Internationell tenta Flashcards
1
Q
Globalisering
A
En produkt av individers, organisationer och multinationella företags agerande. Det är en historisk process karaktäriserat av sociala, politiska och ekonomiska aktiviteter över nationella gränser.Globalisering kan bli definierad som en historisk process som involverar ett fundamentalt skift eller förvandling på skalan av mänsklig social organisering som länkar samman avlägsna samhällen och breddar maktrelationer över regioner och kontinenter.
2
Q
Internationalisering
A
Refererar till den ökade sammankopplingen mellan suveräna självständiga nationalstater.
3
Q
Internationell självständighet
A
Ömsesidigt beroende mellan suveräna stater där de påverkas av varandras ageranden.
4
Q
Tre främsta förvandlingarna inom världspolitiken kopplade till globalisering
A
Skiftet från internationell till global politik, liberalistisk världsordning till “post-western global ordning” och från mellanstatlig till global styrning.
1) Gick från att se om världspolitiken från ett statligt perspektiv till ett geocentriskt perspektiv. Den globala politiken är inte begränsad till territoriella gränser, utan beslut och agerande i en del av världen, påverkar samhällen i andra delar av världen. Lokal politik blir globaliserad och världspolitiken blir mer lokal. Studiet av global politik är mer än bara studier av konflikt och samarbete mellan stormakter, utan skiftet till geopolitik innefattar ett system av högt sammanlänkande och självständiga stormakter.
2) Globalisering är sammanlänkad med ett historiskt maktskifte från västvärlden till länder som tillhör det globala syd: Kina, Indien och Brasilien. Maktskiftet har undergrävts under flera årtioenden av västerländsk dominans av den globala ordningen och förvandling av det politiska och normativa grunderna av den liberala världsordningen. Om denna förvandling är fredlig eller konfliktfylld är det mest kritiska eller kontroversiella problemet i den nutida världspolitiken. Avgörande är om denna tid är definierad av stormaktskrig eller fortsatt ‘long peace’.
3) Världspolitiken är idag formad av en spridning av stora transöverskridande frågor med allt från klimatförändringar till migration. Dessa är direkt eller indirekt av produkt av globaliseringen och det systematiska självständigheten och de risker och brister som systemet skapar. I en sammanlänkad värld, måste därför stater engagera sig i omfattande multilaterala samarbeten för att nå nationella mål.
5
Q
Deterritorialization
A
Nära kopplad till globalisering. Det är en process där sociala, ekonomiska eller politiska aktiviteter är organiserad på globala eller transnationella nivåer där de blir avskild från deras lokala plats.
6
Q
Varför är global politik idag mer rätt beskrivet som kontroversiell global politik?
A
Därför att den är genomsyrad av tydliga ojämnlikheter av makt, information, möjligheter och förmågor.
7
Q
Globalistiska tolkningar av globalisering
A
Globalister är uppdelade i en liberal och transformalistisk riktning. Liberaler betonar de djupa hoten mot den liberala världsordningen och globalisering, samt de inneboende konsekvenserna detta medför för global säkerhet. Transformatister ser istället hoppfullt att krisen av liberala världsordningen och globaliseringen är kopplad med uppkomsten av det nya efter västerländska världsordningen tillsammans med en förnyad form av globalisering.
8
Q
Skeptiska tolkningar av globalisering
A
Globaliseringen är beroende av USA:s makt. När den amerikanska hegemonin blir undergrävd, likaså blir grunden av den efterkrigs liberala ordningen och den nyliberalistiska globaliseringen som den främjade. De menar att sådana kriser är oundvikliga då den reflekterar den historiska cykeln av uppkommandet och minskandet av stormakter och dess olika utveckling mellan länder kopplade till kapitalism.
9
Q
Vad är källan av den nuvarande globaliseringskrisen? Intar världen en period av avglobalisering?
A
Källan till globaliseringskrisen ligger på ökningen av nationalistisk populism, auktorism och stormaktsrivalitet. Slutet på globalisering är inte överhängande, men undergår stor förändring för att anpassa sig med de förändrade omständigheterna av maktskifte under 2000-talet.
10
Q
Liberal världsordning
A
Bygger på samarbete genom liberal institutionalism. Det är genom institutioner som stabilitet i världsordningen uppstår. Liberalismen betonar fred och samarbete. Denna liberala institutionalism utvecklades först efter första världskriget. Liberalismen menar att krig är inte av naturen och staten är viktiga aktörer men inte den främsta inom den världsliga politiska arenan. Det är individer, multinationella samarbeten, transnationella aktörer och internationella organisationer som är centrala aktörer av världspolitiken. De ser nationella intressen bortom de militära, och betonar vikten av ekonomisk, miljömässiga och teknologiska faktorer.
11
Q
Vad betyder global governance system?
A
Associerad med en omkonfigurering av makt och auktoritet av den nationella regeringen. Suveränitet behåller sina juridiska bidrag till stater, men är ökat delad mellan lokala, nationella, regionala och globala auktoriteter. Global governance brings together diverse actors to coordinate collective action at the level of the planet. The goal of global governance, roughly defined, is to provide global public goods, particularly peace and security, justice and mediation systems for conflict, functioning markets and unified standards for trade and industry.
12
Q
Hur påverkar global styrning suveräniteten och makten av stater?
A
Den suveräna makten och auktoriteten av nationella regeringar - berättigandet att styra inom deras egna territoriella gränser - blir omkonfigurerad eller förvandlad.
13
Q
Global politik
A
Global politik är en term som innefattar att politik inte är begränsad inom territoriella gränser.
14
Q
Geopolitik
A
Geopolitik är förstådd som ett system av sammanlänkande eller självständiga stormakter.
15
Q
Internationell politik
A
Internationell politik är studiet av konflikter och samarbete mellan stormakter eller stater.
16
Q
Vilka är de främsta komponenterna av internationell ordning?
A
Internationell ordning menas med reglerat utbyte mellan distinkta politiska enheter som erkänner varandra självständiga. De främsta komponenterna är:
1) Industrialisering: Två vågor av industrialisering, en på tidigt 1800-tal med fokus på bomull, kol och järn. Andra vågen med fokus på avancerade i kemikalier, medicin och elektronik. Dessa två främjade expansionen av världshandeln vilket gav nya möjligheter att samla makt. Främst till följd av den nära relationen mellan industrialisering i väst och avindustralisering på andra platser.
2) Den rationella staten: Refererar till sättet stater blev mer organiserade, mindre genom mellanmänskliga relationer och familjeband, utan mer av abstrakta byråkrater som statsförvaltningen och nationellt organiserad militär. Länder som Britannien anlitade indisk polis och trupper vilket medförde ökad kapacitet för europeiska stater, vilket i sin tur ledde behov av ökad statsinkomst vilken man löste genom ökad skatt. Och staten utvecklades sedan.
3) Imperialism: ‘Scramble of Africa’, vilket man såg att europeiska makter fick direkt kontroll över stora delar av Afrika. Imperialismen var djupt destruktivt.
Dessa komponenter tillsammans stärkte grunden för den internationella ordningen. Dimensionerna var djupt sammankopplade med den internationella processen, mest noterbart industralisationen med avindustraliseringen och rationella stater med imperialism.
17
Q
Vad var betydelsen av industrinationen till västerländskt ursprung?
A
Som exempel med Britannien och Indien: textil från indien var bannad eller höga skatter. Därför startade Britannien en industri av textil. De såg möjligheter i industrin och tog över den.
18
Q
Hur viktigt var ‘standard of civilization’ för skapandet av global ojämlikhet?
A
Är iden att människor runt om i världen kan bli rankade kulturellt eller/och enligt ras. Det blev en uppdelning mellan den civiliserade världen av vita västerländska, barbarians vilket är ljusa med urban högkultur och sedan vilda vilket var mörkhyade personer utan urban högkultur. Denna uppdelning formade basen för en internationell praxis, sådan som regler av krig. Under 1900-talet och 1900-talet var de privilegierade stridslystna, de i det civiliserade världen, de som hade rätt att styra och bestämma över det legitima våldet. Våld för den som levde utanför denna värld var utan lagliga begränsningar. Den var centralt för att visa hur västerländska makter integrerar med varandra. Att vara civiliserad medlem av det internationella samhället var inte bara att lyda under europeisk lag, utan att vara en emperisk makt.
19
Q
Vad var konsekvenserna av att minska planeten?
A
Minskningen av planeten skedde genom skapandet av ångskepp, järnvägar och telegraf. Vilket alla hade en stor effekt på handeln, även en internationalisering av kapital.
1) Järnvägar hade en effekt på den internationella ordning då de pressade stater att reglera tid och bidrog till uppkomsten av tidtabeller och tidzoner i Paris 1912.
2) Ångskepp ledde till ett globalt transportationssystem där västerländska stater importerade varor på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Nu var det möjligt att etablera massindustrier som var beroende av råvaror i andra länder som Indien och Egypten.
Kombinationen av järnvägar och ångskepp undergrävde arbetsfördelningen mellan den industriella kärnan och råvaruproducerade periferin. Denna tolkning undergrävde sedan den globala politiska ekonomin under 1800-talet.
