Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Prov 2 > Flashcards

Prov 2 Flashcards

1
Q

Cellteorin

A

Cellteorin: alla organismer består av en eller flera celler, cellen utgör grundstrukturen för liv, celler kan bara bildas från redan existerande celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Endocymbiosteorin

A

Teorin om uppkomsten av eukaryota celler -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vanligaste grundämnen i cellen

A

kol, syre, kväve och väte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biomolekyl

A

De organiska molekyler som är basen i en cell - socker, fettsyror, aminosyror, nukleotider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Makromolekyler

A

Större molekyler byggda av biomolekyler - polysackarider, lipider, proteiner och nukleinsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Monosackarider

A

Sockerart som består av en enda sockermolekyl ex glukos - bildas i fotosyntes - sätts ihop till stärkelsemolekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

polysackarid

A

sockerart som består av flera sockermolekyler ex stärkelse och cellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kolhydrater

A

Samlingsnamn för allt som är uppbyggt av sockermolekyler

- energikälla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Lipider

A

uppbyggda av fettsyror, samlingsnamn på de biomolekyler som är olösliga i vatten

  • Vissa är viktiga energikällor i celler (mer energi lagras i fett än i kolhydrater)
  • fettlager i kroppen skyddar mot slag, kyla.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Aminosyror

A

När aminosyror kopplas samman bildas proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

fettsyror

A

Byggstenar som fungerar som huvudingrediens vid bildandet av lipider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

proteiner

A

sammankopplade aminosyror

  • vissa hjälper till att släppa ämnen in och ut ur cellen
  • Receptorer - hjälper cellen att kommunicera med omgivningen genom att fungera som mottagare av olika typer av signalämnen t.ex hormoner.
  • Kan fungera som signalämnen t.ex insulin
  • ger cellen stadga och fäster celler till varandra
  • fungerar som enzymer
  • byggnadsmaterial i kroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

fosforlipider

A

Bygger upp cellmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Socker

A

Viktig energikälla i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

enzym

A

proteiner som fungerar som katalysatorer - möjliggör reaktioner som inte annars kunna ske i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Autotrof

A

Får sin energi från solen för att bilda egna molekyler t.ex växter, vissa bakterier och alger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Heterotrof

A

Får energi från molekyler som vinns i andra organismer - är beroende av autotrofa
t.ex svampar, djur och de flesta bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kemoautotrof

A

får energi från kemiska reaktioner och bildar egna molekyler - använder kol och energi från oorganiska ämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Anaeroba organismer

A

Organismer som inte kräver syre för att överleva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Arkéer

A

Prokaryoter som finns överallt och vissa av dem har överlevt genom att kunna klara sig i extrema miljöer
t.ex halofiler och termofiler
Metanogener - organismer som bildar metangas som rest vid utvinning av eergi från kemiska reaktioner mellan koldioxid och vätgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bakterier

A

prokaryoter
nyttiga bakterier i tarmar, yoghurt, nedbrytare mm
patogena - sjukdomsalstrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Prokaryoter

A

Bakterier och arkéer - saknar membranomslutna organeller så som cellkärna Er, golgiapparat, mitokondrier och kloroplaster
har DNA - flyter fritt i cytoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Eukaryoter

A

Svampar, djur och växter - består av flera celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Organeller

A

Små strukturer i cellen med olika funktioner, liknande att kroppen har organ med olika funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ribosomer

A

proteinfabriken - När ett protein ska bildas skriver den sträckan av DNA:t som kodar för proteinet av till RNA. RNA molekylen ansluter till ribosomer som läser av koden översätter den till aminosyror som sätts ihop till proteinet.
Växt och djurcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Växtcellens delar

A 
Cellvägg
cellmembran
cytoplasma
vakuol
ribosomer
kloroplast
mitokondrie
golgiapparat
ER
ER med ribosomer
Cellkärna
kärnmembran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

djurcellens delar

A 
Cytoplasma
cellmembran
ER
ER med ribosomer
ribosomer
golgiapparat
centrioler
mitokondrie
lysosom
vakuol
kärna
kärnmembran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Cellvägg

A

Växtcell

Uppbyggd av cellulosa, stöd och skydd för cellen mot omgivningen och det höga trycket i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

cellmembran

A

Membranet avgränsar cytoplasman från omvärlden och skyddar cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Mitokondrie

A

Powerhouse of the cell - sköter cellandningen och utvinner energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Cellkärna

A

Delen av cellen där arvsmassan skyddas av ett kärnmembran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Kärnmembran

A

avgränsar cellkärna från cytoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vakuol

A

Växtcell

Största delen av en växtcell, vätskefylld mebranblåsa - ger cellen stabilitet och gör att växten kan stå upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Arvsmassa

A

En organisms samtliga gener

35
Q

Cytoplasma

A

Trögflytande vätska i cellen bestående av vatten, salter, näringsämnen och protein, här ligger organellerna. Här sker kemiska reaktioner

36
Q

DNA

A

Det kemiska ämne som bär på den genetiska informationen hos världens alla organismer.

