Positivismen Flashcards
Fyra viktiga grundtesen inom positivismen
- Skilja på vetenskap och icke-vetenskap (demarkationskriteriet)
- Tesen om vetenskapens enhet
- Tesen om orsaksförklaring
- Läran om teoretiska termer
Positivisternas förslag på femarkationsfrågan
- Verifikationskriteriet: utsaga meningsfull om den kan verifieras. Problem: utsaga kan ha mening även om den ej kan verifieras.
- Verifierbarhetsprincipen: utsaga vetenskaplig om den kan verifieras empiriskt. Problem: verifiering ej fullständig - ex. “alla svanar är vita”. Tunnade ut principen - påstå saker i princip även om de inte gick att bevisa empiriskt
- Falsifieringsprincipen (Karl Popper): menade vetenskapen sträva efter falsifiera utsagor istället för att verifiera dem. Ex. hitta en svan som ej är vit - falsifierar att alla svanar är vita
Problem: forskning som är dåligt gjord leder till att en utsaga falsifieras på ogrundad bas (ex. svanen var vit men målad svart)
Två versioner positivisternas “tes om vetenskapens enhet”
Första versionen: all vetenskap - samma metodologiska ansats. Förstod att det fanns skillnader i olika vetenskaper, ex. att psykologer och forskare i fysik använder olika metoder för sina mätningar. Logiska positivisterna - mer allmän nivå att alla vetenskaper använda samma metodologiska grundprinciper.
Andra versionen: enhetlig vetenskaplig begreppsapparat. Alla vetenskapliga discipliner skulle översättas till gemensam begreppsapparat eller referensram. Skulle vara bra för det bidrog till lättare att förstå utsagor från andra discipliner, vetenskapen skulle bli mer integrerad. Problem dock att skriva om alla termer till motsvarigheter i t.ex. Biologi eller fysik. Ex. översätta försvarsmekanismer till fysisk enhet skulle leda till en opraktiskt lång redovisning.
Positivisterna syn på orsaksförklaring
Menar orsak analyseras genom tid och rum. En konsekvens av detta var att man inte kunde se skillnaden mellan att två fenomen samvarierar och att de har en orsaksrelation (ex. biljardboll A gör så att biljardboll B flyttat på sig).
Logiska positivisterna: orsaksförklaring - förklara orsaken av ett fenomen genom att härleda det till en mer övergripande lag. Ex med metaller
Positivisternas “lära om teoretiska termer”
Teoretiska termer kopplas - observationstermer genom korrespondensregler eller “broprinciper”. Varje teoretisk term - en/flera broprinciper (angav vilket empiriskt innehåll som motsvarade termen).
En sådan koppling, empiriskt innehåll teoretisk term = operationalisering av teoretiska termen.
Mer extrem variant av läran om korrespondensregler - operationalismen. Innebar att de teoretiska begreppens meningsinnehåll skulle tömmas ut helt genom att man operationaliserade dem.
MYCKET KRITIK: teoretiska begreppet meter - olika innebörd beroende på hur vi operationaliserar meter (använder linjal, tumstock eller måttband). Kan leda till orimlig mångfald i vår begreppsvärld - svårare att dra slutsatser.
Positivisternas begrepp “upptäcktskontext” och “rättfärdigandekontext”
Upptäckskontext: inkluderar problemformulering och hypotesgenerering. Denna fas - ointressant för vetenskapsfilosofin, inga tydliga krav på vad den skulle innehålla.
Rättfärdigandekontext: viktig fas - präglas av objektivitet och intersubjektivitet. Vetenskapsfilosofin i denna fas - konstruera en så bra argumentation för slutsatserna som möjligt.