3) Telegrafen hade stor påverkan på kommunikationen och således även internationella relationer. Allt från krig och diplomati till handel och konsumtion. Regeringar fick information om politiska och militära utvecklingar nästan i realtid, medan finansiärer och handlare hade snabbare åtkomst till information om priser och utveckling inom handeln. Dessa teknologier adderade nivåer av beroendeförhållanden och djupare utbyte av tjänster. Stor bidragande till den globala ekonomin och för första gågnen såg den mänskliga befolkningen sig själva som en ensam enhet.
20
Q
Varför uppkom IGO:s och INGO:s under artonhundratalet?
A
Teknologiska förändringar gav upphov för internationellt samarbete vilket resulterade i uppkomsten av IGO:s och INGO:s. De täckte en bredd av problemområden, från religion och politik till sport och klimatet.
INGO:s ökade även enligt ökandet av ojämlikheter inom industrialiseringen, och efter den första industriella depressionen. INGO:s pressade stater att stadga sig snabbare, och anta djupare processer av demokratisering.
21
Q
Vad har varit den främsta konsekvensen av global förvandling?
A
Minskandet av planeten genom ångskepp, järnväg och telegrafen. Dessa teknologier ökade det regulerade utbytet som utgör grunden för internationell ordning.
22
Q
Var Tyskland ansvariga för första världskriget?
A
Det existerar olika teorier om varför första världskriget startade: en av dessa är Tysklands aggression som motiverades av den internationella politikens behov av att vara en enväldig elite. .
23
Q
Varför tror du att versailleavtalet misslyckades att lösa problemen av den europeiska politiska instabiliteten från 1919 till 1939?
A
Tyskland var inte villig att backa ännu.
24
Q
Varför tror du atombomber släpptes över japan?
A
För att få Japan att kapitulera och därmed avsluta kriget, och detta endast genom kraften av atombomber. Men jag tror främst att det var USA som ville visa upp sin militära kraft. Även att tvinga Moskow i att främja amerikanska intressen i europa och Asien.
25
Hur blev kriget storskaligt?
Startade med skotten i Sarajevo där de ansåg att Serbien stod bakom attentatet, Tyskland var allierad med Serbien och stöttade dem vilket långsiktigt sedan bröt ut i ett globalt krig - första världskriget. Urartade sedan även genom att Tyskland anföll Sovjetunionen vilket förlängde kriget från kort och begränsat till storskaligt och barbarisk konfrontation som stridde för total vinst.
26
Hur gick avkoloniseringen till?
Startskottet var indiens och pakistans självständighet från storbritannien 1947. Avkolonisering är uppnådd självständighet genom skapandet av fri statsbildning i kolonin. Detta genom antingen fredliga revolutioner eller våldsamma frihetskrig.
Avkoloniseringen var nedgången för den europeiska makten. Processen av avkolonisering var relativt fredligt i många fall, men de ledde till revolution i länder som Angola.
27
Kalla kriget
Folk är inte överens om hur och varför kalla kriget startade och varför. Det kan antas grunda sig i öst-väst relationer, i vilket spänning och risken för direkt konfrontation ökade och avträdde. Kärnvapen var viktiga faktorer i kalla kriget, till vilken utsträckning deras utveckling hade en styrka i sig själv är en fråga av debatt. Överenskommelse om att begränsa och kontrollera kärnvapenarsenalet var en viktig roll inom usa-sovjet relationen. Många internationella kriser hände i vilket det var en risk för kärnvapenkrig.
28
Dimensioner av kalla kriget
Moskows relationer med östra europeiska allierade, PRC och revolutionerande styrkor i tredje världen var viktiga problem inom världspolitiken och nyckelfaktorer inom Sovjet-usa frågan. Efter andra världskriget ökade spänning mellan tidigare allierade.
29
Vad var det kalla kriget och varför slutade det så abrupt?
Kalla kriget var ett krig, strider på två kontinenter och över tre stora hav. Ett krig där Tyskland och Japan var under allierad kontroll, europa och asien lämnade i trasor och tidigare kolonier var i ett stadie av politisk tumult och två stater USA och USSR var i positioner av enorm styrka. En ny världsordning dominerad av supermakter. De hade enorma möjligheter och allierade var helt beroende av deras beskydd. Världsordningen karaktäriseras av bilateralism.
Faktorer till kalla kriget var:
djupt inkompatibilitet mellan sociala och ekonomiska system av öst och väst
Rädsla för USSR och USA:s oro av deras syfte
osäkerhet skapad av en pågående konkurrens om kärnvapen.
30
Vad är din förståelse kring ‘unipolar moment’?
Upplösningen av USSR formade forskningen om internationella relationer från en värld där det hade varit två balanserade makter - ett bipolärt system – till ett annat där det inte fanns någon balans alls, ett unipolärt system i vilket USA skulle forma internationell politik helt och hållet.
Detta ledde till frågor om hur stabil den nya internationella ordningen skulle vara? Hur länge har USA:s primacy hålla och vilken utländsk politik skulle USA ta an nu när de inte längre har en ensam fiende att strida mot?
USA fokuserade istället på ekonomiska problem. Och Clinton blev kritiserad över att inte ha någon stor strategi. Han var försiktiga i att diplomera amerikansk militär utomlands. Och “bristen på utländsk politik tillät USA att fokusera på den saken de verkar göra bäst: att ge fria tyglar till makten inom marknaden hemma medan sprida amerikan liberala värderingar utomlands.
31
Möter väst ett nytt ‘kalla kriget’ med Putins Ryssland?
Början med rysslands militära intervention i Georgien, som signalerade en ny start på ett nytt och farlig period i relationen. Mord på sökande journalister i Ryssland, målsatta avrättningar utanför Ryssland, lägga sig i internationella affärer utanför baltikum, användning av cyberwar, deras olika felaktiga informationskampanjer för att underminera väst och slutligen deras invadering i Ukraina efter 2013 alla påvisar en kris i relationen mellan Ryssland och väst.
Kalla kriget var i grunden en ideologisk krock mellan opponerande socioekonomiska system - en kommunistisk och en kapitalistisk, medan denna nya krock inte har något att göra med ideologi. Det är bara en sann maktkamp. Kalla kriget höll två sidor åtskilda. Denna nya har inte sådana gränser, vilket kan vara mer farligt. Kalla kriget existerade en gammal supermakt, då USSR inte längre existerar, därför är inte kalla kriget en passande term. Skulle inte säga att vi möter ett nytt kalla krig på grund av dessa ovanstående faktorer.
32
Är den europeiska unionen dömd att misslyckas?
Svårt att hantera den fria rörelsen av människor både inom och från utanför Europa. Ett kritiskt event efter den andra, är den svårt att tro att EU kommer eller kan komma ut oskadd.
33
Vad är den tredje världen och varför existerar den inte längre?
Tredje världen var ett politisk projekt som syftade till att skapa riktig självständighet från väst. Slutet på kalla kriget såg även slutet på tredje världen som ett projekt. De mindre utvecklade länderna fortsatte vara i svår skuld och fattigdom. I den nya globala syd finns det var förbittring över de mer maktfulla väst. Kollapsade idea i samband med kalla krigets kollaps, att iden av någon form av statlig-ledd utveckling gav en bättre sätt framåt än en marknad. De kunde gå med i den världsliga ekonomiska ordningen igen.
34
Går vi in mot ett nytt asiatiskt årtiode?
Asiens GDP kommer vara större än USA:s och Europas tillsammans. Kina, indien och Japan. Nya ekonomiska realiteter kommer tvinga väst att ge upp dess monopol av global makt. I framtiden kommer inte västerländska länder leda alla stora internationella institutioner som FN, världsbanken och IMF. Utan Kinas skapelse av asiatiska infrastruktur investeringsbanken, en multilateral utvecklingsbank är bara ett tecken på vad som kommer. Kina har redan börjat ta mer aktiv roll i globala affärer. Kinas viljan att ta en ledarroll inom globala problem som klimatförändringar visar deras tro att deras ekonomiska makt ger de rätt till internationell påverkan över en bredd av viktiga problem.
Men trots detta är den amerikanska dollarn den mest viktiga valuten i världen och de leder även på den akademiska biten. likaså har asiens ekonomiska ökning varit beroende på västerländska ekonomiska normer. Det finns ingen asiatisk modell. Det finns ingen asiatisk ordning, utan är mer uppdelad än sammanlänkad.
35
Varför invaderade George W. Bush Irak och vad var resultatet?
Olika teorier:
1) USA:s beroende av olja och dess önskan att bibehålla tillgång till olja i irak.
2) Medan andra menar att det var för att återskapa USA:s trovärdighet globalt efter Clintons år på makten, och
3) vissa menade att det var ärftligt problem – en effekt av gulfkriget 1991 när USA gick i krig mot irak men inte hade fått bort Saddam Hussein.
Oavsett orsak misslyckades kriget med att uppnå dess långsiktiga objektiv av att skapa en stabil och funktionell demokrati i Irak. Ledde till Arabvåren med instabiliteten som nu hotade hela mellanöstern och väst. Genom invarderingen så även skapades mellanöstern som en region, vilket det inte tidigare varit. Lämnade Iran som den mest dominanta makten i regionen och jihadi terrorismen mer befästa än någonsin. bin Laden menade senare att Bush hade varit guds gåva.
