Provet Flashcards
Vad är utmärkande för människans natur, menar hinduerna?
(Atman – Brahman)
Människan består av kropp och själ. Medan kroppen är förgänglig och underkastad tidens påverkan med födelse, barndom, vuxenliv, ålderdom och död är själen, atman, odödlig och evig. Atman är ju den gnista av Brahman, Världsjälen som allt levande innehåller och eftersom människan innehåller detta gudomliga är hon också helig. När människans kropp dör, frigörs själen och vandrar vidare till en ny kropp och en ny existens. Trots att tanken om själens återfödelse har sitt ursprung i Upanishadernas svåra lära har den fått fotfäste även i de folkliga traditionerna- Atman vandrar alltså runt i samsaras eviga kretslopp, precis som världen gör det.
Varför fokuserade Buddha inte på gudarna?
Han fokuserade inte på Gudarna eftersom att enligt honom finns det ingen person som erhåller en sådan gudomlig makt och evigt liv, och därför predikade han att det är meningslöst att vända sig till en sådan med böner och offer. Endast människan kan själv skapa sitt liv och sin frälsning. Däremot erkände han gudarnas existens men att dessa liksom människorna följer samsarans eviga kretslopp.
Skillnader mellan Buddhism&Hinduism de abrahamitiska religionerna:
Synen på lidande och ondska: Trots att alla dessa religioner erkänner existensen av lidande och ondska, har de olika förklaringar och tillvägagångssätt för att hantera dem. Buddhismen betonar lidandets upphörande genom att övervinna begär och illusion, medan de abrahamitiska religionerna kan fokusera mer på rättvisa och förlåtelse genom Guds nåd.
Synen på gudomlighet och transcendens: I de abrahamitiska religionerna är Gud en personlig entitet som skapade universum och upprätthåller en personlig relation med människor. I hinduismen och vissa former av buddhism finns det en mer mångfaldig syn på gudomligheten, som kan inkludera flera gudar och gudinnor eller en opersonlig kosmisk princip.
Autoritet och heliga skrifter: De abrahamitiska religionerna har sina respektive heliga skrifter, som Bibeln, Koranen och Torah, som anses vara Guds ord och en auktoritativ guide för människans liv. Hinduismen har ett brett spektrum av heliga texter, inklusive Vedas, Upanishader och Bhagavad Gita, medan buddhismen ser till Buddhas lära och de buddhistiska skrifterna, såsom Tripitaka.
linärja VS cirkulära religioner: De abrahamitiska religionerna har vanligtvis en linjär syn på tid och historia, med en skapelseakt 9där Gud skapade världen och människan ex nihilo (ur intet). I hinduismen och vissa former av buddhism är synen på tid och kosmologi mer cyklisk, med betoning på evigt återkommande cykler av skapelse, upprätthållande och upplösning
Synen på själen och upplysning: I de abrahamitiska religionerna betraktas själen vanligtvis som en individuell och evig entitet, skapad av Gud och som är föremål för evig belöning eller bestraffning beroende på ens handlingar. I buddhismen och hinduismen finns det olika tolkningar av själen och dess förhållande till upplysning eller frigörelse, med vissa traditioner som betonar en icke-permanent själ och andra som tror på återfödelse eller föreningen med en kosmisk verklighet.
Vilka problem kan kastsystemet orsaka?
Kastsystemet är levande trots att diskriminering på grund av kast är olagligt. Systemets förlorare är daliterna, som kallas kastlösa och traditionellt behandlats som oberörbara. Daliterna diskrimineras och blir ofta utsatta för våld. Dalitkvinnor är särskilt utsatta bland annat genom våldtäkter som sällan bestraffas
Förklara skillnaden mellan hinduismens och buddhismines väg till slutmålet. Hur skiljer sig slutmålen?
Hinduismens slutmål kallas för moksha som är den slutliga frälsningen, det sker när atman och Brahman förenas när man inte längre återföds. Inom hinduismen tror man på dharma som innebär plikt och dygd, att vara kärleksfull och hjälpsam mot sina medmänniskor, i och med att alla människor har olika dharman så har hinduismen utvecklat fyra olika vägar till det slutliga målet, att få frälsning. Två av dem fyra är svårare och är därför mer inriktade på dem anhängare som valt den filosofiska och intellekkuella sidan av läran, detta är oftast munkar, mysiker, brahimer. Den första vägen kallas för jnana yoga och då inriktar man sig på Upanishadernas lära det vill säga sambandet mellan atman och Braham, detta gör man genom att studera dem heliga skrifterna, , genom att meditera och svara på grundläggande existensiella frågor som vem är jag? Den vägen kräver stor diciplin, enkelt leverne och mycket tid. Den andra och lite ovanligare vägen kallas för hatha yoga, där man tränar andningen, den mentalal diciplinen och kroppens funktioner till en sådan perfektion att den gudomlighet och sanning som finns inneboende i människan framträder. Hindun kontrollerar sin kropp och sitt medvetande fullständigt och kan på så sätt förlösa atman så att den förenas med Brahman. En av dem enklare vägarna kallas för karma yoga som innebär att så länge du utför din dharma, din plikt så visar du din hängivenhet till gud trots att det kanske skapar negativa konsekvenser. Det är oftast militärer, läkare med mer som följer denna vägen när dem skapar karriär. Den sista vägen kallas för bhakti yoga och är den vanligaste av de alla frälsningsvägar och den gåt ut på att man visar fullständig hängivenhet till gud.
Medan i Buddhismen kallas slutmålet för nirvana och buddhister följer vägen dit genom den åttfaldiga vägen, där varje eker representerar de åtta vägarna till navet, nirvana, som kallas den gyllene mellan vägen och det innebär att en väg mellan alla ytterligheter såsom överflöd och självförnekelse.
Vilka moraliska egenskaper värderas högst inom buddism?
Den buddhistiska etiken har utvecklats utifrån fyra moraliska egenskaper: allkärlek, medlidande, medglädje och jämnmod. Etiken har utvecklats från viljan att utplåna det som räknas som onda egenskaper: girighet, hat och okunskap. Inom buddhismen finns regler som har till uppgift att träna människan att handla med allkärlek. De är inte utformade som påbud och måsten i form av “du skall” utan inleds istället “jag påtager mig att” vilket istället ska visa att varje människa ensam är ansvarig för sina handlingar och dess konsekvenser.
Lekmän har fem regler:
inte döda
inte stjäla
inte ljuga
inte använda berusningsmedel
inte leva sexuellt utsvävande
Dessa regler hjälper människan att leva moraliskt t.ex att inte dricka för att sinnet behöver vara fritt och opåverkat för att kunna handla moraliskt. Viktigt att handla utifrån ett kärkeksfullt sinne använd ahisma - icke våld.
Vilka är dom 4 ädla sanningarna och hur hör dom ihop?
Det som Buddha nådde insikt om i samband med sitt uppvaknande rörde främst människans livssituation. Han fick svar på frågorna: Hur är människans liv beskaffat? Varför är livet så beskaffat? Kan människan förändra sin livssituation? Hur ska människan göra för att förändra sin livssituation?
Buddha hade en predikan i staden Benares där han för första gången beskrev de insikter om människans liv som han kommit fram till, benarespredikan. Han kallade sina insikter för de fyra ädla sanningarna. Dessa sanningar utgör själva kärnan i den buddhistiska tron och etiken.
Sanningen om att allt liv är lidande
Allt liv är dukkha = lidande. Ordet lidande för gärna tankarna till fysisk smärta men Buddha hade mer människans mentala tillstånd i åtanke. Buddha menade inte att människan hela tiden går runt och lider utan försökte istället ringa in det faktum att människans liv ständigt är i rörelse och förändring. Hela tiden lurar olyckan bakom lyckan, sjukdomen bakom hälsan och sorgen, det finns hela tiden risk för lidande och en otillfredställelse inför livet. Vi fäster oss vid ting som går sönder och människor som dör och oroar oss för framtiden.
Sanningen om att lidandet beror på livstörsten
Den andra sanningen förklarar orsaken till människans lidande. Buddha menade att det är människans livstörst som skapar hennes känsla av otillfredställelse. Vi törstar hela tiden efter det som livet innehåller: lycka, kärlek, materiell standard, ungdom, styrka. Men eftersom inget är evigt utan förgängligt så törstar vi helt enkelt efter sådant vi aldrig kan behålla.
Sanningen om att lidandet upphör när livstörsten utplånas
I den tredje sanningen öppnar plötsligt Buddha en dörr för människan. Hon behöver inte sitta fast i livstörsten och det lidande den medför hela tiden ligger på lur. Det går att släcka denna törst. För att människan ska kunna känna lycka, lugn och tillfredsställelse måste hon göra sig av med livstörsten. Lycka är inte lyx och överflöd utan lycka är frihet från begär efter allt som är förgängligt.
Sanningen om att livstörsten upphör om man följer den åttafaldiga vägen
Den sista sanningen ger praktiska anvisningar om hur människan ska göra för att få sin livstörst att försvinna. Man kan sammanfatta innehållet i den åttafaldiga vägen som: moral, mental disciplin och kunskap. Det är en väg mittemellan ytterligheter såsom överflöd och självförnekelse, det är en gyllene medelväg. Den sista sanningen visar att det finns en möjlighet för människan att förändra sitt liv.
Beskriv begrepp och vilket religion?
Varanasi - helig stad hinduism
Buddha - Buddhismen
Anatta - Läran om att människan inte har en själ. Människan ingår i återfödelsens kretslopp (samsara) och hennes liv styrs av karmas lag. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hon får leva i en kommande existens. När en människa dör finns ingenting annat kvar än hennes karma. Någon själ finns inte enligt buddhismen.
Vishnu - Vishnu är bevarandets gud , den store underhållaren som ofta dyker upp i olika inkarnationer (avatara) för att ge mänskligheten frälsning. Några av hans mest kända avatarer, som är oerhört populära och älskade i hela hinduiska Indien, är gudarna Krishna och Rama.
Dharma -
Ahimsa - Nära kopplad till vördnaden för naturen är principen om ickevåld
