proteinanalys Flashcards

1
Q

Beskriv proteiners olika strukturer.

A

Primärstruktur = aminosyrasekvensen.

Sekundärstrukturen = alfa-helix eller beta-lamell.

Tertiärstrukturen = 3D konfigurationen. Globulärt eller fiberprotein.

Kvartärstrukturen = multi-proteinsammansättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv skillnader mellan intravasala proteiner och intracellulära proteiner.

A

Plasmaproteiner är mer stabila än intracellulära proteiner och är även mer lösliga.

De intracellulära proteinerna är ofta membranbundna eller del av multienzymkomplex.

Plasmaproteiner är mer oxiderade och har högre halter av glykoproteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med proteom och proteomik?

A

Proteom = Den totala uppsättningen proteiner som finns i plasman.

Proteomik = Storskalig analys av proteiner i ett biologiskt prov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vart syntetiseras de flesta immunoglobulinerna? Finns det några undantag?

A

De flesta plasmaproteiner syntetiseras av hepatocyter. Det dominerande undantaget är immunoglobuliner.

Viss syntes finns även hos andra celler som ex. makrofager och endotelceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur och var sker katabolismen av plasmaproteiner?

A
  • ffa. i levern. Hepatocyterna använder sig av endocytos av proteinerna som sedan deglykosyleras och klyvs till aminosyror med proteinas och peptidas.
  • Vissa utsöndras med urin, dessa är ffa. de proteiner som är små nog att filtreras i glomeruli.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är funktionerna av plasmaproteiner?

A
  • Transport/bindning: albumin, hemoglobin, transferrin.
  • Kolloidosmotiska trycket: albumin.
  • Hormoner: Insulin, PTH, TSH, GH.
  • Regulatoriska funktioner: enzymer.
  • Enzyminhibitorer: anti-trombin, C1-inhibitorer.
  • Koagulation/fibrinolys: trombin, fibrinogen ect.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de vanliga metodena som används för proteinbestämning?

A
  • Reaktivitet: biuretreaktion och BCG.
  • Kemiska egenskaper: ex. absorptiona av ljus
  • Aktivitet: enzymbaserat
  • Immunogenicitet: immunkemi.
  • Fysiska egenskaper: elektrofores och kromotografi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är nefelometri och turbidimetri?

A

Kvantitativa bestämningar av proteiner i plasma, urin och andra vätskor.

Turbidimetri: Bygger på att ag-ak komplex bildas och ger provet en grumlighet som påverkar ljusets genomsläpplighet i provet.

Nefelometri: Grumligheten ger en ökad spridning av ljus.

Problematiken med dessa metoder är att prov redan kan ha en viss grumlighet om patient exempelvis har lipemi eller har ätit innan provtagning. Fasteprover är därför viktigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad menas med akutfasproteiner?

A

Proteiner vars synteshastighet kan mer än fördubblas vid akutfasreaktioner som exempelvis inflammationer.

Exempel på sådana proteiner är CRP, orosmucoid, haptoglobin ect.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ser tidsförloppet ut för de vanligaste akutfasproteinerna?

A

CRP, alfa-1-antikymotrypsin och pro-kalcitonin ökar väldigt snabbt i akutfaser och passerar referensgränsen inom 8-10h.

Ungefär ett dygn senare kommer de andra akutfasproteinerna som exempelvid transtyretin och sist kommer generellt C3 och C4.

De proteiner som ökar senare i förloppet har generellt också en längre halveringstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur reagerar akutfasproteiner på en akutfasreaktion?

A

Olika proteiner kan öka olika mycket.

  • CRP stiger över 100% vid bakteriella infektioner och något lägre vid virala infektioner.
  • Andra proteiner kan stiga men med lägre intenstitet.
  • Andra sjunker som exempelvis albumin och transferrin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv transtyretin.

A

Kallas även för prealbumin.

  • Binder till och transporterar 10% av kroppens tyreoideahormon. Transporterar även vitamin A genom att binda RBP.
  • Känslig markör för malnutrition och minskad levermassa.
  • Sänkt nivå ses vid svält, inflammation, leversjukdom, tyreoideasjukdom ect.
  • Höga nivåer ses vid njurpåverkan, behandling av glukokortikoider ect.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv albumin.

A
  • Stabilt i jämförelse med andra plasmaproteiner.
  • Syntes sker i levern och syntes regleras av det kolloidosmotiska trycket.
  • Katabolism sker via pinocytos in i vävnader där proteinet degraderas.
  • Upprätthåller det kolloidosmotiska trycket och är även ett transportprotein av ex. bilirubin.
  • Sjunker vid inflammation, leverpåverkan, ödem
  • Ökar vid dålig hydrering och stående kroppsposition.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv haptoglobin

A
  • Syntes i levern och denna styrs av inflammation.
  • Binder hemoglobin irreversiblet och komplexet elimineras sedan av hepatocyter, skyddar därav njurar och sparar på järn.
  • Sjunker vid hemolys, processer som engagerar lever och mjälte.
  • Haptoglobin ökar vid inflammation och ökningen kan kvarstå i 1-2 veckor efter inflammationen klingat av.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv orosomukoid.

A
  • Orosomukoid har sin syntes i levern men kan även bildas i lymfocyter.
  • Dess funktion är inte helt känd men tros nedreglera immunresponser och trombocytaggregation.
  • Sjunker vid proteinförlust i njurar och tarm, leverpåverkan, östrogentillförsel ect.
  • Stiger vid inflammation, glukokortikoidbeh. ect.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv transferrin

A
  • Transportprotein för Fe3+.
  • Syntes sker i levern beroende på järntillgången.
  • Andelen järn bundet i´till transferrin = transferrinmättnadsgrad.
  • Receptorerna för transferrin är ett bra mått på erytropoesens aktivitet och analyseras ofta vid oklara anemifall.
  • Stiger vid järnbrist, anabola
  • Sjunker vid inflammation, malnutrition
17
Q

Beskriv ceruloplasmin.

A
  • Har sin syntes i levern, makrofager och lymfocyter
  • Transportprotein för koppar och oxiderar Fe2+ till fe3+ som sedan cirkulerar bundet till transferrin.
  • Sjunker vid Mb Wilson, kopparbrist
  • Stiger vid inflammation, levercellsskada och östrogenpåverkan.
18
Q

Beskriv fibrinogen

A
  • Ingår i koagulationssystemet och bidrar till koagulationen.
  • Sjunker vid ökad konsumtion, grav leverfunktionsnedsättning.
  • Stiger vid inflammation, kroniska infektiioner, nefrotiskt syndrom, graviditet ect.
19
Q

Beskriv CRP

A
  • Har sin syntes i levern
  • okänd fysiologisk funktion
  • Stiger snabbt och mycket vid infalmmation, malignitet, vävnadsskada ect.
  • Har en kraftig ökning vid bakteriell infektion med stiger sällan över 50mg/L vid virala infektioner. Används för att skilja dessa infektioner åt.
20
Q

Beskriv proklacitonin

A
  • Prohormon till kalcitonin
  • bildas i många celler som svar på inflammation.
  • Kan stiga snabbare än CRP och används ofta som sepsismarkör.
21
Q

Beskriv sänka som inflammationsmarkör

A

Sedimentationshastigheten av erytrocyter beror på täthetsskillnad mellan blodkroppar och plasma, erytrocyters storlek och viskositet.

Inflammation ger ökad sedimentation.

Fibrinogen och Ig är viktiga komponenter i processen.

22
Q

Vad är extracellulära proteashämmare? Ge exempel.

A

Proteiner som hämmar proteolytiska enzymer som frigörs vid ex. koplementaktivering, koagulation, fibrinolys ect.

Serpiner: alfa-1-antitrypsin.
Icke serpiner: ex. cystatin C.

23
Q

Beskriv alfa-1-antitrypsin

A
  • Serinproteinproteashämmare.
  • Syntes i levern.
  • Stiger vid inflammation, leverengagemang, östrogen
  • Sjunker vid ökad konsumtion, proteinförlust, mutationer
24
Q

Vilken kan bli följden av brist på alfa-1-antitrypsin?

A

Ökar risken för emfysem och KOL då lungorna förlorar mycket av sin elasticitet.

Brist ökar även risken för cirrhos och levercarcinom. Vanligen förekommer brister hos patienter med specifika gen-mutationer.

25
Q

Vad kan man se på en elektroforesbedömning?

A

Man kan identifiera exempelvis:

  • alfa-1-antitrypsinbrist
  • Ig-stegring: monoklonal/polyklonal/IgAbrist?.
  • Inflammation kan graderas och man kan se olika mönster av proteiner beroende på vilken vävnad som är påverkad.
26
Q

Vad är en polyklonal stegring och när kan man se det?