36
Modernt krig
Inte kontroll eller avskräckning, utan hot om massförstörelsevapen. Större vikt av teknologiskt försprång. Även asymmetrisk krigsföring, en obalans - en strid mellan parter som valt olika former att föra kriget. Istället från det konventionella sättet med jämbördiga parter. Inom Asymmetrin: irreguljär krigsföring, terrorism och informationskrigsföring (propaganda) roll. Men kan även gälla två konventionellt stridande parter som använder sig av tekniska system med kraftigt olika verkan.
37
Mjuk makt
Ett begrepp som beskriver förmågan att genom attraktionskraft ändra någons beslut, snarare än genom tvång, rå styrka eller ekonomisk ersättning.
38
Hård makt
Kan beskrivas som att använda ekonomiska eller militära medel för att påverka och få fram ett resultat.
39
Relationsmakt
och kapaciteten av politisk enhet att få sin vilja igenom på andra och motstå försök av andra att få deras makt igenom.
40
Institutionell makt
Makt att kontrollera agenda, besluta vad som besluts, och att exkludera de problem som hotar intressen av de mest maktfulla
41
Strukturell makt
Agerandet av institutioner och materiella och diskursiva förhållande för agerande.
42
Hur förklarar du ökningen av populism i väst?
1) Länkad till ökad ojämlikhet och stagnerande löner, allt länkad till globaliseringen av öppnandet av världsekonomin.
2) Andra ser den nya vågen av nya populister som uttryck av en legitim rädsla mellan vanliga medborgare av att tappa kontroll av gränser som är satta för att skydda deras land från utomstående. UK och USA var ‘swamped’ av oönskade utländska talar om oss mycket av en av nyckelfaktorerna som ökar växten av populistiska rörelser i väst. Men den ökade spänningen mellan Kina och USA, och ökad opposition i europa till den fria rörelsen av människor, pekar till en världs vilket den nuvarande ordningen är trodd att bli påverkad av ökad granskning från missnöjda grupper som känner att de inte har gynnats och förlorat mycket i denna väg mot globaliseringen. En ny ‘dis-order’ väntas att framkomma.
43
Hur mycket av hot antar populismen till liberalismen och den liberala ekonomiska ordningen?
Demokratier förlitar sig på maktdelningsprincipen, domstolar, lagstiftning och en fri och självständig media att kontrollera exekutiv makt. Sedan dessa institutioner stör friheten av populismen, utsätts de ofta för attacker. Den liberala ekonomiska ordningen är därför under hot om fler populistiska strömmar ökar. Detta då den liberala världsordningen idag är uppbyggd på institutioner som populistiska strömmar vill bli av med.
44
Har USA varit status quo eller en revisionistisk makt sedan slutet på kalla kriget?
Från det globala syds perspektiv har USA knappt varit status quo men har format systemet efter dess egen bild. Det var efter det kalla kriget på många sätt en stark revisionistisk makt t.ex. 1990 när de pushade för nya normer om invandring och för öppnandet av marknaden, samt för att bädda in vissa set av vad de såg som liberala värderingar inom internationella institutioner, och i tidigt 2000-tal i termer av deras försök att återskapa normer av förändring av regimer, användning av styrka och förhållandet av suveränitet generellt.
45
Revisionism
Revolution inte lösning, utan reformer.
46
Borde USA, Japan och Europa vara rädda för BRICS?
BRICS: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och sedan från 2010 Sydafrika. En sammanslutning av de fem största ekonomierna utanför OECD. Under tidigare år av 2000-talet höll de cirka 50% av den totala GDP. De var en tydlig del av tecknet av att någonting höll på att förändras genom diplomatisk aktivism av stora utvecklande länder.
Deras politik fokuserade på utspridningen av makt och uppkomsten av nya makter. Centrala poängen av dessa debatter var itne var världen var idag, utan i vilken riktningen den kommer gå i framtiden. De var viktiga, inte bara för deras snabba utveckling, utan även för förutsedda förändringarna som skulle förvandla den globala ekonomin och ändra balansen av den globala ekonomiska makten. Men inte längre nu när Kina gick ur BRICS.
47
Vad är kvar av BRICS utan Kina?
Återgått till deras roll som en sekundär eller stöttande aktör i dramat om global politik.
48
Maktdiffusion
Kan förstås på två olika sätt.
1) Ibland som ett skifte i balansen eller fördelningen av makt mellan och inom stater.
2) Ibland sedd som en bredare och mer komplex process i vilket olika grupper över världen blir ekonomiskt mer viktig och politisk mer mobiliserade.
49
Materialism och makt
Neorealister menar att ökade supermakter är viktigt på grund av att deras ökade materiella makt bryter maktbalansen och således resulterar i konflikt.
T.ex. neorealistiska antagandet om konflikten mellan USA och Kina är oundvikligt. Materiella tillvägagångssätt i samband med ökning av makter och global ordning berättar inte tillräckligt om potentiella vägar som leder till uppkomsten av stor konkurrensen av makt. Det som lämnas oförklarat är hur ett internationellt system förflyttas från ett spektrum från generell fördelning av makt, till en situation av multipolaritet, till ett system i vilket utländsk politik av stora stater är drivna av balansen av maktpolitik och logik.
50
Vilket är mer viktigt? Att mäta ändringar i den relativa makten av nationalstater i det uppkommande världen eller att förstå de underliggande processerna av social och ekonomisk förändring som tar plats inrikes
Materiell förståelse av makt ger en ineffektiv bas för att förstå status viktiga roll och igenkänning som faktorer i den utländska politiken av uppkomsten av makter. Att vara en stormakt är kopplat till materiell makt, även till legitimitet och auktoritet. Stabiliteten av maktförvandling kommer bli påverkad av anpassningen av nya stormakter. Marxism och kritisk politiska ekonomer menar att vi måste se underliggande strukturella förändringar i den globala kapitalismen snarare än världen av nationalstater.
51
Menas dagens uppkommande makter slutet på den tredje världen?
Nej, många av de uppkommande makterna har upplevt ekonomiska svagheter, social spänning och politisk instabilitet. Det globala systemet har blivit karaktäriserat av återkomsten av geopolitik, strukturell instabilitet och ojämlikhet av global kapitalism och påverkan av ny och och störande mönster av social och politisk mobilisering.
52
Förklara och utvärdera Clausewitz’s två treenighet.
Treenighet är uppgjort av tre olika faktorer, i vilket varje kan variera och skapa många olika möjliga kombinationer. Krig har tre dominerande tendenser: passion, slump och förnuft - i vilket kommer samman i varierande kombinationer.
1) Krig involverar alltid passion – i motiven för att strida och inom fientligheterna som inspirerar och upprätthåller dödandet i krig.
2) Krig är också en sfär av radikal möjlighet, ev ren slump. Allt kan hända. Alla de olika elementen som involverat militära operationer formar utkomsterna av krig och människors öden.
3) Slutligen involverar krig förnuft. Politiska ledare och militärer söker att uppnå objektiv genom krig. I att göra så rationaliserar de användandet av våld: de riktar till viss militär och politiska syftar. De rationaliserar krigföring enligt deras förnuft.
Han tror att krig består av varierande kombinationer av passion, slump och förnuft.
Den andra utvecklade treenigheten är: Associerar varje treenighet med en komponent av politisk enhet.
1) Passion – människor och deras känslor och tron om krig.
2) Slump – ligger de väpnade styrkorna.
3) Förnuftet – ledarskap och de politiska auktoriteterna som beslutar om krig och bestämmer dess mål samt generaler och militära ledare som översätter deras mål till verklighet.
Karaktärerna av de stridande personerna - passion, styrkorna - slump och möjligheter av dessa ledare att bestämma krigets riktning - förnuftet.
53
Vad är olikheterna mellan ett begränsad krig och ett totalt krig?
Begränsat krig är strid för mindre mål än politiskt existens, t.ex. ett krig över territorium eller tillgång till marknaden.
Total krig när en stad eller politisk enhet strider för dess existens.
Skillnaden mellan begränsad och total krig är kopplad till en annan distinktion mellan verkligt krig på ena handen och den sanna eller absoluta naturen av krig. Riktiga krig som historiskt har tagit plats har varit begränsade av vissa faktorer. Det sanna eller absoluta naturen av krig är mer upptrappade. Krig är i sin natur extrem, våldsam. Den medfödda tendenser av eskalerande krig är dämpad av människans begränsningar av användandet av våld.
54
På vilka sätt är krig en fortsättning av politiken?
Han menar att krig inte sätter stopp för politiken, våld är adderat till dessa relationer. En stat kan hota eller använda våld som en förhandlingsmetod, för att få en annan stat eller politisk enhet att göra vad de vill. Man använder bara tillräckligt med våld för att uppnå målet, för mer blir kontraproduktivt. I krig blir våld bara en del av det pågående politiska förbindelsen mellan stater och kombattanter.
Att skapa krig som ett instrument för att uppnå syften, kan politiken begränsa dess våld.
55
Vad är strategi? Vad är taktik?
Strategi är en plan att kriget ska uppnå ett politiskt syfte
taktiken är tekniker som väpnade styrkor använder för att vinna strider.
56
Hur formar krig och väpnade styrkor utvecklingen av den moderna staten?
