Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

biologi 1 evolution > djurriket del 2 ryggsträngsdjur > Flashcards

djurriket del 2 ryggsträngsdjur Flashcards

1
Q

besläktning

A

framgår av släktträdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

3 grupper

A

utan egentlig ryggrad( manteldjur ex sjöpungar och lansettfiskarna. ryggradsdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

gemensamt mellan djuren

A

de nån gång under livet haft ryggsträng

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ryggsträng

A

stavformad o stödjande bildning, löper längst ryggen. nervsystemet största ledning längs ryggsidan .
lansettfiskar= nervrör
ryggradsdjur= ryggmärg
ryggraddjur= kotor växer runt ursp. sträng

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ryggradsdjur gruppering

A

under-fylum till ryggsträngsdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

manteldjur

A

ryggsträng o nervrör som larv. undergrupp sjöpungar fäster på underlag. tillbakadrar organ till gältarmen som filtrerar plankton. nervsystem > ganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ganglier

A

några nervcellshopningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

lansettfiskar

A

nedgrävd i botten, beter sig ej som fiskar ej när släkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ryggradsdjur

A

rundmunnar, broskfiskar, benfiskar, tetrapoder, ormar, valar, människor o fåglar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rundmunn

A

ej rörliga käkar, nejonögon> livnär: suga fast levande fisk o raspa loss kött.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fiskar

A

ej hel grupp, flera olika klasser ( alla lever i vatten o andas m gälar) klasser ej mer släkt än andra klasser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ryggradsdjur käkar

A

utveklad från främre gälbågarna ( ben som bär andningsorgan) andra djur: käkarna massa ben som leder mot varandra, ryggradsdjur: överkäke skalle rörlig underkäke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Broskfiskar utseende

A

broskskelett, hudtänder inte fjäll, 4-5- gälspringor vid huvud ej gällock, munn på undersida. många arter = stora ex valhaj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Broskfiskar grupper

A

haj och rockor, ( mest kända mellanstora hajar som skadar människor) uttrotningshotade borde ej fiskas. många äts av oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

benfiskar grupper

A

störst inom fiskar och ryggradsdjur. grupper: strålfeniga fiskar, kvastfenigar och lungfiskar. lungfisk= förfader till landlevande ryggrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

benfiskar utseende

A

fjäll, gällock o simblåsa= fisk stå still på visst vattendjup

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

benfisk miljö

A

alla vattenmiljöer typ, fjällbäckar, grottsjöar, havsdjupen, isolerade sötvattensmiljöer = utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

benfiskar ekonomi och utfiskning

A

viktig proteinkälla, stor efterfrågan + effektiva fiskemetoder= utfiskning ex östersjön och västkusten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

skalle

A

kranium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

benfiskar viktiga organ

A

hjärna, gälar, ryggrad, simblåsa, magsäck, ryggfena, stjärtfena, njure, hjärta, lever, gallblåsa, tarm, bukfena, anus, könskörtlar, urinblåsa, analfena, sidolinje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

tetrapoder

A

ryggradsdjur som har eller har haft 4 ben. ( orm ödla) utvecklad av tror kvastfenig eller lungfiskar. indelning: med utan fosterhinna

22
Q

amnion

A

fosterhinna omger foster, ägg med skal o livmoder foster har eget vatten

23
Q

Amfibier

A

fyrfota djur utan fosterhinnor ex grodor o paddor dvs stjärtlösa groddjur, salamandrar ser ut som ödlor.

24
Q

amfibie utveckling

A

lägger ägg i vatten o utveckling där av larver som andas > gälar först yttre sen inre. bak och framben utvecklas svans dras tillbaka > land. vuxna andas med lungor och huden ( ständigt fuktig.) växelvarma

25
Q

växelvarma

A

kroppstemp växlar med omgivningen

26
Q

amfibie miljö

A

ej i för kallt klimat få arter i Sverige många i tropiska länder. vissa lägger ägg i vattensamlingar i blomplantor.

27
Q

amfibie utrotning

A

utdikning av våtmarker och försurning o miljögifter, grodlår delikatess. grodor = försöksdjur,

28
Q

giftiga grodor

A

pilgift. starka färger för att avskräcka andra djur.

29
Q

aposematisk färgteckning

A

starka färger på giftiga djur.

30
Q

amnioter

A

fyrfota djur med fosterhinnor. ex reptiler, fåglar o däggdjur. foster behöver ej utvecklas i yttre vattenmiljö , eget fostervatten i livmoder / ägg. speciella hinnor.

31
Q

reptiler

A

sköldpaddor-ej utträtt släktskap
ormar o ödlor- naturlig grupp
fisködlor o svanödlor- utdöda
härskarreptiler - krokodiler o fåglar utdöd flygödla o dinosaurier

32
Q

reptiler fömågor o miljö

A

växelvarma ( tror dinosaurier jämnvarm) fåglar = jämnvarm. 6 inhemska 4 vanliga huggorm, snok, skogsödla, kopparödla. 2 ovanliga hasselsnok o sandödla

33
Q

jämnvarm

A

samma kroppstemp oberoende av omgivning.

34
Q

fåglar

A

jämn kroppstemp( kan va aktiv även kallt) dagaktiva, snabb förflyttning specifika läten mycket synliga. ägg med skal, flyganpassade kroppar - förbundna lungor med luftsäckar, ihåliga ben för vikt. fjädrar. spolformad kropp för att minska luftmotstånd

35
Q

fåglar föda

A

äta typ hela tiden under vintern för att behålla värmen . energi från födan. rörelse beroende på föda mer än andra djur. flyttfåglar.

36
Q

fågel studie

A

näbb o fötter visar miljö o föda. rovfåglar falk, hackspett hackar träd, skedstork vadar i vatten o äter plankton, fink klämmer nötter, sångar med smal näbb plockar insekter.
fötter:
rovfågel griper byten, klätterfot hackspett, vadare med långa smala ben, and som simmar, fink fötter giper grenar

37
Q

fågelstorlek

A

största: trappar= 15 kg
vingbredd: 3 m albatross fossil med 6 m
ingen viktgräns hos de som ej flyger ex struts
minst
stor kroppsyta jämfört med volym = värmeförluster.
kolibri = som humla i storlek faller i dvala på natten med lägre kroppstemp.

38
Q

dvala

A

skydd håller sig stilla längre tid med lägre kroppstemp o ämnesomsättning. ex hasselmöss

39
Q

däggdjur indelningar

A

kloakdjur- lägger ägg
pungdjur- föds outvecklade utvecklas i moderns pung
moderkaksdjur- unge växer i livmoder o får näring av moderkaka

40
Q

däggdjur gemensamma drag

A

diar sina ungar med mjölk från mjölkkörtlar intill spenar( ej kloakdjur) ungen däggar ( gammal svenskt ord dia)ut

jämnkropstemp ( vissa dvala ändå)
täckta av hår ( ej val)
levande ungar ( ej kloakdjur med ägg)

41
Q

däggdjur storlek

A

minst 5 cm näbbmöss

störst 30 m blåval ( största man vet genom tiderna)

42
Q

däggdjur antal

A

inte så många jämfört med andra grupper men flesta stora djur = däggdjur

43
Q

däggdjur indelning

A

moderkaksdjuren delas in efter förmågot:

fladdermöss, gnagare, rovdjur, uddatåiga hovdjur, partåiga hovdjur, valar, primater

44
Q

fladdermöss

A

enda dägg = flyga. armar = vingar med hud spänt mellan fingrar. nattaktiva ( alla norden) ekolod med ultraljud för navigering i mörker

45
Q

gnagare

A

störst ordning dägg, 2 framtänder / käke växer hela livet måste konstant gnaga för nerfilning, problem för människor, främst växter vissa allätare ( ekorre råtta möss)

46
Q

rovdjur

A

stora hörntänder till fångst o vassa kindtänder att slita sönder kött, kattdjur, hunddjur, björnar o mårddjur. sälar. vissa är allätare björn o grävling.

47
Q

uddatåiga hovdjur

A

häst + släkt, noshörning, tapirer. stor växtätande djur. bara en mage - ej effektiv nedbrytning som idisslare. 3.e tån mycke större än de andra häst= enda kvar.

48
Q

partåiga hovdjur

A

klövar, vissa enkelmagade ( svin flodhäst > närmast valensläkt) idisslare ex hjortdjur = 4 magar. bakterier hjälp bryter ner mager ( fiberrik) föda. idisslare= framgångsrika, nstan alla naturtyper. ( myskoxe > kameler o okapin)

49
Q

valar

A

långtgående anpassning till liv i vatten, stora - vatten bär kroppen.
bröstkorg: djup dyk ej luft i lungorna > bröstkorg kan tryckas ihop. > kan ej få in luft om strandsatt kvävs.
välutvecklas hjärna o socialt beteende.

50
Q

primater

A

( människans evolution)

större hjänra än genomsnitt bland dägg, ögon framåt = bra stereoseende

51
Q

stereoseende

A

djupseende

biologi 1 evolution (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions