Populationsekologi Flashcards
Populationsekologi
Handlar om vad som bestämmer populationsstorleken.
Populationsstorlek
Antalet individer i en population.
Population
Utgörs av alla individer av en viss art i ett område.
Antalet individer i en population
N. Ökar när nya individer föds och när individer invandrar till ett område. N minskar genom dödsfall och utvandring.
Ändring i N
= (antal födda - antal döda) + (antal invandrade - antal utvandrade)
Konkurrens
Uppstår därför att individerna hos en art använder samma resurser.
Resurs
Kännetecknas av att den kan ta slut, samt att tillgången blir mindre ju fler som använder den.
T.ex. mat, närsalter eller platser där något användbart finns.
Miljöns bärkraft
Den största populationsstorlek som resurserna långsiktigt räcker till. Konkurrensen om resurser sätter en gräns för hur vanlig en art kan bli.
Bärkraften bestäms av den resurs som det först blir brist på, oavsett om andra resurser finns i överflöd.
Revir
Ett område som ett djur försvarar. Djur försvarar bara revir om det är brist på resurser.
Predation
Att en art skadar eller konsumerar en annan art. Ökar döds- eller födelsetalet i bytespopulationen.
Predator
Rovdjur, växtätare eller parasit. Den som äts av en predator kallas byte, värd, värdväxt eller föda.
Biologisk bekämpning
Man använder skadedjurets naturliga fiender för att bekämpa det.
Mutualism
Att två arter gynnar varandra. T.ex. mutualism mellan alg och svamp - lav, mykorrhiza.
Obligat mutualism
Att två arter inte kan klara sig utan varandra. T.ex. behöver vissa djur encelliga organismer i tarmkanalen för att spjälka föda.
Fakultativ mutualism
Att två arter som samarbetar kan klara sig utan varandra. T.ex. kan äppelblommor pollineras av både humlor och bin och humlor/bin kan hitta pollen i andra blommor än äppelblommor.