37
Q

Flaggeller

A

Bakteriell
finns på vissa typer av bakterieceller. Fungerar som en
“propeller” som ger bakterien rörlseförmåga

38
Q

ER

A

Endoplasmatiska näverket - en membranstruktur bundet till kärnmembranet där tillverkningen och transport av olika ämnen sker - lipider och fosforlipider

39
Q

ER med ribosomer

A

Här sker tillverkning av proteiner och paketering i membranblåsor åker sedan vidare till golgiapparaten

40
Q

Golgipparat

A

Här bearbetas, sorteras och paketeras de proteiner som tillverkats i korniga ER. Får en adresslapp som visar var proteinet ska

41
Q

Centriol

A

I djurcell - (parvis) Har betydelse för bildningen av kärnspolen som ansvarar för isärdragningen av kromosomerna i celldelningen.

42
Q

Mitokondrie

A

Power house of the cell - viktig roll i ämnesomsättningen genom att tillverka ATP, den molekyl som används som energikälla i de flesta processer i cellen.

43
Q

Lysosom

A

I djurcellen - Sopstationen- innehåller enzymer som bryter ner ned makromolekyler som kommit in i cellen eller ickefungerande organeller.

44
Q

Kloroplast

A

Innehåller klorofyll, viktigaste uppgift att utföra fotosyntes.

45
Q

symbios

A

Två organismer som samspelar med varandra, parasitism eller mutalism

46
Q

Endocymbios

A

en form av symbios mellan två organismer där den ena lever inuti den andra.

47
Q

Arvsanlag

A

alla de gener som vi får av våra föräldrar.

48
Q

ATP

A

En nukleotid som kan fånga upp energi från olika processer i cellen där energi blir över och överföra den till en annan process som kostar energi

49
Q

aminosyrasekvens

A

ordningsföljden av aminosyror. varje protein har en unik aminosyrasekvens.

50
Q

Gen

A

en sekvens av kromosomen - recept för ett protein

51
Q

Sekvens

A

Kvävebas - tre stycken kvävebaser och dess ordningsföljd kodar för en aminosyra

52
Q

skräp DNA

A

DNA utan någon känd funktion ca 95% av arvsmassan

53
Q

Allel

A

Genvariant

54
Q

kromosompar

A

2 homologa kromosomer dvs som kodar för samma gen

55
Q

Kvävebas

A

Kvävebas är en del av en nukleotid - finns fyra st:
- adenin och guanin (tvåringade)
- cytosin och tymin (enringad)
A-T C-G
ordningen avgör vilka aminosyror som tillverkas

56
Q

Nukleotid

A

Byggstenar i DNA - består av en fosfatgrupp, socker (deoxyribos) en en kvävebas, ordningen av avgör vilka aminosyror som som bildas
En DNA kedja består av 4 olika byggstenar och deras ordningen beskriver vilka aminosyror som skall tillverkas.

57
Q

Baspar

A

kvävebaserna sitter ihop 2 och 2 och binder till varandra med vätebindningar. den genetiska kodens byggstenar består av två kvävebaser som tillsammans håller ihop DNA molekylen

58
Q

Komplementära

A

de två strängarna i DNA är beskrivningar för varandra, har man den ena vet man alltid hur den andra ser ut eftersom A alltid parar med T osv

59
Q

DNA molekyl

A

DNA molekylen beskriver ett protein, den anger vilka aminosyror som proteinet skall innehålla, varje aminosyra beskrives av ett ord bestående av 3 nukleotider. För ett protein krävs flera hundra aminosyror vilket innebär att det behövs flera tusen nukleotider

Brevid beskrivningen av ett protein finns en bit DNA som innehåller en styrsekvens som talar om i vilka celler proteinet skall tillverks

Består av en “ryggrad” av socker och fosfat och en insida av kvävebaser

DNA molekylen är sedan upplindad kring proteiner som kallas histoner

60
Q

Dubbelhelix

A

De två strängarna sitter ihop med vätebindningar mellan kvävebaserna och är på grund av dess form vridna runt varandra

61
Q

Aminosyra

A

proteinernas byggstenar

62
Q

m-RNA

A

messenger RNA - ensträngad kopia av DNA som överför genetisk information till ribosomen där protein tillverkas.
Har Uracil istället för tymin

63
Q

t-RNA

A

transfer RNA - transporterar aminosyror i ribosomerna i cellen för att användas i proteinsyntesen.

64
Q

proteinsyntesen

A
  1. transkription
    RNA-polymeras (en enzym) öppnar upp DNA:t (en transkriptionsfaktor visat var det ska bindas in).
    Komplementära nukleotider basparar med den ena strängen och dessa nukleotider binds ihop av polymeraset till en m-RNA sträng.
    sedan åker RNA strängen ut ur kärnan.
  2. Translation
    m-RNA:t kopplar till en ribosom. m-RNA:t läses av 3 st baser åt gånger - en kodon. - börjar med en startkodon.

t-RNA transporterar rätt aminosyra och har antikodoner som matchar specifika kodoner på m-RNA:t.

t-RNA kodonen matchar med en m-RNA kodon och bildar en aminosyra. Därefter sätter sig nästa antikodon bredvid och bildar ännu en aminosyra. Dessa aminosyror binds ihop och skapar en kedja. Detta fortsätter till en stop kodon kommer som visar att proteinet är klart. Sedan släpper proteinet.

