Hjärnan Flashcards

1
Q

Vad består CNS (centrala nervsystemet) av?

A

Hjärnan och ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består PNS (perifera nervsystemet) av?

A

Alla övriga nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka delar delas PNS upp i?

A

Det somatiska nervsystemet (viljestyrt) och autonoma nervsystemet (självstyrt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka delar delas det autonoma nervsystemet in i?

A

Det sympatiska, parasympatiska och enteriska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är nervsystemens huvuduppgift?

A

Ta emot och förmedla signaler mellan kroppens olika delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kranialnerver?

A

Samlingsnamn för de nerver som med sina rötter ansluter direkt till hjärnan eller hjärnstammen utan att först passera ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hjärnans informationsflöden

A

Afferenta (bottom-up): rå och obearbetad information till hjärnan

Efferenta (top-down): från hjärnan, motorik och andra beteenden

Ventrala informationsflöden: förknippas med det vi ser, identifiering

Dorsala informationsflöden: ger information om vart det vi ser befinner sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anatomiska riktningar i hjärnan (ord som används vid navigering)

A

Superior (above) vs inferior (below)

Dorsal (above) vs ventral (below)

Anterior (in front) vs posterior (behind)

Rostral (in front) vs caudal (behind)

Lateral (utsidan) vs medial (inåt mot mitten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hjärnans 3 största delar?

A

Storhjärnan (cerebrum): den största delen som kan delas in i fem anatomiska lober.

Lillhjärnan (cerebellum): sitter baktill lite under cerebrum

Hjärnstammen (brainstem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är/gör hjärnhinnorna? (meninges)

A

Hjärnans tre yttre lager, precis innanför skallbenet. De täcker hjärnan och innehåller hjärn- och ryggmärgsvätska som hjärnan flyter i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad heter hjärnhinnorna och vad gör dem?

A

Hårda hjärnhinnan (dura mater): sitter ytterst, ger stabilitet och skyddar hjärnan.

Spindelvävshinnan (arachnoid mater): sitter i mitten, tunn och transparent.

Mjuka hjärnhinnan (pia mater): sitter innerst, vidhöftad mot hjärnans hinna. Ger hjärnan det blanka utseendet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är cerebrospinalvätska (hjärn- ryggmärgsvätska), vad gör den?

A

Ett stötdämpande skydd och rengörare.

Produceras i ventriklarna, gör så att hjärnan bärs upp och flyter utan direkt kontakt med kraniet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är blod- hjärnbarriären?

A

En förtätning i hjärnans kärlväggar. Förhindrar toxiner och bakterier från att tränga sig igenom blodbanan in till hjärnan medan viktiga proteiner och hormoner kan röra sig fritt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hjärnans lober (4)

A

Pannlob (frontallob)
Hjässlob (parietallob)
Nacklob (occipitallob)
Tinninglob (temporallob).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör pannloben?

A

Koncentration, omdöme, tal, planerar och styr rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör hjässloben?

A

Centrum för känsel och smak.
Orienteringsförmåga, avståndsbedömning, praktisk förmåga, skriv- och räkneförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör nackloben?

A

Syncentrum, känna igen saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad gör tinningloben?

A

Centrum för hörsel och lukt.
Minne, inlärningsförmåga, språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör lillhjärnan?

A

Sköter balans, hållning och koordination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör insula kortex?

A

Tar emot signaler om tillstånd i kroppens inre organ och registrerar störningar i det autonoma nervsystemet. Även smärtimpulser från kroppens alla organ når hit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är kortex och vad gör det? (Hjärnbarken)

A

Hjärnans yttersta lager, 3-5 mm tjockt. Består av vit och grå vävnad. Är inblandad i komplexa funktioner som medvetande, beteendereglering, perception osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är grå vävnad?

A

Samlingsord för kortex och subkortikala kärnor av cellkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är vit vävnad?

A

Myeliniserade axon/utskott som gör att nervceller kan kommunicera med varandra snabbt och effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv sensorimotorkortex

A

Står i förbindelse med resten av kroppen och omgivningen via sinnesorgan och de motoriska organen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv associationskortex

A

Spelar stor roll för flera psykiatriskt relevanta funktioner i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka är associationskortex associationsområden?

A

Frontala associationskortex, parieto-occipito-temporala associationskortex, limbiska associationskortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är cingulära kortex?

