PS1 prov 2 Flashcards
Fråga 1: Vad är skillnaden mellan REM-sömn och djupsömn, och varför är båda faserna viktiga för återhämtning?
REM-sömn (Rapid Eye Movement) är den fas där vi oftast drömmer. Den är viktig för mental återhämtning, minnesbearbetning och kreativ problemlösning. Djupsömn (del av NREM-sömnen) är å andra sidan avgörande för fysisk återhämtning, vävnadsreparation och tillväxt. Minnen hårdkodas under djupsömnen. Under djupsömnen frigörs tillväxthormon, vilket hjälper kroppen att läka och återhämta sig.
Hur påverkar den cirkadiska rytmen vår kroppstemperatur och varför är den viktig för vår sömnkvalitet?
Den cirkadiska rytmen styr kroppens inre klocka och påverkar bland annat vår kroppstemperatur, som sjunker när vi närmar oss kvällen och förbereder oss för sömn. När temperaturen minskar, signalerar det till kroppen att det är dags att vila. Störningar i den cirkadiska rytmen kan göra det svårt att somna eller vakna vid normala tider, vilket påverkar sömnkvaliteten.
Varför varierar längden på sömncykler under natten, och hur kan detta påverka hur utvilad man känner sig på morgonen?
En sömncykel varar ungefär 90 minuter och består av både NREM- och REM-sömn. Tidigare cykler på natten har längre perioder av djupsömn, medan senare cykler har mer REM-sömn. Om du vaknar mitt i en cykel, särskilt under djupsömn, kan du känna dig groggy eller desorienterad, medan om du vaknar i slutet av en cykel känner du dig ofta mer utvilad.
Hur påverkas sömnhormonet melatonin av exponering för ljus, och vad händer när vi utsätter oss för skärmljus innan sängdags?
Melatonin är ett hormon som hjälper till att reglera sömnen. Det utsöndras naturligt när det blir mörkt, vilket hjälper oss att känna oss trötta. Exponering för blått ljus från skärmar (som telefoner och datorer) innan sängdags kan minska melatoninproduktionen, vilket gör det svårare att somna och kan försämra sömnkvaliteten.
Hur förändras vår sömnstruktur och behov av sömnfaser med åldern?
Med åldern tenderar vi att spendera mindre tid i djupsömn och mer tid i lättare sömn. Äldre personer har ofta fler uppvaknanden under natten och kan ha ett tidigare sömnfönster (tidigare läggdags och tidigare uppvaknande). Samtidigt minskar det totala sömnbehovet något, men kvaliteten på sömnen blir ofta sämre.
Hur påverkar hormoner som kortisol och adrenalin vår vakenhetsnivå och sömnförmåga under stressiga perioder?
Kortisol och adrenalin är stresshormoner som gör oss alerta och vakna. Under stressiga perioder ökar produktionen av dessa hormoner, vilket kan försvåra insomning och orsaka ytligare sömn. Höga kortisolnivåer på morgonen hjälper oss normalt att vakna, men om de är förhöjda på kvällen kan det störa insomningsprocessen.