65
Q

Styrsekvens

A

Den DNA-sekvens som ligger framför den del av genen som är en mall för hur ett protein ska konstrueras.

66
Q

kromosom

A

46 st
23 st par där båda generna i ett par pratar om samma saker men informationen är olika
tätt ihoprullade bitar av DNA
Eukaryota celler har flera kromosomer medans bakterier har en kromosom.

67
Q

Repliktion

A

kopiering av DNA:t innan celldelning som resulterar i 2 nya kopior - systerkromatider.
1. topoisomeras (enzym) rätar ut dubbelhelixen
2. Helikas bryter vätebindningarna mellan kvävebaserna så DNA:t blir enkelsträngat.
3. DNA-polymeras binder in fria nukleotider som matchar originalsträngejn, ger en dubbelsträngad kedja.
Leading strand - enklare DNA polymeras infogar nukleotider efter hand
Lagging strand - krångligare DNA polymeraset kan bara bygga åt ett håll - bygger små fragment åt taget (Okazaki fragment)
4. DNA ligas - limmar strängarna (och sätter ihop okazakifragmenten)

68
Q

Ultraviolett strålning

A

Strålning från solen som knuffar bort elektroner från molekyler de träffar vilket skadar bindningarna mellan cellens molekyler. Om detta sker i en DNA molekyl kan cellen inte förstöra den skadade molekylen utan måste reparera den i en process som liknar replikation. Om detta går fel kan mutationer uppstå.
skadar DNA

69
Q

Fria radikaler

A

Fria radikaler bildas som biprodukt vid cellandningen och kan skada celler ungefär på samma sätt som ultraviolett strålning.

70
Q

Mutation

A

En mutation uppstår när replikationen av DNA går fel och sätter in fel nukleotid i den nya DNA kedjan. Om detta inte åtgärdas uppstår en mutation. Alla dotterceller till denna cell kommer få mutationen. Om detta sker i en könscell kommer avkomman ärva mutationen och ha den i alla sina celler. Mutationer kan vara ofarliga och inte påverka individen alls eller bara påverka något som ögonfärg men det kan även orsaka sjukdomar.

71
Q

Introner

A

Del av nukleotidsekvensen som transkriberas men sedan redigeras bort genom splitsning.

72
Q

Exoner

A

Del av nukleotidsekvensen i en gen som utgör kod för delar av det slutliga proteinet

73
Q

Splitsning

A

Processen då introner klipps bort från RNA:t

74
Q

Basparutbyten

A

En typ av mutation där en kvävebas blir utbytt. Denna slags mutation gör oftast inte någon skillnad utan det blir samma aminosyra i slutändan ändå.

75
Q

Tillägg och borttagning av baspar

A

Denna typ av mutation kan påverka en hel avläsning vilket då kan leda till att varje aminosyra blir fel och att proteinet då tappar sin funktion.

76
Q

Tillägg och borttagning av stora DNA bitar

A

När baspar försvinner eller dubbleras. Mycket viktigt med dubblering för då kan ett par behålla sin funktion och den andra kan utveckla en ny.

77
Q

Omflyttningar

A

När stora bitar DNA flyttas från ett ställe till ett annat, vilket kan leda till att gener slutar fungera eller att det bildas nya.

78
Q

Cancer

A

Orsakas av mutationer i gener för proteiner som reglerar om cellen ska dela sig eller inte.

79
Q

Missfall

A

sker om mutationen tar ut ett livsnödvändigt protein, eftersom fostret då inte kommer kunna utvecklas och därför dör.

80
Q

Missbildning

A

sker om mutationen påverkar genen för ett protein som reglerar cellspecialiseringen eller kroppens utveckling.

81
Q

Ärftlig sjukdom

A

Sker när mutation uppstår i genen för ett protein som inte behöv under fosterutvecklingen men som sedan är viktigt i kroppen

82
Q

Signalämne

A

Hormon, ofta ett protein, skickas från ett ställe i kroppen till ett annat för att meddela en ny uppgift till cellen.

83
Q

Endocymbios teorin

A

för 1000 tals år sedan fanns prokayoter - fler olika sorters: fotosyntiserande, ATP tillverkande och stora som kund “äta” andra. man tror att de stora åt “upp” de andra och började leva i symbios. Man tror att de ATP producerande bakterierna utvecklades mitokondrier och att de fotosyntisernde utvecklades till kloroplaster.
BEVIS:
- Mitokondrien och kloroplasten har eget DNA vars uppbyggnad liknar prokaryoternas DNA
- De har ungefär samma storlek som bakterier
- deras delning liknar bakteriernas.

Biologi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions