Poststrukturalism Flashcards
Kritisk attityd?
Eftersom poststrukturalism har en kritisk attityd mot världspolitiken, höjer de frågor om ontologi (vad som finns i världen) och epistemologi (Hur vi kan studera världen). Viktigaste ontologiska frågan för studenter;
* Är staten den viktigaste aktören, eller är icke-statliga aktörer lika viktiga?
* Agerar staten som vi känner den idag inom samma termer som stater i det förflutna, eller är de historiska förändringarna så viktiga att vi behöver specifika teorier för andra tider och platser?
* Är stater kapabla att ändra deras syn på andra av fientlighet och rädsla för att samarbeta?
Poststrukturalism som en politisk filosofi
De fyra mest influerade koncepten inom poststrukturalism: diskurs, avkonstruktion, genealogi och intertextualitet.
1) Språket är viktigt hur vi förstår världen, är socialt för vi kan inte visa hur vi menar genom våra tankar. Michel Foucault definierar diskurs som ett språkligt system som skapar koncept och budskap. Poststrukturalister förstår språk som ett inte naturlig transmitter men utan som en producerande mening. Exempel, beskriva genocide så existerar en stark moralisk press på det internationella samhället att göra något. Dock existerar inte samma press om man använder ‘stam välfärd’.
2) Att se språk som en samling av koder menas att ord bara är logiska i relationer till andra ord. Ex: vi vet inte vad ‘häst’ menas med tills vi order är kopplat till andra ord såsom; djur, päls, snabb osv. Med andra ord så vet vi vad något är genom att jämföra ordet till något som inte är just det ordet; en häst är inte en människa, har fjärdar, inga ben, eller långsam. Vad som skiljer poststrukturalism mot strukturalism är att post ser tecken strukturer som instabil på grund av kopplingen mellan ord är aldrig given för alltid. Ex: häst som är ett djur men i många situationer ses djuret mer som en människa är ett riktigt djur såsom grid eller mask. Detta förklarar för oss att sättet vi beskrivet, event, platser, människor och stater är inte naturligt eller givna av saker dem själva. Jacques Derrida, teori av avkonstruktion, att språket är skapad av dikotomier, ex. mellan utvecklad och underutvecklad, modern och pre-modern osv. Dessa dikotomier är inte naturliga på grund av att varje fall är en superior till den andra. Det existerar en klar hierarki mellan dem.
3) Ytterligare ett koncept från Foucault, definierad som historien av det nutida [history of the present]. Ett huvudsakligt mål inom genealogi (Nietzsche) är att uppmärksamma politiken som är involverad i skapandet som göra så att historien ser ut på ett viss sätt. Genealogi början från någon tillfälligt ex. klimatförändringarna och frågar två frågor; Vilka politiska partier har format nutiden och vilka alternativa förståelser och diskurser har blivit marginaliserade och ofta glömda? En genealogi av klimatförändringarna kanske startar med att fråga vilka som är tillåtna att prata och göra beslut på sådana event såsom United Nations Climate Change Conference. Sedan frågar vilka konstruktioner av klimat och det globala ansvaret är dominanta, och hur dess konstruktioner är relaterade till tidigare diskurser. Genom att titta tillbaka till det förflutna ser vi alternativa sätt att konceptualisera mänskliga relationer med klimatet och få en ökad förståelse av diskursiv och materiella strukturer som stöttar nutiden.
4) Skapad av teoretikern Julia Kristeva. Menar att vi kan förstå den sociala världen som omfattad av texter på grund att texter formar en ‘intertext’, de är kopplade till texter som kom före dem. Intertextualitet menar att vissa saker är tagna för givet på grund av tidigare texter har visat poängen så många gånger att det inte finns ett behov att konstatera det igen. Exempel: om man läser NATOS dokument så nämns inte alls sovjetunionen så mycket. Detta är på grund att alla på den tiden visste att NATOS främsta mål var att hindra Sovjetunionen från att attacker medlemmar av NATO. Genom att arbeta med intertextualitet ska vi därför fråga oss själva vad en given text inte nämner, antingen för att det är redan taget för givet eller för att det är för farligt att säga det. Ingen text är en komplett reproduktion av en tidigare. Detta är viktigt inom världspolitiken för det underförstått faktan att förståelse ändras när texten är citerad av andra texter. Ex cartoons från danska tidningen, de är nu gjorda på så många sätt att man kan inte läsa dem på samma sätt som när de först var publicerade.
The inside-outside distinction
Poststrukturalister håller med realister att staten är det absolut centrala inom världspolitiken. R. B. J. Walker menar att staten är en visst sätt att organisera det politiska samhället.
Frågan om det politiska samhället är extremt viktigt till nationell såsom internationell politik på grund av att det berättar för oss varför former av regering som är satta är legitima, vem vi kan lita på, vem som vi har något gemensamt med, vem vi ska hjälpa om de är under attack, lider eller hungriga.
Walker menat att statssuveränitet är en division av världen i ett ‘inside’ staten (där det finns ordning, pålitlighet, lojalitet och framgång) och ett ‘outside’ (där det är konflikt, suspicion, själv-hjälp och anarki). Walker använder sedan av avkonstruktion för att visa att nationella-internationella distinktioner inte enkelt är en objektiv grund för hur den verkliga världen fungerar. Diktionen är begränsad av sättet som de två sidorna av dikotomin ger varandra; vi vet att det internationella är bara genom att veta vad det inte är, det nationella och tvärtom. Inside och outside är inte bara olika varandra utan är konstituerade som varandras motsatthet.
The strength of state sovereignty
Vi kan se den nationella-internationella dikotomin fungerar när stater väljer att inte lägga sig i andra stater som plågar deras egna befolkning, även fast ökad invokation av rätten att skydda på senaste åren. En av poststrukturalismens styrkor är att den visar hut statssuveränitet ofta är ifrågasätt och stöttad. ex; 9/11 attackerna och war of terror underminerade statssuveräniteten samtidigt som västerländska stater som dem genom lensen av statsbased territorialitet; amerikansk mark är attackerad och den talibanska regim i Afghanistan är skyldig.
Identity and foreign policy
Utländsk politik är skapad för att försvara staten (säkerhetspolitik), hjälpa den ekonomisk (ekonomisk politik) eller göra bra skillnader i världen (Utvecklingspolitik).
Poststrukturalister menar att utländsk politik litar på och producerar vissa förståelser av state. Den konstituerar identiteten genom konstruktionen av hot, fara och utmaningar. Det menas att det politiska av representation är extremt viktigt. (Michael J. Shapiro). Hur vi representerar andra påverkar representationen av oss själva, och dessa representation är baserad på den utländska politiken som vi väljer. (M. Shapiro 1988).
