Genreglering Flashcards

1
Q

Minor/major groovve

A

kanaler i DNA-molekyler, proteiner kan interagerar och läsa av DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Telomer

A

kromosomens ändar
- innehåller speciell sekvens som cellen kan känna igen, ser att det är änden och att kromosomen inte är sönder
- försvinner lite på änden vid varje replikation (på lagging strand), tas från telomererna som skyddar kodande delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Centromer

A

håller ihop kromosomer innan delning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kromatid

A

En av halvorna av den kopierade kromosomen, blir kromsom när halvorna separerats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Histoner

A

proteiner som DNA är lindat runt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nukleosom

A

DNA lindat runt histon + linker-DNA mellan histonernar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Heterokromatin

A

högst packningsgrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Eukromatin

A

lägst packningsgrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Chromatin remodeling complexes

A

proteiner som ändrar kromatinets packning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nucleosome sliding

A

flyttar nukleosomer, kan flyttas tätare ihop för högre packning eller längre ifrån för lägre packning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Histonmodifieringar

A

Metylering, acetylering, fosforylering
- påverkar hur histoner kan interagera med DNA (packningsgrad, hur regulatoriska proteiner kan binda in)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Metylering av DNA

A

brukar leda till inaktivering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Primosom

A

heliikas + primas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

SSB/single strand DNA bindning protein

A

förhindrar att enkelsträngat DNA basparar med sig självt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nukleas

A

klipper bort RNA-primern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Telomeras

A

kan förlänga telomererna, finns i vissa celler (stamceller, celler i huden, immunceller)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sliding clamp

A

håller DNA-polymeras på plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Topoisomeras

A

klyver temporärt DNA-sträng så att strängen får snurra upp sig, minskar rotationsspänningar då heligas snurrar upp helixen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Replisom

A

Alla enzym som ingår i replikationen tillsammans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

End-joining/Nonhomologous end joining

A

Om delarna är fysiskt nära kan ändarnas trimmas (bit av de skadade ändarna klipps bort) och sättas ihop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Homolog rekombination

A

Noggrann
behöver en kopia av DNAt i närheten, dvs kan endast ske alldeles efter replikation
- Den skadade strängen trimmas, får överhäng på båda ändarna
- överhänget basparar med delen på kopian
- bygger på överhänget, kan sedan paras med överhänget på den andra änden
specielt DNA-polymeras syntetiserar de trasiga strängarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Introner

A

Okodande delar i en gen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Exoner

A

kodande delar i en gen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Terminator

A

Finns ej i eukaryoter, endast signalsekvens för var 3’ änden ska trimmas och polyAtail ska sättas på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Generella transkriptionsfaktorer

A

Bildar komplex med RNA-polymeras
- krävs för att transkriptionen ska starta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Initiering av transkription

A
  • transkriptionsfaktorer binde rin till TATA-box
  • RNA-polymeras med transkriptionsfaktorer binder in mha av transkriptionsfaktorerna på TAT-box
  • TFIIH fosforylerar RNA-polymeras
    -vissa transkriptionsfaktorer dissocierar och transkriptionen startar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

pre-mRNA

A

RNA-kopia av DNA, med introner

28
Q

Processing av mRNA

A
  • 5’ capping
  • 3’ polyadenylering
  • splicing
    sker av enzymer bundna till RNA-polymeras
    kan ske samtidigt som transkription, 5’capping blir klart först (den ände som transkriberas först)
    färdigprocesserat färdas till cytosol genom porer
29
Q

5’ capping

A

modifiering av 5’ ände

30
Q

3’ polyadenylering

A
  • klyvning på specifikt ställe på 3’ ände av endonucleas
  • Poly-A-svans läggs till på 3’ ände
    Gör att cellen kan känna igen färdigt mRNA, se att mRNA är slut och inte sönder
31
Q

Splicosom

A

utför splicing, stort komplex av:
- Small nuclear RNAs (snRNAs), som basparar med splicingsekvens i pre-mRNA
- small nuclear ribonucleoproteins (snRNPs eller snurps)
skapar ett lasso på pre-mRNAt som kan klyvas bort

