per vecka, på grund av att sertralin har en eliminationshalveringstid på 24 timmar. Behandlingseffekten kan ses inom 7 dagar. I allmänhet behövs dock längre perioder av behandling för att påvisa terapeutisk effekt, särskilt vid OC

Question 90

vad ska man informera om inför SSRI

Answer 90

1. förhöjd ångest intitialt med nytillkommen/förvärrad suicidtalitet 2. fördröjd effekt 3. biv: hv, yrsel, GI, libido

Question 91

vad är typisak mellankoliska drag

Answer 91

1. förmågan att känna glädje helt borta 2. ej avledbar (reagerar ej på positiv stimuli) 3. nedstämdhet av distinkt karaktär (missmod, vresig, tomhet) 3. nedstämdhet värst på morgonen 4. tidiga uppvaknanden (2h tidigare) 5. minskad aptit, viktnedgång 6. psykomotorisk hämning/aggitation 7. överdrivna skuldkänslor

Question 92

vilken beh har bäst effekt vid djup depression

Answer 92

ECT: snabbast och mest effektiv effekt vid djup depression med melankoliska drag starkast evidens

Question 93

verkningsmekanism venlafaxin

Answer 93

SNRI - återupptagshämmare för 5-HT samt NA - även svag återupptagshämmare DA

Question 94

verkningsmekanism mirtazapine

Answer 94

presynaptisk alfa2-R antagonist centralt, ger ökad 5HT/NA transmission

Question 95

konvertering (11) vs LPT (4)

Answer 95

tillkalla leg kollega för konverteringsbedömning 3 kriterier vid LPT (4) vid en konvertering (11) måste farlighetskriterier vara uppfyllda (allvarlig risk att skada sig själv eller andra)

Question 96

biverkningar ect

Answer 96

hv, muskelvärk, illamående, minnesbesvär överslag hypomani/mani

Question 97

KBT vid depression

Answer 97

icke-farmakologisk evidensbaserad behandling - ska ges när remission är uppnådd - återfallsprevention finns även mindfullnessbaserad kognitiv terapi (MBKT)

Question 98

vad krävs för att få diagnosen panikångestsyndrom

Answer 98

upprepade attacker oförutsägbara attacker sekundära symtom (känsla av att minsta kontroll, av att dö etc) obs att panikattack särskiljer sig från syndromet

Question 99

beh panikångestsyndrom

Answer 99

KBT SSRI

Question 100

strukturerade diagnostisk verktyg för att värdera psykiatrisk samsjuklighet

Answer 100

MINI SCID

Question 101

kriterier för LPT

Answer 101

lider av allvarlig psykiatrisk störning har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (slutenvård) motsätter sig vård eller grundad anledning att anta att vård ej kan ges med samtycke (kan ej ta grundad ställning)

Question 102

Två allvarliga biverkningar vid litiumbehandling bör kontrolleras extra tätt? Vilka är dessa och vilka laboratorieprover bör du ta för att bedöma dem?

Answer 102

1. njurpåverkan: krea 2. tyreoideapåverkan: TSH, T4 (hjärtfunktionsstörning)

Question 103

måste man orosanmäla barn > 18 år

Answer 103

nej

Question 104

orosanmälan barn lagar

Answer 104

SOL par 14

Question 105

verktyg för att skatta grad av abstinens

Answer 105

CIWA-Ar (annat: CAGE)

Question 106

vilka somatiska prover är prio vid alk-abstinens

Answer 106

alkometer-etanol: hur påverkad är hon nu elstatus: Na/K kan ge allvarliga el rubbningar glukos: äter dåligt, sämre reserver vid alk/leversjukdom

Question 107

vilka lm måste man ge vid abstinens

Answer 107

benso/oxazepam: minskar risk delirium, lindrar abstinens tiamin: minskar risk wernicke (akut b1 brist)

Question 108

väsentliga skillnad diazepam och oxazepam

Answer 108

diazepam: längre halveringstid (70h), mer svårstyrd, 3-4 aktiva metaboliter som förlänger effekten

Question 109

kriterier LVM

Answer 109

missbrukaren till följd av fortgående missbruk (alk, narkotika, flyktiga lösningsmedel) anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk vårdbehovet kan inte tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt (SOL, HSL, LPT) till följd av missbruket: utsätter sin fysiska/psykiska hälsa för allvarlig fara ELLER löper uppenbar risk att förstöra sitt liv ELLER kan befaras komma att allvarlig skada sig själv eller närstående

Question 110

bältning i nödvärn?

Answer 110

det går, men om t.ex. polisen är där och läget är under kontroll avseende säkerheten så kan man inte bälta i nödvärn

Question 111

varför får bakjouren inte skriva vårdintyget om du ringer upp och ber om det

Answer 111

beslut om tvångsvård enl LPT är en 2-läkarbedömning (sker i 2 steg: vårdintyg vs intagningsbeslut). Vårdintyget skrivs av en leg läkare UNS och intagningsbeslutet kan bara fattas av bakjour (chefsöverläkare eller specialist med delegation)

Question 112

kan en leg läk skriva ett vårdintyg på rapport?

Answer 112

Nej. Den vårdintygsskrivande läkaren måste själv göra sin bedömning av patienten på plats.

Question 113

vad anses som riskbruk avseende alk

Answer 113

10 standardglas eller 120 gram alkohol per vecka anses motsvara ett riskbruk för båda könen.

Question 114

1 std glas i gram alkohol

Answer 114

12 gram

Question 115

abstinenssymtom opioider

Answer 115

influensa-symtom: frusen, feber, muskelvärk nedsatt sinnesstämning (dysfori) illamående, kräk, diarre sömnstörning ökad tårflöde, ökad svettning vidgade pupiller gåshud gäspning

Question 116

diagnos opioidbrukssyndrom

Answer 116

2 av 11 "kriterier" under 12 månader

Question 117

vad är risken med att ge buprenorfin om pat ej är abstinens

Answer 117

du utlöser precipiterad abstinens - buprenorfin har hög afinitet till µ-receptorn och är en partiell agonist, om opioider finns kvar i kroppen skulle buprenorfin konkurrera ut dessa men ej ge motsvarande agonistiska effekt --> abtinens

Question 118

vad är risken om man trappar ut opioider och sen börjar troga igen

Answer 118

toleransen sjunker snabbt vid uppehåll från opioider risk att personen tror att hen tål betydligt högre doser och omedvetet tar en överdos med potentiell livsfara.

Question 119

vad är grundläggande för att ställa diagnos PTSD

Answer 119

Exponering för en eller flera traumatiska händelser (även sek) och påträngande symptom associerade med den traumatiska händelsen. SYMTOM: > 1 månad, inom 6 månader från händelsen

Question 120

hur skiljer sig PTSD, rec depression samt adhd åt avseende tidaspekt

Answer 120

PTSD: debut 6 mån efter händelse, duration 1 månad, kan förbättras spontant eller bli kroniskt rec depression: depression-symtom 2 v, vid recidiv episodiskt förlopp som varar veckor-månader åtskilda av friska perioder, vanligt bland yngre vuxna adhd: symptom < 12 åå, kont flukturerande förlopp

Question 121

lurigt med dystymi "Vilken av diagnoserna egentlig depression eller dystymi skulle vara mest trolig, om det skulle handla om ett affektivt tillstånd? "

Answer 121

dystymi: långvarig kont besvär utan allvarliga funktionsnedsättning så om pat klarar arbetet, talar det snarare för dystymi > depression

Question 122

kriterier mani

Answer 122

HK: 2 st - ihållande förhöjd, irritabel eller expansiv sinnesstämning - ihållande förhöjd målinriktad energi/aktivitet/rastlöshet övriga kriterier: 3 st (4 st om enbart irritabel sinnesstämning) - Grandiositet och förhöjd självkänsla - Minskat sömnbehov - Talträngdhet - Lättdistraherbarhet - Ökad målinriktad aktivitet - Psykomotorisk agitation - Hängivelse åt lustbetonade aktiviteter som har potentiellt negativa konsekevenser mani symtom ≥ 7 dagar (kortare om sjukhusvård) hypomani: inte samma påverkan på funktionsgrad (aldrig psykos), symtom ≥ 4 dagar

Question 123

diffar till hypomani

Answer 123

substansbrukssyndrom, drogutlösta symtom mani (BP1)

Question 124

vem får begära polishandräckning

Answer 124

Endast läkare i allmän tjänst eller läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att göra undersökningen.

Question 125

ska man skriva vårdintyg om person med mani godkänner inläggning

Answer 125

jag ringer dit LPT-jouren, det finns grundad anledning att tro att vård inte kan ges med samtycke pga manin (inkluderat medicinering), trots att han accepterar inläggningen. Skriv vårdintyg

Question 126

beh av mani/agitation akut

Answer 126

1. po: olanzapin 20 mg (zyprexa) 2. im (tvång): haldol/prometazin (phenergan), lorazepam 3. sömnmedel uns

Question 127

maniker på akuten som ballar ur, blir mer aggiterad och ej vill ta LM --> vad göra

Answer 127

Bedömning av vårdintyget och 6b (intagningsbeslut) via chefsöverläkare/specialist med delegation måste ske akut - tvångsmedicinering, avskiljning därefter vb 6a: kvarhållningsbeslut, leg läkare kan då besluta över tvångsmedicinering innan 6b bedömningen gjorts

Question 128

kroppssyndrom = somatoformt syndrom

Answer 128

spridda symtom flertal organsystem övertygelse om sjukdom trots utredning stort lidande, lång duration

Question 129

diffar till kroppsyndrom

Answer 129

1. kroppsyndrom/somatoformt syndrom 2. depression 3. GAD 4. hypokondri (sjukdomsångest) 5. utsatthet.....

Question 130

ska man prata om kroppsliga symtom med patient med somatoformt syndrom

Answer 130

ja, fokus på d först, alliansbyggande samt ger information

Question 131

vem bör sköta kroppsyndrom-gruppen

Answer 131

Allmänmedicin, detta för att minska antalet utredningar och mediciner som sätts in, samt ger bäst möjlighet för kontinuitet. Andra specialiteter kan stötta vid behov, exempelvis psykiatrin.

Question 132

obs kroppssyndrom

Answer 132

var restriktiv med medicininsättning UNS - stor risk för förvärrad somatisering, förstärkning av sjukdomsbild - risk får långa medicinlistor, biv, beroende (om smärttillstånd beh)

Question 133

Vilken behandling är förstaval vid en djup depression med uttalade psykotiska inslag?

