pr dugga Flashcards
Ackusatoriska principen
innebär att det vid sidan av domstolen finns ett särskilt organ som anklagar den misstänkte genom att väcka åtal mot denna och utföra talan mot denna.
- Domstolen leder förhandlingen
Betalningsföreläggande
Ett krav om att fullgöra betalning som underlättar för en exekutionstitel. Beslutas av domstol. (Lag om betalningsföreläggande 1 §)
Bevisfaktum
Indirekt/medelbart relevant omständighet. bevisfaktum har betydelse som bevis för ett rättsfaktum. H4 s 13f
Bevisföring (fri)
- Principen om fri bevisföring = det råder inte någon begränsning när det gäller vilken bevisning som får läggas fram i en rättegång.
- RB 35:1 - allt som förekommit vid HF ingår i processmaterialet.
- Är obligatorisk regel - innebär att rätten inte får bortse från bevisning som lagts fram och som inte avvisats.
- Bevismedel
- Bevismedel = möjliggör för rätten att ta del av relevanta bevisfakta, hjälpfakta, erfarenhetssatser eller rättsfakta.
o Bevismedlen behandlas i RB 36-40 kap
o Personella (RB kap 36-37
o Reella RB kap 38-9
o Vittnesbevisning - bevismedlet är förhöret med vittnet
H4 s 22
Typer av bevis. Skriftliga, vittnesmål, partsförhör och sakkunnigutlåtanden ex. (5 s. 108 ff)
Bevisomedelbarhetsprincipen
kommer till uttryck i RB 35:8, bevis ska, då HF hålls, upptagas vid denna.
o “upptagas bevis” = snävare betydelse än lägga fram bevisning. Tex vittnesbevisning som läggs fram genom förhör.
* Bevisomedelbarhet - att bevisningen tas upp direkt vid ett sammanträde
- För bevisning - rätten får endast grunda domen på det processmaterial som lagts fram vid HF och de slutsatser rätten drar därav.
Bevisprövning (fri)
o Fri bevisprövning - i princip ingen begränsning när det gäller bevismedel som får användas (fri bevisföring) och domaren är vid bevisvärderingen inte bunden av några legala regler (fri bevisvärdering).
* I svensk rätt - fri bevisföring och fri bevisvärdering
* RB 35:1 - rätten ska efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.
o Både fri bevisföring och fri bevisvärdering anses ha slagits fast genom regeln.
H4 s 26
Bevistema
- I sin stämningsansökan anger käranden bevistemat = uppgift om vad som ska styrkas med varje bevis (RB 42:2 st 1 p3 och 45:4 st 1 p4)
o Bevistemat ska ge information om vad som ska bevisas genom det åberopade beviset.
o Tex bevistemat att intyg från dyslexiexpert åberopas för att bevisa lässvårigheter.
Bevisupptagning
- Bevisning under rättegången:
1. Under bevisupptagningen läggs bevisningen fram och rätten får möjlighet att ta del av bevisningen, tex vittnesförhör mm. (RB 48:3, 46:6 st 2) - Bevisupptagningen - del av HF
o Förhör med olika personer, tex kärande, målsägande, vittne
H4 s16f
Bevisuppgift
parterna ska uppge de bevis som åberopas (bevisuppgift) och vad som ska styrkas med varje bevis (bevistema)
H4 s 55
bevisvärdering (fri)
- Bevisvärdering - intellektuell verksamhet, rätten drar slutsatser från bevisen rörande frågan om de rättsfakta som åberopats föreligger eller ej.
- domaren är vid bevisvärderingen inte bunden av några legala regler (fri bevisvärdering).
- Devolutiva/icke devolutiva rättsmedel OBS dubbelk
Devolutiva rättsmedel. Prövning görs om i en högre instans - ett överklagande. Icke devolutiva rättsmedel används för att få till en grundligare prövning av ett summariskt bedömande
Dispositionsprincipen
Rätten får/ska endast utföra processhandling efter parternas yrkanden. (1 s. 61)
o Regler som ger uttryck för att rätten ska eller får företa viss processhandling endast på yrkande av part/parterna.