32
Q

Alternativ splicing

A

olika kombinationer av exon, ger olika mRNA och därmed olika proteiner
splicing kan även ske i ett exon så att delar av exon klipps bort

33
Q

Aminoacyl-tRNA-syntas

A

enzym, kopplar rätt aminosyra till rätt tRNA

34
Q

Ribosom

A

två subenheter
- 40s - matchar tRNA till mRNA
- 60s - katalyserar peptidbindningsbildning
- E, P, A

35
Q

Initiering av translation

A

Speciellt start-tRNA bildar komplex med 40s subenhet och intieringsfaktorer och binder till 5’-änden
Vid startkodonet binder 60S subenhet in och translationen börjar
- för att ribosomen ska binda in krävs flera olika faktorer på 5’ cap och Poly-A-tail, mRNA tenderar att bilda en ring vid start, då intieringsfaktorer sitter på båda ändarna på mRNAt

36
Q

Elongering

A

1, tRNA binder in med aminosyra på A-site
2, peptidbindning bildas mellan aminosyra på P och A site
3, förflyttning av stor subenhet så att tom tRNA i P site hamnar i E site och tRNA med aminosyra i A site hamnar i P site
4, lilla soberheten flyttar

37
Q

Elongeringsfaktorer

A

hjälper till vid elongering, t ex genom att introducera tRNA med aminosyra in i A site

38
Q

Terminering

A

i slutet av kodande mRNA finns stopkodon, inget nytt tRNA kan binda in i A-site
- andra proteiner (release factors) binder in till stoppkodonet, ribosomen släpper (delar upp sig i två subenheter) och den nya peptidkedjan kan släppa

39
Q

Rough ER

A

där ribosomer sitter
här sker translation av de proteiner som inte ska vara i cytosolen (dvs ska fraktas någonstans)

40
Q

ER signal sequence

A

signalsekvens i början av nybildat protein, signalerar för att translationen ska ske in i ER
- Ribosom med mRNA och påbörjad peptid kommer fraktas till ER och polypeptiden syntetiseras in i ER lumen

41
Q

Glykosylering

A

oligosackarid kopplas till NH2 grupp på aspargin eller OH-grupp på t ex serien eller treonin
Sker i ER
alltid samma kolhydrat som sätts ihop, kan modifieras sen

42
Q

Proteasomen

A

bryter ned proteiner
-Designade att ha kort livstid
- skadade, eller helveckade

43
Q

Ubiquitin

A

speciellt enzym som känner igen skadat/gammalt protein, märker det för nedbrytning

44
Q

Proteasom

A

Enzymer som bryter ned protein märkta med ubiquitin, aminosyrorna kan sedan återanvändas till nya proteiner

45
Q

Celldifferentiering

A

Alla celler i individ har samma genom, men olika utseende och funktion
- olika genuttryck, bestäms genom differentiering

46
Q

Housekeeping genes

A

Kritiska gener som uttrycks (ungefär) lika mycket i alla celler och ganska konstant, t ex gener som hanterar reparation av DNA, ribosomer, metabola vägar, RNA-polymeras

47
Q

Transcriptional switch

A

Stänger av eller sätter på transkription av gen, reglering som kan öka eller minska mängden mRNA
Ofta reglerar initiering av transkription
Två typer:
- regulatorisk sekvens på DNAt
- Molekyl som binde rin till regulatorisk del på DNAt

48
Q

Regulatoriska DNA sekvenser

A

där transkriptionsfaktorer kan binda in, kan sitta både långt innan och långt efter genen

49
Q

Tryptofan-operonet

A
  • operon I bakterier som kodar för fem gener som är inblandade i syntes av tryptofan
  • vill kunna stänga av transkription av operonet om det finns mycket tryptofan
  • operator (där ett repressorprotein kan binda in) i promotorn till operonet, repressorn är allosteriskt reglerad av tryptofan. Om tryptofan närvarande binder det in till repressorproteinet som i sin tur binder in till operatorn och förhindrar RNA-pol att binda in
  • kan även ske vid attenuering
50
Q