Moderna stater hävdar monopol av legitimt våld inom deras territorium.
57
Vad är relationen mellan nationalism och krig?
Nationalism och krug hade en symbolisk relation där nationalism motiverade många personer att gå i krig, medan krig ökade den nationalistiska känslor.
Nationell socialism i Tyskland legitimerade krigsförsök och inspirerande människor att delta. Erfarenheterna och offrande av krig skulle binda samman människor, stater och väpnade styrkor, om det var lett av en politisk ledare.
58
Förklara skillnaden mellan nationell-internationell och global dimension av krig? Hur är nationell-internationell och globala dimensionen av krig sammanlänkande?
Internationellt krig är ett krig mellan två eller flera suveräna stater.
Inbördeskrig är inom en suverän stat, men i praktiken involverar flera olika internationella aktörer.
Krig leder till en global cirkulation av människor, varor och ideer. Sammanlänkar kombattanternas samhälle, genom krig så formar olika konfliktpartier varandra. Därför kan krig forma världspolitiken som helhet och ha långsiktiga konsekvenser.
59
Förklara hur mönster av krigföring skiljer sig i globala syd och nord?
Krig och samhälle är nära sammanlänkad inom både den globala syd och nord. Väst utbildade allierade länder militärt och försedde med militära vapen. Hittade nya sätt att påtvinga politik
60
Varför är säkerhet ett ‘contested concept’?
Det finns en konsensus som menar att frihet från hot till kärnvärden men det finns stora meningsskiljaktigheter om det främsta av utredning borde vara om individen, nationella, internationella eller globala säkerheten.
Under stor del av kalla kriget dominerade tanken om nationell säkerhet, vilket var stort definierat inom militära termer. Fokus inom intresset tenderar att vara militära möjligheter att deras egna stater ska utveckla för att möta hoten de möter. Denna ide av säkerhet har blivit kritiserat för att vara etnocentriskt och för smalt definierat. Istället har forskare argumenterat för att bredda uppfattningen av säkerhet, utifrån från begränsningarna av trångsynt nationell säkerhet, att inkludera en bredd av andra omständigheter.
Buzan menar på en syn av säkerhet som inkluderar politiska, ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga så väl som militära aspekt som även är definierad inom bredare internatioenlla termer.
Meningen av säkerhet har blivit breddad utöver militära faktorer för att inkludra politisk, ekonomisk, samhällelig och miljömässiga aspekter.
61
Varför fokuserar realister på nationell säkerhet?
Nationell säkerhet är resultatet av strukturen av internationella system. Strukturen av anarki är högt sedd som varaktig. Utkomsten av detta är att internationell politik i framtiden är trodd att vara lika våldsam som internationell politik i det förflutna.
Mearsheimer menar att slutet på alla kriget var trodd att återgå i den traditionella multipolära balansen av makts politik som förr, i vilket extrema nationalism och etniska rivaliteter skulle orsaka instabilitet och konflikt. Utgår från samarbete mellan stater och dess begränsningar. I en värld där inte stater strider för makt, är en långvarig fred inte sannolik att uppnås.
62
Varför uppkommer krig?
Waltz tre bilder av krig (människan, staten och det internationella systemet) i termer av orsaker av konflikten genom historien av det västerländska samhället.
Särskild betoning på naturen av internationell anarki (krig uppkommer på grund av att de tinte finns något som stoppar dem från att uppkomma), men han ser även comprehensive förklaringen som kräver en förståelse av alla tre faktorer.
Realismen menar att krig och konflikt var sedda som en ständigt återkommande faktor av interstatliga relationer som går tillbaka genom människans historia. Med slutet på kalla kriget startade debatten igen vilket konfrontationen mellan öst och väst var en stor vändpunkt inom internationell historia och ledde till ett nytt paradigm där interstatligt våld skulle vara en del av det förflutna och nya kosmopolitiska värderingar skulle ge större samarbete mellan individer och stater.
63
Varför finner stater det svårt att samarbeta?
Realister menar att internationella institutioner inte har en viktig roll att spela för att förhindra krig. Institutioner är sedda som en produkt av statens intressen och begränsningarna uppkomma av det internationella systemet den själv. Det är dessa intressen och begränsningar som formar staters beslut om att samarbeta eller itne, snarare än institutionerna till vilket de tillhör.
64
Finner du liberala institutioner övertygande?
Institutionaliserat samarbete öppnar upp möjligheter att nå större internationell säkerhet i framtiden. Många förändringar händer inom internationella relationer vilket skapar möjlighet att mildra den traditionella säkerhets konkurrensen mellan stater. De menar att internationella institutioner är mer viktiga i att uppnå samarbete och stabilitet än strukturella realister tror.
Institutioner kan ge information, reducera transaktionskostnader, etablera grundpunkter för samarbete. I en världs begränsad av statlig makt och skilda intressen, internationella institutioner påverkar på basen av ömsesidighet som kommer vara en komponent av långsiktig fred. Internationella institutioner själva kan inte begränsa krig från internationella system, men med kan spela en roll i att hjälpa att nå större samarbete mellan länder.
De håller med om realismens antagande om vikten av militär makt inom internationella relationer, men menar att institutioner kan bidra med ramverk för samarbete som kan hjälpa lindra faran av säkerhet av konkurrensen mellan stater.
65
Hur skiljer sig konstruvistisk, mänsklig säkerhet, feminism och poststrukturella synsätt om internationell säkerhet skiljer sig från neorealismen?
Konstruktivismen: internationella relationer är påverkade inte enbart av maktpolitik men även av ideer och identiteter. Fundamentala strukturen av internationell politik är social snarare än strikt materiell. Ändringar i naturen av social integrering mellan stater kan bringa ett fundamentalt skifte mot en större internationell säkerhet. Tror på intresset av individuela stater är konstruerade av strukturen av det internationella systemet. De ser struktur som produkten av sociala relationer. Sociala strukturer är möjliga genom delad förståelse, förväntnignar och kunskap. T.ex. menar Wendt att säkerhetsdilemmat är en social struktur skapad av intersubjektiva förståelser i vilket stater inte förlitar sog åp varandra så de antar de värsta om varandras intentioner och som ett resultat definierar deras intressen inom ‘self-help’ termer. Betoningen på strutkuren av delad kunskap är viktigt inom konstruvistiskt tänkande. Makt är en ide som påverkar hur staten beter sig, men förklarar inte det hela beteendet. De är även påverkade av andra ider som lag och viktiga av internationellt samarbete och begränsningar. Politik av uppmuntran kan forma en strukkture av delad kunskap som kan hjälpa att förflutta staten mot ett mer fredligt säkerhetssamhälle. Förståelse av sociala strukturer är viktiga inom utvecklingspolitiken och processen av integration kokmmer generra samarbete snarare än konflikt.
Neorealismen: stater är främsta inom studiet av internationell politik och säkerhet, internationell politik är anarkisk, stater har ofta offensiva kapabiliteter, och stater kan inte bara absolut säker av andra staters intentioner, stater har en fundamental önskan att överleva och stater försöker bete sig rationellt. Struktur är en kompromiss av fördelning av materiella möjligheter.
Kritiska teorier fokuserar på sättet dessa existerande relationer och institutioner uppkommer och vad som måste göra för att ändra dem. Stater ska inte bli sedda som det centrala i analysen för att de är inte bara extremt olika i karaktären men är även ofta delen av problemet av osäkerheten inom det internationella systemet. De kan både bidra säkerhet, men de kan även vara källan av hot till deras egna personer. Fokus ska ligga på individen snarare än staten. Således skapades mänsklig säkerhet där man inkluderade områden som fattigdom, sjukdom och miljömässig degradering. Dagens internatioella samhälle är en mer komplex värld än förr och har bidragit med nya utmaningar och tillvägagångssätt till global stabilitet och ordning. Mänsklig säkerhet är ett ‘contested concept’ där vissa kritiker menar att den breddar gränserna av betydelsen av säkerhet för mycket och att den är för vag. Mänsklig säkerhet bidrar med ett icke-västerländskt tillvägaggånssätt till internationell säkerhet och dess vitala koncept i att förstå den nya världsordningen. Feminismen utmanar ävenden tradirtionela betoningen på statens centrala roll i studiet. Alla de delar tron att det utgår från en maskulin synpunkt. Kvinnor påverkar lika mycket om inte mer än män. Våldtäkt vanlig krigföring. Genusstudier mer inom studiet av säkerhet kommer inte bara problem och alternativa perspektiv bli adresserade till säkerhetsagendan, men resultatet kommer bli en fundamental olik syn på naturen av internationell säkerhet.
Poststrukturalismen Delar idéen, diskursen och logiken av tolkning som viktiga i att förstå internationell politik och säkerhet. Ser realismen som ett centralt problem av internationell osäkerhet. Realismen en diskurs av makt och regera som har varit dominant längre och förr och har uppmuntrat konkurrens mellan stater. Politiken om makt är sedd som en bild av världen som uppmanar veteende som främjar krig. Att balansera makt är det själva beteendet som leder till krig. Allianser producerar inte fred utan leder till krig enligt realismen. Målet med poststrukturalism är därför att byta ut diskursen om realism eller makt med en annan diskurs och alternativ tolkning av hot till nationell säkerhet. När människor istället baseras på normer av samarbete, så kommer individer, stater och regioner lära sig arbeta med varandra och global politik kommer vara mer fredlig.
66
Vilka konsekvenser av populism och ökandet av ‘strongman leader’ för framtiden av internationell säkerhet?
Populismen är en effekt av globaliseringen och har resulterad i nationalism och handelskrig. Att underminera internationell ordning. Sedd som ett stort hot mot den nutida internationella säkerheten. Går hårt in, vilket kan även ha en fredlig utgång, tid kommer visa.
67
Hur skulle en ny världsordningen se ut?
Globalisering kan främja större fred och säkerhet, medan för andra det kan leda till större fragmentering och konflikter då vissa stater och icke-statliga aktörer utmanar den dominanta ekonomiska och politiska status quo. Likt till detta, vissa ser geopolitik som en styrka som hjälper till att begränsa framkomsten av en över dominata stater i världen.
68
Offentlig och privat makt
Offentlig makt är auktoritet koncentrerad inom statliga institutioner och aktörer och av statligt internationella organisationer.
Privat makt kan bli förstådd som olika former av auktoritet utövas av icke statliga insituoner och aktörer. Även förtag och globala marknaden, NGOs och sociala rörelser.
Mer funktionerna det offentliga makten antas mer och mer utövas av privata aktörer och institutioner och med mer viktiga konsekvenser för fördelningen och legitimiteten i den globala politiska ekonomin.
69
Vad är de främsta olikheterna mellan stora teoretiska perspektiv inom IPE och delar de samma grund?
De främsta frågorna inom IPE är om olika koncept av makt. Vissa betonar relationen mellan makt och rikedom, andra relationen mellan offentlig och privata former av makt. En hjälpsam definition är interrelationen mellan offentlig och privat makt i allocaction of scarce resurser.
Liberalismen: bygger på idén om fria marknader och att marknader är som mest effektiva genom vilka resurser som kan bli tilldelade. Stater är inte osynliga o denna tradition men deras roll ska vara begränsade till att säkra förhållanden k vilket marknader kan agera fritt som möjligt. Även rätta till konsekvenser av deras agerande.
Instituionalism: samarbetets mönster mellan stater. Samt den internationella dynamiken av makt som bryts igenom genom skapandet av internationella och nationella institutioner som formar utkomsten av kollektivt agerande av stater.
Rationell valteori: tänker om strategiska beslut av aktörer i den globala politiska ekonomin. Antar att aktörer är rationella i deras beslutsfattande process
Nationalistiskt och realistiskt: internationella relationer mellan stater och ser global politisk ekonomi som blivit formad av konkurrens mellan stater att maximera dras makt och säkerhet. Deras intresse i politisk ekonomi kommer från ekonmisk politiska beslut av stater som antas nå mål om ekonomisk nationalism och självständighet. Fokuser även särskilt för rollen av hegemonisk makt i GPE och om en hegemonsk stat kan skapanoch stärka lagar för att maximera stabiliten av systemet, detta ofta genom skapandet av institutioner.
Marxism: oroar sig för systemet vilket är definierat av kapitalism. Kapitalism är konkurrens mellan intressen, som i liberalims och nationalism, men här är de förstådda inte genom den primära prismans av stater utan relaterade till samhällsklasser. Dynamikerna av gpe är mellan dem som äger resultatet av produktionen och de som är förtrycka och producerar.
Neomarxism: världssystemteori global ekonomi delad i kärnan och periferin och att klasskonflikter var internationell eller globala i skalan. Gramsci utvecklade kärnan av marcism till att det är maktstrukturer som ligger bakom kapitalism.
Social konstruktivism: kärnfrågan här är hur idéer formar utkomsten av gpe. Tänker om hur dominanta ideologer, som fria marknadens idé associerad till neoliberalism, strukturerar världen ring oss och principer eller logik av vilket det fungerar. Andra fokuserar mer på hur idéer informerar beslutet vilket offentliga och privata aktörer tar, och mer specifikt intressen som definierar deras preferenser. Marcusger ser intressen som definierade av klass eller postitionen i den kapitalistiska strukturen och rationella beslutsteoretiker skulle beskriva dem som incitament strukturer som aktörer möter. Social konstruktivister är mer intresserade i idemässja dimensioner av intresseformationer. Hur individuella tolkningar och kulturellt influerande kan kombinera för att forma idemönsger och på så sätt hur vitta set av idéer blir dominanta i den globala politiska ekonomin. Och sedan efterföljande konsekvenser.
Feminism: makt, strukturer, intressen och idéer som skapar gpe är könade i deras natur och konsekvenser.
70
Vad var karaktärerna av den efterkrigstid internationell ekonomisk ordning, och vad var orsakerna för dess eventuella brytning på 70-talet?
Ökande av internationellt samarbete för att återskapa stabilitet i den internationella ekonomiska ordningen, och återetablera ekonomisk öppenhet som följer en utökad period av krig och kris.
Två åtagande som la grunden för efterkrigstidens ipe. Första var inbäddad liberalim - regeringar nådde en kompromiss mellan de dubbla mål att skydda deras inrikes ekonomier och nå målet om full anställning för att bistå återhämtning av kriget. Å andra sidan öppna upp inrikes ekonomier för att återetablera grunden för internationell handel och investeringsflöden. Andra åtagande var konstruktionen av institutionell artiketur kapabel att behölls stabiliteten av världsekonomiska ordningen. Resultatet var Bretton Woods systemet vilket gav skapandet av stora internationella ekonomiska institutioner som fortfarande karaktäriserar multilaterala landskapet. IMG, Världsbanken, GATT, WTO osv. Samtidigt projekt att bygga upp Europa igen genom romavtalet 1957 som la grunden för EEC och senare EU.
Den ekonomiska öl ingen och bättre levnadsstandarden blev årsperioden kallad golden age. Men alla länder åtnjöt inte denna utveckling och gapet mellan utvecklade och utvecklingsländer ökade. Modernisering - västerländsk modernitet. En utvecklingsbanan.
70-talet slutet på golden ag. Administrationen av Nixon 71 beslöt att dollarn skulle flyta fritt ser många som starten av den samtida globaliseringen av finansiella marknaden. Oljekrisen 73 ledde till stagflation -ekonomisk stagnation med hög inflation - en period av kris över avancerade industrialiserade världen. Utvecklingsländer såg även institutionerna som i utvecklade länders intressen och negligerade utvecklingsländer. Att de är organiserade på ett sätt för att systematiskt marganolisera utvecklingsländer. Regeringar av utvecklingsländer möter en multilateral system i vilket de har begränsad förhandlande makt, och vilka fungerade att främja intressen av maktfulla stater och kapitalistiska styrkor. NAM och NIEO skapade som viktiga politiska rörelser för att reducera utvecklingsländers ekonomiska självständighet på den internationella ekonomin så väl som deras utsatthet av ogynnsamma handelsavtal. Ekonomiska och politiska utveckling hindrade dessa rörelser. Många utvecklingsländer hamnade i skuld efter lånade pengar. Krisen på 80-talet orsakad av USAs höga räntor orsakade att skulderna inte kunde betalas och agerade som en stor bromskloss i utvecklingen i de påverkade länderna.
Tredje perspektiv var rollen av teknologisk revolution. Företag och ekonomiska aktörer kunde verka globalt som ett aresultat av utvecklingen av informationens teknologier. Territoriet och avstånd är inte längre barriärer till internationell ekonomiskt utbyte och ekonomiska transaktionen är nu virtuell. Genom IPE linser så är kontroll över teknologi en nyckelattribut till materiell makt.
Fjärde: staters makt. Ursprunget av neoliberalism globalisering äär med konsolideringen med den amerikanska hegemonin efter kriget. Denna period är ofta kallad Pax Americana.
71
Vilka är de främsta karaktärerna av neoliberalismens globalisering?
Inrikes politikförändringar. En vision av gpe som vilande på avreglerande och globaliserade finansiella marknader, fri handel och globaliserad produktion strukturer i vilket TNC var fria att verka över världen och organisera deras produktion var de fann de bästa förhållandena för dem. Även västerländsk.
72
Vilka är de främsta drivkrafterna av globaliseringen inom IPE, och vilka förklaringar finner du mest övertygande?
Migration, teknologisk revolution. Migration ökar nivån av pengaflöde genom globalas och nationella finansiella system.
73
Konsekvenser av Kinas ökning?
Har stört USAs hegemoni. Globalisering har ökat till följd av Kina, Indien och Sovjet tidigare länder hr blivit mer integrerade i den gpe sedan 90-talet. Ökningen av Kina upphäver den tidigare ordningen , specifikt gällande ekonomisk makt.
74
Ser vi en död av neoliberal globalisering?
En förändring i utvecklingen av globaliseringen, en som kanske är formad av Kina och de ökade växande makterna än av USA och andra västerländska makter. Eller att globaliseringens makt är så stor att den kommer vara stabil genom en tid av turbulens. Som man trodde med finansiella krisen 2008.
75
Vilka faktorer bidrog till uppkomsten av modern internationell lag?
Fyra karaktärer av att bidra till att facilitera internationell ordning:
- stater var dess främsta subjekt och aktörer;
- den var oroad av regleringar av interstatliga relationer och begränsad till frågor om ordning inte rättvisa.
