Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Biologiprov 4 > Flashcards

Biologiprov 4 Flashcards

1
Q

Altruism - Hur hänger det ihop med evolutionen

A

Olika individer hjälper varandra.

  1. Släktskap - Genom att hjälpa släktingar lever mina gener vidare.
  2. reciprok altruism - man är inte släkt. jag hjälper dig idag och du hjälper mig imorgon
  3. Grupp - t.ex vakta för rovdjur - gruppen lever i längden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Evolution

A

Den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer. Ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation genom olika processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Survival of the fittest

A

Den som är bäst anpassad till miljön får flest överlevande avkommor.

Inom en art eller en population finns en naturlig genetisk variation som innebär att olika individer kan vara olika anpassade till en viss miljö och därför ha olika chans att överleva och reproducera sig. Den som är bäst anpassad till en viss miljö överlever och får chansen att föröka sig mest. Detta gör att dessa genvarianter blir vanligast och efter flera generationer kanske till och med dominerar..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

fitness

A

Den individ som får många ungar som överlever till vuxen ålder och får många egna ungar har hög fitness.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Selektion

A

Selektion eller naturligt urval

Resultatet av att den som råkar vara bäst anpassad till miljön får fler överlevande ungar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

mänskligt urval

A

Människan väljer vilka individer av en art som får föröka sig t.ex genom djurförädling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

naturligt urval

A

naturligt urval är en biologisk process som innebär att de bäst anpassade individerna inom en art har lättast för att överleva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mikroevolution

A

småskaliga förändringar i en populations genfrekvens under några generationer.
Dessa förändringar kan bero på flera saker, exempelvis mutation, genflöde, genetisk drift eller det naturliga urvalet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Makroevolution

A

Större genetiska förändringar som kan resultera i en ny art.
t.ex en art som delas upp/ bosätter sig på olika ställen- T.ex på 2 sidor av en flod. Individer från dessa två grupper har ingen kontakt vilket innebär att genetisk utveckling/ förändring sker separat och åt olika håll. Till slut är de genetiska skillnaderna så stora att två individer från var sin grupp inte kan få fertil avkomma tillsammans, dem har då utvecklats till två olika arter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

variation

A

Då och då sker slumpvisa förändringar i arvsmassan dvs mutationer. Oftast leder dessa mutationer till att den gen som drabbas fungerar sämre eller inte alls och rensas så småning om ut av det naturliga urvalet. Men en del kan vara till nytta t.ex få ett protein att fånga upp doften av ett nytt rovdjur, eller ett enzym som gör det möjligt att bryta ner giftiga ämnen i näringsrik mat osv. Är den positiva effekten stor kan dessa variationer efter ett antal generationer bli vanligt pga av det naturliga urvalet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Har evolutionen ett mål?

A

nej
evolutionen drivs av en kombination av slumpvisa mutationer och naturligt urval. Nya egenskaper uppstår ständigt och behålls om det ger en fördel i kampen om så många fertila avkommor som möjligt. Den strävar inte efter att skapa en viss typ av varelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Konvergent evolution

A

Om miljön är likadan på två olika platser på jorden är sannolikheten stor att det utvecklas organismer med helt olika ursprung, men som utnyttjar miljön på ungefär samma sätt - konvergent evolution.
Innebär att liknande miljöer har gjort att organismer, organ eller molekyler liknar varandra även om de har olika ursprung.
exempel på organ som utvecklats konvergent är vingarna hos fåglar och insekter. Dessa gör att de kan flyga men har olika ursprung. Fågelns: från armarna och handen
Insekt: tunna hudveck på mellankroppen
Dessa är analoga organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

analoga organ

A

Organ med samma funktion men olika ursprung.