A

Limbiskt associationskortex. Beläget precis ovanför hjärnbalken (corpus callosum). Tar emot och skickar vidare information om känslorelaterade och kognitiva funktioner samt motor responser. Finjusterar det sociala beteendet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Cingulära kortex består av tre delar, vad heter de?

A

Anteriora cingulära kortex (ACC), mittcingulära kortex (MCC) och posteriora cingulära kortex (PCC)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad reglerar anteriora cingulära kortex?

A

Kognitiva och emotiva processer, övervakar och kontrollerar beteenden. Emotionellt relaterade stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad reglerar mittcingulära kortex?

A

Smärtupplevelser och är den viljemässiga drivkraften bakom beteendet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vart förmedlas den viljemässiga drivkraften?

A

Via mittcingulära kortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad reglerar posteriora cingulära kortex?

A

Den har betydelse för individens förmåga att medvetet söka bland episodiska minnen. Tar emot information från hippocampus. Hjälper också att dirigera uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är basala ganglierna?

A

En samling stora nervcellsrika kärnformationer som är förbundna med thalamus, storhjärnans kortex, hjärnstammen och lillhjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Basala gangliernas huvuduppgift är?

A

Att framställa rätt beteende på ett integrerat sätt i en given situation, de är inblandade i fler sensoriska, kognitiva och emotionella funktioner. Reglerar rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Sjukdomar förknippade med störningar i basala ganglierna?

A

Huntington’s och Parkinson’s sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka är de 6 strukturerna i basala ganglierna?

A

Skalkärnan (putamen)
Bleka kärnan (globus pallidus)
Svanskärnan (nucleus caudatus)
Subthalamiska kärnan (nucleus subthalamicus)
Svarta kärnan (substantia nigra)
Accumbenskärnan (nucleus accumbens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är/gör KSTK kretsarna?

A

De löper från de frontala delarna av kortex till basala ganglierna, till thalamus och sedan tillbaka till kortex. Bidrar till att beteendet blir sammansatt och integrerat ur ett sensoriskt, motoriskt, kognitivt och emotivt perspektiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Sensorimotorkretsen (KSTK)

A

Startar i motorkortex, vars axoner fäster in mot basal ganglierna där de delar upp sig i olika banor och skickar signaler till thalamus som skickar tillbaka dem till kortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Associativa/kognitiva kretsen (KSTK)

A

Börjar i frontala delen av hjärnan och går in i basala ganglierna via thalamus och sedan tillbaka till kortex.

40
Q

Limbiska kretsen (KSTK)

A

Har anknytning till den kognitiva kretsen.

41
Q

Vad har KSTK kretsarna för stor betydelse?

A

Kretsarna har stor betydelse för regleringen av de högre mänskliga beteendena, särskild relevans för rörelsestörningar, även mentala kontrollstörningar. T.ex. uppmärksamhetsstörningar, ADHD. Är betydande vi tvångssyndrom och tourettes.

42
Q

Vad gör nucleus accumbens? (svarta kärnan)

A

Inflödet kommer från bl.a. thalamus, hippocampus, amygdala och prefrontala kortex. Spelar en viktig roll i belöningssystemet (mesolimbiska dopaminvägen). Präglar minnesvärda associationer mellan stimulus och belöning.

43
Q

Vad är det limbiska systemet?

A

En mängd strukturer som reglerar känslolivet och social anpassningsförmåga, förmedlar känslor av bl.a. ångest och aggressivitet. Här finns hjärnans luktcentra och kontrollcentrum för sex.

44
Q

Vilka strukturer ingår i limbiska systemet?

A

Några centrala strukturer är: thalamus, hypothalamus, hypofysen, hippocampus, amygdala, cingulära kortex, orbitofrontala kortex (amygdala och hippocampus är de viktigaste).

45
Q

Vad är/gör hippocampus?

A

En hjärnstruktur som framförallt är förknippat med långtidsminnet, både inlagring och bevarande och återkallande av äldre minnen.

Inblandad i igenkänningsprocessen (sånt man stött på tidigare).

Viktig funktion för att kunna konsolidera minnen.

Även viktig för orientering av omgivningen.

46
Q

Vad är/gör amygdala?

A

En central hjärnstruktur som reglerar känsloliv och socialitet.

Huvuduppgiften är att snabbt kunna göra en överblick över potentiellt känsliga framkallande stimuli som kan innebära hot. Som ett larmsystem.

47
Q

Vad kan skador på amygdala innebära?

A

Uppkomst av psykiska störningar och sjukdomar, såsom ångest, rädsla och aggressivt beteende.

48
Q

Långtidsminnet har sitt centrum i hippocampus, men vart finns korttidsminnet?

A

Det anses vara pannloberna tillsammans med hjässloberna.

49
Q

Vad är hypothalamus och dess funktion?

A

Central funktion för överlevnad. Inblandad i kroppens endokrina system, perifera nervsystemet och övriga storhjärnan.

Tillverkar hormonerna vasopressin och oxytocin som transporteras till hypofysen.

Tillverkar tyreoideahormoner som transporteras via blodbanan och påverkar kroppens alla vävnader.

Reglerar könshormoner.

50
Q

Vad är hypofysen och dess funktion?

A

Utsöndrar hormoner i kontakt med hypothalamus.

Stimulerar andra regioner att utsöndra andra hormoner, men framförallt inblandad i könsmognad och ämnesomsättning, reaktioner på stress och sexuellt beteende.

51
Q

Vad kan skador på hypothalamus innebära?

A

Kan påverka sexlusten.

52
Q

Vad händer när oxytocin frisätts?

A

Ger det upphov till ett prosocialt beteende, ökad empati, tillit, generositet.

Reducerar stress och ångestbeteenden, utsöndras ofta vid fysisk närhet, kärleksfulla situationer. Kallas för kärlekshormonet.

53
Q

Vad är epithalamus?

A

Samlingsnamn för två strukturer: tallkottkörteln och habenula.

54
Q

Vad är och gör tallkottkörteln/epifysen (corpus pineale)?

A

Knytpunkt mellan endokrina och neurala systemet.

Producerar hormonet melatonin - viktigt gällande dygnsrytm regleringen och sömn. När det blir mörkt höjs nivåerna av melatonin vilket får oss att känna oss sömniga, och när det är ljust har vi ganska låg nivå av melatonin. Det är alltså tallkottkörteln som regerar produktionen av melatonin.

55
Q

Vad är och gör habenula?

A

Binder in tallkottkörteln till thalamus.

Integrerar information förknippat med emotion och känslor och är aktiv vid t.ex. stress, hunger och smärta.

Hämmar rörelser som svar på stress, trötthet eller straff/motgång.

Fungerar som ett känslocentrum, reglerar olika typer av källsorterande beteenden, som rädsla, ångest, men även belöning.

Särskilt aktiv vid negativ belöning, t.ex. straff eller utebliven belöning, då bidrar den till att hämma utsöndringen av monoaminer vilket leder till en passivitet i beteendet. Vanligt vid depression.

Är överaktiv när man befinner sig i ett stresstillstånd, och kan hjälpa till på olika sätt, så att man tar det lite lugnare.

56
Q

Vad är thalamus?

A

Hjärnstruktur som är som hjärnans postkontor och kopplingsstation för in- och utgående information till hjärnan, kallas för “gateway to cortex”.

57
Q

Vad är/gör lillhjärnan (cerebellum)?

A

Samordnar rörelser, koordination, balans, men också viktig för språk, minne och inlärning.

Består av tre lober.

Oerhört cellrik (mer nervceller än hela storhjärnan).

Som en dirigent i en orkester, styr i vilken ordning saker och ting ska ske. Hur vi åstadkommer en rörelse, hur mycket styrka som behövs för att lyfta ett visst föremål.

58
Q

Vad är hjärnstammen (brainstem)?

A

Fungerar som en rondell för signaltrafiken mellan storhjärna, ryggmärg och lillhjärnan - reglering av livsuppehållande kroppsfunktioner, andning och hjärtrytm.

59
Q

Hjärnstammen består av tre strukturer, vilka?

A
  1. Mesencephalon (mitthjärna) - är den struktur som är belägen högst upp på hjärnstammen, ovanför hjärnbryggan. Mitthjärnan innehåller sensoriska och motoriska nerver, och fungerar som en relästation för visuell och auditiv information.
  2. Pons (hjärnbryggan) - en genomfart för nervimpulser som färdas mellan det centrala och perifera nervsystemet. Hjärnbryggan medverkar bland annat i reglering av sömn och vakenhet och bidrar till att vår andning fungerar som den ska. Skador på hjärnstammen är alltså mycket allvarliga. Sömnsvårigheter.
  3. Medulla oblongata (förlängda märgen) - en genomfart för nervimpulser som färdas mellan det centrala och perifera nervsystemet. Förlängda märgen medverkar precis som hjärnbryggan till reglering av sömn och vakenhet och bidrar till att vår andning fungerar som den ska.
60
Q

Vad kallas förbindelserna mellan olika hjärnregioner?