Principa motivet av internationell lag var att behålla fred och stabilitet baserad på gemensam respekt för varje stats territoriell integritet och inrikes lagstiftning.
76
Skapar stater institutioner för att bevara internationell ordning?
Ja. Internationella institutioner är definierade som komplexiteter av normer, regler och praktiker. Kan existera utan organisationella strukturer eller med. Men många har organisationella dimensioner. Men organisationen måste ha institutionella ramverk. Då de bygger på normer, slaget och principer som stärker dem att agera och de måste uppehålla.
Stater har i denna moderna tid skapat tre nivåer av institutioner som principen av suveränitet ( vilket definierar termer av legitim statskap. Utan institutioner av suveränitet kommer världen av självständiga stater och den internationella politiken den möter inte existera.
Stater har även skapat fundamentala institutioner som internationell lag och multilateralism som ger grundlagar och praktiker som formar hur sydstater ska lösa samarbete och styrning. Dessa är institutionella normer, tekniker och strukturer som stater och andra aktörer sätter in när de har samma mål de vill uppnå eller samma intressen de vill behålla.
Finns även de mer specifika problem. För att facilitera samarbete skapar stater internationell institutioner. Av existerande fundamentala institutioner, är internationell lag en av de viktigaste för att förstå samarbete och ordning mellan stater.
77
Vad är karaktärerna av moderna institutioner av internationell lag?
Har rötter i europas monarkier. Kungar och drottningar styrde enligt en doktorin av rättigheter: ideen att monarki fick deras auktoritet direkt från gud. På denna tid förstod lag som kommandet av legitima överlägsenhet. Mänsklighet var enligt guds lag och enligt naturlig lag. Europeiska monarker var tvungna att se till internationell lag inte för att de hade ett avtal med varandra, istället för tron till gud.
Den moderna internationella lagen är en historisk artefakt, en produkt av revolutioner och praktiker som förvandlade styrningen av europeiska stater efter franska revolutionen. Före den franska revolutionen var lag förstådd som kommandot av en legitim överlägsen, och internaitonell lag var sedd som kommandot av gud som framkom från naturlig lag. I den moderna perioden har lag kommit att bli sedd som något som är hämtat från lagliga termer av deras representanter och internationell lag har blivit sedd som uttrycket av ömsesidig vilja av nationer. På grund av deras historiska rötter, har moderna institutioner av internationell lag ett antal av distinkta karaktärsdrag, påverkar till stor del av värderingar av politisk liberalism. Den mest distinkta karaktären av moderna institutioner av internationell lag är dess multilaterala form av lagstiftning, dess samtycke baserade form av laglig skyldighet, dess språk och utövande av berättigande, och dess diskurs av institutionell autonomi.
Multilateral lagstiftning: lagstiftning är definierad som skapandet och uppförandet av lagligt bindande normer eller regler. Internationell lagstiftning tar plats både formellt och informellt. Nya normer och regler utvecklas konstant genom informella argument, socialt lärande och upprepade utövning av statliga och icke-statliga aktörer. Normer har hög normativ plats i samhället av stater att de anses bindande. Multilateralism - flera staters samarbete för att uppnå ett visst mål. Formell lagstiftning.
Samtycke och laglig skyldighet: Samtycke anses vara den främsta källan av internationell laglig skyldighet. Statliga ledare använder ofta faktumet att deras samtycke, eller brist på det, för att visa upp deras suveräna rättigheter. Och kritiker använder bevis av staters samtycke för att kritisera regeringar för att misslyckas leva upp till deras skyldigheter under internationell lag.
Språk och utövande av berättigande: Internationell lag lever inom politiska debatter av internationella samhällen: det strukturerar argument om rätt och fel, om legitimt agerande, om auktoritet och medlemskap och om full spektrum av internationella problem.
Diskursen av institutionell autonomi: Studier har visat att politiska aktörer regelbundet talar och agerar som om någon gång i förhandlingen, krisen, händelsen flyttar från politik till laglig sfär, en sfär i vilket olika typer av argument och praktiker segrar. I den lagliga sfären argument blir legitima former av agerande. Politiska sfären, antaganden om självintresse och tvingande praktiker anses legitima. Att se politiska och lagliga sfärer som separata och distinkta är ett modernt fenomen.Separat politiska och lagliga sfärer inom internationella relationer bidrar till internationell ordning, och därför politisk funktionell för stater.
78
Vilka är teorier av internationell lag?
Realism: Kritisk mot internationell lag, frånvaron av central auktoritet att lagstifta, döma och stärka internationell lag leder realister att tveka om internationell lag ens är en lag. Inom stater följer medborgare lagen på grund av sanktioner finns för att straffa olagligt beteende. Trots detta har sanktioner varit få inom internationella relationer och stärkande mekanismer är elementär.
Konstruktivism: behandlar internationell lag som del av de normativa strukturer som sätter villkor för stater och icke-statliga aktörer inom internationella relationer. De betonar sättet i vilket lag, som andra sociala normer, konstruerar aktörer, identiteter, intressen och strategier.
Neoliberal institutionalism: Står för att främja en mer produktiv dialog. Stater var behandlade som rationella egoister, och lag är sedd som en ingripande variabel mellan statens mål och politiska utkomster, samt lag är sedd som en reglerande institution. Inte en konstituerande en som sätter staters identitet och intressen.
Kritisk lagliga studier: De kritiserar liberalism inom internationell lag på fyra sätt: menar att den underliggande logiken av liberalism inom internationell lag är osammanhängande. Sådan liberalism nekar att det kan finnas objektiva värderingar utöver vissa värden av individuella stater, men tror ändå att internationella konflikter kan lösas av objektiva och neutrala regler. Menar att internationell lagligt tänkande agerar inom intellektuella strukturer. Koncentrerar på sättet i vilket den inneboende liberalismen seriöst förkortar dess radikala potential.
Praktiska teoretiker utmanar antagandet att lagliga skyldigheter kommer från tvång, samtycke eller legitimitet, menar istället att det är en produkt av att delta i utövandet av internationell lag.
79
Hur förvandlas internationell lag till en form av supranationell lag?
Målet av global styrning trycket internationell lag in till nya områden, där de lyfter frågor om internationell lag förvandlas in till en form av supernationell lag. Detta genom stater fortfarande är centralt, individer, grupper, och organisationer ökat blir igenkände subjekt av internationell lag.
Utvecklingen av lag av internationella mänskliga rättigheter har gett individer, minoritets grupper och inhemska personer klara rättigheter under internationell lag. Senare rörelser håller individer kriminellt ansvariga för att bryta dessa rättigheter.
För det andra har icke-statliga aktörer blivit viktiga aktörer i den internatinoella lagliga processen. Trots att de inte bidrar till utvecklingen av brukliga internationella lagar, spelar de en viktig roll i att forma normativa klimatet i vilket stater skapar vissa lagar. Ge information till nationell regeringar skapa internationella avtal och konventioner. Och mer nyligen i roller som multinationella samarbeten spelar.
Tredje att internationell lag blir mer och mer med globala regleringar. Icke-intervention och självbestämmande sattes en fundamental gräns mellan internationell och inrikes lagliga sfärer, denna gräns är nu nådd över utvecklingen av internationell lag som reglerar hur stater borde bete sig inom sina territorium.
Till sist, regler, normer och principer av internationell lag är inte längre begränsad till att bibehålla internationell ordning. Utveckling av internationell humanitär lag breddar till frågor om global ojämlikhet.
80
Vad försätter den nutida igen i en kris?
Krig av lag har traditionellt blivit indelad i de som styr när användandet av våld är legitimt jus ad bellum, och hur krig kan bli ledd jus in bello. Innan 1045 var krig var en suverän rätt och efter när krig bara var berättigad i självförsvar eller en del av FN- stärkande agerande. Lagar som styr hur krig kan utföras är indelat i tre kategorier: de som styr vapen, kombattanter och icke-kombattanter.
81
Hur definierar du internationella organisationer?
En term för att inkludera organisationer som agerar på en internationell nivå och ihopsatt av aktörer från tre eller fler stater. Betyder intergovernmental organisationer. Stater ser medlemskap i Ios som en suverän rättigheter, som ökar igenlänning och legitmitet. IO är definierad som en organisation som har representativa från tre eller fler stater och stöttar en permanent kansli att utöva en pågående uppgift relaterad till ett gemensamt mål.
IO är etablerat av en internationellt avtal eller överenskommelse mellan stater, som etablerar organisationens mandat, struktur, funktion och resurser. Stater signerar ett avtal för att skapa IO, vilket är sedan ratificerad av stater genom inrikes politiska processer. När sedan tillräckligt med stater ratificerar avtalet, IO är född. Kan även skapas genom samtycke av medlemmar av en redan existerande IO genom en process känd som emanation. T.ec. kan FN godkänna skapandet av en ‘spin-off’ att ta an mer detaljerat arbete i ett visst område.
82
Vad förklarar växten av IOs sedan 1945?
Europeiska stater började skapa IO för att reglera och förbättra ökad volym av gränsöverskridande integreringar mellan dem, och att planera en politisk organisation när kostnaden av stormaktskrig blev för hög.
De var först skapade för att förbättra interstatliga relationer mellan en bredd av nya aktiviteter som konsekvenser av industriella revolutionen och teknologiska genombrott. Stater fortsatte vända sig till multilateralism och sedan formella IO efter första världskriget för att hindra internationell konflikt. Formella avtalsbaserade IO fortsatte att bli etbalerade, men dessa är nu överträffad av emanition IOs som arbetar om vissa specialiserade problem.
83
Varför är IOs viktiga?
För att de överlever och har uppstått i det internationella systemet. De formar hur stater svarar till internationella problem. De ökat påverkar individers liv överallt genom att forma fördelningen av makt och göra beslut som tidigare var lämnade till staten. IO kan hjälpa stater skapa global offentliga varor genom forum för internationellt samarbete och sedan i att hjälpa att uppföra och verkställa tillhandahållet dessa varor.
84
Varför skapas IOs?
liberalism: IOS kan bidra till individuella framgång och fred. Neofunktionalistiska liberaler ser det europeiska experimentet av ökad möjlighet av ökad integration mellan stater som leds till en världsregering, medan neoliberala institutionalister mena r att staten kan använda IOs som ett sätt för internationell samarbete som gynnas alla stater.
Realism: IOs ett verktyg för stater att uppnå deras intressen. Neorealister argumenterar för att IO inte har självständig effekt på världspolitiken. Neorealister ser samarbete hända när stater förstår att e vill gynnas av det än de stater som de samarbetar med, och de tror att stater kontroller IOs kan leda till regler som andra måste följa.
Social konstruktivism: demonstrerar IOS kan vara autonoma och forma världspolitiken genom att rama in problem, sätta internationella agendor och klassificera staters beteende. TOs hjälper således stater att forma vad som är möjligt och socialt accepterat på en internationell nivå.
Marxism och Gramscian tillvägagångssätt tänker om hur IOs förlänger kapitalism globalt genom deras program och politik för att återföra makt av kapitalistiska stater och eliter. De söker efter att demonstrera hur konsensus är konstruerad över globala kapitalistiska systemet genom IOs agerande.
85
Vilka är de största begränsningarna till IO:s förmåga att adressera internationella problem?
Reflekterar en uppdelning mellan norr och syd. Hamnar i dödläge mellan olika statliga grupperingar, globala nord och syd, lämnar ett inefffektivt organ som inte kan ta beslut. Stater återgår till nationalistisk och populistisk politik än att andra IO för att adressera och lösa globala problem. Stater har svårt att komma i till en överenskommelse över hur de ska adressera kritiska problem i världen på grund av att det inte längre finns en konsesus mellan hegemon och växande makter. Att anta att IO kan skapa avtal när det inte finns ett är önskefullt tänkande.
86
Hur ska bi utvärdera organisationers operationer?
Genom ‘pincipal-agent model’ i hur staters intressen möts av IO. Modellen känner igen relationen mellan medlemsstater och IO. Modellen förlänger insikten av neoliberala institutionalism genom att se hur medlemsstaters förhandlingar för att ge IO, som aktörer, autonomi att undanta uppgifter på deras vis. Modellen undersöker när IO är trodda att slacka eller engagera i slirande. T.ec. när medlemsstater inte kan besluta om en viss agenda för IO att uppföra.
87
Är vissa problem bäst adresserade av IOs snarare än av informella multilaterala grupper?
Informell multilateralism är när stater möter som grupper snarare än att skapa en permanent struktur, sådan som FN där de etablerar lagar och procedurer för deras integrerande. T.ex. G grupper. De var inte etablerade av internatnioella avtal, de har inte ett permanent kansli att utöva uppgifter och inget högkvarter.
88
Hur behåller FN internationell ordning?
FN bildades 1945 av de allierade mot Tyskland och Japan och skapades som ett sätt att upprätthålla freden. FN blev ett internantionellt avtal som satte de grundläggande principerna av internationella relationer.
FN har fyra syften: att behålla internationell fred och säkerhet, att utveckla en vänskaplig relation mellan nationer, att samarbeta i att lösa internationella problem och att främja respekt för mänskliga rättigheter, samt att vara i centrum för att harmoniera agerandet av nationer.
Bygger på league of nations, som skapades efter första världskriget. Problemet med den grupperingen av multiralarism var brist på effektiv makt. Det fanns ingen tydlig delning av ansvar mellan kommitten och rådet, alla regeringar var fria att avvisa vilken rekommendation som helst. FN:s struktur är gjord för att undvika vissa problem med league of nations.
FN:s säkerhetsråd har ansvar över att bibehålla internationell fred och säkerhet. Rådet har fem permanenta medlmemar: USA, UK, Frankrike, Ryssland och Kina. Även tio icke-permanenta medlemmar. Besluten är bindande och måste godkännas av en majoritet av nio av femton, inkluderande varje av de fem permanenta medlemmarna. De fem permanenta staterna har veto. Rådet verkar genom att när de ser ett hot mot den internationella freden, undersöker de sätt att lösa dispyten fredligt enligt kapitel VI av FN stadgan. De försöker lösa vapenvila och kan skicka fredsbevarande uppdrag. Även införa ekonomiska sanktioner eller kollektiva militärt agerande.
Generalförsamlingen består av alla FN:s medlemsstater där alla har en röst var. Två tredjedelar majoritet måste gå igenom för belsut om nyckelproblem som intenrationell fred och säkerhet, intagandet av nya stater och FN:s budget. En enkel majoritet är behövs för andra frågor. Besluten har status av rekommendationer snarare än bindande beslut, så de kan inte tvinga agerande av annan stat. Förutom den femte kommittén som beslutar om budget som bindande av medlemmarna. Församlingen kan behandla alla delar inom FN:s stadgan.
Sekrearitatet bär det materiella och administrativa arbetet. Den är ledd av generalsekreterare som leder det administrativa arbetet. Idag är denna person Antonio Gueterres sedan 2017. Rollen är främst byråkratisk med undantaget av makten av generalsekreteraren.
Ekonomiska och sociala rådet står under autkoritetn av generalförsamlingen och koordinerar ekonomisk och socialt arbete för FN och tillhörande organisationer. De även konsulterar med NGOs och håller därför en viktig länk mellan FN och civilsamhällesorganisationer.
Förvaltarskapsrådet var etablerat för att ge internationell översyn av 11 förtroendeområden administrerade av sju medlemsstter. Även att säkra att steg görs för att förberedda dessa territorium för självstyrning eller självständighet.
Den internationella domstolen av rättvisa är den främsta juridiska organet av FN. Består av 15 domare som är valda av generalförsamlingen och säkerhetsrådet. Domstolen löser dispyter mellan länder. Deltagande av stater är frivilligt men om de väljer att delta är de skyldiga att följa domarens beslut. Domstolen ger även råd till andra FN-organ och specialiserade aktörer till följd av efterfrågan.
89
Reflekterar FN intressen av de mest maktfulla staterna?
Ja, pågrund av vetorätten, är inte möjligt för FN att svara effektivt till vissa konflikter, sådan som konflikterna i Syrien, Ukraina och Israel/Palestina.
90
Hur har FN:s fredsbevarande och fredsbyggande utvecklats?
. Efter kalla kriget kändes det som att hot mot den internationella freden och säkerhet kom inte bara från aggression mellan stater. Snarare att den globala freden var hotad av civila konflikter, humanitära akuta situationer, valideringar av mänskliga rättigheter, och problem som fattigdom och ojämlikhet.
Detta ledde till en förändring av FN:s fredsbevarande och dess snabba expansion. Efterkrigs uppdrag adresserade civila konflikter såväl som internationella konflikter. Generalsekreteraren 1992 skapade en ny agenda för fred och säkerhet nrä han lanserade freds stärkande. An agenda for peace: som förklarade den sammanlänkade rollen för FN att bevara fred och säkerhet. Denna inkluderade preventiv diplomati, fredsbevarande, freds stärkande, fredsbevarande och efterkonflikt fredsskapande.
91
Är FN utrustad att svara till nya hot mot en global säkerhet?
Var utformad från början att hantera interstatliga konflikter och har svårt att hantera nya hot från icke-statliga aktörer. De är dåligt utrustade att ta an roller av uppror. Men de har samtidigt varit flexibla i att svara till nya typ av hot. Utvecklingsprogram har utvecklat liven på miljoner människor runt om i världen, vilket för det mindre troligt att de kommer leda till våld för att lösa dispyter.
92
Har reformer av ekonomiska och sociala avtal av FN blivit effektivt?
Kalla kriget och nord-syd har lett till olikheter i hur man bäst adresserar ekonomiska och social utveckling. Antalet institutioner inom FN:systemet som adresserar ekonomisk och sociala problem har ökat markant. Flera problem och fonder har skapats för att svara till globala konferenser om frågan. Reformen av ekonomiska och sociala delen på sent 90-tal siktade till att förbättra samarbetet och klargöra sfären av ansvar.
FN:s ekonomiska agenda var från början dominerad av Bretton Woods institutioner, vilket främjade en fri marknads ideologisk agenda. Rösträtten och beslutsfattandet i dessa institutioner var mot rika västerländska länder och deras fokus var på efterkrigs byggande. Ökandet av FN-medlemskap genom avkolonisering under 50 och 60-tal ledde till ett ökat fokus på global ekonomisk ojämlikheter och pushade för att hitta alternativa sätt att främja utveckling inom FN-systemen. Därav ökade antalet av institutioner inom FN som adresserade ekonomisk och sociala problem markant. G77 kspades som en koalition av utvecklingsländer att främja deras kollektiva ekonomiska intressen inom FN. UNDP skapades som en fond och program som nyckel aktör i FN:s försök att reducera global fattigdom. 90-talet kom nya problem som socio-ekonomiska problem, klimatproblem osv. Både mark-nivå och huvudkontoret gick då igenom reformer. 2015 gick FN med på hållbara utvecklingsmål. SKillanden med MDG som mer smalt fokuserade på utvecklingsländer, SDG är universiellt applicerade till alla länder. Sedan finansiering av FN har ökad aktivitet uppnåtts av social och ekonomisk utveckling. Flera reformer har lett tilll att systemet har på två sätt blivit bättre koordinerat: ena sidan där intentioner är definierat genom global konferenser och agendor, och andra sidan där program har blivit implementerade. MDGs bestod av mätbara socio-ekonomiska mål och fördjupade arbetat av FN på landnivå. De har blivit utbytta mot SDG vilka är universiellt applicerbara till alla länder.
93
Are de hållbara målen en förbättring över de millenium målen?
Ja, SDG mer inkluderande än MDG. Har ett stort konsultationsprogram och en öppen arbetsgrupp med representanter från 70 länder. En koordinator som bor i områden och ska samordna kring målen.
94
Vad skiljer TNGOs teoretiskt från andra internationella aktörer?
TNGOs är in teori volontära organisationer som syftar till att arbeta för det gemensamma bästa. Dessa organisationer varierar stort med respekt till deras mandat; funktioner; storlek och relationer de har med andra aktörer. TNGOs skiljer sig från stater på det sättet att de är representanter av det civila samhället och inte har en internationell laglig personlighet. Deras relation med stater går från strikt självständig till beroende som ett resultat från finansiering de får eller uppgifter de utövar från regeringar. Flesta TNGOs inte icke vinstdrivande, dock har de tagit an trender associerade med samarbete, som professionalisering eller kommerseling. Skillnad från oppostionen, deras strategier även inkluderar samarbete i from av deltagande i MSD eller PPP. TNGOs har mer formella strukturer, tillsammans med andra TNGO, stater, IGO elelr TNC, deltar de i TAN för att stärka deras egna styrka så väl som effekterna av deras kampanjer.
95
Vad förklarar den exponentiella ökningen av TNGOs över de två senaste årtionden?
Ökningen av TNGOs har blivit driven av relaterade internationella händelser, däribland globalisering, och slutet på kalla kriget, vågen av demokratisering på den nationella nivån och en serie av FN specielal konferenser på 90-talet och avanceringar av kommunikationsteknologier.
96
Vad har varit de drivande krafterna bakom processer av regional integration och samarbete?
Historisk förvaltning av oberoende: behovet för självständiga stater att ‘settle down’ i deras relationer mellan dem själva, med tidigare kolonialmakter och med andra rivala makter.
Förvaltning av självständighet: ekonomisk och social integrering. Regionala organisationer kan främja säkerhetssamhällen genom samarbete, etablera beteendenormer och bidra med socialisering och lärande.
Förvaltning av internationalisering: interrelationen mellan regionala arrangements och med resten av världen. Att bygga block främjar intern och internationella dynamiker som främjar möjligheter av multilateralism. Och att regionalism kan ha viktiga demonstrativa effekter i att vänja aktörer av effekterna av liberalisering, samt även ökandet av antalet regionala avtal hjälpa oppositionen av multilaterala liberalisering. Regionala avtal är strategiska eller poltiisk allians än handelsliberalisering, och till sist regionalism har mer positiva än negativa politiska effekter.
97
Vad är regionlism/regionalt samarbete?
Region kan vara ett territorium inom en stat, men även vissa områden över världen, sammansatt av ett antal olika suveräna stater.
Regionalism i internationell kontext: Vidden av specifika relationer mellan närliggande länder som representerar mer än normala diplomatiska relationer men i vilket de komponerande delarna har en laglig personlighet under internationell lag.
Regionala överenskommelser täcker olika mix av ekonomiska, sociala, politiska och säkerhetsfrågor. De är olika former av integrering mellan regionalisering och olika sätt i vilket stater kan främja regional överensstämmelse.
Regionalt samarbete har olika former, funktionellt samarbete refererar till begränsade överenskommelser som är enade om mellan stater för att arbeta tillsammans i vissa områden, t.ex. transport, energi eller hälsa. Politiskt samarbete gemensam stöttning och åtagande implmenteringen av vissa värderingar och praktiker inom länder. Samarbete i utländsk och säkerhetspolitik menar regeringar systematisk informera och konsulterar varandra, och försöker anta gemensamma positioner inom internationella organisationer. Inga av dessa har konsekvenser för internationella status av deltagande länder utöver normala antaganden under internationell lag.
Formell regional integrering refererar till processen i vilket stater gå över att ta bort hinder att interagera mellan deras länder för att skapa ett regionalt utrymme inom vilka distinkta gemensamma regler finns. Regionellt samarbete är inte isolerat, snarare globalt fenonmen, genom vilket en hög nivå av diversitet om drivande och utkomster av sådant samarbete. Reginalism har olika dimensioner: ekonomisk, socialt, politiskt och säkrhet som tar olika former över världen. Vissa regionala integreringar är mer statligt ledda, medan andra är mer marknadsledda. Det är en bas skillnad mellan samarbete och integrationsprocesser: men både måste existera inom ett regionalt system.
98
Hur har dynamikerna av regionalism förändrats sedan 90-talet?
Efter 1945 tog formen av en process av integration som ledde till uppkomsten av EU. Västeuropeiska skapelse för försoning mellan frankrike och tyskland efter andra världskriget. Började som att hantera kol och järnproduktionen, skapelse och reglering av intern marknad, gemensam politik i handel, konkurrans, jordbruk och transport. Över tid, makten inkluderade ny lagstiftning inom områden som klimat, rättvisa och intern säkerhet. 1992 EU integrationsprocessen nya områden valuta, även andra former av samarbete som icke bindande kooridnation i ekonomi och anställning, och mer interregering samarbete i utländska och säkerhetspolitik. EU har sedan utvecklats till att bli en viktig oplitisk och ekonomisk aktör vars närvaro har signifik påverkan, både internationellt och inrikes.
Den europeiska integrationsprocessen involverar utveckling på flera nivåer: 1) först kvasikonstitutionell nivå är avtalet om underliggande grund för europeiska integration genom att signera och ivland revidera grundavtal.
99
Anarki
Det finns ingen övergripande internationell politisk ordning. Från grekiska an archos, utan styre. Ovanför den nationella nivån finns det ingen som styr. Centralt begrepp hos Waltz.
100
Hegemoni:
Dominans eller ensidig maktutövning. Kan vara politisk, ekonomisk eller kulturell. För Gramsci är det kapitalistiska systemet hegemonisk, och fortplantas genom en hög grad av underkastelse. Detta då de underlydande inte kan se att det finns realistiska alternativ.
101
Världssystemteori:
Härstammar från Wallterstein och marxistisk teoribildning. Ett multidisciplinärt tillvägagångssätt till världshistorien och social förändring som betonar världssystemet, inte nationalstater som det centrala enheten av social analys.
102
Demokratiskt fred:
Ursprung Kant, som menar att om människor får rätten om att rösta så uppnår vi fred, ett samhälle utan krig. Empirisk forskning visar att demokratiska länder har mindre tendens att gå i krig med varandra. Dock har det visat sig att de ofta startar krig med icke-demokratiska länder.
103
Säkerhetsdilemmat:
Anarkiska systemet skapar osäkerhet och upptrappning och riskerar krig men även olika former av maktbalans.
104
Staters utrikespolitiska mål:
Säkerhet (beskydd av invånare), välfärd (statskassa, konkurrens globala ekonomiska marknaden) och ideologi (inrikes kontra utrikespolitik). Medel för detta är: opinionsbildning, diplomati, ekonomiska medel och militära medel.
105
Konflikt
Konflikt anses vara någonting naturligt, ett lim som håller ihop samhället. Även något som ska bekämpas, ett hinder i samhällsutvecklingen.
106
Krig
Organiserat våld mellan två politiska enheter, både statliga och icke-statliga aktörer.
107
Krigs roll i framtiden:
Ny teknik, media och kommunikation kommer forma krig. Krig kommer att försvinna då det är moraliskt oförsvarbart och inte längre fyller sin funktion. Det kommer inte försvinna helt utan ändra karaktär.
108
Väpnad konflikt:
En konflikt som inbegriper våld, där 25 eller fler personer dör av våldet och där minst en av parterna är statlig.
109
Krig och säkerhet i teorin:
Liberalism: samarbete, liberal institutionalism: institutioner skapar stabilitet.
Realism: Krig för egen vinning
Konstruktivism: bilden av fiende, och hotet, ideer och identitet.
Marxism och postkolonialism: Vem drabbas, Cox hur undviker vi krig?
