Biologiprov 4 Flashcards
Altruism - Hur hänger det ihop med evolutionen
Olika individer hjälper varandra.
- Släktskap - Genom att hjälpa släktingar lever mina gener vidare.
- reciprok altruism - man är inte släkt. jag hjälper dig idag och du hjälper mig imorgon
- Grupp - t.ex vakta för rovdjur - gruppen lever i längden.
Evolution
Den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer. Ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation genom olika processer
Survival of the fittest
Den som är bäst anpassad till miljön får flest överlevande avkommor.
Inom en art eller en population finns en naturlig genetisk variation som innebär att olika individer kan vara olika anpassade till en viss miljö och därför ha olika chans att överleva och reproducera sig. Den som är bäst anpassad till en viss miljö överlever och får chansen att föröka sig mest. Detta gör att dessa genvarianter blir vanligast och efter flera generationer kanske till och med dominerar..
fitness
Den individ som får många ungar som överlever till vuxen ålder och får många egna ungar har hög fitness.
Selektion
Selektion eller naturligt urval
Resultatet av att den som råkar vara bäst anpassad till miljön får fler överlevande ungar.
mänskligt urval
Människan väljer vilka individer av en art som får föröka sig t.ex genom djurförädling
naturligt urval
naturligt urval är en biologisk process som innebär att de bäst anpassade individerna inom en art har lättast för att överleva.
Mikroevolution
småskaliga förändringar i en populations genfrekvens under några generationer.
Dessa förändringar kan bero på flera saker, exempelvis mutation, genflöde, genetisk drift eller det naturliga urvalet.
Makroevolution
Större genetiska förändringar som kan resultera i en ny art.
t.ex en art som delas upp/ bosätter sig på olika ställen- T.ex på 2 sidor av en flod. Individer från dessa två grupper har ingen kontakt vilket innebär att genetisk utveckling/ förändring sker separat och åt olika håll. Till slut är de genetiska skillnaderna så stora att två individer från var sin grupp inte kan få fertil avkomma tillsammans, dem har då utvecklats till två olika arter.
variation
Då och då sker slumpvisa förändringar i arvsmassan dvs mutationer. Oftast leder dessa mutationer till att den gen som drabbas fungerar sämre eller inte alls och rensas så småning om ut av det naturliga urvalet. Men en del kan vara till nytta t.ex få ett protein att fånga upp doften av ett nytt rovdjur, eller ett enzym som gör det möjligt att bryta ner giftiga ämnen i näringsrik mat osv. Är den positiva effekten stor kan dessa variationer efter ett antal generationer bli vanligt pga av det naturliga urvalet.
Har evolutionen ett mål?
nej
evolutionen drivs av en kombination av slumpvisa mutationer och naturligt urval. Nya egenskaper uppstår ständigt och behålls om det ger en fördel i kampen om så många fertila avkommor som möjligt. Den strävar inte efter att skapa en viss typ av varelse.
Konvergent evolution
Om miljön är likadan på två olika platser på jorden är sannolikheten stor att det utvecklas organismer med helt olika ursprung, men som utnyttjar miljön på ungefär samma sätt - konvergent evolution.
Innebär att liknande miljöer har gjort att organismer, organ eller molekyler liknar varandra även om de har olika ursprung.
exempel på organ som utvecklats konvergent är vingarna hos fåglar och insekter. Dessa gör att de kan flyga men har olika ursprung. Fågelns: från armarna och handen
Insekt: tunna hudveck på mellankroppen
Dessa är analoga organ.
analoga organ
Organ med samma funktion men olika ursprung.
T.ex vingarna hos fåglar och insekter. Olika ursprung men samma funktion
Divergent evolution
Om miljön skiljer sig åt kan organ eller arter med samma ursprung utvecklas åt olika håll. T.ex näbben hos finkarna på galapagosörarna som utvecklats åt olika håll för att kunna hantera olika slags föda på de olika öarna.
Eller fiskarnas simblåsa och landlevande djurs lungor som har samma ursprung.
Homologa organ
organ med olika funktion men samma ursprung t.ex simblåsan hos fiskar och lungorna hos landlevande djur
Samevolution
När två arter lever nära varandra och samverkar påverkar de varandras evolution.
T.ex en kapprustning mellan ett rovdjur och dess byte.
Både geparden och antilopen (dess byte) kan springa fort. Antiloper som sprang tillräckligt fort kan komma undan geparden - dessa överlever. De geparder som kan springa tillräckligt fort för att jaga antiloper - dessa överlever. Man säger att geparden utövar ett selektionsuttryck på antilopen och tvingar den att springa snabbare och tvärt om.
selektionsuttryck
Den inverkan som omvärldsfaktorer har på en population och som leder till naturligt urval
T.ex antilopen och geparden
Omständigheter som försvårar organismers överlevnad och/eller reproduktion, t.ex. brist på föda, utgör selektionstryck. Egenskaper som gör det lättare för organismen att överleva trots de försvårande omständigheterna väljs ut, selekteras, vid det naturliga urvalet.
sexuell selektion
Det naturliga urvalet gynnar allt som ökar chansen för att få många överlevande avkommor. Dit hör inte bara gener som gör en bättre på att leva i en viss miljö utan även gener som gör en attraktivare för en partner.
Genom den sexuella selektionsprocessen utvecklas dels drag som gör sin innehavare framgångsrik i konkurrensen med andra individer av samma kön om partner av motsatt kön, dels drag som gör individen attraktiv och föredragen som partner av individer av motsatt kön. Den sexuella selektionen har lett till alla de vapen och ornament som finns, oftast hos hanarna, hos en mängd arter; klassiska exempel är kronhjortens krona och påfågelstuppens stjärt.
överlevnadsselektion
i
altruism
Biologisk altruism definieras som ett beteende hos ett djur (hjälparen) som reducerar dess reproduktiva chanser men som ökar de reproduktiva chanserna hos ett annat djur
släktskapsselektion
Individen ger upp sin egen fortplantningsförmåga för att hjälpa till med att ta hand om släktingars avkomma för att på så sätt föra vidare släktens gener
t.ex i bi och myrsamhällen
ser till att drottningen kan föröka sig - de egna genvarianterna förs vidare - mer effektivt än att själva försöka konkurrera med drottningen om hanar och själva försöka mata sina avkommor.
reciprok altruism
En del arter som lever i grupp
Ett beteende som innebär att individer samarbetar med andra och hjälper dem, men förväntar sig en gentjänst i framtiden
Gruppselektion
Då hela gruppen gynnas av att enskilda individer hjälper varandra inom gruppen, som därmed får en fördel gentemot andra grupper.
kvantitativa egenskaper
Egenskaper där frågan inte är antingen eller t.ex blåa eller bruna ögon, utan hur mycket, t.ex hur lång. Styrs ofta av flera olika gener med mindre påverkan.