A

En polyklonal stegring innebär att man har en ökning av Ig från olika cellkloner. Detta ses som att större delen av gammaregionen färgas blå på elfores.

Tyder på att det inte är en malignitet utan mer en infektion i tarmar/luftvägar eller exempelvis SLE.

27
Q

Vad är en oligoklonal stegring och när kan man se det?

A

Oligoklonal stegring innebär att ett färre antal cellkloner börjat proliferera. Ses vid MS eller benmärgtransplantationer och ses på elfores som flera oklara band i gammaregionen.

28
Q

Vad är en monoklonal stegring och när kan man se det?

A

En cellklon har börjat proliferera okontrollerat.

Ses vid malignitet eller MGUS.

Ses på elfores som ett tydligt band i gammaregionen.

29
Q

Vad talar för ett myelom?

A

Hyperkalcemi, M-komponnent, anemi, njurpåverkan, ökad halt plasmaceller i benmärgen med patologisk morfologi.

Nedtryckt bakgrundsgamma vid elfores → tyder på dåligt immunförsvar (inga Ig).

Myelom kan ge osteolytiska lesioner - pga. urlakning av kalcium från skelettet.

30
Q

Vad är Mb Waldenström?

A

Lymfom med IgM M-komponent. IgM är stor molekyl vilket innebär att en stegring kan ge en hyperviskositet till blodet.

M-komponenter kan ha kryoegenskaper så prov måste analyseras i en obruten värmekedja.

31
Q

Vad är en immunfixation och när används det?

A

Görs ffa. för att fastställa typ av M-komponent.

  • Vanlig agaros elektrofores
  • Ak.lösning med ak. riktade mot proteinet man är intresserad av samt mot kappa och lambda kedjor.
  • Tvättning, torkning och färgning.
32
Q

Vad kan sänkta immunoglobuliner bero på?

A

Ärftliga agammaglobulinemier ger kraftigt sänkta värden av någon av klasserna. Ex. IgA-brist.

Förvärvade agammaglobulinermier är oftast inte lika drastiska och kan bero på förluster via njure eller tarm, kortisonbehandling/cushings syndrom, cytostatika ect.

33
Q

När kan man se fria lätta kedjor i plasma?

A

Normalt bildas både tunga och lätta Ig-kedjor som sedan kombineras till intakta antikroppar. Det finns alltid ett lätt överskott av lätta kedjor men dessa finns normalt i låga nivåer i plasma. För mycket lätta kedjor kan ses tillsammans med M-komponent och kan då filtreras i glomeruli och upptäckas i urin. Detta kan ses vid en monoklonal expansion av plasmaceller eller vid exempelvis amyloidos.

Eftersom att man alltid har ett litet överskott av lätta kedjor kommer de bli fria då de ej har några tunga kedjor att binda till. Vid monoklonal expansion → överskott av lätta kedjor. Man kan också ha en ökad koncentration utan patologisk kvot, det kan bero på en njursjukdom.

34
Q

Vad finns det för olika kategorier av proteinuri?

A
  • Prerenal proteinuri = Kapaciteten för den tubulära reabsorptionen överskrids. Ex. vid inflammation och myelom.
  • Glomerulär proteinuri = Ökad permeabilitet.
  • Tubulär proteinuri = Nedsatt reabsorption i tubuli. Vid tubulär skada som ex. ischemi, toxiska lm. ect.
  • Läckage av plasmaproteiner distalt om glomeruli.

Proteinuri kan detekteras med urinsticka, albumin/kreatinin kvot ect.

35
Q

Vad är en urin-proteinfraktionering?

A

Bestämmer U-albumin, U-Ig, kappa, lambda ect. med nefelometri eller turbidimetri.

Bedömning av glomerulär och tubulär proteinuri och förekomst av Bence-Jones proteinuri.

36
Q

Vad är Bence-Jones proteinuri?

A

Utsöndring av monklonala fria lätta kedjor i urin.

37
Q

Ge exempel på viktiga markörer i CSV.

A

Barriärskada = albumin i CSV och plasma.
Intratekal Ig produktion = Ig i CSV och plasma.
Demensutredning = Tau, fosfo-Tau, beta-amyloid.