evolutionens mekanismer Flashcards
nuvarande forskning
bygger på darwins teori med förbättringar
neodarwinismen
nutida bild
pågår hela tiden anpassning till miljön genom selektion, det naturliga urvalet o nya arter genom delar av population isoleras
population
gruppa av djur eller organismer av viss art
selektion
urval samma betydelse som naturligt urval
naturligt urval
process> bäst anpassade egenskaper för överlevnad o reproduktion förs över till avkomma
syfte
saknar mål etik o moral
individ som överlever o reproducera bäst i miljö > egenskaper sprids till avkomma o ökar i populationen.
pussel> organismer anpassas att utnytja allt i miljön
ex tetrapoder > land o senare avkomma > vatten
väl anpassad = inge selektionstryck = stannar som de är.
beroende av miljö som ofta förändras > evolution
vissa påverkas eja av miljö ex nilkrokodil
anpassning till miljön viktigaste faktorer
nya alleler via mutation variation i ärftliga egenskaper i population
produktion av större mängd avkomma än kan överleva
naturligt urval o selektion där de som överlever o reproducerar har störst möjlighet att föra alleller vidare
genetisk variation
mutationer pga strålining kemikalier virusinfektioner eller slump. oftast > handikapp ibland > fördel.
visa genotyper bättre i vissa miljöer
genotyp
samling av alleller
björkmätare fjäril
ljusa o mörka i england mot ljusa björkar eller sotiga björkar. fler vita sen industri o fler mörka o sen ljusa igen efter mindre sot
naturlga urvalet
individ konkurrerar om livsutrymme i sin miljö.
handlar om kamp om tillvaron > överleva o avkomma
gynnade egenskaper = bättre kamp om tillvaron
urval= bra egenskaper förs vidare till nästa generation
om individ överlever utan ungar > gen förs ej vidare > ingen evolution
oftast bäst egenskaper överlever men slump > dör ändå
kräver lång tid för variation ingen större skillnad genetiskt mot oss o stenåldersmänniskan eller mamma o barn
när gynnar selektion
nu och vår miljö nu. ingen livsform perfekt måste bara överleva. vissa egenskaper bättre andra miljöer. alla ej i rätt miljö för att använda den egenskapen
stabiliserat urval
miljön = stabil blir populations egenskaper stabila utan större förändring “ medelegenskaper” mest gynnar för överlevnad
ex foster
litet = svårt att överleva
stort = svårt för mamma o kan dö både mamma o barn
mellan = lagom stort bäst för överlevnad
riktat urval
egenskap utan betydelse kan blir betydelsefull o miljön ändras o få stor betydelse för populations överlevnad
ej medelegenskaper som viktiga utan speciella som alla kanske ej har tidigare ogynnsamma ny gynnsamma o sprids ej björkmätare o resistenta bakterier
ögat kommit via evolution rimligt
ja då varje steg gett bättre o bättre förutsättningar för överlevnad
ögat eller seendets 4 stadier
1
ljuskännsliga celler runt hela kroppen kan avgöra om ljust eller mörk. ex daggmaskar vill va i jord ej sol
2
gropögan= ljuskänsliga celler i en grop i huden. avgör var ljus kommer ifrån o hastiga skuggor mot en ev rovdjur. ej bildseende även o de har lins dvs skyddande hinna
3.
enkelt linsförseddan ögon av kameratyp, dåligt bildseende ex kammusslor runt skalöppningen
4.
enkla fasettögon o kameraögon med oskarpt bildseende. hålkamera = ögonglob med litet hål ist för lins ex pärlbåtsbläckfisken
5.
skarpa kamera o fasett/ komplexögon fasset hos insekter o kräft o kamera hos ryggrad o spindlar
krav för effektivt synsinne
arten gynnas av det, ljuskänsliga celler o nervsystem som bearbetar informationen till djuret
växelverkan vid syn
genetiska förutsättningar för god syn i rätt miljö individ med god syn > avkomma o mer god syn
miljö ej kräver god syn ex grottor > förkrympta ögon eller inga ögon
ögon gemensamt ursprung
de med bilateralsymmetri samma kemiska mekanism ljusuppfattnig o nervsignal ev gemensam startgen pax6 som påbörjar öga utveckling. utan gen = inga ögon men där finns skillnader
skillnad i ögon
ryggradsdjur annan typ av ljukännsliga celler
bläckfisk kameraögon o insekter fasset= samma ljusreceptorer
ryggrad = vävnad från nervvävnad, felvända ( gått snabbt) bläckfiskar = vävnad från hud, rättvända
olika ögon hos ryggradsdjur
selektionstryck på olika sätt
nattaktiva= mer ljuskännsliga än färgseende
rovlevande= långt håll o avståndsbestämmelse till byte= tätt så synfält korsar = djupseende
byte= brett synfält o ögon brett isär
splittrande urval
två skilda egenskaper klarar sig lika bra i det naturliga urvalet, ex huggorm.
