djurriket del 2 ryggsträngsdjur Flashcards
besläktning
framgår av släktträdet
3 grupper
utan egentlig ryggrad( manteldjur ex sjöpungar och lansettfiskarna. ryggradsdjur
gemensamt mellan djuren
de nån gång under livet haft ryggsträng
ryggsträng
stavformad o stödjande bildning, löper längst ryggen. nervsystemet största ledning längs ryggsidan .
lansettfiskar= nervrör
ryggradsdjur= ryggmärg
ryggraddjur= kotor växer runt ursp. sträng
ryggradsdjur gruppering
under-fylum till ryggsträngsdjur
manteldjur
ryggsträng o nervrör som larv. undergrupp sjöpungar fäster på underlag. tillbakadrar organ till gältarmen som filtrerar plankton. nervsystem > ganglier
ganglier
några nervcellshopningar
lansettfiskar
nedgrävd i botten, beter sig ej som fiskar ej när släkt.
ryggradsdjur
rundmunnar, broskfiskar, benfiskar, tetrapoder, ormar, valar, människor o fåglar
Rundmunn
ej rörliga käkar, nejonögon> livnär: suga fast levande fisk o raspa loss kött.
Fiskar
ej hel grupp, flera olika klasser ( alla lever i vatten o andas m gälar) klasser ej mer släkt än andra klasser
Ryggradsdjur käkar
utveklad från främre gälbågarna ( ben som bär andningsorgan) andra djur: käkarna massa ben som leder mot varandra, ryggradsdjur: överkäke skalle rörlig underkäke
Broskfiskar utseende
broskskelett, hudtänder inte fjäll, 4-5- gälspringor vid huvud ej gällock, munn på undersida. många arter = stora ex valhaj
Broskfiskar grupper
haj och rockor, ( mest kända mellanstora hajar som skadar människor) uttrotningshotade borde ej fiskas. många äts av oss
benfiskar grupper
störst inom fiskar och ryggradsdjur. grupper: strålfeniga fiskar, kvastfenigar och lungfiskar. lungfisk= förfader till landlevande ryggrad
benfiskar utseende
fjäll, gällock o simblåsa= fisk stå still på visst vattendjup
benfisk miljö
alla vattenmiljöer typ, fjällbäckar, grottsjöar, havsdjupen, isolerade sötvattensmiljöer = utveckling
benfiskar ekonomi och utfiskning
viktig proteinkälla, stor efterfrågan + effektiva fiskemetoder= utfiskning ex östersjön och västkusten.
skalle
kranium
benfiskar viktiga organ
hjärna, gälar, ryggrad, simblåsa, magsäck, ryggfena, stjärtfena, njure, hjärta, lever, gallblåsa, tarm, bukfena, anus, könskörtlar, urinblåsa, analfena, sidolinje
tetrapoder
ryggradsdjur som har eller har haft 4 ben. ( orm ödla) utvecklad av tror kvastfenig eller lungfiskar. indelning: med utan fosterhinna
amnion
fosterhinna omger foster, ägg med skal o livmoder foster har eget vatten
Amfibier
fyrfota djur utan fosterhinnor ex grodor o paddor dvs stjärtlösa groddjur, salamandrar ser ut som ödlor.
amfibie utveckling
lägger ägg i vatten o utveckling där av larver som andas > gälar först yttre sen inre. bak och framben utvecklas svans dras tillbaka > land. vuxna andas med lungor och huden ( ständigt fuktig.) växelvarma
växelvarma
kroppstemp växlar med omgivningen
amfibie miljö
ej i för kallt klimat få arter i Sverige många i tropiska länder. vissa lägger ägg i vattensamlingar i blomplantor.
amfibie utrotning
utdikning av våtmarker och försurning o miljögifter, grodlår delikatess. grodor = försöksdjur,
giftiga grodor
pilgift. starka färger för att avskräcka andra djur.
aposematisk färgteckning
starka färger på giftiga djur.
amnioter
fyrfota djur med fosterhinnor. ex reptiler, fåglar o däggdjur. foster behöver ej utvecklas i yttre vattenmiljö , eget fostervatten i livmoder / ägg. speciella hinnor.
reptiler
sköldpaddor-ej utträtt släktskap
ormar o ödlor- naturlig grupp
fisködlor o svanödlor- utdöda
härskarreptiler - krokodiler o fåglar utdöd flygödla o dinosaurier
reptiler fömågor o miljö
växelvarma ( tror dinosaurier jämnvarm) fåglar = jämnvarm. 6 inhemska 4 vanliga huggorm, snok, skogsödla, kopparödla. 2 ovanliga hasselsnok o sandödla
jämnvarm
samma kroppstemp oberoende av omgivning.
fåglar
jämn kroppstemp( kan va aktiv även kallt) dagaktiva, snabb förflyttning specifika läten mycket synliga. ägg med skal, flyganpassade kroppar - förbundna lungor med luftsäckar, ihåliga ben för vikt. fjädrar. spolformad kropp för att minska luftmotstånd
fåglar föda
äta typ hela tiden under vintern för att behålla värmen . energi från födan. rörelse beroende på föda mer än andra djur. flyttfåglar.
fågel studie
näbb o fötter visar miljö o föda. rovfåglar falk, hackspett hackar träd, skedstork vadar i vatten o äter plankton, fink klämmer nötter, sångar med smal näbb plockar insekter.
fötter:
rovfågel griper byten, klätterfot hackspett, vadare med långa smala ben, and som simmar, fink fötter giper grenar
fågelstorlek
största: trappar= 15 kg
vingbredd: 3 m albatross fossil med 6 m
ingen viktgräns hos de som ej flyger ex struts
minst
stor kroppsyta jämfört med volym = värmeförluster.
kolibri = som humla i storlek faller i dvala på natten med lägre kroppstemp.
dvala
skydd håller sig stilla längre tid med lägre kroppstemp o ämnesomsättning. ex hasselmöss
däggdjur indelningar
kloakdjur- lägger ägg
pungdjur- föds outvecklade utvecklas i moderns pung
moderkaksdjur- unge växer i livmoder o får näring av moderkaka
däggdjur gemensamma drag
diar sina ungar med mjölk från mjölkkörtlar intill spenar( ej kloakdjur) ungen däggar ( gammal svenskt ord dia)ut
jämnkropstemp ( vissa dvala ändå)
täckta av hår ( ej val)
levande ungar ( ej kloakdjur med ägg)
däggdjur storlek
minst 5 cm näbbmöss
störst 30 m blåval ( största man vet genom tiderna)
däggdjur antal
inte så många jämfört med andra grupper men flesta stora djur = däggdjur
däggdjur indelning
moderkaksdjuren delas in efter förmågot:
fladdermöss, gnagare, rovdjur, uddatåiga hovdjur, partåiga hovdjur, valar, primater
fladdermöss
enda dägg = flyga. armar = vingar med hud spänt mellan fingrar. nattaktiva ( alla norden) ekolod med ultraljud för navigering i mörker
gnagare
störst ordning dägg, 2 framtänder / käke växer hela livet måste konstant gnaga för nerfilning, problem för människor, främst växter vissa allätare ( ekorre råtta möss)
rovdjur
stora hörntänder till fångst o vassa kindtänder att slita sönder kött, kattdjur, hunddjur, björnar o mårddjur. sälar. vissa är allätare björn o grävling.
uddatåiga hovdjur
häst + släkt, noshörning, tapirer. stor växtätande djur. bara en mage - ej effektiv nedbrytning som idisslare. 3.e tån mycke större än de andra häst= enda kvar.
partåiga hovdjur
klövar, vissa enkelmagade ( svin flodhäst > närmast valensläkt) idisslare ex hjortdjur = 4 magar. bakterier hjälp bryter ner mager ( fiberrik) föda. idisslare= framgångsrika, nstan alla naturtyper. ( myskoxe > kameler o okapin)
valar
långtgående anpassning till liv i vatten, stora - vatten bär kroppen.
bröstkorg: djup dyk ej luft i lungorna > bröstkorg kan tryckas ihop. > kan ej få in luft om strandsatt kvävs.
välutvecklas hjärna o socialt beteende.
primater
( människans evolution)
större hjänra än genomsnitt bland dägg, ögon framåt = bra stereoseende
stereoseende
djupseende
