prokaryota organismer Flashcards
historia
många organismer har prokaryota celler. förr trodde man att alla prokaryota var i samma släkte men ej. stora skillnader mellan arkéer och bakterier o biokemist är arkéer mer likt eukaryota celler och de kanske har samma ursprung
arkéer
liknar bakterier i mikroskop
lever i svåra miljöer ogästvänliga för andra varelser. salta och varma miljöer ex tropiska havsstränder och varma källor
olika sorter arkéer ex metanbildarna
metanbildarna ( arkéer)
mikroorganism stor nytta människa.
många ämnen röts ner o bildar biogas ( stor del metan)
arkéer bryter ner metan > metangas. > motorbränsle och uppvärmning
rötas
organiskt material bryts ner > enkla ämnen mha bakterier
biogas
brännbar gas, ofta metan
bildas: bakterier bryter ner organiskt material
bakterier lever…. och byggda…
överallt
enkelt encelligt byggda
bakterier indelning
efter cellform och ihopkoppling, > praktisk indelning ej efter släktskap
kan även dela in via cellvägg struktur och ämnesomsättning
Formtyper
stavformiga bakterier: kallas ibland baciller, ex tarmbakterier och stekrampbakterie
kulformade bakterier: kocker, stafylokocker på huden > sårinfektion, streptokocker> halsfluss
spiralformade bakterier: spiriller / spirochaeter, många fritt o ofarliga men viss grupp kan skada viktiga organ ex borrelia
olika kocker
ensamma, två och två ( diplokocker), kedjor (streptokocker), klumpar ( stafylokocker)
bakterier energi och ämnesomsättning
mer varierad än eukaryota:
många heterotrofer
finns : autotrofa, fotoautotrofa, fotosyntesbakterier ( bildar ej syrgas), kemoautotrofa, mer specialiserad ex kvävefixerarna
bakterier heterotrofa
cellandning > aeroba organismer
ej syre, jäsning > anaeroba organismer
jäsning: bryter ner socker utan syrgas
bakterier autotrof
bygga upp sig själv från oorganiska ämnen
bakterie fotoautotrof
ljusenergi = koldioxid > kolhydrater som växter fotosyntes
ex blågröna bakterier = bildar syrgas via fotosyntes
bakterier kemoautotrofa
energi från kemisk reaktion + koldioxid = kolhydrater
ex järnbakterier och nitrifikationsbakterier
kvävefixarna
bygger in kväve från luften i proteiner, vissa lever fritt andra i symbios m ex alar eller ärtväxter
sjukdomar
försvagas immunförsvar eller bakterier på fel ställe, många allvarliga infektioner orsakar bakterier ex tuberkulos o salmonella,
antibiotika kom > vissa bakterier resistenta = överlever antibiotika
immunsystem skyddar o huden har lågt ph o talgkörtlar som producerar bakteriedödande ämnen
bakterier användbara
hållbarhet o smak i livsmedel ex filmjölk
baktriejäsning ger arom i ost,
surkål och surdegsbröd.
miljösanering: bryter ner olja, ev producera kemikalier i framtid o genmodifierade bakterier används i läkarindustrin
bakterier ekologisk roll
bryter ner, mineralnäringsämnen frigörs o omvandlar så växter kan ta upp.
men: kvävefixerande blågröna bakterier i östersjön. övergödning> ökad mängd fosfor> blågröna äter och förökar sig snabbt> dör o sjunker till botten> syrekrävande bakterier bryter ner o förbrukar syret.
stor del av östersjöns botten är död
algblomning men ej alger, vissa giftiga
tuberkulos
långsamt växande stavformad bakteri > vävnadsdöd i kroppen oftast lungor,
vattendroppar i smittads hosta för med sig bakterier och smittar andra ( svävar flera timmar) ( aerosol)
sjuk: utsatt för tbc bakterie under längre tid. immuns ( makrofager äter) bryter ner eller kapslar in i ärrvävnad.
tuberkel bildas ( förhårdnad eller ärrvävnad) brister > sjukdom sprids
symptom : host o mager
riskgrupp: rökare o hiv
