Hermeneutik Flashcards
Skillnader/likheter Schleiermacher/Gadamer
Schleirmacher: sanning skapas när man förstått avsändarens avsedda meningsinnehåll.
Gadamer: sanning = skapas i relation mellan budskap och mottagare, meningsinnehållet uppstår när budskapet når mottagaren
Skillnad: Schleiermacher = mottagaren tolka avsändaren, måste frigöra oss från fördomar och förförståelse för att nå detta, Gadamer = avsändarens ansvar att kommunicera budskapet till mottagaren, fördomar och förförståelse är något nödvändigt för att nå kunskap och sanning
Diltheys argument för två olika typer av vetenskap
Dilthey - naturvetenskap och humaniora. Argumenterade för att en skillnad var att naturvetenskapens syfte var att förklara omvärlden och att humaniora har till syfte att förstå mänskliga meningsinnehåll.
Han ville använda hermeneutiken som metod för att förstå mänskligt meningsinnehåll (psyket) vilket han inte såg kunde göras med naturvetenskapens förklarande natur. Han påstod även att människan inte kunde reduceras till natur.
Styrka: genom våra upplevelser har vi det mänskliga meningsinnehållet fullständigt tillgängligt för oss, naturen är endast delvis tillgänglig och forskning om naturen kräver antaganden bortom människans upplevelser
Bra att han ville ge humaniora bättre status!!
Svaghet: skarp uppdelning att dela upp hermeneutiken och naturvetenskapen, ibland kan båda behövas, ex. kognitionspsykologi och biologisk psykologi.
Tre viktiga delar Schleiermacher
- Att förstå texten/uttalandet = förstå författarens/talarens avsikter bakom texten/uttalandet
- Inlevelse = nyckelord. Leva sig in i författarens/talarens intentioner. Frigöra sig från egna fördomar för att inte utgå från dessa för att förstå texten.
- Vikten av helhet och del. Att pendla mellan helhet och del, att förstå den ena parten genom att se på den andra, utgör en hermeneutisk cirkel. Del och helhet skapar varandras mening i förståelseprocessen.
Tre viktiga delar Diltheys hermeneutik
- Hermeneutisk förståelse = vetenskaplig metod inom humaniora. Menade att naturvetenskapen = förståelse av världen, humaniora = syfte att förklara den. Psykologi skulle präglas av hermeneutisk förståelse.
- Tog Schleiermachers cirkel ett steg längre. Helheten = historisk och kulturell kontext i vilken vi förstår texter och handlingar, som i sin tur bidrar till vår förståelse för historien och kulturen.
- Påverkad av Husserls fenomenologi. Upplevelsen står i centrum. Den som humanioraforskare skulle förstå sig på.
Tre viktiga delar Gadamers hermeneutik
- Hermeneutik som första filosofi: menade all kunskap beror på tolkning, alltså hermeneutik. Göra hermeneutiken till första filosofi, alltså grundläggande filosofiskt system. Kritiserade samtida filosofer för att de ej såg att all kunskap är grundad i tolkning. Menade att hermeneutik inte var en metod utan en grund för all förståelse och kunskap. Menade att hermeneutiken som första filosofi var en förutsättning till hur man kan förstå och legitimera val av metod.
- Förförståelse och förståelse: hävdad - ej fast punkt att utgå ifrån. Vi kommer alltid söka förståelse utifrån ett historiskt kontextuellt perspektiv. Förförståelse = resultat av erfarenheter, kultur och samhälle. För att förstå något - viss mängd förförståelse behövs. Kan ej förstå mer än vad den tillåter oss. Förståelse och förförståelse skapar varandra i en ömsesidig relation. Förståelsehorisont: förförståelse sätter gränser för vad vi kan nå kunskapsmässigt.
- Författare och texter: förståelsen alltid färgad av kontexten. Ej fruktbart sätta sig in i författarens avsikter för att förstå text. Enda uttala oss om - vår egen tolkning som vi finner i texten. Författare = en i mängden att tolka kring texten som hen har producerat.
Beskriv Gadamers “verkningshistoria”
Samlar på oss kunskap över tid. I takt med bättre förståelse - lär oss bättre vad forska på och vad ställa för frågor inom forskning. Kunskap byggs upp genom historien - förkastar felaktiga förhållningssätt och anammar nya.
Kritik: går ej i linje med modern vetenskaplig forskning eftersom den fokuserar mer på filosofiska frågor än vetenskaplig metodologi.
Beskriv Gadamers “bindning”
Bindning = handlar om kunskap om det “klassiska”, dvs. meningsinnehåll som har visat hög kvalitet genom att bestå, väcka intresse, över tid.
Koppla pragmatiska sanningsteorin - sanning som människor generellt har nytta över att behålla består över längre tid
Likheter och skillnader: positivism och fenomenologi
Likheter:
• Husserl + tidiga positivisterna hitta nya metoder för att nå kunskap.
• Frigöra sig från vissa antaganden om yttervärlden för att få kunskap om den. (Husserl - förutfattade antaganden, positivisterna - åsidosätta egna åsikter)
Skillnader:
• Fenomenologi - subjekt i fokus, varje människa upplever sin verklighet “livsvärld”. Positivism: präglas av tilltro till objektiv kunskap genom empiriska metoder.
• Husserl menar - kan ej förutsäga något om yttervärlden, dessa antagande ska parentessättas. Positivismen - förutsäga yttervärlden bl.a. genom lagbundenheter.
Likheter och skillnader: positivism och hermeneutik
Likheter:
• Både Schleiermacher och positivisterna - frigöra sig från antagande och fördomar för att nå kunskap
• både Schleiermacher och positivisterna - hitta säker kunskap
Skillnader:
• Positivisterna såg objektivitet som sättet att nå kunskap. Inom hermeneutiken menar Gadamer att förförståelse är viktigt för att nå kunskap.
• Gadamer - vi påverkas av vår kontext och den påverkar hur vi tolkar och inhämtar kunskap. Positivisterna menade att empirisk hållning var nödvändigt för att nå kunskap.
Skillnader och likheter: fenomenologi och hermeneutik
Likheter:
• Både Dilthey och Husserl betonar förståelse av upplevelsen
• Husserl och Heidegger talar båda om människans livsvärld (även om de lägger olika betoning i den)
Skillnader:
• Husserl vill skapa säker grund för kunskap, ex. Gadamer menar att sådan kunskap var omöjlig
• Husserl ville parentessätta vissa antagande, Gadamer menade att förförståelse var viktigt för att tolka bl.a. texter