Attenuering

A
  • kräver nära koppling mellan transkription och translation (som i bakterier då dessa kan ske samtidigt)
  • leadersekvens mellan promotorn och sekvensen för det första proteinet
  • en del av sekvensen kodar för protein som innehåller trypsin
  • en annan del av leadersekvensen innehåller attenuator-sekvens som kan bilda olika typer av loopar. Looparna kommer avbryta transkriptionen eller låta den fortsätta
  • hög tryptofankoncentration: leaderpeptiden translateras snabbt
  • ribosomen stannar upp vid stoppkodon och blockar sekvens 1,2 -> loop med sekvens 3,4 bildas, knuffar bort RNA-polymeras och avbryter transkriptionen
  • låg tryptofankoncentraion: leader-peptide tar lång tid att transitera, ribosomen stannar upp där och blockar sekvens 1 -> loop med sekvens 2,3 bildas och förhindrar att loop mellan 3,4 bildas -> ingen terminerna och transkriptionen fortsätter
51
Q

Lac-operonet

A

-operon I bakterier som möjliggör användning av laktos som kolkälla
-om det inte finns laktos behövs inte operonet transkriberas
- om det finns andra, mer lättillgängliga kolkällor vill bakterien använda dess istället
- vill endast aktivera transkription av operonet om laktos, och endast laktos, är närvarande

52
Q

Allolaktos

A

biprodukt då laktos bryts ned till galaktos och glukos

53
Q

Catabolite activator protein

A
  • transkriptionsfaktor som aktiverar LAc-operonet
  • om konc glukos sjunker ökar konc cykliskt AMP
  • cykliskt aMP aktiverar catabolite activator protein
  • aktivatorn krävs för att RNA-pol ska binda in och transkribera genen
54
Q

Lac-repressor

A
  • förhindrar transkribtion av Lac-operonet om det inte finns något laktos
  • styrs av allolaktos, repressorn kommer lossna från operator-sekvensen om allolaktos finns närvarande
55
Q

Mediator-komplex

A

sammanlänkar transkriptionsfaktorer och RNA-polymeras-komplexet
- samlar alla nödvändiga komponenter, bildar transcriptional initiation complex
- utan detta (endast generella transkriptionsfaktorer) ger en mycket låg transkriptionsnivå

56
Q

Histon-acetyltransferas

A

acetylerar histoner, kommer leda till ökad transkription

57
Q

Histon-deacetylas

A

tar bort acetyl ppc histoner, kommer minska transkriptionen

58
Q

Combination controll

A

flera olika transkriptionsfaktorer samverkar, både aktivator och repressorproteiner kan binda in samtidigt, vägs samman för att bestämma hur mycket genen ska transkriberas

59
Q

Cortisol

A
  • ## cortisol + cortisolreceptor blir transkriptionsfaktor som reglerar många gener, bred effekt
60
Q

Epigenetisk reglering

A

genregleringen som skett ärvs ned till dottercell vid celldelning (utan direkt koppling till en DNA-sekvens)

61
Q

Cell memory

A

differentierade celler behåller sin differentiering (reglering) vid celldelning
- t ex kan metyleringsmönster och modifieringar på histoner överföras till dottercell

62
Q

Positive feedback loop (transkriptionsfaktorer)

A
  • proteinet aktiverar sin egen transkription
  • om proteinert redan finns i cellen kommer proteinet fortsätta att transkriberas
  • cellspecifika gener
63
Q

Maintenance methyltransferase

A

kopierar metylering till nyreplikerad DNA-sträng

64
Q

Regulatoriska RNA

A

RNA som utför post-transkriptionell regleringM

65
Q

micro RNAs (miRNAs)

A
  • RNA som processas i kärnan
  • klyvs av dicer till små single strand RNAs i cytosol
  • packas tillsammans med protein -> RNA-induced silencing komplex (RISC)
  • RISC binder till mRNA (med hjälp av miRNA sekvenserna) som klyvs av nukleoner i RISC
66
Q

small interfering RNAs (siRNAs)

A

fungerar som microRNA men specifikt mot virusRNA
- klyvs av dicer
- tas upp i ett RISC tillsammans med proteiner
- RISC söker upp och bryter ned okänt RNA