A

Nervtrådar (axoner) - utgör hjärnans infrastruktur. Fungerar som informationskanaler som binder delarna med varandra och kroppens övriga organ. Nervtrådarna kallas för hjärnans kretskort.

61
Q

Det finns tre typer av nervtrådar, vad kallas dem?

A
  1. Associationsfibrer - förbinder kortikala regioner inom samma hjärnhalva.
  2. Kommissurala fibrer - förbinder en hjärnregion i ena hemisfären med motsvarande hjärnregion i andra hemisfären.
  3. Projektionsfibrer - förbinder kortikala regioner med subkortikala.
62
Q

Vad kallas hjärnans tre nätverk (grupper av hjärnregioner som samarbetar med varandra)?

A
  1. Strukturella nätverk (anatomiska) - konkreta kopplingen av ett antal hjärnregioner via nervtrådar, t.ex. KSTK-kretsarna.
  2. Funktionella nätverk - behöver inte ha en anatomisk koppling mellan regionerna utan förenas genom samtidig aktivering av nervceller, t.ex. vilolägesnätverket (the default network), exekutiva kontrollnätverket, uppmärksamhetsnätverket och kognitiva nätverket.
  3. Effektiva nätverk - syftar på hur de olika hjärnregionerna, eller noderna i nätverken påverkar varandra och i vilken ordning detta sker.
63
Q

Det finns två stora cellgrupper i hjärnan, vilka och vad gör dem?

A

Neuroner (pre- eller post.synaptiska) - är informationsbärande och de kommunicerande.

Gliaceller - är stödjande och bidrar till nervsystemets metabolism och struktur. Bidrar med näring och syre till cellerna. Hjälper till med läkningen av nervskador. Viktig roll för hjärnans tankearbete. Viktig funktion med att transportera näringsämnen från blodet till neuronerna, dessutom rensar dom bort slaggprodukter och avfall och ser till att miljön runt om neuronerna är hälsosam och att hjärnan mår bra. Fungerar också som stamceller och bildar nya gliaceller av andra typer, kan bilda neuron i hjärnan.

64
Q

Det finns fyra typer av gliaceller i centrala nervsystemet, vilka och vad har dem för uppgift?

A
  1. Astrocyter - finns i hela hjärnan och ryggmärgen. Ger näring till celler, reglerar kemiskt innehåll, tar upp överflödiga signalsubstanser och bryter ned avfallsprodukter.
  2. Oligodendrocyter - myeliniserar neuronets axon.
  3. Mikroglia - sköter hjärnans immunförsvar och städar bort döende nervceller och nedbrytningsprodukter från neuroner.
  4. Edendymala cellen - reglerar inflödet av cerebrospinalvätskan in i hjärnans hålrum (ventriklar).
65
Q

Neuronen består av 8 delar, vilka?

A
  1. Cellkropp
  2. Cellkärna
  3. Axon
  4. Dendrit
  5. Myelinskida
  6. Schwanncell
  7. Ranviersk nod
  8. Axonände (synaps)
66
Q

Vad är en cellkropp?

A

Nervcellens centrum för ämnesomsättning.

67
Q

Vad är en cellkärna?

A

Här finns cellens ämnesomsättning och proteintillverkning, genetisk information som talar om vad cellens uppgift är. Mitokondrier finns som sköter cellens metabolism och som ger energi åt cellen.

68
Q

Vad är en axon?

A

Nervtråd i nervcell, axonerna leder signaler ut från nervcellen.

69
Q

Vad är en dendrit?

A

Utskott som tar emot och leder den afferenta informationen och signaler från andra neuroner och in mot cellkroppen.

Antalet dendriter på en neuron varierar men är ofta några hundra tusen. Informationen som inkommer bearbetas i cellkroppen och då tar dendriter ställning till om informationen ska skickas vidare eller inhiberas (inte skickas vidare). Om den skickas vidare kommer den efferenta typen av utskott, dvs. axonen, att leda informationen från cellkroppen till axonänden (synapsen). Då kommer den presynaptiska neuronen överföra information till en postsynaptisk neuron (mottagande neuron) som i sin tur upprepar processen.

70
Q

Vad är en myelinskida?

A

Skydd som omger nervtrådarna, fungerar som isolering och skydd för nervtråden.

71
Q

Vad är en scwanncell?

A

Schwannceller som är anslutna till axoner med en diameter större än en mikrometer producerar en så kallad myelinskida, en elektriskt isolerande fettskida, runt axonen. Detta hölje av myelin ökar fortledningshastigheten av nervimpulser längs axonen.

Om axonen har en diameter som är en mikrometer eller mindre producerar schwanncellerna inte myelin. Dessa gliaceller har många viktiga funktioner i perifera nervsystemet. De hjälper till med fortledningen av nervimpulser längs axoner genom att öka fortledningshastigheten, producerar nervernas extracellulärmatrix, introducerar antigener till T-lymfocyter samt deltar i utvecklingen av nerver.

72
Q

Vad är en ranviersk nod?

A

Oisolerade öppningar mellan två myelinskidor.

73
Q

Vad är en axonände (synaps)?

A

I synapsen förs nervsignalen vidare från en cell till en annan. En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. De kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell eller mellan en nervcell och en körtelcell. Nervceller kan ta emot och skicka signaler.

74
Q

Vad är en synaptisk neurotransmission?

A

Informationsöverföringen mellan nervceller.

Detta är en elektrokemisk process. Inom neuronen sker det elektriskt från dendriterna till axonet och tillslut till det som kallas aktionspotential som är själva nervimpulsen och det som krävs för att signalen ska kunna skickas vidare från cellkroppen, genom axonet och komma till synapsen. I synapsen sker en kemisk process.

Elektrisk: från dendrit till axon
Kemisk: i synapsen (synaptisk transmission)
Endokrin: ämnen som utsöndras förs vidare via blodbanan
Neurotransmission är en kedja av händelser där aktionspotentialen är avgörande för att kommunikationen mellan nervceller ska fungera

75
Q

Vad betyder excitatoriska?

A

Stimulerande, ökar sannolikheten för att en aktionspotential ska ske.

76
Q

Vad betyder inhibitoriska?

A

Hämmande.

77
Q

Det finns fyra typer av transmittorer, vilka?

A
  1. Enkla aminosyror.
  2. Monoaminer.
  3. Transmittormolekyler.
  4. Neuropeptider.
78
Q

Vilka enkla aminosyror finns det?

A
  1. Gammaaminosmörsyra (GABA) - vanligaste hämmande
  2. Glutamat - vanligaste stimulerande
79
Q

Vad gör gammaaminosmörsyra (GABA)?

A

Minskar hjärnaktivitet, bromsar upp impulser mellan nervceller - håller nervsystemet i balans.

Alkohol och bensodiazepiner påverkar GABA.

För låga eller höga nivåer av GABA är inte bra.

80
Q

Vad gör glutamat?

A

Viktigt för minne, inlärning, uppmärksamhet, motorik m.m.
⅔ av hjärnans nervceller är glutamaterga.

För låga eller höga nivåer av glutamat är inte heller bra. För höga nivåer är inte bra då det lagras i frontalloben och då förhindrar hjärnan från att producera GABA. Det är även associerat med parkinson bl.a. Alkoholintag kan påverka systemet och göra oss mindre effektiva.

För lite glutamat kan ge symtom som koncentrationsstörningar och mentalt trötta, låg energinivå, darrningar.

81
Q

Vilka monoaminer finns? (6)

A
  1. Dopamin
  2. Dopaminerga banor
  3. Noradrenalin
  4. Serotonin
  5. Melatonin
  6. Histamin
82
Q

Vad är dopamin?

A

Ofta excitorisk. Bildas i substantia nigra och ventrala tegmentala området.

Vid parkinsons har man ganska låga nivåer av dopamin.

Vid obalans i dopaminsystemet och nivåerna finns det risker för ADHD. Medicinering med ritalin för att stabilisera balansen av dopamin.

83
Q

Vilka är de 4 dopaminerga banorna?

A

Mesolimbiska nervbanan: belöningssystem, motivation, emotionell kontroll.

Mesokortikala nervbanan: uppmärksamhet, kognitiv kontroll, minne, belöning.