T.ex vingarna hos fåglar och insekter. Olika ursprung men samma funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Divergent evolution

A

Om miljön skiljer sig åt kan organ eller arter med samma ursprung utvecklas åt olika håll. T.ex näbben hos finkarna på galapagosörarna som utvecklats åt olika håll för att kunna hantera olika slags föda på de olika öarna.
Eller fiskarnas simblåsa och landlevande djurs lungor som har samma ursprung.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Homologa organ

A

organ med olika funktion men samma ursprung t.ex simblåsan hos fiskar och lungorna hos landlevande djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Samevolution

A

När två arter lever nära varandra och samverkar påverkar de varandras evolution.
T.ex en kapprustning mellan ett rovdjur och dess byte.
Både geparden och antilopen (dess byte) kan springa fort. Antiloper som sprang tillräckligt fort kan komma undan geparden - dessa överlever. De geparder som kan springa tillräckligt fort för att jaga antiloper - dessa överlever. Man säger att geparden utövar ett selektionsuttryck på antilopen och tvingar den att springa snabbare och tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

selektionsuttryck

A

Den inverkan som omvärldsfaktorer har på en population och som leder till naturligt urval
T.ex antilopen och geparden
Omständigheter som försvårar organismers överlevnad och/eller reproduktion, t.ex. brist på föda, utgör selektionstryck. Egenskaper som gör det lättare för organismen att överleva trots de försvårande omständigheterna väljs ut, selekteras, vid det naturliga urvalet.

18
Q

sexuell selektion

A

Det naturliga urvalet gynnar allt som ökar chansen för att få många överlevande avkommor. Dit hör inte bara gener som gör en bättre på att leva i en viss miljö utan även gener som gör en attraktivare för en partner.

Genom den sexuella selektionsprocessen utvecklas dels drag som gör sin innehavare framgångsrik i konkurrensen med andra individer av samma kön om partner av motsatt kön, dels drag som gör individen attraktiv och föredragen som partner av individer av motsatt kön. Den sexuella selektionen har lett till alla de vapen och ornament som finns, oftast hos hanarna, hos en mängd arter; klassiska exempel är kronhjortens krona och påfågelstuppens stjärt.

19
Q

överlevnadsselektion

A

i

20
Q

altruism

A

Biologisk altruism definieras som ett beteende hos ett djur (hjälparen) som reducerar dess reproduktiva chanser men som ökar de reproduktiva chanserna hos ett annat djur

21
Q

släktskapsselektion

A

Individen ger upp sin egen fortplantningsförmåga för att hjälpa till med att ta hand om släktingars avkomma för att på så sätt föra vidare släktens gener
t.ex i bi och myrsamhällen
ser till att drottningen kan föröka sig - de egna genvarianterna förs vidare - mer effektivt än att själva försöka konkurrera med drottningen om hanar och själva försöka mata sina avkommor.

22
Q

reciprok altruism

A

En del arter som lever i grupp

Ett beteende som innebär att individer samarbetar med andra och hjälper dem, men förväntar sig en gentjänst i framtiden

23
Q

Gruppselektion

A

Då hela gruppen gynnas av att enskilda individer hjälper varandra inom gruppen, som därmed får en fördel gentemot andra grupper.

24
Q

kvantitativa egenskaper

A

Egenskaper där frågan inte är antingen eller t.ex blåa eller bruna ögon, utan hur mycket, t.ex hur lång. Styrs ofta av flera olika gener med mindre påverkan.

25
Q

Kvalitativa egenskaper

A

Styrs av enstaka gener - kräver uppkomsten av en mycket speciell mutation eller kombination av mutationer

26
Q

Evolutionära återvändsgränder

A

grundläggande konstruktionsmissar - slumpvisa mutationer och naturligt urval kan inte göra något åt. För att komma ur dem skulle många olika förändringar behöva uppkomma som inte skulle ge någon fördel var och en för sig utan behöva uppkomma samtidigt.
t.ex luftstrupens konstruktion

27
Q

Artbildning

A

artbildning, process vid vilken en eller flera nya biologiska arter uppstår ur en eller två redan existerande arter.Artbildning är en av biologins grundläggande processer och fundamental för att generera ny biologisk mångfald.

28
Q

vad är en art?

A

Vanlig:
individer som kan få fertil avkomma tsm
men är ifrågasatt

29
Q

Hur kan nya arter uppstå?

