Psykiatrisk sjukdomslära Flashcards
Vad är psykiatri?
Ett område inom medicinen som behandlar psykiska störningar och psykisk ohälsa. Psykiatrin omfattar diagnos, behandling och metoder för att förebygga psykiska störningar
Vad betyder psykopatologi?
Vetenskapliga studier av psykiska sjukdomar och dess orsak, utveckling och konsekvenser.
Vad är heritabilitet?
Ett mått på hur stor inverkan genetiska faktorer har.
Vad finns det för miljöfaktorer?
Omgivande miljö och samhälle.
Ökade krav i skola och social omgivning.
Vart man bort - storstad eller landsbygd.
Normer och ideal.
Kulturella skillnader.
Nära relationer.
Trauma.
Substansintag.
Samsjuklighet.
Vad innebär stress-sårbarhetsmodellen (stress-diathesis model)?
Visar hur olika former av yttre stress kan ge upphov till psykiska störningar. Ju mer stress någon utsätts för, desto större är risken att man blir sjuk.
Vad är genernas roll i förhållande till psykisk störning?
Ökar risken för vissa psykiska sjukdomar snarare än att orsaka dem. Sårbarhetsgener/riskgener.
Gener/genetiska faktorer, är med och styr vilka vi är. Genom att påverka hjärnans utveckling, vår personlighet och interaktion med omgivningen.
Vad säger arv- miljömodellen?
Utgår från ärftlighetens betydelse i förhållande till miljöfaktorer. Psykisk sjukdom uppkommer i ett samspel mellan arv och miljö.
Vad kan kromosomavvikelser i uppsättning och struktur leda till?
Psykisk sjukdom. Om en eller flera kromosomer har förändrats i struktur och avviker i utseendet och drabbar en viktig gen eller region kan det också leda till sjukdom. Vissa regioner där det här har inträffat har det medfört en ökad risk för schizofreni och autism. Kan handla om mutationer av olika slag men också epigenetik.
Vad är epigenetik?
Hur miljöfaktorer påverkar utvecklingen av en individ, hur genuttrycket förändras och anpassas övertid.
Epigenetik en annan sorts ärftlighet än den som ärvs via DNA:t
Vad innebär modellen neural mognadsrubbning?
Då ser man hur utvecklingen interagerar med uppkomsten/debuten av olika sjukdomar. Enligt modellen tenderar psykiska störningar att debutera i tre olika perioder/åldersfaser i våra liv.
Vilka typer av psykiska störningar utvecklas under barndomen?
T.ex. autismspektrumstörningar och ADHD samt utvecklingsstörningar. Saker som utvecklas tidigt i hjärnans ålder. Autismspektrumstörningar och utvecklingsstörningar betecknas som neurala mognadsrubbningar.
Vilka regioner i hjärnan är påverkade vid ADHD?
Avvikelser i hjärnans utveckling när det gäller hjärnstrukturer som hör till belöningssystemet.
Finns en sämre myelinisering mellan nervbanorna inom belöningssystemet.
Dopaminsystemet verkar vara mindre utvecklat eller aktiveras inte i samma utsträckning som hos jämnåriga som inte har ADHD.
De prefrontala delarna av kortex som bl.a. har med uppmärksamhet att göra mognar lite senare.
Vilka typer av psykiska störningar utvecklas under ungdom/tonår?
T.ex. tvångssyndrom, affektiva störningar som depression och bipolär störning, ätstörningar, psykossjukdomar som schizofreni samt missbruk.
Vad menas med att hjärnregioner är asynkron?
De utvecklas inte samtidigt, utan vid olika tidpunkter. Skapar obalans.
Vilka typer av psykiska störningar utvecklas under ålderdomen?
T.ex. neurodegenerativa sjukdomar som ALS, Parkinsons-, Alzheimers- och Huntingtons sjukdom.
Sjukdomarna uppkommer och utvecklas med allt som vi varit med om, både när det gäller arv, miljö, gener, hjärnan osv.
