neuropati

Question 1

Vilka är de perifer nervsystemets 3 huvudsakliga uppgifter?

Answer 1

• Motorik
• Sensorik
• Autonoma funktioner

Question 2

Vad är en motorisk enhet?

Answer 2

En motorisk enhet = motorneuron + de muskelfibrer neuronen aktiverar.

Motorneuronen har sina cellkroppar i ryggmärgen och axonet går från ventralhornet till neuromuskulära synapser i muskelfibrerna.

Question 3

Hur kan en aktionspotential i ett motorneuron leda till en depolarisering av muskelfibern? Hur blir det sedan en muskelkontraktion?

Answer 3

Aktionspotentialen i neuronet leder till en frisättning av acetylkolin i den neuromuskulära synapsen. Detta genom att kalcium strömmar in i synapsen och frisätter vesiklar innehållande signalsubstansen.

Acetylkolin binder sedan till nicotinerga acetylkolin-receptorer som är Na/K-pumpar.

Muskelfibern depolariseras och spänningskänsliga Na-kanaler ger muskelfibern en aktionspotential.

När aktionspotentialen sprider sig i muskelfibern öppnas även spänningskänsliga kalcium kanalen som släpper ut kalcium. Tillsammans med APT gör kalcium att aktin och myosin interagerar vilket leder till en kontraktion. ATP behövs för att myosin ska släppa aktinfilamenten och tillåta inbindningen av tropomyosin.

Question 4

Olika sensoriska vägar tar olika vägar till hjärnan.

Hur går signaler om beröring och vibration vs temperatur och smärta från receptor till hjärna?

Answer 4

• Beröring och vibration går ipsilateralt via baksträngsbanan och korsar sedan över i den förlängda märgen och hanteras sedan kontralateralt i hjärnan.
• Temperatur och smärta går via den spinothalamiska banan och korsar direkt i ryggmärgen. Överkorsningen kan ske på olika nivåer i ryggmärgen beroende på stimuli.

Question 5

Hur kan skador på ryggmärgen leda till olika känselbortfall?

Answer 5

Då olika sensoriska intryck korsas över på anatomiskt olika nivåer av ryggmärgen leder skador till olika bortfall.

Skulle man ha en skada på halva ryggmärgen (ena ventrral- och dorsalhornet) kommer den spinothalamiska banan redan ha hunnit korsa över så temperatur och smärta försvinner därför på den kontralaterala sidan om skadan.

Vibration och beröring som korsar över i den förlängda märgen förloras på den ipsilaterala sidan.

Question 6

Vad är sensorik?

Answer 6

proprioception - vart finns våra kroppsdelar? gör att vi kan ta oss på näsan när vi blundar.

klåda
värme
kyla
smärta

Question 7

Vilka är de sensoriska nervfibrerna? vad leder de för typ av sensorik?

Answer 7

De kan först delas in i A -och C-fibrer. A-fibrer kan vidare delas upp i alfa, beta och gamma efter myelinisering (ledningshastighet).

C-fibrer för signaler om värme och långsam smärta.
A-delta fibrer för signaler om kyla och snabb smärta.

Question 8

Hur påverkas sensoriken beroende på om en receptor ligger ytligt eller djupt i huden?

Answer 8

Ju ytligare en receptor ligger, desto mindre blir dess receptiva fält och känslan blir mer precis på en mindre del av huden. Finns ex. på fingertoppar.

Djupare receptorer har ett större receptivt fält och sensoriken blir då mer diffus och över en större yta.

Question 9

Vad menas med att receptorer kan adaptera sig olika snabbt?

Answer 9

Beroende på om stimulus är konstant och dess intensitet kommer olika receptorer “fyra” olika länge vid aktuellt stimuli.

Question 10

Vilka är de huvudsakliga sensoriska receptorerna?

Answer 10

• Meissner: Ytliga, dermala papiller. Har en väldigt låg tröskel för sensorik och är snabbt adapterande med små receptiva fält.
• Merkelceller: Ligger djupt i epidermis, har en låg tröskel och är långsamt adapterande. Deras receptiva fält är små.
• Pacini korpuskler: Subkutant, högre stimuluströskel, snabbt adapterande med större receptiva fält. Känner ffa. av vibrationer.
• Ruffini korpuskler: Svåridentifierade histologiskt och är ffa. sträckkänsliga och långsamt adapterande.

Question 11

Hur kan man dela in neuropatier?

Answer 11

Efter

• anatomisk utbredning - är många/enskilda nerver påverkade?
• Fibertyp
• Sjukdomsmekanism
• Utlösande faktor

Question 12

Hur kan man dela in neuropatier efter utbredning?

