evolutionens mekanismer Flashcards

1
Q

nuvarande forskning

A

bygger på darwins teori med förbättringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

neodarwinismen

A

nutida bild
pågår hela tiden anpassning till miljön genom selektion, det naturliga urvalet o nya arter genom delar av population isoleras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

population

A

gruppa av djur eller organismer av viss art

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

selektion

A

urval samma betydelse som naturligt urval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

naturligt urval

A

process> bäst anpassade egenskaper för överlevnad o reproduktion förs över till avkomma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

syfte

A

saknar mål etik o moral
individ som överlever o reproducera bäst i miljö > egenskaper sprids till avkomma o ökar i populationen.
pussel> organismer anpassas att utnytja allt i miljön

ex tetrapoder > land o senare avkomma > vatten

väl anpassad = inge selektionstryck = stannar som de är.
beroende av miljö som ofta förändras > evolution
vissa påverkas eja av miljö ex nilkrokodil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

anpassning till miljön viktigaste faktorer

A

nya alleler via mutation variation i ärftliga egenskaper i population

produktion av större mängd avkomma än kan överleva

naturligt urval o selektion där de som överlever o reproducerar har störst möjlighet att föra alleller vidare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

genetisk variation

A

mutationer pga strålining kemikalier virusinfektioner eller slump. oftast > handikapp ibland > fördel.
visa genotyper bättre i vissa miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

genotyp

A

samling av alleller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

björkmätare fjäril

A

ljusa o mörka i england mot ljusa björkar eller sotiga björkar. fler vita sen industri o fler mörka o sen ljusa igen efter mindre sot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

naturlga urvalet

A

individ konkurrerar om livsutrymme i sin miljö.
handlar om kamp om tillvaron > överleva o avkomma
gynnade egenskaper = bättre kamp om tillvaron

urval= bra egenskaper förs vidare till nästa generation
om individ överlever utan ungar > gen förs ej vidare > ingen evolution
oftast bäst egenskaper överlever men slump > dör ändå

kräver lång tid för variation ingen större skillnad genetiskt mot oss o stenåldersmänniskan eller mamma o barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

när gynnar selektion

A

nu och vår miljö nu. ingen livsform perfekt måste bara överleva. vissa egenskaper bättre andra miljöer. alla ej i rätt miljö för att använda den egenskapen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

stabiliserat urval

A

miljön = stabil blir populations egenskaper stabila utan större förändring “ medelegenskaper” mest gynnar för överlevnad
ex foster
litet = svårt att överleva
stort = svårt för mamma o kan dö både mamma o barn
mellan = lagom stort bäst för överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

riktat urval

A

egenskap utan betydelse kan blir betydelsefull o miljön ändras o få stor betydelse för populations överlevnad

ej medelegenskaper som viktiga utan speciella som alla kanske ej har tidigare ogynnsamma ny gynnsamma o sprids ej björkmätare o resistenta bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ögat kommit via evolution rimligt

A

ja då varje steg gett bättre o bättre förutsättningar för överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ögat eller seendets 4 stadier

A

1
ljuskännsliga celler runt hela kroppen kan avgöra om ljust eller mörk. ex daggmaskar vill va i jord ej sol
2
gropögan= ljuskänsliga celler i en grop i huden. avgör var ljus kommer ifrån o hastiga skuggor mot en ev rovdjur. ej bildseende även o de har lins dvs skyddande hinna
3.
enkelt linsförseddan ögon av kameratyp, dåligt bildseende ex kammusslor runt skalöppningen
4.
enkla fasettögon o kameraögon med oskarpt bildseende. hålkamera = ögonglob med litet hål ist för lins ex pärlbåtsbläckfisken
5.
skarpa kamera o fasett/ komplexögon fasset hos insekter o kräft o kamera hos ryggrad o spindlar

17
Q

krav för effektivt synsinne

A

arten gynnas av det, ljuskänsliga celler o nervsystem som bearbetar informationen till djuret

18
Q

växelverkan vid syn

A

genetiska förutsättningar för god syn i rätt miljö individ med god syn > avkomma o mer god syn

miljö ej kräver god syn ex grottor > förkrympta ögon eller inga ögon

19
Q

ögon gemensamt ursprung

A

de med bilateralsymmetri samma kemiska mekanism ljusuppfattnig o nervsignal ev gemensam startgen pax6 som påbörjar öga utveckling. utan gen = inga ögon men där finns skillnader

20
Q

skillnad i ögon

A

ryggradsdjur annan typ av ljukännsliga celler
bläckfisk kameraögon o insekter fasset= samma ljusreceptorer

ryggrad = vävnad från nervvävnad, felvända ( gått snabbt)
bläckfiskar = vävnad från hud, rättvända
21
Q

olika ögon hos ryggradsdjur

A

selektionstryck på olika sätt
nattaktiva= mer ljuskännsliga än färgseende
rovlevande= långt håll o avståndsbestämmelse till byte= tätt så synfält korsar = djupseende

byte= brett synfält o ögon brett isär

22
Q

splittrande urval

A

två skilda egenskaper klarar sig lika bra i det naturliga urvalet, ex huggorm.
svart> tar upp mer värme från solen mer aktiv höst o vår men synliga
brun med sicksack> mer kamouflerad
båda har fördelar
klarar sig i olika miljöer o mer separation > nya arter från en stamform

23
Q

samevolution

A

olika arter påverkar varandra i det naturliga urvalet
ex
bytes o rovdjur oxå del av miljön. bättre jägare eller snabbare o mer uppmärksamma> överlever. evolveras rovdjur måste bytesdjur också utvecklas.

blommor o pollinerare
ibland bra för båda parter ibland liv o död.
ibland flugblomster o bedrägerier o raffinerade parasiter

24
Q

sexuellt urval

A

urval när hane/ hona ofta hona väljer partner efter utseende

konsekvens
honor väljer extrema hanar
stor o färgglad hane > lättare byte ev. men kanske bra alleler då han överleve trots yttre.

eller kamp om hona där vinnare parar sig. eller kamp mellan spermier inom hona ex valar.

25
könlig fortplantning
nya genkombinationer, energikrävande men fördelar större än nackdelar. gynnsamma mutationer kan sprida sig snabbt. nack: parningsbeteende eller pollineringsmekanism spermier o pollen = stor mängd bra kombinationer kan brytas upp gynnar egenskaper som ger framgång i valet av partner ex storlek o färg. > sex urval
26
slumpmässiga urval
flaskhalseffekten | genetisk drift
27
flaskhalseffekten
slumpmässig urval där populationen minskar kraftigt i storlek pga plötslig händelse plötslig förändringi genuppsättning hos population utan miljöns påverkan. liten population> mindre genvariation. orsak av katastrof ex sjukdom eller väderförhållanden eller liten grupp flyttar
28
genetisk drift
slumpmässigt urval, individer skiljs från övriga men inte för de har bäst överlevnadsegenskaper. slumpen gör att vissa alleler minskar eller försvinner o genomsnittlig genom skiftar utan selektion. ex fåglar i europa har anorlunda utseende på kanarieöarna ex domherre. skiljer sig från släkt på fastland o öar.
29
artbildning
populationer skiljs åt antingen genom fysiska hinder eller att hane o hona inte längre passar ihop. isolering> fler olikheter > tillslut kan de ej para sig > art
30
art definition
population där individer kan få fertil avkomma med varandra ( gäller ej utdöda arter)
31
barriärer mellan arter
anatomiska: parningsorgan passar ej ex blåval o hamster beteendemässiga: olika parningsbeteende på olika årstider fysiologiska: spermie o ägg passar ej genetiska: genom skiljer sig så avkomma kan bli steril
32
artbildning geografisk isolering
art delas upp av ex berg eller flod eller klimatförändring. klimat olika på de två olika ställena o utveckling sker på två olika håll ex uppdelning av fåglar under istid, två typer av näktergal.
33
artbildning utan geografisk isolering
grupp får olika vanor o gillar olika ställen eller jappar på olika tid.
34
konvergent evolution
obesläktade organismer utvecklar liknande egenskaper i samma eller liknande miljöer. ex kaktusar o törelväxter med uppsvällda stammar o taggar istället för blad för att spara vatten i torra klimat. form visar > ej släkt ex haj o delfin = spolformad= simmar snabb men organ ej lika ex pungdjur liknar moderkaksdjur på andra kontinenter pung i Australien. ex pung varg o pungflygekorre
35
divergent evolution
nära släkt utvecklar olika egenskaper ex skogsmus o capybaran
36
speciella djur på öar varför
rovdjur o annars dominerande djur saknas> mindre konkurrens | ex Galapagosöarna o darwinfinkar som utvecklats o specialiserats på de olika öarna för olika föda ser man på näbb