evolutionens mekanismer

Question 1

nuvarande forskning

Answer 1

bygger på darwins teori med förbättringar

Question 2

neodarwinismen

Answer 2

nutida bild
pågår hela tiden anpassning till miljön genom selektion, det naturliga urvalet o nya arter genom delar av population isoleras

Question 3

population

Answer 3

gruppa av djur eller organismer av viss art

Question 4

selektion

Answer 4

urval samma betydelse som naturligt urval

Question 5

naturligt urval

Answer 5

process> bäst anpassade egenskaper för överlevnad o reproduktion förs över till avkomma

Question 6

syfte

Answer 6

saknar mål etik o moral
individ som överlever o reproducera bäst i miljö > egenskaper sprids till avkomma o ökar i populationen.
pussel> organismer anpassas att utnytja allt i miljön

ex tetrapoder > land o senare avkomma > vatten

väl anpassad = inge selektionstryck = stannar som de är.
beroende av miljö som ofta förändras > evolution
vissa påverkas eja av miljö ex nilkrokodil

Question 7

anpassning till miljön viktigaste faktorer

Answer 7

nya alleler via mutation variation i ärftliga egenskaper i population

produktion av större mängd avkomma än kan överleva

naturligt urval o selektion där de som överlever o reproducerar har störst möjlighet att föra alleller vidare

Question 8

genetisk variation

Answer 8

mutationer pga strålining kemikalier virusinfektioner eller slump. oftast > handikapp ibland > fördel.
visa genotyper bättre i vissa miljöer

Question 9

genotyp

Answer 9

samling av alleller

Question 10

björkmätare fjäril

Answer 10

ljusa o mörka i england mot ljusa björkar eller sotiga björkar. fler vita sen industri o fler mörka o sen ljusa igen efter mindre sot

Question 11

naturlga urvalet

Answer 11

individ konkurrerar om livsutrymme i sin miljö.
handlar om kamp om tillvaron > överleva o avkomma
gynnade egenskaper = bättre kamp om tillvaron

urval= bra egenskaper förs vidare till nästa generation
om individ överlever utan ungar > gen förs ej vidare > ingen evolution
oftast bäst egenskaper överlever men slump > dör ändå

kräver lång tid för variation ingen större skillnad genetiskt mot oss o stenåldersmänniskan eller mamma o barn

Question 12

när gynnar selektion

Answer 12

nu och vår miljö nu. ingen livsform perfekt måste bara överleva. vissa egenskaper bättre andra miljöer. alla ej i rätt miljö för att använda den egenskapen

Question 13

stabiliserat urval

Answer 13

miljön = stabil blir populations egenskaper stabila utan större förändring “ medelegenskaper” mest gynnar för överlevnad
ex foster
litet = svårt att överleva
stort = svårt för mamma o kan dö både mamma o barn
mellan = lagom stort bäst för överlevnad

Question 14

riktat urval

Answer 14

egenskap utan betydelse kan blir betydelsefull o miljön ändras o få stor betydelse för populations överlevnad

ej medelegenskaper som viktiga utan speciella som alla kanske ej har tidigare ogynnsamma ny gynnsamma o sprids ej björkmätare o resistenta bakterier

Question 15

ögat kommit via evolution rimligt

Answer 15

ja då varje steg gett bättre o bättre förutsättningar för överlevnad

Question 16

ögat eller seendets 4 stadier

Answer 16

1
ljuskännsliga celler runt hela kroppen kan avgöra om ljust eller mörk. ex daggmaskar vill va i jord ej sol
2
gropögan= ljuskänsliga celler i en grop i huden. avgör var ljus kommer ifrån o hastiga skuggor mot en ev rovdjur. ej bildseende även o de har lins dvs skyddande hinna
3.
enkelt linsförseddan ögon av kameratyp, dåligt bildseende ex kammusslor runt skalöppningen
4.
enkla fasettögon o kameraögon med oskarpt bildseende. hålkamera = ögonglob med litet hål ist för lins ex pärlbåtsbläckfisken
5.
skarpa kamera o fasett/ komplexögon fasset hos insekter o kräft o kamera hos ryggrad o spindlar

Question 17

krav för effektivt synsinne

Answer 17

arten gynnas av det, ljuskänsliga celler o nervsystem som bearbetar informationen till djuret

Question 18

växelverkan vid syn

Answer 18

genetiska förutsättningar för god syn i rätt miljö individ med god syn > avkomma o mer god syn

miljö ej kräver god syn ex grottor > förkrympta ögon eller inga ögon

Question 19

ögon gemensamt ursprung

Answer 19

de med bilateralsymmetri samma kemiska mekanism ljusuppfattnig o nervsignal ev gemensam startgen pax6 som påbörjar öga utveckling. utan gen = inga ögon men där finns skillnader