Answer 12

• mononeuropati - Drabbar enskilda, enstaka nerver. Orsakas vanligtvis av trauma där nerv blivit avskuren eller belastats under en längre tid. Benämns efter vilken nerv som drabbats. Kan egagera alla fibertyper men drabbar i första hand tjocka sensoriska nerver.
• Multipla mononeuropatier - Drabbar flera enskilda nerver på ett asymmetriskt och slumpartat vis. Exempelvis vid vaskulit eller diabetes associerad neuropati.
• Polyneuropati - systemisk sjukdom där perifera nerver påverkas på ett symmetriskt sätt. Vanligtvis drabbas de längsta nerverna först vilket gör att symtom ofta uppkommer i fötter, sedan underben och händer och sedan allt kortare nerver.

Question 13

Hur kan man dela in neuropatier efter fibertyp?

Answer 13

Beroende på om tillståndet påverkat:

• Meyliniserade/omyeliniserade nerver
• Motoriska, senosriska, autonoma nerver.

Question 14

Hur kan man dela in neuropatier beroende på mekanism?

Answer 14

• trauma
• Inflammatoriskt
• Toxiskt - yrkespåverkan/läkemedel.
• Iscemiska - vaskuliter, diabetes, ateroskleros
• Metabola - diabetes, B12-brist
• Infektiösa - ex. polio

Question 15

Hur kan man dela in neuropatier efter orsak?

Answer 15

• yrkesorsakade
• Sekundära - ischemiska, metabola, autoimmuna
• Ärftliga

Question 16

Vad kan neuropati ha för symtom?

Answer 16

Symtomen beror till stor del på vilken nerv som påverkas och vilken kroppsdel den nerven innerverar.

Påverkas de långa nerverna får patienter ffa. påverkan på händer och fötter.

ofta ses svaghet, muskelatrofi, fascikulatione, snubblingstendenser om påverkan finns på motoriska nerver.

Om sensoriska nerver är påverkande kan patienter uppleva dålig balans, svårt att känna av vassa saker och ha en dålig finmotorik.

Är neuropatin autonom kan symtom vara blodtrycksfall, svettningar, svimningar, arytmier ect.

Question 17

Vilka diagnostiska metoder kan användas för att diagnostisera neuropati?

Answer 17

• Neurografi
• EMG
• kvantitativt känseltest
• Evoked potentials
• Autonoma tester
• (Hudbiopsi)

Question 18

Hur går en neurografi till?

Answer 18

Man stimulerar en nerv distalt och proximalt över huden och man har även en resgistreringspunkt över muskeln.

Med hjälp av elektriska peakar i ett diagram kan man sedan utläsa:

• Ledningshastighet-myelinisering
• Distal latens
• Amplitud
• Svarsduration
• Sena svar
• lokalisera skadan på en nerv

Question 19

Hur kan man avläsa ledningshastighet och distal latens på en neurografi och vad talar dessa för?

Answer 19

Ledningshastighet och distal latens talar för hur väl nerven är myeliniserad och om skadan på nerven eventuellt är demyeliniserande.

Den distala latensen är fördröjningen från stimuli till muskelsvar.

Ledningshastigheten beräknas utifrån tiden mellan de olika stimulipunkterna.

Question 20

Hur kan man analysera antal fungerande axon med en neurografi?

Answer 20

Amplituden av kurvorna talar för elektricitetens intesitet och kan korreleras till antalet fungerande axon.

Question 21

Hur kan man med en neurografi lokalisera en skada på en nerv?

Answer 21

Genom att titta på diagrammet av en neurografi kan man utläsa om skadan sitter distalt, proximalt eller mellan de två stimulipunkterna.

• Sitter skadan proximalt om båda stimulipunkter kan neurografin se helt normal ut.
• Skada distal om båda stimulipunkter ses låg amplitud på både proximal och distal kurva.
• Skada mellan stimulipunkter ger låg amplitud på den proximala kurvan.

Question 22

Hur kommer neurografikurvorna se ut om en nervskada är:

• demyeliniserande
• axonal skada

Answer 22

Vid demyeinisering ses förängd distal latens och långsam ledningshatighet.

Vid axonal skada ses låga amplituder på kurvorna.

Question 23

Vilka är frågeställningarna vid en elektroneurografi?

Answer 23

Vid polyneuropatier kan man exempelvis vilja veta vilka nerver som är påverkade, är det sensoriska eller motoriska nerver?

Question 24

Vilka är svårigheterna med en neurografi?

Answer 24

• Patienten måste tolerera stötarna.
• Alla nerver kan inte undersökas
• Myopatier/transmissionsrubbningar kan påverka resultatet.
• Tunna fibrer med lite myelin kan visa falskt normalt.

Question 25

Vad är en EMG?