Answer 133

ECT

Question 134

vad är vanligaste orsaken till återinsjuknande i psykisk sjukdom

Answer 134

dålig LM compliance

Question 135

vilka symtom letar du efter vid bedömning av abstinens

Answer 135

tremor ångestnivå hallucinos förvirring stegrat BT/Puls/temp rödbrusig

Question 136

vad är viktigt att veta vid abstinens

Answer 136

man kan bli abstinens trots att man blåser + fortsatt, beror på basalnivå av alk-intag

Question 137

ange lämplig startdos vid abstinensbeh: ångst, BT 170, puls 105

Answer 137

stesolid (diazepam) 10 mg oxascand (oxazepam) 20 mg följ upp efter 15-20 min, ge mer vb om det ej har effekt - följ BT/puls/AT

Question 138

skillnad diazepam vs oxazepam

Answer 138

1. oxazepam: långsamt tillslag (lägre beroendepotential), kort halveringstid (får ges flera gånger), inga aktiva metaboliter (mer lättstyrd) 2. diazepam: snabbt tillslag, aktiva metaboliter, längre halveringstid med ackumulationsrisk

Question 139

vad är bra att ge vid abstinens pga snabbare tillslag

Answer 139

diazepam

Question 140

varför får man ångest vid abstinens

Answer 140

Alkohol är en GABA-agonist. Stimulering av GABA-systemet ger ångestlindring. Nät man slutar dricka alkohol medför en reaktiv ökning av glutamaterg signalering agitation/ångest.

Question 141

konsekvens av abstinens man måste observera

Answer 141

wernicke-encefalopati

Question 142

vad beror wernicke på och hur behandlar man wernickes encefalopati

Answer 142

WE beror på tiaminbrist, upptag av tiamin påverkas av alkohol. Om glukos tillföres utan att tiamin finns tillgängligt i hjärnan riskerar detta att medföra en ansamling av laktat och i förlängningen hjärnskador. beh: Högdos-tiamin x flera per dag. Vanligtvis parenteralt.

Question 143

kan man få wernicke vid andra tillstånd än abstinens

Answer 143

Tillståndet kan utlösas även vid tillstånd av grav undernäring och tiaminbrist förvärras dessutom av svåra infektionstillstånd

Question 144

hur ställer man diagnos wernicke

Answer 144

triad: ataxi, ögonmotorik, konfusion - 1/3 räcker för misstanke/behandling Klinisk diagnos där MR-hjärna kan vara vägledande (MR har bara 53% sensitivitet så negativ MR utesluter ej diagnos), man ser då cytotoxiska ödem kring mecencefalon/diencefalon

Question 145

ange områden i hjärnan där tecken på wernicke kan ses

Answer 145

cerebellum, kring 4:e ventrikeln, akvedukten och corpora mamillaria

Question 146

Vad kallas det kroniska tillstånd som kan uppstå efter en obehandlad eller underbehandlad Wernickes Encefalopati? Ange även ett av huvudsymtomen för poäng.

Answer 146

korsakoffs demens - progriderande demens (apati, passivitet, konfabulation, stillsam psykos)

Question 147

vilka anamnestiska uppgifter behövs för att värdera om abstinensbehandling ska ske inneliggandes

Answer 147

konsumtion senaste tiden/dag, dvs kan bli abstinens trots alkohol i blodet beroende på grundkonsumtion när alkoholintaget upphörde: för att värdera risk komplikationer tidigare abstinenskramp, delirium-tremens, hallucinos: risk större att få svår abstinens igen, kramper ff.a. de 3 senaste dagarna (risk forsatta kramper, risk för död) intag övriga droger: kan komplicera abstinensbehandling graviditet eller övriga somatiska sjukdomar: DM, pneumoni, pankreatit, leversvikt med ökad risk medicinska komplikationer eller risk foster övriga LM: betablockad kan kamouflera

Question 148

hur påverkar onykterhet suicidriskbedömningen

Answer 148

Det påverkar tillförlitlighet av insamlade psykopatologiska fynd. Pågående alkoholkonsumtion kan trigga igång en aktiv suicidhandling/ minska hämningarna Övervägs att observera patienten tills hon nyktrar till, eventuellt extra tillsyn

Question 149

ska man vänta med abstinensbehandling tills man blåser 0

Answer 149

NEJ Vissa personer som druckit stora mängder alkohol och utvecklat hög tolerans kan få abstinenssymtom långt innan blodalkoholhalten sjunkit till noll

Question 150

vilken skattningsskala används för abstinens

Answer 150

CIWA-Ar

Question 151

vad måste man fråga i suicidriskbedömningen

Answer 151

Tidigare suicidstankar, planer och försök? - Aktuella suicidtankar/ planer/ förberedelser? - Ärftlighet för suicid? - Tillgång till läkemedel/vapen? - Pågående missbruk och/eller brist på impulskontroll? - Nätverk och skyddsfaktorer?

Question 152

vilka 3 LM ger du mot alkoholberoende

Answer 152

antabus: 400 mg 3 ggr/vecka campral: 333 mg 3x2 naltrexone: 50 mgx1

Question 153

antabus

Answer 153

disulfiram - symtom om man dricker

Question 154

campral

Answer 154

sug - akamprosat

Question 155

naltrexon

Answer 155

sug

Question 156

blodmarkörer för alk-missbruk

Answer 156

PETH (fosfatidyletanol) g-GT CDT MCV OBS PETH försa handsval Det bildas endast i närvaro av etanol och har därmed mycket hög specificitet. Falskt positiva resultat har inte påvisats, och sensitiviteten är högre än för CDT, MCV och gamma-GT såväl var för sig som i kombination

Question 157

ska man rek abort om gravid kvinna dricker alkohol/missbruk

Answer 157

nej, beslut är patientens, ge saklig information om risk för fosterskador vid alkoholanvänding. Gyn rek aldrig abort förutom på maternell vitalindikation.

Question 158

får man lämna uppgifter till socialtjänsten om gravid kvinna, dvs "oro för ofött barn"

Answer 158

25 kap, 12 §, Offentlighets- och sekretesslagen: ”Uppgift om gravid kvinna eller någon närstående till henne får lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet

Question 159

kan man tvångsvårda någon enligt LPT för att skydda ofödd barn

Answer 159

Nej, inget lagrum för tvångsvård enligt LPT kan användas för att skydda det ofödda barnet

Question 160

vilka läkemedel kan användas vid gravidtet för sömn/ångest

Answer 160

lergigan (prometazin) propavan (propiomazin)

Question 161

pp psykos

Answer 161

Det förekommer oftast två-tre dagar efter förlossningen med dramatisk, maniform symtombild.

Question 162

3 saker som akut måste ske vid pp psykos

Answer 162

inläggning psykiatrin vårdintyg akut behandling agitation/psykos

Question 163

Vilken psykisk sjukdom utgör den vanligaste riskfaktorn för postpartum psykos?

Answer 163

bipolär sjukdom

Question 164

Vilken behandling bör du ge mot hennes postpartum psykos? Ange en viktig fördel och nackdel med behandlingen.

Answer 164

ECT - fördel: snabbaste effektivaste behandlingen - nackdel: kognitiva besvär t.ex. amnesi, narkosbehov

Question 165

ge somatiska diffar för depression

Answer 165

1. hypo-hypertyreos 2. demens: förändrat beteende 3. LM-interaktioner/biv 4. konfusion vid infektion 5. kardiella besvär med ångest 6. predeliriös

Question 165

vilka prover behövs inför insättning av litium

Answer 165

1. litium-konc: snävt terapuetisk intervall 2. TSH-T4: risk hypotyreos 3. krea: risk njurpåverkan 4. Ca: risk hyperparatyreoidism

Question 166

SSRI: vad göra om ej bättre sertralin 50 mg

Answer 166

efterhör compliance dosöka till maxdos om fortsatt ej effekt: preparatbyte

Question 167

vad göra om pat 70 år blir MYCKET sämre på SSRI

Answer 167

Inläggning på psykiatrisk avdelning och/eller Elektrokonvulsiv behandling, ECT, alternativt preparatbyte.

Question 168

2 kommunala insatser som är bra om depressiv pat ej klarar sig hemma mha man

Answer 168

avlastningsboende hemtjänst

Question 169

generella indikationer ect

Answer 169

svår depression med psykos, hos äldre ibland mer skonsamt än LM, svårbehandlad depression med påverkade parametrar som aptit/katatoni (livsräddande)

Question 170

beskriv hur ECT går till

Answer 170

Elektrokonvulsiv behandling (ECT) ges i serier om ca 4-12 gånger med några dagars intervall. Efter en lätt sövning med sömnmedel och muskelavslappnande medel så utlöser behandlaren ett generaliserat epileptiskt krampanfall via 2 punkters kutan elstimulering på huvudet. Den varar ofta 30-60 sekunder och sedan vaknar man snart efter.

Question 171

ECT = lm efter behandling

Answer 171

gå in med antidepressiva adekvat dos för att stabilisera och minska risk recidiv samma depression = ECT måste alltid följas av medicinsk behandling

Question 172

hur länge ssri efter remission depression (ECT)

Answer 172

Hon bör äta Venlafaxin tills hon är helt symtomfri och därefter åtminstone en 6-12 månaders period för att förebygga återfall eller återinsjuknande dvs cirka 1 år efter symtomremission

Question 173

äldre som efter 1 år satt ut snri, nu recidiv = vad göra

Answer 173

återinsättning venflafaxin, då hon tidigare svarat väl på ect kan det vara lämpligt även om hon inte hunnit bli lika dålig som tidigare

Question 174

risk NSAID vid litium

Answer 174

INTOX Kombinationen längre tids behandling med NSAID mot knäsmärtan och Litium ger ökad risk för förhöjd litiumkoncentration pga minskad utsöndring av litium i njurarna.

Question 175

risken med kroniskt höga litiumnivåer

Answer 175

njurpåverkan hypotyreos hyperparatyreoidism

Question 176

samsjuklighet depression + GAD

Answer 176

GAD: oro fler flertalet saker, svårt att hantera oro, minst 6 månader symtom SAMT konc-svårigheter/sömn/uttröttbar/spänd = huvudkriterium + 3 övriga behövs depression: nedstämdhet, minskad glädje/intresse (anhedoni) - konc, sömn, livsleda, energibrist (2 hv-kriterier + 3, totalt 5 symtom 2 v) Överlappande kriterium, GAD underliggande, depression pålagrat. Ger värre GAD-symtom.

Question 177

misst depression och demens hos äldre dam = vad fråga dottter

Answer 177

minnessvikt hemma, i relation till de depressiva symtomen behov av social planering

Question 178

bra läkemedel depression äldre när SSRI ej haft effekt (pat har även GAD) - motivera, biv, effekt

Answer 178

duloxetin: god antidepressiv effekt, god effekt GAD, hyfsat stöd hos äldre återkommande depression. In/utsättningssymtom, initial ångest. Vanliga biv är munntorhet, yrsel, diarre/förstoppning, hypertoni, hyponatremi mirtazapin: lätt att sätta in, ingen ångest initial, god effekt sömn, bra vid depression hos äldre, risk viktuppgång (olämpligt övervikt/DM), sedering dagtid, hyponatremi. Sämre evidens vid GAD

Question 179

vad behöver man tänka på vid insättning av duloxetin hos äldre = relaterat till övriga LM

Answer 179

1. hyponatremi: fundera på antihypertensiv behandling, diuretika ej lämpligt ff.a. hos äldre 2. NSAID: nej, ökad risk för övre GI-blödning vid samtidig behandling duloxetin

Question 180

2 icke-farmakologisk effektiva behandling mot depression

Answer 180

fysisk aktivitet, helst ledarlett psykoterapi: KBT

Question 181

hur tänka kring demensutredning vid samtida depression

Answer 181

Att minnesproblem är vanligt vid depression och att depressionen först ska behandlas tills den är i remission. Det vanliga är att minnesproblemen då går tillbaka. Om de inte gör det ska man utreda vidare.