Nigrostriatala nervbanan: motorik, rörelse, koordination.

Tuberoinfundibulära nervbanan: styr och reglerar endokrin kontroll - prolaktin. Ser till så att vi har en hormonell balans i kroppen.

84
Q

Vad är noradrenalin?

A

Dominerande transmittorn i det sympatiska nervsystemet (kamp och flykt).

Funktioner: vakenhet, arousal - rädsla, stress, hot, uppmärksamhet, minne och inlärning.

Affektiva sjukdomar, ångestsjukdomar, psykossjukdomar.

L-dopa blir dopamin med hjälp av ett enzym noradrenalin eller adrenalin.

85
Q

Vad är serotonin?

A

Ofta inhibitorisk. Reglerar bl.a. blodtryck och är inblandad i funktioner som aptit, temperatur, sömn, vakenhet, törst - spelar stor roll för vårt humör och välbefinnande.

Affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, ångestsjukdomar.

Kallas ofta för glädjehormonet.

Minskad nivå av serotonin kan ge upphov till känslor som ångest, rädsla, nedstämdhet. Kan svälta sig själv - finns samband mellan låg halt av serotonin och anorexia, och suicidalt beteende. Obalans i serotonin nivån kan ge aggressionsproblematik, framförallt hos män, alkohol, droger kan höja nivån så att man mår bra men kan också framkalla hallucinationer och kan så bidra till psykossjukdomar.

86
Q

Vad är melatonin?

A

I tallkottkörteln finns ett enzym som omvandlar serotonin till melatonin. Epifysen i hjärnan.

Frisätts i mörker. Funktioner: reglerar könshormonsinsöndringen och dygnsrytmen, gör dig sömnig, rogivande och hämmande effekt på beteendet, höjer smärttröskeln

Affektiva sjukdomar, sömnproblem.
Behandling för depression.
Hämmande effekt på beteenden.
Melatoninnivån sänks under dagtid, då det är ljust. Sänker smärttröskeln.

87
Q

Vad är histamin?

A

Neurotransmittor. Skyddar hjärnan och kroppen mot infektioner.

Reglerar sömn-vakenhets cykeln och hunger-mättnad cykeln och energibalansen och smärtreglering, inlärning och minne.

Histaminintolerans (om man inte tål mat eller annat som innehåller histamin) kan leda till bl.a. dålig sömn, ökad stress och smärta och försämra regleringen av signalsubstanser, eller matmissbruk m.m.

88
Q

Vad är acetylkolin?

A

Transmittor molekyl, den är excitatorisk.

89
Q

Vart bildas acetylkolin?

A

På fler olika ställen, men främst i basala regioner som Meynerts kärna, septum och övre hjärnstammen.

90
Q

I vilka färdigheter är acetylkolin inblandat i?

A

Kognition, minne, bildandet av nya långtidsminnen och sömn/vakenhets reglering.

91
Q

Vad kan låga halter och obalans i acetylkolon innebära?

A

Låga halter brukar kunna ses i alzheimers sjukdom, beror på att receptorerna i hippocampus är väldigt få och har minskat i antal, vilket påverkar minnet negativt.

Obalans i acetylkolin kan leda till rastlöshet, paranoida tankar och nojor. Kan också leda till sjukligt kontrollbehov och perfektionism.

Finns kopplingar mellan obalans i acetylkolin systemet och AHDH, ADD, schizofreni.

92
Q

Vad är neuropeptider?

A

Peptider vars funktion är cellkommunikation i nervsystemet.

Produceras endast av cellkroppen.

93
Q

Vad är orexin?

A

Produceras i hypothalamus och är involverad i aptit, belönings- och uppmärksamhetsprocesser, vakenhet, minne m.m.

Brist - narkolepsi. Orexinet klarar i de fallen inte av att upprätthålla en vakenhet under hela dagen.

94
Q

Vad är opioidpeptider?

A

Endorfiner, enkefaliner och dynorfiner. Frisättning av endorfiner leder till glädje och energi

95
Q

Vad ger hjärnan energi?

A

Glukos (eller ketonkroppar om det tryter med glukos). Hjärnan måste ha ett kontinuerligt och stabilt flöde av blod, syre och glukos.

96
Q

När sker oxidering?

A

När glukos bryts ned - cytosolen och mitokondrierna.

Fria radikaler är skadligt för celler.

Antioxidanter håller nivåerna stabila