Answer 25

Elektromyografi.

Undersökning där man mäter elektrisk aktivitet i en muskel i vila, vid lätt ansträngning och vid maximalt arbete.

Den motoriska enhetens elektriska aktivitet påverkas av axonet, synapsen och muskelfibrerna så sjukdoomar i nerver kan även påverka muskulaturens elektriska aktivitet.

Man sätter en tunn nål i muskeln och mäter elektriciteten.

Question 26

Vad är en motorenhetspotential?

Answer 26

Summan av flera muskelfiberpotentialer. Det är dessa som registreras vid en EMG.

Question 27

Hur läser man av resultatet av en EMG?

Answer 27

I vila ska en muskel normalt sätt vara elektriskt tyst. Finns det en aktivitet kan man misstänka att patienten har en ökad känslighet för acetylkolin i muskulaturen som gör att den konstant är aktiv.

Vid lätt arbete tittar man på mönstret av enskilda motorenhetespotentialer. Ser de normala ut?

Vid maximalt arbete tittar man på flera motorenhetsptentialer och dess interferensmönster. Normalt sätt ska vid maximalt arbete alla motorenheter aktiveras och man bör därför se många olika mönster av potentialer. Vid skador tar vissa enheter över och man ser färre mönster vilket representerar färre fungerane nehter.

Question 28

Om man på en EMG skulle se friskt antal potentialer men lägre amplituder, vad kan man då misstänka?

Answer 28

Muskelskada över nervskada.

Question 29

Hur kan man skilja på muskelskada och nervskda på en EMG?

Answer 29

• Färre potentialmönster = färre fungerande enheter = nervskada.
• Lägre amplituder men friskt antal potentialer = muskelskada.

Question 30

Hur kan man med en EMG lokalisera en nervskada?

Answer 30

Med en EMG kan man lokalisera skador mer exakt än vad man kan med en neurografi.

Man ser påverkan på muskler distalt om skadan och man kan då härleda skadan till en specifik del av en nerv utifrån vilka muskler som påverkas och inte påverkas.

Question 31

Vilka är fallgroparna med EMG?

Answer 31

• EMG förändringar tar generellt lång tid på sig att utvecklas.
• Alla sjukdomar påverkar inte ett EMG resultat.
• Många förändringar är ospecifika.
• EMG undersöker endast en minoritet av alla motoriska enheter i en muskel.

Question 32

Vad KST?

Answer 32

En (semi) kvantitativ bestämning av smärttrösklar.

• För värme, kyla och eventuellt vibration.
• Halvsubjektiv metod som bygger på patientens upplevelser.
• Man testar omyeliniserade tunna fibrer som A-delta och C-fibrer.

Question 33

Vad är limits och levels?

Answer 33

2 principiella metoder för KST.

Limits: Patient ska ange så fort den känner av en förändring i ex. temperatur.

Levels: Stimulus når ett förutbestämt värde och patient ska ange om den kände något eller inte. Man varierar sedan temperaturerna tills patienten känner något och titrerar till slut fram gränsvärdet för patientens sensorik.

Limits förutsätter god reaktionsförmåga och levels tar längre tid. Patient måste hela tiden vara uppmärksam och fokuserad.

Question 34

Vad är sympathetic skin response?

Answer 34

Bygger på en förändring i elektrisk ledning i huden vid ett plötsligt ljudstimulus som aktiverar sympaticus adrenerga fibrer och detta ger en ökad svettning som påverkar den elektriska ledningen hos huden. Utebliven förändring i elektrisk ledning kan tyda på skada i sympaticus nerver.

Question 35

Vad är laser evoked potentials?

Answer 35

Selektiv aktivering av nocireceptorer genom upphettning av huden med en laserpuls. Samtidig registrering av EEG (hjärnaktivitet) och man beräknar ett medelvärde över flera laserstimuleringar. Testar ffa. A-delta fibrer.

Question 36

Vart har motoriska respektive sensoriska nerver sina cellkroppar?

Answer 36

Motoriska nerver har sina cellkroppar i ryggmärgen.

Sensoriska nerver har sina cellkroppar i dorsalrotsganglier utanför ryggmärgen.

Question 37

Beskriv kortfattat vad som händer när hög temperatur aktiverar en smärtkänslig TRP-kanal på ett sensoriskt neuron och beskriv hur signalen tar sig fram till centrala nervsystemet.

Answer 37

TRP-receptorer reagerar på stimuli som ex. Temperatur och kemikalier. Detta leder till att en nervsignal färdas via C-fibrer och den spinothalamiska banan till sensoriskt cortex. Detta innebär att signalen kopplas om i ryggmärgen och hanteras ipsilateralt i det centrala nervsystemet.