Question 20

skillnad i ögon

Answer 20

ryggradsdjur annan typ av ljukännsliga celler
bläckfisk kameraögon o insekter fasset= samma ljusreceptorer

ryggrad = vävnad från nervvävnad, felvända ( gått snabbt)
bläckfiskar = vävnad från hud, rättvända

Question 21

olika ögon hos ryggradsdjur

Answer 21

selektionstryck på olika sätt
nattaktiva= mer ljuskännsliga än färgseende
rovlevande= långt håll o avståndsbestämmelse till byte= tätt så synfält korsar = djupseende

byte= brett synfält o ögon brett isär

Question 22

splittrande urval

Answer 22

två skilda egenskaper klarar sig lika bra i det naturliga urvalet, ex huggorm.
svart> tar upp mer värme från solen mer aktiv höst o vår men synliga
brun med sicksack> mer kamouflerad
båda har fördelar
klarar sig i olika miljöer o mer separation > nya arter från en stamform

Question 23

samevolution

Answer 23

olika arter påverkar varandra i det naturliga urvalet
ex
bytes o rovdjur oxå del av miljön. bättre jägare eller snabbare o mer uppmärksamma> överlever. evolveras rovdjur måste bytesdjur också utvecklas.

blommor o pollinerare
ibland bra för båda parter ibland liv o död.
ibland flugblomster o bedrägerier o raffinerade parasiter

Question 24

sexuellt urval

Answer 24

urval när hane/ hona ofta hona väljer partner efter utseende

konsekvens
honor väljer extrema hanar
stor o färgglad hane > lättare byte ev. men kanske bra alleler då han överleve trots yttre.

eller kamp om hona där vinnare parar sig. eller kamp mellan spermier inom hona ex valar.

Question 25

könlig fortplantning

Answer 25

nya genkombinationer, energikrävande men fördelar större än nackdelar. gynnsamma mutationer kan sprida sig snabbt.

nack: parningsbeteende eller pollineringsmekanism spermier o pollen = stor mängd
bra kombinationer kan brytas upp
gynnar egenskaper som ger framgång i valet av partner ex storlek o färg. > sex urval

Question 26

slumpmässiga urval

Answer 26

flaskhalseffekten

genetisk drift

Question 27

flaskhalseffekten

Answer 27

slumpmässig urval där populationen minskar kraftigt i storlek pga plötslig händelse

plötslig förändringi genuppsättning hos population utan miljöns påverkan.
liten population> mindre genvariation.
orsak av katastrof ex sjukdom eller väderförhållanden eller liten grupp flyttar

Question 28

genetisk drift

Answer 28

slumpmässigt urval, individer skiljs från övriga men inte för de har bäst överlevnadsegenskaper.

slumpen gör att vissa alleler minskar eller försvinner o genomsnittlig genom skiftar utan selektion.
ex fåglar i europa har anorlunda utseende på kanarieöarna ex domherre. skiljer sig från släkt på fastland o öar.

Question 29

artbildning

Answer 29

populationer skiljs åt antingen genom fysiska hinder eller att hane o hona inte längre passar ihop.
isolering> fler olikheter > tillslut kan de ej para sig > art

Question 30

art definition

Answer 30

population där individer kan få fertil avkomma med varandra ( gäller ej utdöda arter)

Question 31

barriärer mellan arter

Answer 31

anatomiska: parningsorgan passar ej ex blåval o hamster
beteendemässiga: olika parningsbeteende på olika årstider
fysiologiska: spermie o ägg passar ej
genetiska: genom skiljer sig så avkomma kan bli steril

Question 32

artbildning geografisk isolering

Answer 32

art delas upp av ex berg eller flod eller klimatförändring. klimat olika på de två olika ställena o utveckling sker på två olika håll
ex uppdelning av fåglar under istid, två typer av näktergal.

Question 33

artbildning utan geografisk isolering

Answer 33

grupp får olika vanor o gillar olika ställen eller jappar på olika tid.

Question 34

konvergent evolution

Answer 34

obesläktade organismer utvecklar liknande egenskaper i samma eller liknande miljöer.
ex kaktusar o törelväxter med uppsvällda stammar o taggar istället för blad för att spara vatten i torra klimat. form visar > ej släkt

ex
haj o delfin = spolformad= simmar snabb men organ ej lika

ex pungdjur liknar moderkaksdjur på andra kontinenter
pung i Australien. ex pung varg o pungflygekorre

Question 35

divergent evolution

Answer 35

nära släkt utvecklar olika egenskaper ex skogsmus o capybaran

Question 36

speciella djur på öar varför

Answer 36

rovdjur o annars dominerande djur saknas> mindre konkurrens

ex Galapagosöarna o darwinfinkar som utvecklats o specialiserats på de olika öarna för olika föda ser man på näbb