problemlösning och resonerande

Question 1

Vad innebär ett väldefinierat problem?

Answer 1

då det finns ett korrekt svar och finns en procedur som kan leda till korrekta svaret

Question 2

Vad innebär ett svårdefinierat problem?

Answer 2

ett problem där det finns flera möjliga lösningar och är oklart hur man tar sig dit.

Question 3

Vad ansåg gestaltpsykologerna att problemlösning handlar om?

Answer 3

Perception:
Hur man ser på problemet kommer avgöra hur man kommer lösa problemet

Lösningen involverar omorganisering eller omstrukturering av problemrepresentation Problemet är felaktig representation då lösningen inte är uppenbar
Lyckas vi se det ur en annan vinkel så får vi plötsliga insikter

Question 4

varför är det svårt att lösa problem (enligt gestaltpsykologerna)?

Answer 4

Fixering:
Tenderar att fastna eller fokusera på vissa delar av ett problem som förhindrar lösning

Funktionell fixering:
Att det är svårt att tänka på alternativa lösningar
ex: Ett objekt används bara till det som det vanligtvis används till

Förförståelse/mentala set:
En situtaion genererar ett visst mindset
Vi förväntar oss olika saker i olika situationer och följer regler kring det
men i lösning där vi behöver gå utanför det kan det bli svårt att inte följa oskrivna reglerna

Question 5

Vad innebär informationsprocessande?

Answer 5

Teorin av newell och simon konceptualiserade problemlösning som ett sökande där alla steg på vägen är relevanta.

Question 6

Vilka är stegen i informationsprocessande teorin?

Answer 6

Initialt tillstånd- början av problemet
Deltillstånd - tillstånd efter varje steg till lösningen
Måltillstånd - lösningen
Problemrymd - initialt tillstånd, måltillstånd och alla möjliga deltillstånd utgör problemrymden
Operatorer - handlingar/regler som tar problemet från ett tillstånd till nästa

Question 7

vad är problemrymden?

Answer 7

Där vi söker efter en lösning.
Vi kan dock inte föreställa oss hela problemrymden.

Question 8

Varför kan vi inte föreställa oss hela problemrymden?

Answer 8

Pga begränsat arbetsminne kan vi inte visualisera oss hela vägen fram till problemet

Svårt att komma i mål med hela problemet med en mental stimulering

Question 9

Hur kringgår människan att inte kunna visualisera hela problemrymden?

Answer 9

Genom medel-mål analys kan vi närma oss problemet: sätt delmål som minskar avstånd mellan slutmål och initial startpunkt

Vi använder kognitiva genvägar - heuristiker
Ex: För att röra oss framåt och inte gå tillbaka till ett tidigare stadie i problemlösningen

Question 10

vad är repeat-state avoidance?

Answer 10

att man fortsätter på valda vägen i lösningen och vill då inte gå tillbaka.

Question 11

Vad är en problemformulering?

Answer 11

Innehåller info om lämpliga sätt att representera problemet

Question 12

hur används analogier för problemformulering?

Answer 12

analogier gör det lättare att lösa problem om vi tidigare stött på problem med liknande struktur.

Question 13

Hur ser upplägget för problemlösning genom analogier ut?

Answer 13

1. Notera - analogin mellan käll- och målproblem
   
   2. Mappa - relevanta data av problemet till varandra
   3. Applicera mappning för att generera en lösning till målproblemet

Question 14

Vad är skillnaden mellan en exprets problemlösning och en novis?

Answer 14

Noviser tenderar att gruppera problem utefter hur aspekter ser ut medan experter tenderar att gruppera problem efter grundläggande principer.

Experter tenderar att lägga mer tid i början av problemet, de lägger mer tid på att mappa och notera. En novis vill börja direkt med lösningen.

Question 15

Vad är ett resonemang?

Answer 15

den kognitiva process som involveras när människor drar slutsatser som sträcker sig bortom den tillgängliga informationen

Question 16

Vad är ett induktivt resonemang?

Answer 16

Drar en trolig slutsats utifrån mängd bevis

* Vanlig i forskning på bedömning och beslutsfattande

Question 17

Vad är ett deduktivt resonemang?

Answer 17

Då vi drar en logisk slutsats utifrån en rad premisser

Den enklaste formen av deduktiv resonemang involverar så kallade syllogismer

Question 18

Vad är en syllogism?

Answer 18

En grundläggande form av deduktiva resonemang, som består av 2 premisser.

Question 19

Vad är de 3 principerna för syllogism?

Answer 19

1. Om premisserna är sanna och slutsatsen valid så är slutsatsen sann
   
   2. Syllogismens validitet bestäms enbart av formen
   3. För att en syllogism ska vara valid måste slutsatsen hålla för alla möjliga fall

Question 20

På vilket sätt motsägs syllogism i deduktiva resonemang?

Answer 20

Människors deduktiva resonemang styr inte av logikens lagar.
Det finns två exempel på detta: 1. belief bias. 2. omvänd implikation

Question 21

Vad är belief bias?

Answer 21

Bedömningen av hur trovärdig en slutsats är baseras ofta inte på logiken i resonemangen bakom utan på hur väl slutsatsen passa in i bedömarens “världsbild”

Question 22

Vad är en omvänd implikation?

Answer 22

Om det de facto är så att X innebär Y, då tenderar många att även tro att Y innebär X

Question 23

Vad är conditional syllogism?

Answer 23

en syllogism som likt kategoriskt syllogism har två premisser och en slutsats men första premissen har formen: om…så

Question 23

Vad är Modus ponens?

Answer 23

(Tillvägagångssätt för Bekräftelse)
Detta är när en person drar en slutsats från två påståenden: om påstående A är sant, och om A implicerar B, då måste B också vara sant.

Question 24

Vad är modus tollens?

Answer 24

(Tillvägagångssätt för Förnekelse)
Detta är när en person drar en slutsats genom att förneka en följd från två påståenden: om påstående A implicerar B, och B är falskt, då måste A också vara falskt.

Question 25

Vad är skillnaden mellan confirmation bias och belief bias?

Answer 25

Belief bias handlar om hur vi utvärderar hur välgrundad/logisk en slutsats är. Om slutsatsen är trovärdig (dvs förenlig med ens världsbild) då antas den välgrundad/logisk men om den inte verkar trovärdig då antas den inte heller vara välgrundad/logisk.

Confirmation bias rör hur vi söker och utvärderar information. På så består den egentligen av två processer:
1. Målet med informationssök är att hitta information som stödjer, snarare än motbevisar, det vi tror på.
2. Vi lägger större tyngd vid sådan information som stödjer det vi tror på än sådan information som talar emot det vi tror på