Question 182

vilken signalsubstans har man bris på vid demens och hur behandlas det

Answer 182

Acetylkolin (0,5 p) = Det kan även vara sänkta nivåer av serotonin, noradrenalin och dopamin men endast dessa kan inte vara rätt utan acetylkolin måste nämnas som viktigaste. Ge kolinesterashämmare (vanligast donepezil)

Question 183

vad påverkar hur länge man ska behandla depression

Answer 183

behandlingssvar, antal tidigare depressioner (samt när i tid), samsjuklighet, svårighetsgrad (beror på behandlingssvar), compliance → obs evidens för långtidsbehandling sämre hos äldre, kan överväga långtidsbehandling upp till 5 år vid recidiv

Question 184

fördjupad anamnes som är centralt

Answer 184

tidigare psykiatriska symtom hereditet trauman droger, alkohol TSF

Question 185

kompletterande us på psyk-akuten efter anamnes

Answer 185

somatisk status: abstinens? u-tox

Question 186

xanor (alprazolam) 10 mg/dag motsvarar stesloid

Answer 186

100 mg

Question 187

risk abstinens benso

Answer 187

deliriun tremens, kramper

Question 188

tecken abstinens benso

Answer 188

temp, puls, BT (mer tydligt vid alkohol) sömnstörning, hallisar, agitation, tremor, svett, ångest, illamående/kräk

Question 189

abstinens man inneliggande på HSL vill gå hem, vad gör du

Answer 189

ställningstagande till konvertering enl paragraf 11 LPT. Om du ej kan konvertera måste du göra akut anmälan LVM

Question 190

hur verkar abilify, verkningsmekanismer

Answer 190

TGA, partiell D2-agonist + 5HT1A, 5HT2a antagonist. Hög receptor-affinitet. Verkar som en antagonist vid överskott av DA i bansystem som medför psykos, agonist i omården med låg dopamintonus

Question 191

patient insatt på abilify får oro i kroppen och svårt att sitta still = vad kallas det, vad göra

Answer 191

Akatisi – oförmåga att vara stilla. En typ av extrapyramidal biverka. Vanlig biverkan av antipsykotisk medicinering, i detta fall aripiprazol. Rekommenderas dossänkning eller preparatbyte. Symtomatisk behandling: Betablockerare kan provas.

Question 192

kriterier LPT

Answer 192

pat lider av allvarlig psykiatrisk störning pat är i behov av kvalificerad dygnet runt vård inom psykiatrin som inte kan tillgodoses på annat sätt pat motsätter sig vård, eller pga psykisk störning finns grundad anledning att tro att vård inte kan ges enligt samtycke

Question 193

Sluten tvångsvård kan ges även med stöd av annan lag. Vilken?

Answer 193

LRV: lagen om rättspsykiatrisk vård

Question 194

vad är typiskt schizofreni

Answer 194

1. negativa symtom: social isolering 2. positiva symtom: psykos 3. senare: kognitiva symtom prodromal fas: social isolering

Question 195

exempel på skattning psykossymtom

Answer 195

PANS BPRS

Question 196

utredning psykossjukdom primärt

Answer 196

1. anamnes: riskfaktorer, uppväxt, extern stress, högsta funktionsnivå, våld 2. psykiskt: psykiatriskt status, symtomskattning symtom via PANS BPRS 3. somatiskt: status + neurologiskt, prover inklusive tyreoidea/HIV/syfilis/droger, MR, LP 3. psykosocialt: kognitiv testning, ADL, social miljö

Question 197

nämn 4 PRINCIPILLA faktorer som kan ge akut konfusion

Answer 197

1. hjärnskada, akut hjärnpåverkan 2. somatisk sjukdom 3. LM 3. miljöfaktorer, psykisk belastning

Question 198

icke-farmakologisk behandling vid konfusion

Answer 198

skapa en lugn och trygg miljö och upprätthålla dygns och måltidsrytm verklighetsstödjande inslag i form av ex klocka, kalender, anhörignärvaro, personliga ägodelar

Question 199

vad avgör om EIPS ska läggas in

Answer 199

den momentana suicidriskbedömningen!!

Question 200

vad är karaktäristika för EIPS

Answer 200

IMPULSIVITET TOMHET kroniskt självdestruktivitet ÅNGEST

Question 201

psykologisk behandling EIPS

Answer 201

Dialektisk beteendeterapi (DBT) = SSB

Question 202

vad har SSB för funktion

Answer 202

kommunicerar ångest (hjälpsökande) lindrar tomhet: känner något ångesthantering: lindrar ångest, reglerar negativa känslor straff

Question 203

isolering under LPT: när

Answer 203

Isolering inom ramen för LPT: patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av de andra patienterna; LPT 20§.

Question 204

behandling paniksyndrom

Answer 204

KBT

Question 205

diagnoskriterier Paniksyndrom

Answer 205

mins en attack har under minst 1 månad återföljts av 1 och/eller 2: 1: ihållande oro för ny attack eller för dess följder 2. maladaptiv beteendeförändring (beteenden som syftar till att undvika att få nya PA, t.ex. undvikande av obekanta situationer)

Question 206

ge exempel på ångestsyndrom där panikattacker kan förekomma

Answer 206

social fobi: ångest social sitaution (granskad, iaktagen, bordgjord) agorafobi: ångest vissa situationer t.ex. kollektivt GAD: oro/ångest för flertalet saker/händelser, under de flesta dagar, 6 månader

Question 206

vårdnivå vid paniksyndrom

Answer 206

VÅRDCENTRAL Primärvård. Ångestsyndrom är mycket vanliga och endast primärvård har kapacitet att erbjuda tillgänglighet. För majoriteten av fallen är vård via primärvården tillräcklig. Vid otillräcklig effekt av behandling, svårare fall med hög grad av samsjuklighet och låg funktionsnivå bör remittering till psykiatrisk mottagning övervägas.

Question 206

förklara psykoedukation för paniksyndrom

Answer 206

örklara vad diagnosen betyder och att panikattackerna i sig är ofarliga. De är en i grunden frisk stress- eller rädsloreaktion som utlöses felaktigt

Question 206

farmakologisk förstahandsval av behandling panikssyndrom

Answer 206

SSRI

Question 206

hämningssymtom vid depression

Answer 206

psykomotoriskt hämmad: långsam rörelse stel ansiktsmotorik långsamt tal, tanke - svarslatens ambivalens kognitiv tröghet känslolöshet

Question 207

vad kan tala för BP > depression

Answer 207

Herediteten tidigare snabba antidepressiva effekten och sedan switch till misstänkt maniformt tillstånd

Question 208

vilka LM grupper används som stämningsstabiliserande

Answer 208

LITIUM anti-epileptika neuroleptiak

Question 209

akut katatoni

Answer 209

"är tyst och reagerar inte på tilltal och ger ingen ögonkontakt. Han medverkar inte i vården utan verkar göra motstånd vid försök till matning och medicinering och när du undersöker rörligheten i armarna fastnar han i positionen och återtar armen mycket långsamt. Han är kroppsligt rigid"

Question 210

OBS OBS biverkning lamotrigin

Answer 210

Stevens-Johnsons syndrom (toxisk epidermal nekrolys)

Question 211

katalepsi

Answer 211

extremiteter fastnar som vaxdockor i ny position

Question 212

vilka 2 behandlingsformer finns för katatoni, vad väljer man vid akut katatoni

Answer 212

ECT (om akut JA) benso

Question 213

vad ska man övervaka vid katatoni

Answer 213

Övervaka autonoma parametrar (puls, blodtryck, andning, temperatur) för att se att instabilitet inte föreligger.

Question 214

vad är kriterier för enligt par 5 LRV

Answer 214

§4 LRV: används istället för LPT när pat är frihetsberövad, t.ex. anhållen, häktad, kriminalvårdsanstallt 1. ska lida av allvarlig psykisk störning 2. vård måste ges inom psykiatrin, kan ej ges på plats där pat är anhållen 3. motsätter sig vård, kan ej ta grundad ställning till vården

Question 215

pat kommer in med intyg §4 LRV och är agiterad, vad gör du

Answer 215

1. lås dörren, får göra det 2. ring dit väktare för säkerhet 3. ring in BJ: vårdintygsbedömning 4. diskutera akutmedicinering med BJ

Question 216

ex på akutmedcinering agiterad patient

Answer 216

ativan (lorazepam) eller haldol + phenergan alltid IM

Question 217

när i tid måste intagningsbeslut fattas vid vårdintyg enligt LRV

Answer 217

Intagningsbeslut skall fattas skyndsamt men senast 24 timmar efter patientens ankomst till vårdinrättning.

Question 218

vad händer med §4 LRV när häktning avslutas

Answer 218

Lenas vård på sjukhuset enligt LRV upphör då häktningen avslutas och vården överförs enligt beslut av chefsöverläkaren till vård enligt LPT.

Question 219

akuta biverkningar haldol

Answer 219

Extrapyramidala biverkningar - stelhet, kramp, parkinsonism, tardiv dyskinesi

Question 220

frågor viktiga att ställa vid misstänkt ätstörning

Answer 220

avsiktlig viktnedgång kroppsfixering, viktfobi, kroppsuppfattning illamående, kräkning aptitförlust smakar maten som den ska amenorré B-symtom

Question 221

varför är det bra att skicka ut föräldrar för att ensamt prata med barn

Answer 221

kan få mer information, vissa frågor känsliga att svara på - sex, droger, psykosocialt, psykos, suicid

Question 222

vad ingår i psykstatus

Answer 222

Yttre, allmänt beteende vakenhet, klar orienterad formell, emotionell kontakt grundstämning affekter psykomotorik ångest tal tankeinnehåll psykotiska symtom suicidrisk sjukdomsinsikt

Question 223

vad ingår i suicidriskbedömning

Answer 223

riskfaktorer friskfaktorer suicidstegen: aktuell suicidtanamnes - hopplöshet - dödstankar - dödsönskan - suicidtankar - planer - avsikt tidigare suicidförsök/självskada framtidsplaner

Question 224

vilka behandlingsalt finns vid medelsvår depression

Answer 224

En medelsvår depression behandlas i första hand med a) terapi (KBT) eller b) farmaka.

Question 225

behandling lindrig depression

Answer 225

undvik farmaka, dålig evidens vid lindring UPD livstilsförändringar, samtal

Question 226

du hinner ej slutföra samtal kring patient med medelsvår depression, ska du ändå sätta in behandling

Answer 226

Sätt ej in antidepressivum, detta då du ej har hunnit informera om biverkningar eller sondera motivationsgrad till behandling. Boka ett återbesök inom 1 (max 2) veckor.

Question 227

psykiska biverkningar av SSRI man bör veta

Answer 227

ökad ångest nedstämdhet suicidtankar/risk uppvarvning mani/hypomani

Question 228

somatiska biv SSRI

Answer 228

yrsel hv illamående diarre sex-biv

Question 229

hur följa upp insättning SSRI

Answer 229

telefonbesök 1-2 v: biv, ångest åb 4 v: behandlingseffekt, fyll i skattningsskala (MADRS-s)

Question 230

akutprov av stor vikt vid misstänkt psykossjukdom, utredningsmässigt

Answer 230

THC och amfetamin kan utlösa psykoser och drogutlöst psykos är en viktig differentialdiagnos. = drogsticka

Question 231

vanliga droger psykos

Answer 231

amfetamin THC

Question 232

kännetecken prodromal fas schizofreni

Answer 232

en period av månader innan debut av psykossymtom negativa symtom: funktionsförlust, kog nedsättning, personligshetsförändring, amotivation, avflackning +- ångest/nedstämdhet

Question 233

hur kan negativa symtom visa sig i statu

Answer 233

Emotionell avflackning Sparsam mimik Ovårdat yttre Kognitiva störningar Tillbakadragenhet Amotivation

Question 234

vad är negativa symtom

Answer 234

Negativa symtom innebär en funktionsförlust.

Question 235

vad ingår vid utredning psykossjukdom

Answer 235

1. psykiskt status 2. somatiskt status + neurologi 3. prover - blod, glukos, TSH, lipider, lever, el, peth, u-tox (HIV, syfilis) 4. LP 5. MR/CT 6. EEG 7. kog testning

Question 236

prio beh schizofreni

Answer 236

neuroleptika - starkast evidens, bäst effekt minskar vårdbehov, suicid, återinsjuknande

Question 237

obs drogscreening

Answer 237

ska helst tas samma dag, kan vara blank dagen efter

Question 238

nämn tillstånd SOMATISKT som kan ge agiterad/psykoisk pat

Answer 238

CNS-inf skalltrauma hypo-hyperglykemi metabol rubbning tyreotoxikos ep hypoxi tox

Question 239

skillnad agitation vs aggressivtet

Answer 239

agitation: excessiv motorisk eller verbal aktivitet utan fokus/riktning/avsikt, dvs inte riktad mot något/någon (låg intention) aggressivitet: provocerat/oprovocerat beteende med intention att skada någon/något (hög intention)

Question 240

hur hantera psykotiskt agiterad pat i väntrum

Answer 240

flytta pat eller medpat till annat rum prio nytt samtal erbjud medicinering frivilligt extrapersonal, obs vakt kan förvärra situation, diskret övervakning

Question 241

vilka tvångsåtgärder INNAN intagningsbeslut får leg-läkare fatta OM nödvändigt

Answer 241

Fastspänning, avskiljande och tvångsbehandling

Question 242

risker komb benso + olanzapin

Answer 242

hypotension bradykardi andningsdepression

Question 243

kan man vårdas både enligt LVM och LPT

Answer 243

LVM är ¨vilande¨ så länge LPT-vård pågår. Det inte är något hinder att vårda enligt LPT bara för att det finns LVM. Om vårdtiden blir väldigt lång, kan det förekomma att LVM avskrivs men inte för kortare vårdtid. Dvs LVM = inläggning HSL, om vårdintygsmässig skriv LPT som då trumfar LVM. Får ej släppa ut om LVM även om HSL

Question 244

får man inhämta information i journalen mot pat vilja för pat som vårdas på LPT

Answer 244

Ja. Enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) ska offentliga verksamheter, såsom offentliga sjukhus och socialtjänst, lämna ut de uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens uppdrag enligt LPT ska kunna fullgöras. För detta behöver chefsöverläkaren inte patientens medgivande. Oftast är det dock lämpligt att ändå informera patienten om att man inhämtar information från andra instanser.

Question 245

amfetaminabstinens

Answer 245

irritabel/aggressiv/dysfori ökad aptit hypersomni, sömnstörning takykardi ev förföljelseidéer, misstänksamhet

Question 246

hur behandlas amfetaminabstinens

Answer 246

symtomatiskt - sömn (benso), vila, mat - neuroleptika om kvarstående paranoia

Question 247

vanligaste hallucinationen vid schizoreni

Answer 247

auditiv/röster

Question 248

skillnad hallucinos vs illusion

Answer 248

hallucinos: förnimmelse som har samma tydlighet som ett sinnesintryck, utan yttre motsvarighet till förnimelsen (dvs inget extern stimulus) illusion: missbedömning av intryck (tidigare erfarenhet, förvrängning, för lite information)

Question 249

varför lever personer med schizofreni 12-15 år kortare

Answer 249

CVD cancer (diagnostiseras ej i vården)

Question 250

hur kan vården förhindra att pat med schizofreni inte blir somatiskt sjuk, dvs att diagnoser missas

Answer 250

1. upprepade us 2. förebyggande beh 3. motivera livsstilsförändringar

Question 251

varför strikt provtagning inför och under behandling med klozapin

Answer 251

Kan ge allvarlig blodbiverkan i form av granulocytopeni/agranulocytos hos ca 0,5–1 % av patienterna.

Question 252

icke-farmakologiska behandlingar GAD

Answer 252

1. KBT 2. psykoedukation (ånges-sömnskola) 3. beh ev missbruk 4. fysisk aktivitet på recept (FAR)

Question 253

somatiska prover att ta vid gad för att utesluta somatiska diffar

Answer 253

Hb TSH-T4 Ca: oro, depression, ångest

Question 254

prover inför långtidssjukskrivning GAD

Answer 254

u-tox peth ökad risk för missbruk vid ångest samt ökad risk för missbruk vid långtidssjukskrivning

Question 255

hur tolka PETH

Answer 255

Ingen eller låg konsumtion: 0,05-0,30 µmol/L. Måttlig konsumtion > 0,30 µmol/L

Question 256

mer om alkoholmarkörer

Answer 256

gamma-GT, ASAT, ALAT, MCV - ASAT/ALAT > 1 vid missbruk alkohol (några dagar-vecka) efter avslutad konsumtion, kvoten normaliseras därefter (ASAT halveringstid 1 dygn, ALAT 2-3 dygn) u-etg (etylglukuronid): halveringstid 2-3h, små intag kan påvisas några timmar efter intag, större intag upp till 2-3 dygn fosfatidyletanol, krävs minst en veckas regelbunden hög konsumtion för att ge utslag, halveringstid 4 dygn. Avspeglar senaste 4 veckornas konsumtion. Samband mellan alk intag och PETH är inte helt fastställt, svårt att skilja på olika konsumtionsnivåer - > 0.3: måttlig konsumtion - mer känslig än CDT, kortare halveringstid än CDT CDT: kolhydrat-fattigt transferrin → ökar efter flera veckors tunt intensiv konsumtion (60 g etanol dvs en flaska vin/dsg under veckor, ger stegring i 50%). Korrelation mellan alk-intag och CDT är måttligt. Vid abstinens halveras CDT på 1-2 veckor. Falskt höga värden vid svår leverskada

Question 257

hur hantera sjukskrivning vid GAD om samtidig överkonsumtion alk

Answer 257

måste avstå droger/alk, ångessyndrom försämras sjukskrivning en månad i taget, måste regelbundet lämna drog/alk prover som är under referens för fortsatt sjukskrivning

Question 258

arbetsträning: hyr fyller man i det i sjukskrivningsintyget

Answer 258

klicka i arbetrehabilitering i intyget, går då till handläggare på FK rehabilitering sker under sjukskrivning på heltid, praktik, tränar upp struktur, tid och uthållighet kan få extrastöd/coachning via instanser på arbetsförmedlingen

Question 259

benso ångst i längden

Answer 259

i längden ger detta tolerans och även abstinens, ökad ångest och behov av högre doser

Question 260

suicidriskbedömning

Answer 260

nu och tidigare suicidrisk: stegen riskfaktorer - inklusive: vapen, LM, missbruk, impulser, händelse i livet friskfaktorer ex nätverk hereditet, tidigare SF

Question 261

LM med evidens vid GAD

Answer 261

SSRI SNRI (serotonin, NA. Ofta även hämmande DA-upptaget svagt)

Question 262

hur går ect till exakt

Answer 262

Elektrokonvulsiv behandling (ECT) ges i serier om ca 4-12 gånger med några dagars intervall. Efter en lätt sövning med sömnmedel och muskelavslappnande medel så utlöser behandlaren ett generaliserat epileptiskt krampanfall via 2 punkters kutan elstimulering på huvudet. Den varar ofta 30-60 sekunder och sedan vaknar man inom kort.

Question 263

biv ECT

Answer 263

illamående, hv, muskelvärk konfusion, amnesi ovanligt: switch från dep till mani, långvariga minnesbesvär

Question 264

diagnoser med stark indikation ect

Answer 264

1. djup depression med psykos 2. cykloid psykos 2. pp psykos 4. akut katatoni 5. MNS 6. deliriös mani

Question 265

serotonergt syndrom

Answer 265

Serotonergt syndrom (SS) är ett potentiellt farligt tillstånd som beror på förhöjd aktivitet i serotonerga bansystem i hjärnan. Det orsakas vanligtvis av intag av en kombination av läkemedel eller andra substanser som höjer den serotonerga aktiviteten och allvarlighetsgraden beror på hur mycket denna aktivitet är förhöjd. Syndromet uppträder snabbt: oftast inom 6 timmar efter insättning eller dosökning av ett läkemedel. symtom: muskelryckning (spasm, kramp), illamående, hypertoni, konfusion, hypertermi, hypomani, koordinationsttörning, hyperreflexi, tremor, agitation

Question 266

Enligt vilken lag kan man omhänderta någon för missbruk? Ange hela namnet eller vedertagen förkortning

Answer 266

LVM

Question 267

kriterier för LVM §4

Answer 267

tvångsvård ska beslutas om 1. pat pga fortgående missbruk (narkotika, flyktiga lösningsmedel, alkohol) är i behov av VÅRD för att komma ifrån sitt missbruk 2. vården kan inte tillgodoses via socialtjänstlagen eller på annat sätt 3. hen pga missbruket: - löper uppenbar risk att förstöra sitt liv - utsätter sin fysiska/psykiska hälsa för allvarlig fara - riskerar att allvarlig skada sig själv/anhöriga

Question 268

akut omhändertagande enligt § 13 LVM

Answer 268

till följd av sitt missbruk utsätter sin fysiska hälsa för allvarliga risker och kan riskera att dö

Question 269

vem beslutar om frågor kring LVM

Answer 269

Socialnämndens ordförande eller sociala jouren (jourtid) obs förvaltingsrätten fattar slutgiltig beslut senare!!!

Question 270

Kan du hindra Angelica från att lämna sjukhuset innan ett beslut om LVM är fattat?

Answer 270

Nej, kvarhållande enligt LVM kan endast fattas efter ett beslut om LVM.

Question 271

2 enskilt viktigaste riskfaktorerna för suicid

Answer 271

psykisk sjukdom TSF

Question 272

Vad saknar ni för viktig anamnestisk information relaterat till eventuell frågeställning om ADHD? Det som efterfrågas utgör i sig ett obligatoriskt kriterium för att diagnosen ska kunna ställas.

Answer 272

barndomsanamnes/utvecklingsanamnes - symtom före 12 åå

Question 273

relevanta frågor för PTSD utifrån diagnoskriterier

Answer 273

återupplevelse: flashback, mardrömmar irritabel, humörsvängningar ökad arousal/anspänning undvikande konc., sömn

Question 274

beh PTSD

Answer 274

TF-KBT PE (EMDR: eye movement desensitisering and reprosessing)= sämre evidens

Question 275

viktigaste signalsubstanserna som frisätts vid amfetaminrus

Answer 275

DA + NA

Question 276

antabus: verkningsmekanism

Answer 276

hämmar enzymet aldehyd-dehydrogenas ger mer acetaldehyd = biv

Question 277

vad måste pat veta kring antabus

Answer 277

stort alkoholintag: blodtrycksfall, synkope, cirk-kollaps = absolut avhållsamhet alkohol minder mängder alkohol: rosig, taky, känsla andnöd, illamående, hv

Question 278

vad vill tenta-nissarna att man alltid frågar efter vid depression

Answer 278

suicidrisk tidigare psykiska diagnoser --> BIOPOLÄR SJUKDOM???!?!?!?!

Question 279

behandling melankolisk depression

Answer 279

ECT snabbas/bäst effektiv vid djup melankolisk depression

Question 280

vanligase orsaken recidiv psykos vid schizofreni

Answer 280

compliance

Question 281

gemensam verkningsmekanism för neuroleptika

Answer 281

DA2-antagonist

Question 282

risken för att ett barn skall drabbas av schizofreni om någon av föräldrarna har den sjukdomen. Hur stor är den risken?

Answer 282

10%

Question 283

kvinna med KOL/CVD som blir konfusorisk - varför

Answer 283

hypoxi ateroskleros: cerebral hypoxi, känslig hjärna ofta dock multifaktoriellt

Question 284

3 råd vid konfusion

Answer 284

lugn stimuli fri miljö, dygnsrytm - lugn, ljus-mörker, tystnad-ljud trygghet: anhöriga, personal nutrition, elimination säkerställs

Question 285

vad måste man alltid göra när man mistänker barn som far illa

Answer 285

Orosanmälan enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§

Question 286

vad talar för konfusion

Answer 286

snabbt/flukturerande förlopp, desorientering, synhallisar talar för organisk genes

Question 287

vad måste man alltid göra vid akut konfusion

Answer 287

En bred somatisk genomgång för att utesluta/identifiera bakomliggande tillstånd.

Question 288

Ett specifikt konfusionstillstånd, som i huvudsak handläggs inom psykiatrin, är i akutskedet mycket viktigt att diagnostisera då utebliven behandling medför hög mortalitetsrisk.

Answer 288

delirium tremens (alk abstinens)

Question 289

vad måste man observera kan gömma en alk-abstinens

Answer 289

takykardi, hypertoni. Pågående behandling med puls- och blodtryckssänkande farmaka.

Question 290

vilka prover får man INTE missa vid konfusion

Answer 290

Hb CRP/LPK Ca TSH-T4 urinsticka + u-tox glukos

Question 291

behandling konfusion

Answer 291

1. underliggande orsak 2. lugn och ro - anpassad miljö, stöd för orientering - tydlig kommunikation, upprepa besked, tala om tid/plats/situation, personliga saker på rummet, involvera anhöriga, gärna samma/få personal, tät tillsyn, TV/radio för kontakt omvärld - anpassad miljö: enkelrum, svalt, reducera ljudvolym, nattlig belysning minskar risk illusion - ökad delaktighet: glasögon, hörapparat, smärthantering, rörelse/aktivitet, social stimulus

Question 292

viktigaste anamnestiska frågan för att skilja på demens/depression

Answer 292

förlopp. Demens utvecklas långsamt och successivt. Depression har i normalfallet tidsbegränsad utveckling.

Question 293

kognitiva test

Answer 293

MMSE/MMT eller klocktest - mini mental state examination - mini mental test

Question 294

viktiga frågor depression som ej rör symtombild

Answer 294

tidigare depression eller annan psykiatrisk problematik hereditet vidmakthållande-utlösande faktorer, stress, belastning

Question 295

diagnostiska instrument depression

Answer 295

SCID MINI för depressionsdjup: madrs

Question 296

obs obs demens och depression

Answer 296

inte ovanligt med depressiv svikt vid begynnande demens

Question 297

Vilka kriterier gäller för konvertering av patient enligt 11§ i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? (2p)

Answer 297

1. lider av allvarlig psykiatrisk störning 2. i behov av kvalificerad psykiatrisk dygnet runt vård (slutenvård) som inte kan tillgodoses på annat sätt 3. motsätter sig vård eller kan ej ta grundad ställning (grundad anledning att tro att vård inte kan ges med samtycke) 4. riskerar att allvarlig skada sig själv/andra

Question 298

juridiskt viktig vid konvertering §11 LPT

Answer 298

Konverteringsbeslutet enligt §11LPT ska: Intagningsbeslut CÖL 24h Underställas Förvaltningsrätten inom ett dygn. Om vård enligt LPT bedöms behövligt utöver de första 4 dagarna efter konverteringsbeslutet ska ansökan om medgivande till detta skickas till Förvaltningsrätten.

Question 299

vad pekar på BP-sjukdom

Answer 299

återkommande depression, hereditet, uppvarvning efter SSRI

Question 300

vad måste man fråga vid misstanke BP

Answer 300

tidgiare mani-hypomani

Question 301

om pat får switch på SSRI, vad göra

Answer 301

Citalopram bör seponeras då det hos patienter med bipolärt syndrom kan utlösa hypomani/mani om man inte har samtidig behandling med ett stämningsstabiliserande läkemedel.

Question 302

litium varför

Answer 302

återfallsförebyggande suicdidprevention

Question 303

litium

Answer 303

smalt terapuetisk fönster - risk intox - överlappande värden intox/måldos - kortsiktigt: tremor, diarre, akne, viktökning på sikt: hypotyreos, hyperparatyreoidism, njurpåverkan

Question 304

uppföljning BP sjukdom (vårdnivå)

Answer 304

psyk öppenvård: BP-1 samt svårstabiliserad BP-2 med avancerad behandling (lämpliga fall kan i stabilt skede med begränsad vårdbehov efter psykiaterbedömning följas via PV), suicidrisk är en parameter som också måste värderas

Question 305

kardinalsymtom adhd

Answer 305

uppmärksamhetsstörning, konc svårigheter, hyperaktivitet svårt att sitta still, impulsivitet symtom sedan barndomen (12 åå): utvecklingsanamnes, barnanamnes funktionsnedsättning

Question 306

karaktäristika KBT

Answer 306

förändra tankemönster, här-nu, ofta hemuppgifter, diskuterar konkreta behandlingsstrategier för neg tankar/beteende

Question 307

vad måste genereras under ECT för effekt

Answer 307

Ett generellt epileptiskt anfall är nödvändigt för effekt (grand mall)

Question 308

vanligaste biv ECT

Answer 308

övergående amnesi

Question 309

vad viktigt att göra vid utmattningssyndrom

Answer 309

1. utvidga anamnes: tidigare sjukdomar 2. status somatiskt + neuro 3. ekg 4. lab: blodstatus, crp, el + ca, lever, tyreoidea, u-tox

Question 310

somatiska diagnoser som kan ge depression

Answer 310

hypotyreos anemi hypercalcemi (pHPT) cushings syndrom

Question 311

diagnosverktyg för att skatta depression

Answer 311

MADRS, PHQ-9 eller CPRS.

Question 312

LM som kan ge depression

Answer 312

kortison betablockad interferon p-piller

Question 313

förstahandsval medelsvår depression

Answer 313

SSRI SNRI mirtazapin

Question 314

verkningsmekanism SSRI SNRI mirtazapin

Answer 314

SSRI: 5HT SNRI: 5HT, NA samt lite hämmande effekt DA upptaget mirtazapin: alfa2-antagonist, påverkar NA/5HT

Question 315

biv SSRI

Answer 315

1. förändrad aptit 2. libido, ejakulationsstörning 3. GI-biverkningar, illamående 4. mardrömmar 5. svettningar, ångest, rastlös 6. hv

Question 316

biv SSNRI

Answer 316

1. minskad aptit 2. tinnitus 3. HT, taky 4. förvirring 5. förstoppning 6. menstrationsrubbning

Question 317

mirtazapine

Answer 317

1. ökad aptit, viktuppgång 2. ökad sömn, sedering 3. hv 4. munntorrhet

Question 318

info gravida och antidepressiva: verkryg

Answer 318

psykiatristod.se, janusinfo, uptodate, infpreg

Question 319

antidepressiva och gravid

Answer 319

värdera så att pat tar välbeprövade antidepressiva alt KBT/ITP med täta åb paroxetin ska undvikas: hjärttoxiskt foster (missbildning). Vid utebliven effekt SSRI överväg SNRI/ECT. Icke-farmakologisk beh mot sömn i första hand

Question 320

Aysha hoppar från ett tema till ett annat utan sammanhang. Vad kallas detta symtom? (0,5p)

Answer 320

tankeflykt

Question 321

tvångstankar vs vanföreställningar

Answer 321

1. tvångstankar: återkommande, ihållande tankar, impulser, tvivel, inre bilder - egodystona (dvs särskiljer sig mot tankens innehåll och självbild/moral) - tvivel på att tankarna är sanna, korrigeras med tvångshandling 2. vanföreställningar: övertygelser, falska uppfattningar, besynnerliga idéer som inte bygger på förnuft - egosyntona - i regel inget tvivel om att tankarna är sanna, korrigeras ej med tvångshandlingar

Question 322

beh mild-måttlig depression

Answer 322

1. psykologisk beh: KBT; IPT (interpersonell terapi) 2. antidepp 3. fysisk aktivitet på res (FAR)

Question 323

riskfaktorer PTSD

Answer 323

1. genetik 2. exponering som barn (epigenetik, ökad risk 3. tidigare psykiatrisk diagnos 4. personlighetsdrag (introvert, neurotisk) 5. skralt socialt kontaktnät, låg SES, parallell livsstress 6. dissociationsfenomen 7. uttalad stressreaktion i samband med traumat 8. exponerad för allvarligt livshot

Question 324

skyddande faktorer PTSD

Answer 324

1. genetik 2. trygg anknytning, uppväxt 3. personlighet (extrovert) 4. andra personlighetsdrag: kontroll i vardagen, tillit egen förmåga, optimism, altruistisk, emotionellt flexibel 5. vältränad 6. goda förebilder, resurser som ekonomi/arbete, socialt näverk

Question 325

hur påverkar PTSD livskvaliten

Answer 325

långvarig stress påverkar hälsa, relationer, arbetsfunktion, livskvalite hälsa, livskvalitet: söker upprepat för olika åkommor, stress kan bidra till ohälsa sekundärt via påverkan på immunsystemet (psoriasis) samt HT, ökad risk CVD relationer: mardrömmar, sömnstörning, undvikande, negativa förändringar i kognition/sinnesstämning, konc, irritabel, vredesutbrott → påverkar relationer arbetsfunktion: gått ner deltid, missar arbetsgemenskap samt ekonomi. allt påverkar livskvalité

Question 326

obs PTSD ökad risk för

Answer 326

CVD

Question 327

obs ASA + fluoxetin

Answer 327

markant ökad risk GI-blödning

Question 328

kardinalsymtom samt skattning OCD

Answer 328

tvångstankar tvångshandlingar Y-BOCS

Question 329

vanlig samsjuklighet OCD

Answer 329

depression

Question 330

förstahandsbeh OCD

Answer 330

KBT (exponering med responsprevention)

Question 331

orsaker till att duloxetin kan vara högt vid mätning av konc

Answer 331

1. ej dalvärde: dvs tagit tablett på morgonen innan provtagning 2. långsam metaboliserare (CYP2D6) 3. överdosering 4. interaktion andra läkemedel

Question 332

obs obs obs ångestmedicin under KBT

Answer 332

undvik all form av medicinering ff.a. vid OCD, hämmar exponeringen som är huvudpoängen med behandlingen = motverkar terapuetisk behandling i fallet hade pat haft ocd länge utan behandling. Man kan tänka sig icke-beroendeframkallande LM på vissa tider t.ex. på natten för bättre sömn men inte vid behov dagtid

Question 333

OBS antidepressiva vid OCD

Answer 333

ofta krävs relativt höga doser och det tar lång tid att få effekt av behandling (symtomreduktion), jmf ångestsyndrom

Question 334

OBS varför är kombinationen SSRI + tramadol farligt

Answer 334

ökad risk serotonergt syndrom kramprisk medvetslöshet

Question 335

hur kan man få patient att genomgå medicinsk terapi om "de har svårt att få till det på arbetstid" fall med socialfobi

Answer 335

heltidssjukskrivning olämpligt (risk att försämra socialfobin, ökad isolering), deltidssjukskrivning mindre dåligt alternativ. Man kan även tänka sig ett fritt formulerat intyg till arbetsgivaren. Pat kan ansöka förebyggande sjukpenning (läkarutlåtande som styrker behov)

Question 336

symtomtriad vid serotonergt syndrom

Answer 336

1. mental påverkan: medvetslös 2. ökad autonom aktivitet: hypertermi 3. ökad neuromuskulär aktivitet: hyperreflexi

Question 337

barn far illa

Answer 337

vid minsta misstanke om att barn far illa måste man anmäla till socialnämden (socialtjänstlagen)

Question 338

vad ska anmälas till IVO

Answer 338

Misstänkt vårdskada skall anmälas

Question 339

triadsymtom vid MNS

Answer 339

1. mental påverkan: förändrad medvetandegrad 2. ökad autonom påverkan: hypertermi 3. minskad neuromuskulär aktivitet: påtagligt muskelrigid

Question 340

vad göra asap vid malignt neuroleptika syndrom

Answer 340

ta bort neuroleptika

Question 341

vad är hallucinos

Answer 341

En sensorisk upplevelse som uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten

Question 342

ge ex på pos vs neg symtom

Answer 342

negativ symtom: självförsjunkenhet, emotionell störning positiva symtom: desorganiserat beteende/tankestörning, hallisar, vanföreställningar

Question 343

uppföljning litium

Answer 343

minimum 2 ggr per år, i regel var 3e månad 1. litium-konc 2. krea 3. metabol/endokrin påverkan: TSH, Ca, glukos + BT/vikt

Question 344

obs commotio

Answer 344

under undergrupp får vid skallskador (parenkymskador som commotio/kontusion) hjärnpåverkan - sekvelse - ep - tidig demensutveckling

Question 345

vad är de generella diagnoskriterierna för personlighetssstörning

Answer 345

1. ett varaktigt mönster av upplevelser/beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturell miljö 2. mönstret är oflexibielt och framträder i flera situationer/sammanhang 3. mönstret ger sig. lidande och funktionsnedsättning (arbete, socialt eller andra viktiga anseenden) 4. mönstret är stabilt och varaktigt, kan spåras åtminstone tillbaka till adolescensen/tidig vuxen ålder 5. beror ej på annan psykiatrisk störning 6. beror inte på missbruk, somatisk sjukdom, skada (ex. skallskada)

Question 346

validerat frågeformulär från WHO för att snabbare kunna värdera alkoholkonsumtionen.

Answer 346

AUDIT

Question 347

ex på vad som lyfts i AUDIT

Answer 347

frekvens, mängd beroendetecken (kan ej sluta dricka när man väl börjat, avstår från annan aktivitet, återställare, skuldkänslor, amnesi) alkoholrelaterade skador, andra oroat sig i din omgivning?

Question 348

riskkonsumtion alk

Answer 348

1 std glas alk = 12 g 1. ≥ 10 std glas riskbruk/riskkonsumtion 2. ≥ 15 std glas högriskkonsumtion

Question 349

Med vilken biomarkör kan du via blodprov med god sensitivitet och mycket hög specificitet värdera de senaste veckornas alkoholkonsumtion?

Answer 349

PETH: fosfatidyletanol

Question 350

varför är spec för PETH 100%

Answer 350

Fosfatidyletanol förekommer inte normalt i kroppen utan bildas bara i närvaro av etanol

Question 351

kriterier för fysiologisk adaptation vid alkoholöverkonsumtion

Answer 351

tolerans: behöver högre dos för samma effekt abstinens

Question 352

beskriv fysiologiskt abstinens och tolerans

Answer 352

tolerans uppstår pga anpassning till långvarig närvaro av aktiv substans. Nedbrytande enzymer regleras upp (metabol tolerans) samt receptorer regleras ner (farmakologisk tolerans). Då uppstår en ny jämnvikt (homeostas) som förutsätter närvaro av den aktiva substansen. Bristsymtom = abstinens uppstår vid avsaknad av substansen.

Question 353

4 kriterier på alkoholmissbruk

Answer 353

1. kontrollförlust: starkt begär, försökt sluta, tar mycket tid 2. social påverkan: misslyckas med skyldigheter, överger annan aktivitet, återkommande sociala problem 3. konvulsivt drickande: trots hälsorisk, i farlig situationen 4. fysiologisk adapation

Question 354

evidensbaserad beh alkoholbrukssyndrom: brief intervention --> vad är det

Answer 354

rådgivning i enstaka sessioner där man förmedlar hälsorisk med alkoholkonsumtion (alkoholmarkör kan användas för att stärka en sådan intervention men är i sig inte evidensbaserat)

Question 355

Vilken behandling är förstahandsalternativet vid lindriga till måttliga ångestsyndrom av typen social fobi eller agorafobi?

Answer 355

KBT

Question 356

hur dosökar man generellt SSRI

Answer 356

börja med halva måldosen: startdos - ta en halv tablett en vecka, därefter 1 tablett tom utvärdering ex på startdoser - sertralin: 50 mg - escitalopram: 10 mg - fluoxetin: 20 mg

Question 357

vad måste ingå vid utredning autism/IF

Answer 357

1. heltäckande anamnes 2. anhörigintervju: hereditet, barnanamnes, utvecklingsanamnes 3. kog testning via psykolog: IQ 4. funktionsutredning arbetsterapuet 5. somatisk utredning 6. testa mot andra diffar

Question 358

viktiga frågor att inte missa hos missbrukare

Answer 358

→ somatisk sjukdomshistorik (EP/DT?), aktuell infektion, missbruk (konsumtion alk/annat), trauma

Question 359

viktiga somatiska us eller prover att ta vid misstänkt alkolism/abstinens

Answer 359

1. neurolog-us: wernicke? 2. temp, BT, puls --> abstinens 3. glukos, u-tox, alkometer

Question 360

tecken delirium tremens

Answer 360

KONFUSION tremor taky, HT hos alkolist

Question 361

beh Delirium tremens

Answer 361

1. diazepam iv 20-40 mg - ev +- haldol 5 mg iv för sömn/sedering 2. neurobion/tiamin 200-500 mg im

Question 362

biv stesolid man ska ha koll på

Answer 362

deprimerad andning: tappad andning - håll koll på puls/sat - kramprisk om blandintox

Question 363

patofys wernicke korsakoff

Answer 363

konfusion, ataxi, ögonmotorikstörning - tiaminbrist pga malnutrition vid alkoholmissbruk. B1 är ett ess co-enzym som behövs för glukosmetabolismen. Vid akut brist uppstår energibrist i delar av hjärnan med efterföljande vävnadsskada --> hjärnskada

Question 364

vilka delar av hjärnan skadas vid WK

Answer 364

mesencefalon/diencefalon cerebellum, 4e ventrikeln, aquedukten, corpora mamillaria (andra svar specificerar: cerebellum talamus, corpora mammilaria)

Question 365

verkningsmekanism antabus, campral, naltrexon

Answer 365

anatbus: hämmar aldehyddehydrogenas, anamling acetaldehyd → mår piss (ansiktsrodnad, taky, hv, illamående, kräkning → BT-fall, synkope, cirk-kollaps om stort intag alk) campral: modulator NMDA-R naltrexon: opioid-r-antagonist

Question 366

nackdel antabus

Answer 366

leverpåverkan bör ges under övervakning snabb effekt

Question 367

nackdel campral

Answer 367

bör kompletteras med psykosocialt stöd diarre vanlig biverkan bra: ger fler antal nyktra dagar

Question 368

när kolla upp leverprover vid insättning antabus

Answer 368

inför isnättning uppföljning av leverprover behöver ske efter 4 veckors behandling med Antabus.

Question 369

hur behandlar man akut mani

Answer 369

→ antimanisk medicinering: litium eller quetiapin etc → stämningsstabiliserande: litium eller valproat etc → dämpande: olanzapin eller quetiapin

Question 370

Vad måste Du undersöka redan innan Du tar ställning till om och hur Du skall behandla Klas depression

Answer 370

suicidriskbedömning

Question 371

hur behandla bipolär depression: sätt att göra

Answer 371

stämningsstabiliserande + antidepressiv minska dos olanzapin för att inte ge onödig dämpning ECT

Question 372

läkemedel vid BP-sjukdom, grupper av läkemedel, ex, samt biverkningar

Answer 372

→ stämningsstabiliserande: litium (njurar, tyreoidea, paratyreoidea, akne, psoriasis, diarre) → antiepileptika: valproat (sederande äldre, tremor, illamående, teratogent), lamotrigin (steven johnson, sedering, GI), karbamazepin (sedering) → atypisk neuroleptika: olanzapin, quetiapin

Question 373

obs obs vad måste man informera pat med litium om för interaktioner

Answer 373

NSAID: påverkad njurfunktion, kan öka s-nivå litium upp till 50%. Vanlig orsak till plöstligt stigande litiumnivåer.

Question 374

vilka juridiska rättigheter har person vårdad enligt LPT

Answer 374

dels att vårdintygsprocessen går rätt till: tvåläkarbedömning stödperson juridiskt ombud i domstol rätt att överklaga intagningsbeslut, rätt att begära utskrivning

Question 375

vad gör man om pat överklagar intagningsbeslut och vill bli utskriven

Answer 375

forsatt LPT eller inte är ett beslut på specialistnivå --> diskutera med ÖL

Question 376

vad ingår i struktrurerad suicidriskbedömning

Answer 376

1. suicidstegen 2. vad hände vid detta suicidförsöket? varför? 3. tidigare suicidförsök, tidigare suicidrisk, tidigare SSB/destruktivitet 4. hereditet 5. risk vs friskfaktorer

Question 377

anamnestiska frågor för att ställa adhd-diagnos som behövs

Answer 377

1. hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, koncentationssvårigheter 2. svårt att sitta still, impulsiv 3. symtom sedan barndom (< 12 åå) 4. funktionspåverkan socialt, arbete, skolan

Question 378

dynamisk terapi har mer fokus på

Answer 378

barndomen

Question 379

vad karaktäriserar KBT

Answer 379

bygger på inlärningspsykologi - strukturerat, manualiserat - aktiv terapuet - fokus: här och nu - konkret problemlösning, hemuppgifter, pedagogiskt inslag - träning sociala färdigheter, beteendeaktivering, exponering ångestväckande situatuoner

Question 380

vanligaste behandlingen adhd

Answer 380

centralstimulantia

Question 381

biv centralstimulantia

Answer 381

takykardi, hypertoni ångest viktnedgång, minskad aptit sömnstörning

Question 382

vilken medicinsk bedömning görs inför ECT

Answer 382

→ info om biverkningar (amnesi), narkosbedömning, värdering av somatiskt tillstånd och läkemedel

Question 383

vad måste man tänka på kring medicinering för ångest/sömn inför ECT

Answer 383

Undvik bensodiazepiner som höjer kramptröskeln. Du kan ordinera icke-kramptröskelhöjande sömnmedel och andra typer av anxiolytika

Question 384

depressiva vanföreställningar är tecken på

Answer 384

djup depression

Question 385

LM för att förebygga BP-depression skov

Answer 385

litium antidepressiv + antiepileptika neuroleptika

Question 386

fokus takykardi: vad vill du fråga

Answer 386

anamnes på hjärtsjukdom/hjärtfel (ökad sannolikhet arytmier) droger/alkohol (kan utlösa arytmier) koffein/CS några LM (biverkningar) ortostatism menstration kosthållning (anemi) graviditet/senaste mens (taky)

Question 387

nödvändiga element av psykoterapi vid ånges

Answer 387

undvikande beteeende underhåller ångeststörningen, därav nödvändigt med exponering för så att utsläckning och ny inlärning kan ske

Question 388

biverkningar SSRI

Answer 388

svettning sömnstörning illamående, GI-störning hv ångest initialt libido viktuppgång

Question 389

obs risk benso vid kroniskt bruk

Answer 389

benso i hög dos försämrar kognitionen, vid kroniskt bruk kan denna försämring vara ihållande flera månader efter avslutat bruk

Question 390

principer för nedtrappning av benso vårdcentral

Answer 390

alla doser är fast insatta för att kontrollera doseringen om flera olika substanser benso sammanfattas det till en substans att föredra är långverkande substanser (färre doseringstillfällen, mindre risk miniabstinens nedtrappning 10-20%/vecka, om abstinensbesvär öka ej dosen utan sänk tempot för dosjusteringen apodos bra verktyg för kontrollerad nedtrappning flumazenil kan förkorta nedtrappningstiden och minska risk återfall

Question 391

vilka anamnesområden måste vara med hos kvinna med depression/anpssningsstörning som har minderåriga barn

Answer 391

depressionssymtom, suicidalitet, alk/droger, socialt (barn)

Question 392

vad måste man utreda på VC vid misstänkt depression

Answer 392

→ psykiskt status, ev MINI, AUDIT/DUDIT, MADRS + suicidrisk → somatiska us + prover: Hb, glukos, LEVER, peth/CDT, TSH-4-3, el+Ca → EKG → centralt: somatisk us + TSH

Question 393

vad är PETH

Answer 393

→ fosfatidyletanol är en fosfolipid som bildas i närvaro av etanol, utmärkt markör för att värdera alkoholkonsumtion. En enstaka berusning ger ej förhöjt PETH, men vid regelbundet intag stiger mätvärdet med ökande konsumtion

Question 394

vad beror panikångest på

Answer 394

panikattacker är en naturlig kroppsreaktion på fara, som aktiveras på felaktigt sätt och i fel situation. Dvs helt ofarligt. Det som sker är att trigger aktiverar HPA-axeln varpå man får sympatikusaktivering samt kortisolpåslag som ger symtombilden med palpitationer, tremor, svettningar, skakningar etc → KBT (god evidensstyrka för paniksyndrom)

Question 395

farmakologisk behandling paniksyndrom

Answer 395

Sertalin förstahandsval paniksyndrom. Inte fel att ge vb medicinering med icke-beroendeframkallande LM (alimemazin, hydroxizin, prometazin) men om samtidig KBT ska det ej ges pga hämmar effekten av psykoterapin. Aldrig benso.

Question 396

icke-farmakologisk intervention vid alkoholbrukssyndrom

Answer 396

MI: motiverande samtal brief intervention (patient-centrerad intervention) FRAMES KBT centralt: icke-konfrontativt förhållningsätt, empatiskt bemötande, lyfta alkohol som möjlig hälsoproblem, pat föreställningar kring hälsoproblem, diskutera fråm målbild

Question 397

om oidentifierad patient på psykakuten

Answer 397

polismyndighet skyldighet att bistå med dessa frågor, kontakta dem

Question 398

tillägsbehandling vid LBD för sömn/oro och synhallisar

Answer 398

quetiapin Detta antipsykotiska läkemedel har mycket låg affinitet för D2-receptorer och tolereras ofta bättre.

Question 399

obs LBD och LM

Answer 399

känsliga för antipsykotika, symtom förvärras, risk för MNS med risk för dödlig utgång. Även lågdos, ff.a. äldre neuroleptika

Question 400

om en patient med vanföreställningar ter sig underligt, t.ex. stannar upp i mening eller rörelse - vad kan det bero på

Answer 400

hallucinos

Question 401

för vilka droger gäller LVM

Answer 401

alk, droger, flyktiga lösningsmedel

Question 402

LVM kriterier

Answer 402

patient som pga fortgående missbruk av alk, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån missbruk, och vårdbehovet inte kan tillgodoses via socialtjänstlagen eller på annat sätt till följd av missbruket löper patienten stor risk för att 1) utsätta sig själv för allvarlig fysisk/psykisk fara 2. löper uppenbar risk att förstöra sitt liv 3. riskera att allvarlig skada sig själv/andra

Question 403

Vem beslutar om tvångsvård enligt LVM?

Answer 403

förvaltningsrätten

Question 404

vem är skyldig att anmäla när någon antas vara i behov av LVM

Answer 404

myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare --> anmälan till SOCIALNÄMDEN

Question 405

negativa symtom vid psykossjukdom

Answer 405

förlust av mentala förmågor som normala människor har → social tillbakadragenhet, kognitiv försämring, avflackat känsloliv, försämrad funktionsförmåga, viljelöshet

Question 406

diff-diagnoser till prodromal fas schizofreni tid frisk 18 åring

Answer 406

depression missbruk

Question 407

vilka måste anmäla enligt LVU: barn som far illa

Answer 407

myndigheter vars verksamhet berör barn-ungdom samt andra myndigheter inom hälso och sjukvården (enskild medarbetare har skyldighet) personer verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som fullgör uppgifters om beror barn-unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso-sjukvården eller på socialtjänstens område verksam inom familjerådgivning: om barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk/psykisk misshandel i hemmet

Question 408

till vem sker anmälan om LVU

Answer 408

socialnämden

Question 409

Vapen och körkört

Answer 409

1. vapen: överväg att anmäla vapeninnehavet till polismyndigheten - vapenlagen säger att alla läkare har skyldighet att omdelbart anmäla till polismyndigheten om patienten av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen 2. körkort: överväg anmälan enligt körkortslagen - körtkortslagen: om läkare vid us av körkortsinnehavare finner innehavet av medicinska skäl olämpligt ska läkaren anmäla det till transportstyrelsen. Innan anmälas ska läk underrätta körkortsinnehavaren. - Anmälan behöver inte göras om det finns grundad anledning att anta att körtkortshavaren kommer att fullfölja tillsägelsen att avstå från att köra körkortspliktigt fordon

Question 410

vad gör man om man inte kan identifiera en person vid vårdintygsskrivning

Answer 410

ta hjälp av polis för identifiering alt gör en kort beskrivning av patienten

Question 411

regler kring tvångsmedicinering vid kvarhållningsbeslut

Answer 411

regel: ingen tvångsmedicinering innan intagningsbeslut tagits av ChÖL eller spec med delegation (såvida det inte finn överhängade fara för pat liv eller hälsa)

Question 412

man har tagit drog MDPV och är psykotiskt och svettig: val av vårdnivå

Answer 412

intensivvård, risk för serotonergt syndrom, HT pga vasokonstrikton och multiorgansvikt med risk för död. Kan behöva sederas med narkos. Behöver övervakning VP/andning

Question 413

viktigt anamnestisk info som kan ge vägledning vid differentialdiagnostikst tänk

Answer 413

hereditet

Question 414

vad samtidig ADHD och BP-sjukdom, vad är förstahandsbeh

Answer 414

stämningsstabiliserande är förstahandsval för att minska återfallsrisk och minska risk för att ADHD medicinering ska provocera affektiv espisod

Question 415

LM grupper vid BP-sjukdom

Answer 415

litium, antiepileptika, neuroleptika SGA

Question 416

ex på stödinsatser icke-farmakologisk som kan ges vid ADHD/BP

Answer 416

psykoedukation familj/pat, psykosociala stödinsatser, hjälpmedel (kalender, påminnelsefunktion, tyngdtäcke), känslomässig färdighetsträning, vardagsfunktionsmässig färdighetsträning, KBT/DBT

Question 417

superviktigt anamnes vid alkoholmissbruk/abstinens

Answer 417

alkoholanamnes, annat missbruk, somatisk sjukdom (SPECIFIKT abstinenskramper/DT), trauman, LM

Question 418

pat med abstinenshallucinos: vilken beh

Answer 418

börja med benso (stesolid, oxascand eller heminevrin), pga psykotiska symtom kn man även lägga till antipsykotisk medicinering (haldol, men neuroleptiak sänker kramptröskeln), för att förhindra risk för WK neurobion och emgesan

Question 419

vad ökar risk för komplicerad abstinens/DT

Answer 419

uls > 120, tidigare abstinenskramp/DT, högt och långvarigt alk-intag (70 cl sprit/dag 2 v), dåligt näringsstatus, aktuell infektion, trauman, blandmissbruk

Question 420

vad beror wernicke-korsakoffs på

Answer 420

tiaminbrist (b1) i kombination med malabsorption/malnutrition eller annan nutritionsstörning. Tillståndet kännetecknas av konfusion/desorienterad, ataxi, ögonmotorikstörning (konfabulering, psykotiska symtom, minnesstörning)

Question 421

ska man lägga till antiepileptika för att minska risken för abstinenskramp

Answer 421

nej, benso minskar risk för abstinenskramp, tillägg av antiepileptika ger ingen ytterligare minskning av risken

Question 422

suciidförsök: gått längst spår, intox alvedon, vägrar vård, vill hem = vad göra

Answer 422

skriv vårdintyg och fatta kvarhållninsbeslut (APS, suicidrisk, vägrar vård), extravak (risk för suicidalt utspel), informera överläkare/BJ (ev 6b), överflytt medicin (intoxprover, ev. aktivt KOL/ventrikelskölj, ev. beh med acetylcystein)

Question 423

vilka doser alv är farligt för pat

Answer 423

Mer än 7,5 g paracetamol till vuxen innebär risk för leverskada. Potentiell letal dos > 15g.

Question 424

pat med paracetamol intox som behöver iv acetylcystien men som ballar ut --> vad göra

Answer 424

i detta fall måste man säkerställa att pat får livsnödvändig behandling med acetylcystin, under tvångsvård kan pat i undantagsfall ges somatisk vård mot vilja, man kan bälteslägga patienten om inget annat fungerar (ChÖL beslut, måste fattas tas av BJ formellt)

Question 425

viktigt vid anamnes deprssion för helthetsbild av pat

Answer 425

symtombild utifrån kriterier, hereditet, utbildning/arbete, tidigare psykisk anamnes, drog/alkohol, somatisk/LM, aktuellt psykosocialt

Question 426

somatiska diffar depression

Answer 426

anemi, B12-folsyrabrist, tyreoidea, smärta, cancer, organisk hjärnpåverkan

Question 427

prognos depression okomplicerad

Answer 427

relativt god prognos, vanligt förlopp för okomplicerad depression är att man blir återställd inom 3-6 månader, får SSRI och samtalskontakt via VC, uppföljning 2 och 4 v

Question 428

sjukskrivning medelsvår depression med alkoholanamnes

Answer 428

sjukskrivning kan vara motiverat, detta är ett förstagångsinsjuknande, överväg kortare sjukskrivning (får då anledning med åb) men bäst är deltidssjuksrivning (för att inte förlora kontkat med arbetkamprater, öka alkoholkonsumtionen)

Question 429

kvinna med recidiverande depression nu depressiv igen samt gravid 2a månaden: vad göra

Answer 429

KBT/IPT initieras, sätt in SSRI (sertralin god effekt sisst), sömn viktigt (icke-farmakologiska metoder för sömn, propavan elle lergigan utan risk foster)

Question 430

diff-diagnoser vid depression hos nyförlöst kvinna

Answer 430

recidiverande depressioner (vilket i många fall kan vara bipolär sjukdom) alternativt bipolär sjukdom.

Question 431

uppföljning litium

Answer 431

litum-konc, krea, TSH, Ca, (glukos/vikt)

Question 432

varför är drogscreening asap viktigt

Answer 432

då en del droger ej går att detektera 24 timmar efter intag.

Question 433

vad ingår i psykosutredning

Answer 433

anamnes: hereditet, droger, förlossning, utvecklings och barndomsanamnes, sociala förhållanden (skola, socialt, arbete, hem nu/tidigare), tidigare psykiatrisk historik, andra sjukdomar/LM somatisk + neurologisk us + orienterade prover inklusive drogscreening DT-hjärna, ev MR-hjärna vid behov LP, EEG

Question 434

hur verkar neuroleptika

Answer 434

finns olika generationer som verkar på olika sätt, men det centrala är DA2-antagonistiska effekten som hämmar överaktiviteten i mesolimbiska banor (påverkar positiva symtom ff.a.) .Biverkningar uppstår då de även påverkar andra bansystem i CNS, t.ex. tuberoinfundibulära banan (galaktorre, gyenkomasti, menstrationsrubbning) eller nigrostriatala banan (EPS: parkinsonism med tremor, stelhet och bradykini, dystoni, tardiv dyskinesi etc). Flera SGA har även 5HT2a blockad. Sammantaget motoriska, endokrina och kognitia biverkningar, även metabola!

Question 435

icke-farmakologisk beh vid schizofreni

Answer 435

psykopedagogik för pat/anhöriga, anpassad KBT

Question 436

hur ska man göra kring vapeninnehav och körkort vid schizofreni under psykos

Answer 436

Pat är i nuvarande tillstånd inte lämplig att inneha skjutvapen av medicinska skäl. Det skall anmälas till polismyndigheten även om han inte har vapenlicens. Anmälan till Transportstyrelsen skall göras då patienten inte uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehav.

Question 437

kort-långtiseffekter alk, cannabis

Answer 437

alk/cannabis lugnande effekt på kort sikt, på lång sikt effekter som ökar oro, stress och ångest. Alk kan utlösa ångest, depression och sömnstörning. Cannabis kan ge psykosutveckling (stress, ångest, sämre social funktion)

Question 438

olika prover för droger

Answer 438

u-tox (svar på missbruk senaste dygnet, cnnabis upp till månader beroende på intag), blodprover (spelgar dygnets missbruk), salivprov etc

Question 439

behandling av drogutlöst psykos intitilat vårdavdelning

Answer 439

sömn: icke-farmakologiska LM alt benso kortvarigt antipsykotika: återhållsamhet neuroleptika är indicerat, sannolikheten att psykosen är övergående när patienten sover och avstår droger är nämnvärd, beslut av antipsykotika fattas i relation till symtomatiken och tidsförloppet avstå drogintag, kontroll av u-tox regelbundet (THC lagras i fett och kan hittas upp till 6 måneder efter avslutat bruk) värdera tillsynsgrad

Question 440

risk för återinsjuknande efter förstagångspsykos

Answer 440

återinsjuknande efter en första psykotisk episod varierar, men cirka 40% återinsjuknar inom 2 år, och livsidsrisken är 80%. Sent insjuknande åldersmässigt förbättrar prognos, att man har fått det i samband med cannabisbruk påverkar inte prognos åt något håll i sig. Kan förbättra prognos genom att helt avstå droger (minskar risk återfall, mindre kognitiv nedsättning vid ev. psykos)

Question 441

vad behöver man kontrollera vid åb efter psykos

Answer 441

suicidalitet: ökar markant efter insjuknande

Question 442

vad måst man alltid fråga innan insättning benso

Answer 442

tid/nuvarande drog/alk missbruk - risk återfall, beroendepotential, missbruk - alk och benso förstärker varandras effekter

Question 443

skillnad mani och hypomani

Answer 443

hypomani är lindrigare, yttrar sig ofta som lättretlighet, upprymdhet och kreativitet, minskad sömnbehov och att man är mer aktiv än vanligt. Påverkar inte personens funktionsgrad i samma utsträckning som mani, ger inte psykotiska symtom

Question 444

vanliga diffar BP-sjukdom

Answer 444

EIPS ADHD schizoaffektivt syndrom drogutlösta symtom

Question 445

på VC: pat med litium har dirrare och kräkningar, vad göra

Answer 445

rätt svar: informera om att litium måste sänkas vid magsjukdom (kräk/diarre), rådgör med psykiater angående litiumdosering och uppföljning, se till att litium-konc kontrolleras litium har smalt terapuetisk intervall, uttorkning ger risk för intoxikation 1. lindrig-måttlig intox kan ge slöhet, tremor, muskelryckning, sudddrigt tal. 2. Allvarlig intox risk njurskador, konfusion, arytmi

Question 446

konfusorisk pat efter TURB: vad göra

Answer 446

lugn och trygg miljö, god omvårdnad, säkerställ att pat ej skadas (ramlar ej ur säng, drar ur kateter och iv), leta utlösande orsak (Hb, CT), adekvat smärtlindring, LM-genomgång (konfusionsframkallande LM seponeras)

Question 447

vilka LM finns det om omvårdnad ej är tillräcklig vid akut konfusion äldre

Answer 447

i fösta hand heminevrin (klometiazol: kortvarig effekt), i andra hand oxazepam, risperidon, haldol, olanzapin (andrahand eller som tillskott vid otillräcklig effekt)

Question 448

vilka diagnostika instrument finns för depression

Answer 448

MINI, SCID-1, PHQ-9 etc

Question 449

SCID II

Answer 449

personlighetsstörningar

Question 450

bedömning depressionsdjup

Answer 450

MADRS, Hamilton, BDI, PHQ-9

Question 451

behandlingstid depression

Answer 451

1 depression: 50% återfallsrisk 5 år, 6-12 månader 2 depressioner: 70% återfallsrisk 5 år, 2 år 3 depressioner: 80% återfallsrisk, långtidsbehandling 5 år eller längre

Question 452

hur värderar man depressionsdjup kliniskt

Answer 452

hur mycket symtom som förekommer och allvarlighesgraden av dessa, psykotiska inslag, skattningsskalan MADRS

Question 453

vad ska man observera avseende depression i psykstatus

Answer 453

rundstämning, hämningsinslag kognitiv och motoriskt (latens, psykomotorik), ångest, tankeinnehåll/tempo/ambivalens, syntyma vanföreställningar

Question 454

vad talar för sek orsak till försämrat mående snarare än primär psykos (ex demens)

Answer 454

debutålder, förlopp (kroniskt progressivt), personlighetsförändring, förlust kog funktion succ, synhallicar, ataxi, huvudvärk

Question 455

risk och friskfaktorer för suicid

Answer 455

riskfaktorer: kön, ålder, psykisk sjukdom, somatisk sjukdom, smärta, bristande behandlingseffekt, social utsatthet, impulsivitet, tillgång på redskap för suicid, hereditet, socialt nätverk/ensamhet, arbetslöshet friskfaktorer: familj/anhöriga/barn, hjälpsökande (kontakt med vården), effektiv behandling + suicidstegen

Question 456

LM som kan ge mani

Answer 456

CS, benso (paradoxal reaktion), ketamin, benso-likande sömnmedel, alkohol kortison, tyreoideahormon (levaxin), SSRI/SNRI

Question 457

grupper av LM för långtidsbehandling av BP-sjukdom

Answer 457

litum, antiepileptika (lamotrigin, valproat, karbamazepin), neuroleptika

Question 458

kriterier utmattningssyndrom

Answer 458

fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor följt av stressfaktorer under minst 6 månader: påtaglig energibrist + 4 av följande: konc, svårt att hantera krav, känslomässigt labil, sömnstörning, kroppslig svaghet, fysiska symtom