A

Isolering
population av en art delas av en barriär - ingen kontakt med varandra - utvecklas åt olika håll tills dem inte kan få fertil avkomma tsm.
Utan isolering - t.ex en sorts fisk som börjat bosätta sig i olika delar av sjön t.ex botten, vassen osv och parar sig med dem som gillar samma.
hybridisering
2 arter korsas - avkomman är oftast steril men ibland kan hybriden få avkomma. om detta sker ofta och de nya avkommorna parar sig med varandra kan en ny art bildas.

30
Q

Likheter på molekylnivå

A
  • Alla levande varelsers grundläggande ämnesomsättning går ut på att tillverka molekyler som fungerar både som energipaket och byggstenar för RNA och DNA.
  • alla varelser använder dna för att lagra information och proteiner för att utföra de flesta processer.
  • samma fyra byggstenar i DNA och samma aminosyror i proteiner
  • genernas språk är samma.
    Ju närmare släktskap desto likare
31
Q

Monofyletiskt

A

Allt liv har ett gemensamt ursprung

32
Q

Polyfyletiskt

A

Om livet hade uppstått flera gånger på jorden.

33
Q

Rudiment

A

Rester av organ eller liknande som försvunnit under evolutionen t.ex svanskotan eller blindtarm hos människan - ingen begriplig funktion

34
Q

Fossiler och ledfossiler

A

Förstenade rester av levande varelser. Visar att det funnits många arter som dött ut.

ledfossil kallas de fossil som används för att åldersbestämma sedimentära bergarter genom dess förekomst i lagerföljden.

35
Q

Stabiliserande urval

A

Extremerna missgynnas
Högre fitness för de som är nära genomsnittet
Urvalet stabiliseras kring genomsnittet
t.ex
För liten vikt ⇒ större risk att dö för att barnet är svagt
För stor vikt ⇒ större risk att dö pga. komplikationer vid födseln

36
Q

Riktat urval

A

En extrem egenskap gynnas en missgynnas
Extremen får högre fitness
Urvalet riktas mot den extrema egenskapen
t.ex giraffernas hals

Miljön ändras och plötsligt är en ovanlig egenskap den bästa.
t.ex antibiotikaresistans.
Länge var den obetydlig sen började den vara bra och den ökade.

37
Q

splittrat urval

A

Extremerna gynnas, medelmåtterna missgynnas
Extremerna blir specialister, får högre fitness
Kan leda till artbildning (sympatrisk artbildning)
ex finkarna på galaposöarna

38
Q

genetisk drift

A

Genetisk drift definieras som förändringen av antalet tillgängliga alleler i en population av slumpmässiga händelser. Även kallat alleldrift, detta fenomen beror vanligtvis på en mycket liten genpool eller populationsstorlek.
Till skillnad från naturligt urval är det en slumpmässig, chanshändelse som orsakar genetisk drift och det beror enbart på statistisk chans istället för att önskvärda egenskaper överförs till avkomma. Om inte befolkningsstorleken ökar genom mer invandring, blir antalet tillgängliga alleler mindre för varje generation.

Genetisk drift händer av en slump och kan få en allel att försvinna helt från en genpool, även om det var ett önskvärt drag som borde ha överförts till avkomma. Den slumpmässiga provtagningsstilen för genetisk drift krymper genpoolen och ändrar därför frekvensen som allelerna finns i populationen. Vissa alleler går helt förlorade inom en generation på grund av genetisk drift.

39
Q

gemensam grundkonstruktion

A

De flesta däggdjur har en gemensam grundkonstruktion. .ex framtassar som används till olika saker men grundkonstruktionen är samma - benen är ihopfogade på samma sätt men längden skiljer.

40
Q

Jordens historia

A

jorden skapas 4,6 miljarder år sedan

Livet uppstår ca 4 miljarder år sedan

Fotosyntetiserande organismer och eukaryota celler 2 miljarder år sedan

ryggradsdjur
landväxer
landdjur
dinosaurier
däggdjur
fåglar
blommande växter
hominiderna
5 miljoner år sedan

Homosapiens 200 000 år sedan

41
Q

djurs beteende

A

i

Biologi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions