Prov 2 Flashcards
1
Q
Cellteorin
A
Cellteorin: alla organismer består av en eller flera celler, cellen utgör grundstrukturen för liv, celler kan bara bildas från redan existerande celler
2
Q
Endocymbiosteorin
A
Teorin om uppkomsten av eukaryota celler -
3
Q
Vanligaste grundämnen i cellen
A
kol, syre, kväve och väte
4
Q
Biomolekyl
A
De organiska molekyler som är basen i en cell - socker, fettsyror, aminosyror, nukleotider
5
Q
Makromolekyler
A
Större molekyler byggda av biomolekyler - polysackarider, lipider, proteiner och nukleinsyror
6
Q
Monosackarider
A
Sockerart som består av en enda sockermolekyl ex glukos - bildas i fotosyntes - sätts ihop till stärkelsemolekyler
7
Q
polysackarid
A
sockerart som består av flera sockermolekyler ex stärkelse och cellulosa
8
Q
Kolhydrater
A
Samlingsnamn för allt som är uppbyggt av sockermolekyler
- energikälla
9
Q
Lipider
A
uppbyggda av fettsyror, samlingsnamn på de biomolekyler som är olösliga i vatten
- Vissa är viktiga energikällor i celler (mer energi lagras i fett än i kolhydrater)
- fettlager i kroppen skyddar mot slag, kyla.
10
Q
Aminosyror
A
När aminosyror kopplas samman bildas proteiner
11
Q
fettsyror
A
Byggstenar som fungerar som huvudingrediens vid bildandet av lipider
12
Q
proteiner
A
sammankopplade aminosyror
- vissa hjälper till att släppa ämnen in och ut ur cellen
- Receptorer - hjälper cellen att kommunicera med omgivningen genom att fungera som mottagare av olika typer av signalämnen t.ex hormoner.
- Kan fungera som signalämnen t.ex insulin
- ger cellen stadga och fäster celler till varandra
- fungerar som enzymer
- byggnadsmaterial i kroppen
13
Q
fosforlipider
A
Bygger upp cellmembranet
14
Q
Socker
A
Viktig energikälla i cellen
15
Q
enzym
A
proteiner som fungerar som katalysatorer - möjliggör reaktioner som inte annars kunna ske i cellen.
16
Q
Autotrof
A
Får sin energi från solen för att bilda egna molekyler t.ex växter, vissa bakterier och alger
17
Q
Heterotrof
A
Får energi från molekyler som vinns i andra organismer - är beroende av autotrofa
t.ex svampar, djur och de flesta bakterier
18
Q
Kemoautotrof
A
får energi från kemiska reaktioner och bildar egna molekyler - använder kol och energi från oorganiska ämnen
19
Q
Anaeroba organismer
A
Organismer som inte kräver syre för att överleva
20
Q
Arkéer
A
Prokaryoter som finns överallt och vissa av dem har överlevt genom att kunna klara sig i extrema miljöer
t.ex halofiler och termofiler
Metanogener - organismer som bildar metangas som rest vid utvinning av eergi från kemiska reaktioner mellan koldioxid och vätgas
21
Q
Bakterier
A
prokaryoter
nyttiga bakterier i tarmar, yoghurt, nedbrytare mm
patogena - sjukdomsalstrande
22
Q
Prokaryoter
A
Bakterier och arkéer - saknar membranomslutna organeller så som cellkärna Er, golgiapparat, mitokondrier och kloroplaster
har DNA - flyter fritt i cytoplasman
23
Q
Eukaryoter
A
Svampar, djur och växter - består av flera celler
24
Q
Organeller
A
Små strukturer i cellen med olika funktioner, liknande att kroppen har organ med olika funktioner
25
Ribosomer
proteinfabriken - När ett protein ska bildas skriver den sträckan av DNA:t som kodar för proteinet av till RNA. RNA molekylen ansluter till ribosomer som läser av koden översätter den till aminosyror som sätts ihop till proteinet.
Växt och djurcell
26
Växtcellens delar
```
Cellvägg
cellmembran
cytoplasma
vakuol
ribosomer
kloroplast
mitokondrie
golgiapparat
ER
ER med ribosomer
Cellkärna
kärnmembran
```
27
djurcellens delar
```
Cytoplasma
cellmembran
ER
ER med ribosomer
ribosomer
golgiapparat
centrioler
mitokondrie
lysosom
vakuol
kärna
kärnmembran
```
28
Cellvägg
Växtcell
| Uppbyggd av cellulosa, stöd och skydd för cellen mot omgivningen och det höga trycket i cellen
29
cellmembran
Membranet avgränsar cytoplasman från omvärlden och skyddar cellen.
30
Mitokondrie
Powerhouse of the cell - sköter cellandningen och utvinner energi
31
Cellkärna
Delen av cellen där arvsmassan skyddas av ett kärnmembran.
32
Kärnmembran
avgränsar cellkärna från cytoplasman
33
Vakuol
Växtcell
| Största delen av en växtcell, vätskefylld mebranblåsa - ger cellen stabilitet och gör att växten kan stå upp
34
Arvsmassa
En organisms samtliga gener
35
Cytoplasma
Trögflytande vätska i cellen bestående av vatten, salter, näringsämnen och protein, här ligger organellerna. Här sker kemiska reaktioner
36
DNA
Det kemiska ämne som bär på den genetiska informationen hos världens alla organismer.
37
Flaggeller
Bakteriell
finns på vissa typer av bakterieceller. Fungerar som en
"propeller" som ger bakterien rörlseförmåga
38
ER
Endoplasmatiska näverket - en membranstruktur bundet till kärnmembranet där tillverkningen och transport av olika ämnen sker - lipider och fosforlipider
39
ER med ribosomer
Här sker tillverkning av proteiner och paketering i membranblåsor åker sedan vidare till golgiapparaten
40
Golgipparat
Här bearbetas, sorteras och paketeras de proteiner som tillverkats i korniga ER. Får en adresslapp som visar var proteinet ska
41
Centriol
I djurcell - (parvis) Har betydelse för bildningen av kärnspolen som ansvarar för isärdragningen av kromosomerna i celldelningen.
42
Mitokondrie
Power house of the cell - viktig roll i ämnesomsättningen genom att tillverka ATP, den molekyl som används som energikälla i de flesta processer i cellen.
43
Lysosom
I djurcellen - Sopstationen- innehåller enzymer som bryter ner ned makromolekyler som kommit in i cellen eller ickefungerande organeller.
44
Kloroplast
Innehåller klorofyll, viktigaste uppgift att utföra fotosyntes.
45
symbios
Två organismer som samspelar med varandra, parasitism eller mutalism
46
Endocymbios
en form av symbios mellan två organismer där den ena lever inuti den andra.
47
Arvsanlag
alla de gener som vi får av våra föräldrar.
48
ATP
En nukleotid som kan fånga upp energi från olika processer i cellen där energi blir över och överföra den till en annan process som kostar energi
49
aminosyrasekvens
ordningsföljden av aminosyror. varje protein har en unik aminosyrasekvens.
50
Gen
en sekvens av kromosomen - recept för ett protein
51
Sekvens
Kvävebas - tre stycken kvävebaser och dess ordningsföljd kodar för en aminosyra
52
skräp DNA
DNA utan någon känd funktion ca 95% av arvsmassan
53
Allel
Genvariant
54
kromosompar
2 homologa kromosomer dvs som kodar för samma gen
55
Kvävebas
Kvävebas är en del av en nukleotid - finns fyra st:
- adenin och guanin (tvåringade)
- cytosin och tymin (enringad)
A-T C-G
ordningen avgör vilka aminosyror som tillverkas
56
Nukleotid
Byggstenar i DNA - består av en fosfatgrupp, socker (deoxyribos) en en kvävebas, ordningen av avgör vilka aminosyror som som bildas
En DNA kedja består av 4 olika byggstenar och deras ordningen beskriver vilka aminosyror som skall tillverkas.
57
Baspar
kvävebaserna sitter ihop 2 och 2 och binder till varandra med vätebindningar. den genetiska kodens byggstenar består av två kvävebaser som tillsammans håller ihop DNA molekylen
58
Komplementära
de två strängarna i DNA är beskrivningar för varandra, har man den ena vet man alltid hur den andra ser ut eftersom A alltid parar med T osv
59
DNA molekyl
DNA molekylen beskriver ett protein, den anger vilka aminosyror som proteinet skall innehålla, varje aminosyra beskrives av ett ord bestående av 3 nukleotider. För ett protein krävs flera hundra aminosyror vilket innebär att det behövs flera tusen nukleotider
Brevid beskrivningen av ett protein finns en bit DNA som innehåller en styrsekvens som talar om i vilka celler proteinet skall tillverks
Består av en "ryggrad" av socker och fosfat och en insida av kvävebaser
DNA molekylen är sedan upplindad kring proteiner som kallas histoner
60
Dubbelhelix
De två strängarna sitter ihop med vätebindningar mellan kvävebaserna och är på grund av dess form vridna runt varandra
61
Aminosyra
proteinernas byggstenar
62
m-RNA
messenger RNA - ensträngad kopia av DNA som överför genetisk information till ribosomen där protein tillverkas.
Har Uracil istället för tymin
63
t-RNA
transfer RNA - transporterar aminosyror i ribosomerna i cellen för att användas i proteinsyntesen.
64
proteinsyntesen
1. transkription
RNA-polymeras (en enzym) öppnar upp DNA:t (en transkriptionsfaktor visat var det ska bindas in).
Komplementära nukleotider basparar med den ena strängen och dessa nukleotider binds ihop av polymeraset till en m-RNA sträng.
sedan åker RNA strängen ut ur kärnan.
2. Translation
m-RNA:t kopplar till en ribosom. m-RNA:t läses av 3 st baser åt gånger - en kodon. - börjar med en startkodon.
t-RNA transporterar rätt aminosyra och har antikodoner som matchar specifika kodoner på m-RNA:t.
t-RNA kodonen matchar med en m-RNA kodon och bildar en aminosyra. Därefter sätter sig nästa antikodon bredvid och bildar ännu en aminosyra. Dessa aminosyror binds ihop och skapar en kedja. Detta fortsätter till en stop kodon kommer som visar att proteinet är klart. Sedan släpper proteinet.
65
Styrsekvens
Den DNA-sekvens som ligger framför den del av genen som är en mall för hur ett protein ska konstrueras.
66
kromosom
46 st
23 st par där båda generna i ett par pratar om samma saker men informationen är olika
tätt ihoprullade bitar av DNA
Eukaryota celler har flera kromosomer medans bakterier har en kromosom.
67
Repliktion
kopiering av DNA:t innan celldelning som resulterar i 2 nya kopior - systerkromatider.
1. topoisomeras (enzym) rätar ut dubbelhelixen
2. Helikas bryter vätebindningarna mellan kvävebaserna så DNA:t blir enkelsträngat.
3. DNA-polymeras binder in fria nukleotider som matchar originalsträngejn, ger en dubbelsträngad kedja.
Leading strand - enklare DNA polymeras infogar nukleotider efter hand
Lagging strand - krångligare DNA polymeraset kan bara bygga åt ett håll - bygger små fragment åt taget (Okazaki fragment)
4. DNA ligas - limmar strängarna (och sätter ihop okazakifragmenten)
68
Ultraviolett strålning
Strålning från solen som knuffar bort elektroner från molekyler de träffar vilket skadar bindningarna mellan cellens molekyler. Om detta sker i en DNA molekyl kan cellen inte förstöra den skadade molekylen utan måste reparera den i en process som liknar replikation. Om detta går fel kan mutationer uppstå.
skadar DNA
69
Fria radikaler
Fria radikaler bildas som biprodukt vid cellandningen och kan skada celler ungefär på samma sätt som ultraviolett strålning.
70
Mutation
En mutation uppstår när replikationen av DNA går fel och sätter in fel nukleotid i den nya DNA kedjan. Om detta inte åtgärdas uppstår en mutation. Alla dotterceller till denna cell kommer få mutationen. Om detta sker i en könscell kommer avkomman ärva mutationen och ha den i alla sina celler. Mutationer kan vara ofarliga och inte påverka individen alls eller bara påverka något som ögonfärg men det kan även orsaka sjukdomar.
71
Introner
Del av nukleotidsekvensen som transkriberas men sedan redigeras bort genom splitsning.
72
Exoner
Del av nukleotidsekvensen i en gen som utgör kod för delar av det slutliga proteinet
73
Splitsning
Processen då introner klipps bort från RNA:t
74
Basparutbyten
En typ av mutation där en kvävebas blir utbytt. Denna slags mutation gör oftast inte någon skillnad utan det blir samma aminosyra i slutändan ändå.
75
Tillägg och borttagning av baspar
Denna typ av mutation kan påverka en hel avläsning vilket då kan leda till att varje aminosyra blir fel och att proteinet då tappar sin funktion.
76
Tillägg och borttagning av stora DNA bitar
När baspar försvinner eller dubbleras. Mycket viktigt med dubblering för då kan ett par behålla sin funktion och den andra kan utveckla en ny.
77
Omflyttningar
När stora bitar DNA flyttas från ett ställe till ett annat, vilket kan leda till att gener slutar fungera eller att det bildas nya.
78
Cancer
Orsakas av mutationer i gener för proteiner som reglerar om cellen ska dela sig eller inte.
79
Missfall
sker om mutationen tar ut ett livsnödvändigt protein, eftersom fostret då inte kommer kunna utvecklas och därför dör.
80
Missbildning
sker om mutationen påverkar genen för ett protein som reglerar cellspecialiseringen eller kroppens utveckling.
81
Ärftlig sjukdom
Sker när mutation uppstår i genen för ett protein som inte behöv under fosterutvecklingen men som sedan är viktigt i kroppen
82
Signalämne
Hormon, ofta ett protein, skickas från ett ställe i kroppen till ett annat för att meddela en ny uppgift till cellen.
83
Endocymbios teorin
för 1000 tals år sedan fanns prokayoter - fler olika sorters: fotosyntiserande, ATP tillverkande och stora som kund "äta" andra. man tror att de stora åt "upp" de andra och började leva i symbios. Man tror att de ATP producerande bakterierna utvecklades mitokondrier och att de fotosyntisernde utvecklades till kloroplaster.
BEVIS:
- Mitokondrien och kloroplasten har eget DNA vars uppbyggnad liknar prokaryoternas DNA
- De har ungefär samma storlek som bakterier
- deras delning liknar bakteriernas.