svart> tar upp mer värme från solen mer aktiv höst o vår men synliga
brun med sicksack> mer kamouflerad
båda har fördelar
klarar sig i olika miljöer o mer separation > nya arter från en stamform
samevolution
olika arter påverkar varandra i det naturliga urvalet
ex
bytes o rovdjur oxå del av miljön. bättre jägare eller snabbare o mer uppmärksamma> överlever. evolveras rovdjur måste bytesdjur också utvecklas.
blommor o pollinerare
ibland bra för båda parter ibland liv o död.
ibland flugblomster o bedrägerier o raffinerade parasiter
sexuellt urval
urval när hane/ hona ofta hona väljer partner efter utseende
konsekvens
honor väljer extrema hanar
stor o färgglad hane > lättare byte ev. men kanske bra alleler då han överleve trots yttre.
eller kamp om hona där vinnare parar sig. eller kamp mellan spermier inom hona ex valar.
könlig fortplantning
nya genkombinationer, energikrävande men fördelar större än nackdelar. gynnsamma mutationer kan sprida sig snabbt.
nack: parningsbeteende eller pollineringsmekanism spermier o pollen = stor mängd
bra kombinationer kan brytas upp
gynnar egenskaper som ger framgång i valet av partner ex storlek o färg. > sex urval
slumpmässiga urval
flaskhalseffekten
genetisk drift
flaskhalseffekten
slumpmässig urval där populationen minskar kraftigt i storlek pga plötslig händelse
plötslig förändringi genuppsättning hos population utan miljöns påverkan.
liten population> mindre genvariation.
orsak av katastrof ex sjukdom eller väderförhållanden eller liten grupp flyttar
genetisk drift
slumpmässigt urval, individer skiljs från övriga men inte för de har bäst överlevnadsegenskaper.
slumpen gör att vissa alleler minskar eller försvinner o genomsnittlig genom skiftar utan selektion.
ex fåglar i europa har anorlunda utseende på kanarieöarna ex domherre. skiljer sig från släkt på fastland o öar.
artbildning
populationer skiljs åt antingen genom fysiska hinder eller att hane o hona inte längre passar ihop.
isolering> fler olikheter > tillslut kan de ej para sig > art
art definition
population där individer kan få fertil avkomma med varandra ( gäller ej utdöda arter)
barriärer mellan arter
anatomiska: parningsorgan passar ej ex blåval o hamster
beteendemässiga: olika parningsbeteende på olika årstider
fysiologiska: spermie o ägg passar ej
genetiska: genom skiljer sig så avkomma kan bli steril
artbildning geografisk isolering
art delas upp av ex berg eller flod eller klimatförändring. klimat olika på de två olika ställena o utveckling sker på två olika håll
ex uppdelning av fåglar under istid, två typer av näktergal.
artbildning utan geografisk isolering
grupp får olika vanor o gillar olika ställen eller jappar på olika tid.
konvergent evolution
obesläktade organismer utvecklar liknande egenskaper i samma eller liknande miljöer.
ex kaktusar o törelväxter med uppsvällda stammar o taggar istället för blad för att spara vatten i torra klimat. form visar > ej släkt
ex
haj o delfin = spolformad= simmar snabb men organ ej lika
ex pungdjur liknar moderkaksdjur på andra kontinenter
pung i Australien. ex pung varg o pungflygekorre
divergent evolution
nära släkt utvecklar olika egenskaper ex skogsmus o capybaran
speciella djur på öar varför
rovdjur o annars dominerande djur saknas> mindre konkurrens
ex Galapagosöarna o darwinfinkar som utvecklats o specialiserats på de olika öarna för olika föda ser man på näbb