Vilka tre delar ingår i psykiatrins kortikocentrerade syn på sjukdom?
- Prefrontala delar av kortex, som spelar huvudrollen i förklaringen till de flesta psykiska sjukdomarna.
- Default network - vilolägesnätverket. Viktigt pga. bearbetningen av bl.a. erfarenhet, för att utveckla självmedvetenhet och självinsikt.
- Exekutiva kontrollnätverket. Hit hör kortikala regioner, såsom främre pannlob, singulära kortex och hjässloben.
Vilken roll har de prefrontala delarna av kortex i samband med sjukdom?
Huvudrollen i förklaringen till de flesta psykiska sjukdomarna. Senare har man lagt mer fokus på de subkortikala strukturerna, som basala ganglierna, limbiska systemet, thalamus, hypothalamus, hjärnstam.
Sjukdomsprocesser i hjärnan är sällan begränsade i en region, snarare är det så att det som händer i en region/struktur leder alltid på ett eller annat sätt till konsekvenser i en annan region eller i en annan struktur.
Varför är vilolägesnätverket viktigt och vad händer när det inte fungerar som det ska?
Viktigt pga. bearbetningen av bl.a. erfarenhet, för att utveckla självmedvetenhet och självinsikt osv.
När det inte fungerar leder det till problem med självmedvetande och rubbningar i det här nätverket är t.ex. att det förekommer en över eller underaktivitet, som kan vara orsak till ADHD, autism och schizofreni.
Vid ADHD har man problem med att tankarna vandrar samt svårighet att kontrollera sina tankar - överaktivt nätverk. Vid autism har man istället problem med självreglering, att vara självmedveten och själv med sina tankar och känslor. Vid schizofreni har man svårt att se sitt eget beteende och hur det påverkar andra människor till reglering. Vilolägesnätverket har alltså betydelse för vissa psykiska störningar/sjukdomar.
Vad är det exekutiva kontrollnätverket och vad kan rubbningar där bidra till?
Hit hör kortikala regioner, såsom främre pannlob, singulära kortex och hjässloben. Handlar om funktioner som arbetsminne, målinriktat beteende, uppmärksamhet, planering och högre kognitiva funktioner.
Rubbningar här kan ge symtom som bristande uppmärksamhet, att arbetsminnet inte fungerar på bästa sätt, eller andra exekutiva problem som är vanligt förekommande vid t.ex. ADHD.
Vilka subkortikala regioner kan ha betydelse vid sjukdom?
Lillhjärnan (cerebellum)
Limbiska systemet
Hjärnstammen
Vad styr pannlob/frontalkortex?
Koncentration, omdöme, tal, kontroll av handlingar.
Vad kan skador på frontalkortex/pannlob innebära?
Hypofrontalitet - har att göra med vår funktion att kunna ordna våra beteenden i en lämplig tidsmässig ordning medans intryck och andra beteenden som inte är så viktiga i sammanhanget vi befinner oss i hämmas eller undertrycks. Individer med symtom på hypofrontalitet kan ha splittrade, röriga och planlösa beteenden vilket ofta ses vid frontallobsdemens, schizofreni, ADHD och mani bl.a.
Problem med arbetsminne - är vanligt vid ADHD men också att man har en nedsatt exekutiv förmåga, t.ex. att planera och anpassa sig efter nya miljöer - också symtom vid psykos och schizofreni.
Personlighetsförändringar.
Svårighet att interagera med omgivningen - främst socialt. Beror bl.a. på att man får svårt att hämma impulser och svårt att göra vettiga riskbedömningar vilket kan leda till personlighetsförändringar, ofta av det mer impulsiva slaget.
Vad styr temporallob/tinninglob?
Sensoriskt, minne, inlärningsförmåga, språk, lukt, objektigenkänning, långtidsminne och känsloliv.
Vad kan skador på temporallob/tinninglob innebära?
Hörselhallucinationer - brusande/susande.
Rösthallucinationer - mer komplext: man hör röster, som kan vara påträngande, hotfulla och otäcka. Syns i psykossjukdomar, bl.a. schizofreni men också vid demenssjukdomar.
Olfaktoriska symtom, t.ex. luktavvikelser - minskad förmåga att känna lukt eller att man inte kan identifiera olika lukter, man kan få lukthallucinationer.
Vad styr parietallob/hjässlob?
Orienteringsförmåga, avståndsbedömning, praktisk förmåga, skriv- och räkneförmåga.
Vad kan skador på parietallob/hjässlob innebära?
Taktila hallucinationer - känseln.
Fantomsmärtor
Nedsatt kognitiv förmåga
Vanföreställningar
m.m.
Vad styr occipitalkortex/nacklob?
Syn och igenkänning
Vad kan skador på occipitalkortex/nacklob innebära?
Synhallucinationer - avvikande hantering av visuell information.
Vad är basala gangliernas roll vid sjukdom?
Handlar i mångt och mycket om dess påverkan på de kortiko-striato-thalamo-kortikala looparna, KSTK kretsarna. Looparna startar i olika delar av kortex. Går vidare genom basala ganglierna, till thalamus och sedan tillbaka till den kortikala regionen som den utgick ifrån, t.ex. motorkortex (för den motoriska loopen).
Vad kan skador på den motoriska loppen leda till?
Hyperkinetiska tillstånd som handlar om ofrivilligt underskott av rörelse (parkinsons sjukdom), eller väldigt rigida och stela rörelser. Kan också leda till ofrivilligt överskott av rörelser (Huntingtons sjukdom, danssjukan). Andra symtom är tics (tourettes syndrom), repetitiva och ofrivilliga beteenden.
Vad kan skador på den associativa/kognitiva loopen leda till?
Kognitiva nedsättningar, att kunna komma ihåg saker, språkpåverkan, minskad kognitiv kontroll över beteenden → symtom som ofta visar sig vid ADHD men också den kognitiva påverkan vid depression och schizofreni. Vid schizofreni är det ofta kopplat till avvikelser i flera av KSTK-kretsarna.
Vad kan skador på den limbiska loopen leda till?
Taktlöst, impulsivt och socialt ohämmat beteende, inhiberat beteende. Symtom som är vanligt förekommande vid maniska tillstånd men också vid antisocial personlighetsstörning.
Rubbningar i limbiska loopen kan förklara en del av impulsiviteten och den försämrade riskbedömningen som förekommer vid ADHD.
Tvångssyndrom - här verkar det finnas en överaktivitet i den direkta kretsen, även i vila, och en underaktivitet i den indirekta kretsen. Även maniska och depressiva tillstånd kan uppstå.
Vad händer med hippocampus vid psykisk störning?
Känslig för stress och syrebrist.
Minnesproblem - t.ex. vid depression.
Minskad volym vid depression. Vid lång tids stress minskar volymen på hippocampus, nervceller dör och funktioner kopplade till minnet blir därför påverkade och nedsatta.
Vilka störningar har koppling till hippocampus?
Alzheimers sjukdom, schizofreni, korsakoffs syndrom.
Vi alzheimers har man hittat nedbrytning av hjärnvävnad.
Korsakoffs syndrom/alkoholdemens - sjukdom med minnesproblem. Inte hippocampus som är i fokus utan alkoholdemens handlar om tiaminbrist (ett B-vitamin). Dessa är i sin tur knutna till hippocampus.
Schizofreni kan likna alzheimers i vissa avseenden, man kan i de första faserna av schizofreni kan se en minskad volym och ändrat blodflöde i hippocampus. I senare skeden av ses symtom som är mer kännetecknande för schizofreni, såsom konstiga idéer, feltolkningar av omgivningen, koncentrationssvårigheter, hallucinationer, vanföreställningar osv. Även minnesproblematik är en omfattande del i senare skeden av schizofreni.