Domskäl
Domskälen är rättens motivering för domslutet (RB 17:7 st 1 p5 och 30:5 st 1 p 5)
Domslut
- Rättens slutliga avgörande. RB 30:1
–> svar på yrkandena
Dispositiv regel
Dispositiv = en part får företa en processhandling
En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas.
Exklusiva bevis
- Den fria bevisföringen kan inskränkas genom regler om att visst bevis är exklusivt - annan bevisning inte får föras för existensen av ett rättsfaktum (RB 35:1 st 2)
o I regel utgörs beviset av en skriftlig handling vars utfärdande utgör relevant rättsfaktum i målet.
Exekutionstitel
Underlag, ofta en dom, för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verkställa t ex en utmätning. (1 s. 23)
- Möjliggör verkställighet
Fakultativ regel
- Handlingsregel för rätten = kan föreskriva att rätten ska företa viss processhandling, eller får, äger eller må besluta något. (tex RB 50:26,28)
- Får karaktär = fakultativa
- Fakultativa innebär inte att rätten får handla efter eget behag
Förenklade tvistemål
o Dispositiva tvistemål där det man tvistar om uppenbart inte är värt mer än ett halv (pris)basbelopp (RB 1:3 d)
Förhandlingsprincipen
- Förhandlingsprincipen = den verksamhet som parterna kan utöva av egen drift.
o Regler om parternas processhandlingar, oavsett om dessa är bindande för rätten eller endast kan få en påverkanseffekt.
o I den mån parterna är verksamma i processen kan denna sägas ha karaktär av en “förhandling” mellan parterna inför en opartisk domare.
o Även fall då en part inte kan binda rätten med sina processhandlingar.
H1 s 72ff
Domstolen ska i möjligaste mån låta parterna sköta sig själva. (1 s. 74)
Förlikning
Där parterna har haft kontakt före domstolsprocessen och förhandlat med varandra för att lösa tvisten genom frivillig uppgörelse
Grund
Materiella rättsfakta som käranden ska åberopa redan i stämningsansökningen = grunden för käromålet (RB 42:2 st 1 p2)
* I brottmål är grunden för åtalet den brottsliga gärningen (RB 45:4 st 1 p3)
Handräckning
Syftar till att klarlägga om en exekutionstitel kan ges på sökandens begäran
Handräckning är en rättslig åtgärd som en borgenär kan använda sig av för att få en gäldenär att fullgöra ett åtagande som inte innebär betalning
- Vanlig – Avser andra anspråk än pengar
- Särskild – avser återställande av olovlig besittningsrubbning
Hjälpfakta
Hjälpfaktum = en omständighet som endast förstärker eller försvagar ett bevisfaktums bevisvärde, men som inte har någon direkt betydelse för ett bevistema, dvs hjälpfakta påverkar det bevisvärde som ett bevisfaktum har för bevistemat.
Indispositivt tvistemål
Tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Äktenskapsskillnad ex.
- I indispositiva mål
- Rätten kan i viss mån grunda domen på rättsfakta som inte åberopats (RB 17:3 p2),
- Inhämta bevisning självmant (RB 35:6)
- Medgivanden/erkännanden är inte bindande (RB 35:3 st 2)
- Parts utevaro leder inte till tredskodom (RB 44:3)
- Inte lämpligt med dispositionsprincipen i indispositiva mål
- Men dock inte ex officio i större utsträckning än nödvändigt, tex inte mål om äktenskapsskillnad utan stämning.
Instansordningen
- Den funktionella behörigheten relaterar med instansordningen.
* Underrätter och överrätter
o TR är underrätt, HovR är överrätt i förhållande till TR
o HD är överrätt till Hovrätt.
* Ett mål ska anhängiggöras vid TR som är första instans. Kan dock få målet överprövat genom att överklaga till andra instans (HovR) och tredje instans (HD)
Klagande/motpart
Klagande = Den som överklagar en dom. Motpart = part som inte överklagar (Hovrätt och HD s. 17)
ev
Motpart = vardera part betecknas som varandras motpart.
Koncentrationsprincipen
koncentrationsprincipen - HF ska genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang (RB 43:11, 46:11)
Kontradiktionsprincipen
- Kontradiktoriskt förfarande - två parter mot varandra, där båda parter är verksamma i rättegången
kontradiktoriska principen = ingen får dömas ohörd.
- Kontraditionsprincipen sammanfattad fras = den andra parten ska också höras.
o Förfarandet präglas av att minst två parter står mot varandra och de tillåts att ta del av varandras yrkanden, grunder, bevisning, argumentation och även bemöta. - Måste få tillräckligt med tid att kunna bemöta den andra.
Laga kraft
När allmänt rättsmedel inte längre kan användas mot ett avgörande sägs detta
ha vunnit laga kraft
När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft.
När en dom kan verkställas utan att längre kunna överklagas. När en dom inte längre kan överklagas eller omprövas med allmänna rättsmedel. Men särskilda rättsmedel möjligt (2 s. 19)
Lagfaren domare
Juristutbildad domare
Legalitetsprincipen
- Legalitetsprincipen präglar processen när rättegångens faser regleras av lag.
o Obligatoriska och tvingande regler - Lagstiftaren kan även överlämna - delegera - bestämmandet till parterna och rätten. = delegationsprincipen.
o Fakultativa och tillåtande regler innebär delegation till rätten/part/parter. - Legalitetsprincipen: Bidrar till förutsebarhet och rättssäkerhet…
- Inget straff utan lag
Lekmannadomare
- Lekmannadomare = alla domare som inte behöver vara juridiskt utbildade
S 117 H1
Tex nämndemän
Materiell processledning
Rätten får ibland vara självständigt verksam på områden där dispositionsprincipen är tillämplig
* Dispositiva - endast döma över rättsfakta som part åberopat som stöd för sin talan (RB 17:3 p2)
* Om det är oklart att det parten nämner är en omständighet som åberopas som rättsfaktum, bör rättens ordförande i regel fråga denna om den vill grunda sin talan på faktumet.
o Svaret blir rätten bunden av. Om den ej vill det = inget rättsfaktum, får ej grunda domen.
o Frågan dock leda till att parten justerar sitt åberopande!
o Uttalandet kan påverka utgången av målet.
o Domarens materiella processledning minskar olägenheter av att part inte förstår hur denna på bästa sätt bör utnyttja sin dispositionsrätt över vad som bör vara processmaterial.
Beteckningen på den uppgift en domstol har att vägleda parterna för att få ett mål eller ärende i sådant skick att det går att antingen avvisa eller avgöra. Domarens frågerätt RB 43:4 2st + RB 46:4
Muntlighetsprincipen
Muntlighetsprincipen = (RB 43:5, 46:5) innebär att det under HF råder ett uppläsningsförbud.
o Parterna får dock ge in eller läsa upp skriftliga inlagor osv om rätten anser att det skulle underlätta förståelsen
Notoriska fakta
- Notorisk omständighet - innebär att det inte behövs någon bevisning, rätten får grunda sin dom på omständigheten även om den inte nämnts vid HF. RB 35:2
Objektivitetsprincipen
gäller objektivitetsprincipen i förundersökningsledarens verksamhet = ska söka efter, ta till vara och beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som nackdel (RB 20:2 st 3, RB 23:4)
* RB 45:3 a - objektivitetsprincipen gäller även under HF
Obligatorisk regel
Handlingsregel för rätten, * Ska karaktär = obligatoriska (gäller även förbud, tex rätten får inte)
Officialfakta
Officialfaktum = ett indispositivt moment i ett dispositivt mål
Omständighet som rätten kan ha anledning att beakta ex officio
Officialprincipen
Officialprincipen = reglerna om att rätten ska eller får vara självständigt verksamma i processen.
o Regler där rätten ex officio får införskaffa nytt processmaterial
o Regler om domstolens processledningsrätt och möjlighet att animera parterna att utvidga processmaterialet.
Omedelbarhetsprincipen
Omedelbarhetsprincipen = det är endast det som förekommit vid huvudförhandlingen som domen får grundas på och som utgör processmaterial (RB 17:2 st 1 p1)
H1 s 38-40
- Omedelbarhetsprincipen = domen ska grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen (RB 17:2, 30:2)
- För bevisning - rätten får endast grunda domen på det processmaterial som lagts fram vid HF och de slutsatser rätten drar därav.
Parternas likställdhet
- Principen om parternas likställdhet - innebär att parterna ska vara likställda i rättegången och att förfarandereglerna och tillämpningen av dessa inte gynnar den ene på den andres bekostnad. (härleds från art 6 EKMR)
Plenum
- Plenum = HD är domför med samtliga ledamöter (RB 3:5)
o Kan tillämpas om den mening som råder på avdelningen avviker från en rättsgrundsats/lagtolkning som tidigare tillämpats av HD eller om det är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet/frågan avgörs i plenum.
o Sällsynt.
Principen om det bästa bevismaterialet
- Principen om det bästa bevismaterialet = om en och samma kunskapskälla utan svårighet kan utnyttjas på flera olika sätt ska det bevismedel användas som medför den säkraste bevisningen.
o En del stadganden i RB präglas av detta.
o Tex hörsägenvittne och åsyna vittne
Processhandlingar
Processhandlingar = processubjektens verksamhet utgörs av processhandlingar/rättegångshandlingar (RB 14:11)
Handling som företas i en rättegång därmed är ett led i det processuella förfarandet. Ex. ställa en fråga till ett vittne (1 s. 39)
Principen om förhandlingsoffentlighet
Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Rättvis och offentlig förhandling
2:11 RF - en förhandling i domstol ska vara offentlig
Huvudförhandlingar ska vara offentliga i syfte att upprätthålla principen om en rättvis rättegång (1 s. 174)
Rättegångsfråga
Rättegångsfråga - processuell (karaktär) fråga (RB 42:20 st 1)
o Tex om viss person får höras som vittne, eller om svarandens utevaro ska leda till tredskodom.
Rättsfakta
- Direkt relevant omständighet = rättsfaktum
- I dispositiva mål - en domstol får endast grunda domen på de rättsfakta käranden/svaranden åberopat (RB 17:3 p2)
o Får dock beakta icke åberopade bevisfakta om de förts in i målet genom tex uttalanden av part eller vittne.
o Om part försummar åberopande av rättsfaktum, kan förlora målet pga processuella misstag. - Rättsfaktum = krävs att en omständighet har direkt betydelse för den rättsföljd som är knuten till en parts yrkande.
o Kan vara direkt rättsgrundande - tex ett lån i ett betalningsmål.
o Rättsupphävande - tex betalning
o Direkt rättsförändrande - tex amortering - Om en berättigande regel har flera rekvisit, utgör varje konkret motsvarighet till de skilda rekvisiten ett rättsgrundande rättsfaktum.
- Tillämpliga regler avgör rättsfakta
o Man kan läsa ut rättsfaktum från en regel.
o Kan vara lag, prejudikat eller annan rättskälla.
o I oreglerade fall, påstående om rättens innehåll är avgörande för vilka omständigheter som är rättsfakta.
o Två alternativa omständigheter kan svara mot ett enda rekvisit.
H1 s 40-46
Rättsfråga
Rättsfråga = motsats till sakfråga. Tex om brevets innehåll utgör en reklamation. Rättslig fråga som inte kan bli föremål för bevisning.
Rättsligt bedömande av framlagd fakta.
Rättsföljd
Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex.det straff som ska
dömas ut om ett visst brott har begåtts.
Vad som ska inträffa när det rättsfaktum som krävs enligt någon viss rättsregel föreligger. Ex: Skyldighet att betala dröjsmålsränta, eller fängelsedom.
Rättsinvändning
o Rättsinvändning - Invända att de omständigheter som käranden åberopar enl. gällande rätt inte kan läggas till grund för ett bifall av käromålet.
o Brottmål:
o Rättsinvändning - invända att den åtalade gärningen inte är brottslig
En invändning om att omständigheter som kärande åberopar kan inte läggas till grund för ett bifall. Köparen av vara har inte rätt till omleverans pga olägenhet för säljare (1 s. 45)
- Rättsmedel (allmänna/ordinära/särskilda)
Allmänna/ordinära rättsmedel = överklagande.
Särskilda rättsmedel = resning, återställande av försutten tid, domvilla. Särskilda rättsmedel kan ibland användas efter att dom fått laga kraft. (Hovrätt och HD avdelning 1 och 2)
Tillhandahålla vissa instrument som kan utnyttjas för omprövning av
domstolsavgöranden.
Mot flertalet domstolsavgöranden står rättsmedel tills buds utan annan
förutsättning än iakttagandet av en kort tidsfrist – dessa kallas allmänna (eller
ordinära) rättsmedel. När allmänt rättsmedel inte längre kan användas mot ett
avgörande sägs detta ha vunnit laga kraft.
Under strängt begränsade förutsättningar kan emellertid också lagakraftvunna
avgöranden angripas med rättsmedel – dessa benämns särskilda (eller
extraordinära) rättsmedel
de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft.
Sakfråga
Sakfråga = bevisfrågorna i ett mål. Tex fråga om svaranden till K skickat brev med vist innehåll. Kan bli föremål för bevisning, tex skriftligt bevis.
Fråga om faktiska omständigheter i ett mål. Sakfråga är temat för bevisning. Ex om ett brev har skickats med visst innehåll. (1 s. 47)
Sakinvändning
- Motpart kan göra sakinvändning mot rättsfaktum som andra parten åberopar.
o Sakinvändning = framställs i syfte att käromålet ska ogillas (RB 42:7 st 1 p3, grund för bestridandet).
o Tre typer av sakinvändningar:
o Rättsinvändning - Invända att de omständigheter som käranden åberopar enl. gällande rätt inte kan läggas till grund för ett bifall av käromålet.
o Förnekande - invända att den omständighet som åberopas av käranden inte existerar.
o Motfaktum - invända att det föreligger en tillkommande omständighet som medför att kärandens rättsfaktum inte har den rättsliga betydelse som den annars skulle haft.
* Se exempel på dessa s 45
o Brottmål:
o Rättsinvändning - invända att den åtalade gärningen inte är brottslig
o Förnekande - att hen inte begått gärningen
o Motfaktum - brott är preskriberat eller utförts i nödvärn.
H1 s 40-46
Separabilitetsdoktrinen
Innebär att det civilrättsliga avtalet och skiljeklausulen betraktas som två skilda avtal. Huvudavtalet och skiljeavtalet/skiljeklausulen. Det anses i Sverige att skiljeavtalet i regel är giltigt även om huvudavtalet är ogiltigt.
- Hindrar svaranden från att obstruera ett skiljeförfarande. Kan inte sätta stopp för ett skiljeförfarande genom att påstå att huvudkontraktet hävts eller är ogiltigt
(Heuman s 33)
Skiljeavtal
Part som har ingått ett skiljeavtal har avsagt sig rätt till domstolsprövning som följer av EKMR art 6. Får dock prövas av skiljemän.
Endast bindande mellan parterna, inte TM
Avtal om att tvist om förmögenhetsrättsligt avtal ska handläggas av skiljeman istället för domstol (Special s. 24)
Skiljeklausul
Innebär att parterna träffat avtal om att uppkommande tvister som omfattas av
skiljeklausulen inte får prövas av domstol utan att de ska prövas om skiljemän.
En klasul i ett avtal som ska behandlas annorlunda
Klausul i avtal som anger att eventuella tvister ska lösas genom skiljeförfarande (Skiljeavtal som ingår i annat avtal). (Special s. 24)
- Slutliga/icke slutliga beslut (el. “slutgiltiga”)
Ett sätt att avsluta handläggning av ett mål. Kan göras genom antingen slutligt beslut eller dom.
Slutligt beslut kan vara avskrivning efter förlikning eller avvisning av mål. Dessa kan i regel alltid överklagas.
Icke slutliga beslut meddelas under rättegången eller i samband med dom.
Icke slutliga beslut får också enligt huvudregeln överklagas, men endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut. (Hovrätt och HD s. 21)
Slutligt bevistema
- Slutligt bevistema = kan endast avse ett rättsfaktum
- Endast slutliga bevistema (rättsfakta) omfattas av reglerna om bevisbörda och beviskrav.
Specialdomstol
- Specialdomstolar - tex arbetsdomstolen - är organisatoriskt helt fristående från det allmänna domstolsväsendet. Utmärks av att de i regel är första och enda instans.
H1 s 134
Svaromål
Tvistemål = käromål och svaromål (RB 44:8 st , RB 42:7)
* Svarandens talan
inställning + grunder
Särskild domstol
- Vid sidan av de allmänna domstolarna
- Särskilda domstolar - tex mark och miljödomstolarna - ingår i organisatoriskt i en allmän domstol (TR eller HovR).
Särskild handräckning
Används när någon olovligen rubbat besittning till egendom. Handräckning kan meddelas utan att rätten tar ställning till materiella rätten, dvs vem som faktiskt äger föremålet som rubbats. (Special s. 76)
Särskild – avser återställande av olovlig besittningsrubbning.
Talan
- Talan = vardera part för sin talan.
- bland avses bara kärandens talan (RB 13:4)
- Tvistemål = käromål och svaromål (RB 44:8 st , RB 42:7)
- Brottmål = åtalet (RB 45:1,5) samt försvaret (inget särskilt ord)
- Ordet talan används i olika kontexter se s 48f
Mångtydigt och sträcker sig från en parts yrkande i snäv bemärkelse till all dennes verksamhet i processen. Ekelöf m.fl. menar att talan bör avse partens verksamhet i processen. (1 s. 48)
Vanlig handräckning
Sätt att kräva fullgörelse av annat än betalning. Avhysning ex. (Special s. 66)
Vanlig – Avser andra anspråk än pengar
Tvingande regel
Tvingande = en part måste rätta sig efter regeln/ett beslut av domstolen
o Tex RB 11:5 - part ska inställa sig personligen om rätten förordnar om detta
Lagregel som inte går att avtala bort.
Utslag
Utslag meddelas när svaranden vid handräckning eller betalningsföreläggande inte inom tidsfristen bestritt ansökan. (lag om betalningsföreläggande 42 §)
Ett utslag är ett beslut om att betala eller göra något. Ett utslag kan jämföras med en dom. Om någon anser att du exempelvis är skyldig hen pengar, kan hen ansöka om att få sitt krav fastställt hos oss i ett utslag.
Beslutet (utslaget) innebär att sökanden kan ansöka om KFM hjälp med att exempelvis få dig att lämna tillbaka någons möbler.
Yrkande
- Yrka något = att begära något.
o Enl. RB är yrkandet riktat till rätten!
o Yrkande = en parts begäran om att domstolen ska fatta ett visst avgörande.
o Processuella yrkanden = tex om uppskov eller anstånd
o Yrkanden om ett visst domslut = tex betala käranden 5000 kr. Kan göras av käranden och svaranden
- Återvinning (av utslag)
Ett sätt att bestrida en ansökan om handräckning eller betalningsföreläggande. (Special s. 74)
Efter att KFM har fattat ett beslut (utslag) måste du vända dig till domstolen för att ansöka om omprövning av vårt beslut (utslag). Det kallas för att ansöka om återvinning eller att överklaga. Vi meddelar sökanden att du invänder mot kravet eller en del av kravet.
- Överklaga särskilt
Undantag från regeln om att icke-slutliga beslut endast får överklagas vid dom.
- Överklagande
Begäran om omprövning i högre instans genom allmänna rättsmedel.
