Protein targeting and vesicular transport Flashcards

1
Q

Action potential

A

nervimpulsen, färdas genom dendrit och axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Depolarisering

A

Spänningsstyrd kanal öppnas, släpper in Na+ joner in i cellen, potentialen över membranet blir mindre negativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Repolariserin

A

Spänningsstyrd kanal öppnas, släpper ut K+ ur cellen, spänningen blir negativ igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Resting state (spänning)

A

ca -60 mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Threshold potential

A

ca -40mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Voltage gated Ca2+ channels

A

I nervterminal, översätter elektrisk signal till kemisk signal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Neurotransmitter/signalsubstans

A

Kemisk signal mellan neuroner (över synaps)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Transmitter-gated jonkanaler

A

Sitter på mottagarcellen, då neurotransmittorn binde rin till receptorn öppnas kanal för Ca2+ och Ca2+ strömmar in i cellen. Detta leder till förändring i membranpotential och nervsignal förs vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Selective serotonin-reuptake inhibitors (SSRIs)

A

T ex antidepressiva, blockerar Na+-driven symport av serotonin, dvs att serotonin ej tas upp igen av presynaptic cell och mer serotonin hamnar kvar i synapsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

GABA

A

Lugnande transmittorsubstans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Benzodiazepines

A

Biner till GABAstyrda Cl- kanaler, kanalerna blir lättare att öppna av GABA. Neuronerna blir då mer känsliga för den lugnande transmittorsubstansen GABA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Protein signal sequence

A

Signalsekvens länkat på proteinet, tagg som visar vart proteinet ska. Fysiska egenskaper på sekvensen bestämmer var proteinet hamnar, tas ofta bort när det kommit fram förutom om det ska till nukleus .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nuklear import receptor

A

Känner igen nukleär localization signal på väckta protein som ska in i nukleus och binder till proteinet. Rör sig mot cytosolic fibrils. När proteinet är färdigfraktat och inne i nukleus kan receptorn åka ut igen genom poren och återanvändas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cytosolic fibrils

A

Interagerar med nuklear import receptor bundet till protein. Drar in receptor och väckat protein in i nukleus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nuklear basket

A

På insidan av nuklear pore

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nuklear pore complex proteins

A

I poren, meshwork av olika proteiner som ger gelliknande struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Protein translocators

A

Vid transport genom (dubbel)membran
- Signalsekvens på oveckat protein binder till receptor på yttersta membranet
- Receptorn är kopplad till protein translator
- Receptorn och translocatorn flyttar sig längs yttermembranet tills translator på innermembranet hittas
- Proteinet transporteras genom båda membranen
- chaperoner veckar proteinet när det väl är inne i organellen och signalsekvens klipps bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Signal recognition particle (SRP)

A

Binder till Er signalsekvens på protein som transltareas och ribosomen
- proteinsyntesen saktas ned och SRP binder in till SRP-receptor i (rough) ER-membran
- ribosomen flyttar sig till translatorn på ER-membranet och släpper SRP
- proteinsyntesen fortsätter men proteinet syntetiseras in i ER-lumen
- signalsekvens klyvs av (blir kvar i translatorn onär proteinet klyvs av och släpps in i ER-lumen, flyttas till membranet där det bryts ned)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Transmembranprotein (single pass)

A

Proteinet har en hydrofobisk stop-transfer sekvens någonstans i kedjan, denna fastnar i translokatorn. Proteinet syntetiseras klart och det färdiga proteinet flyttas från translokatorn till membranet. N-terminal hamnar i ER-lumen och C-terminal hamnar i cytosol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Transmembranprotein (double pass)

A

Start-transfer-sekvensen är inte i början av proteinet utan någonstans i proteinkedjan. Denna hamnar först i translokatorn och proteinet fortsätter att syntetiseras in i ER tills stop-transfer-sekvens hamnar i translokatorn.

21
Q

Vesicular transport

A

Vesiklar knips av från membran (från ER), fraktas till Golgi och fraktas sedan vidare till rätt organell eller ut ur cellen.
Viktigt att vesiklarna (och ämnena i) hamnar rätt, kan ske genom specifika membran på organell och vesikel.

22
Q

cargo receptor

A

Sitter i membran, här kan proteinet som ska fraktas binda in.

23
Q

Adaptin

A

Fäster på cargo receptor då protein bundit in till receptorn, hit kan sedan clathrin binda.

24
Q

Clathrin

A

Proteinfamilj, binder till adaption på receptor, hjälper till att forma en vesikel och täcker sedan hela vesikeln då den knips av. Clathrin lossnar sedan då vesikeln är i cytosolen

25
Dynamin
Repliknande struktur som kniper bort vesikeln från membranet
26
Rab-proteins
protein på vesikelns yta, viktigt för att den ska kännas igen
27
Tethering protein
känner igen rad protein på vesikelns yta, binder till detta och drar vesikeln närmare membranytan
28
V-snare
protein på vesikel, kommer grabba tag i t-snare på membran under docking
29
T-snare
protein på membranet, grabbar tag i v-snare under docking
30
Fusion
membranet på cell/organell flyter ihop med vesikelns membran och lasten har kommit fram
31
Secretory
Transport ut från cellen. 1) proteinmodifierin 2) kvalitetskontroll, kolla om proteinet ska vara kvar i Er samt om det är korrekt veckat 3) fortsatt modifiering och sortering i Golgi (rör sig från cis till trans)
32
secretory modification
- disulphide bonds (Cys-Cys) för stabilare struktur (i ER) - glykosylering: skyddar från nedbrytning, blir en transportsignal
33
Exocytos
Transport av secretory proteiner från trans-Golgi till plasmamembran - Oreglerad för nya lipider och membranproteiner - Reglerad kräver extracellulär signal, endast i vissa celler
34
Endocytic
Transport in i cellen, lasten är omsluten av plasmamembran
35
Endosom
Dit endocytic vesiklar fraktas, ämnen sorteras till lysosom eller till att transporteras ut igen
36
Pinocytosis
Ej specifikt upptag, sker hela tiden, små molekyler
37
Phagosytosis
Ej specifikt upptag av fagocyterande celler (i immunsystem)
38
Receptor-mediated endocytosis
Specifikt upptag, t ec upptag av kolesterol
39
Epitel
lager av celler som täcker sidan utåt från vävnad i organ (t ex yttersta lagret i magsäcken). cellerna här är polära och det är viktigt att cellerna är vända åt rätt håll för secretion och absorption med olika membranprotein åt olika håll
40
Apical side
åt luminal area (dvs bort från celler, i in magen t ex)
41
Basal side
mot sidan med celler/vävnad
42
Basal laminal
lager av kollagen bla annat, innanför epitel, länkar epitel till annan vävnad
43
Tight junction
mellan två celler, förhindrar membranprotein från att röra sig förbi, särskiljer olika delar av membranet
44
Adherens junctions
ger mekanisk styrka mellan epitelceller, bla med hjälp av aktin
45
Desmosom
som adherens junctions men med intermediate filament
46
Hemidesomsom
kopplar intermediat filament mellan epitelcell och basal lamina
47
Gap junction
för intracellulär kommunikation, kan ske passiv diffusion av vattenlösliga molekyler och joner
48
Connexon
proteinsubunits, sex sådana bygger upp en gap juntion