Hållbar utveckling

Question 1

Ekosystemtjänster

Answer 1

T.ex. insekters pollinering av grödor, träd som tar upp koldioxid, återcirkulering av närsalter.

Question 2

Försörjningstjänster

Answer 2

Varor, t.ex. kött, grönsaker, trä, bränsle.

Question 3

Reglerande tjänster

Answer 3

T.ex. klimat, spridning av sjukdomar, pollinering av grödor.

Question 4

Kulturella tjänster

Answer 4

Estetiska värden, upplevelser och rekreation.

Question 5

Stödjande tjänster

Answer 5

Grundförutsättningar för människans och naturens fortlevnad på jorden. T.ex. ozonskiktets skydd mot UV-strålning, fotosyntesen, närsalters kretslopp.

Question 6

De viktigaste växthusgaserna

Answer 6

Vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid.

Question 7

Växthuseffekten

Answer 7

Jordens atmosfär släpper igenom kortvågig strålning från solen till jordytan, men absorberar delar av den långvågiga värmestrålningen från jorden. Den uppvärmda atmosfären återsänder en del av värmestrålningen, vilket beror på växthusgaser i atmosfären och deras förmåga att absorberar värmestrålning.

Question 8

Ozon

Answer 8

O3. Består av 3 syreatomer. Bildas genom att UV-strålning från solen sönderdelar syrgasmolekyler, ensamma syreatomer reagerar med syremolekyler och bildar ozon.
Ozon påverkar växter - det tränger in i växtcellerna och förstör enzymer vilket leder till celldöd. Det gör att fotosyntesen avtar och tillväxten hämmas.

Question 9

Stratosfären

Answer 9

Ca 10-50 km höjd. Här finns 90% av ozonet. Ozonmolekyler fångar upp stora delar av skadlig UV-strålning från solen.

Question 10

Troposfären

Answer 10

Upp till ca 10 km höjd. Här orsakar ozonet skador på växter och djur.

Question 11

CFC-gaser

Answer 11

Klorfluorkarboner. Bl.a. freoner. Bryter ner ozon.

Question 12

Nedbrytning av ozon

Answer 12

De stabila CFC-molekylerna stiger upp i atmosfären. Energirik strålning från solen sönderdelar molekylerna och klor frigörs. En enda kloratom kan därefter katalysera nedbrytningen av tusentals ozonmolekyler.

Question 13

Uttunningen av ozonskiktet

Answer 13

Har skett p.g.a. utsläpp av CFC-gaser. Innebär att mer UV-strålning når jorden vilket får negativa hälsoeffekter.
DNA-molekyler och proteiner i kroppen kan ta skada vilket ökar risken för att drabbas av hudcancer, grå starr och försämrat immunförsvar.

Question 14

Marknära ozon

Answer 14

Ex. solen lyser på bilavgasernas blandning av kväveoxider och kolväten, det bildas ozon samt andra fotokemiska oxidanter. Har negativa effekter på djurs/människors hälsa då ozon irriterar slemhinnor och lungor.

Question 15

Försurning, orsaker

Answer 15

Vid förbränning av fossila bränslen bildas svaveldioxid eftersom bränslena är rester av organismer som innehåller svavel. Vid kontakt med vatten (regn) bildas svavelsyra (stark syra).

Det bildas även kväveoxid vid förbränning. Vid kontakt med vatten bildas salpetersyra (stark syra).

Question 16

Försurning genom växters tillväxt

Answer 16

När växtrötterna tar upp positiva joner avger rötterna motsvarande mängd vätejoner, som gör marken surare.
När de tar upp negativa joner avges hydroxidjoner eller vätekarbonatjoner som motverkar försurningen.
Växter tar upp fler positiva än negativa joner, under tillväxten ökar därför markens innehåll av vätejoner - lägre pH.

Question 17

Indikatorarter

Answer 17

Levande luftföroreningsmätare, t.ex. lavar.

Question 18

Buffringsförmåga/alkalinitet

Answer 18

Sjöns möjlighet att motstå pH-förändringar. Påverkas främst av halten vätekarbonatjoner. Dessa reagerar med vätejoner och bildar koldioxid och vatten.
Försurning leder till sämre alkalinitet och att pH sjunker.

Question 19

Eutrofiering

Answer 19

Övergödning.

Question 20

Hur tas miljögifter upp av olika organismer?

Answer 20

Växter: huvudsakligen genom rötterna och bladens klyvöppningar.

Lavar och mossor: direkt ur luften.

Vattenlevande djur: huvudsakligen genom födan och gälarna.

Landlevande djur: genom födan och dricksvattnet, men även via andningsluften och huden.

Question 21

Biologisk halveringstid

Answer 21

Den tid det tar för hälften av ett ämne att försvinna ur en organism, genom nedbrytning, omvandling eller utsöndring.

Question 22

Bioackumulation

Answer 22

Att ett ämne lagras i levande vävnader. Koncentrationen ökar genom att ämnet upptas fortare än det kan utsöndras/brytas ner. Ökar risken att ämnet åstadkommer biologiska effekter.

Question 23

Biomagnifikation

Answer 23

Att koncentrationen av ett ämne ökar uppåt i en näringskedja. Ett rovdjur får i sig och lagrar det samlade miljögiftsinnehållet i en stor mängd bytesdjur och kan innehålla tusen gånger högre halter än arter på lägre nivåer i kedjan.

Question 24

Biologisk mångfald

Answer 24

Variationsrikedomen i naturen. Antalet arter, rikedom på former inom en art (genetisk variation) och mångfald av skilda livsmiljöer.

Question 25

Vilka är de tre största hoten mot biologisk mångfald?

Answer 25

1. Att vi förändrar arters livsmiljöer genom att vi tar allt större delar av jorden i anspråk.
2. Införsel av främmande arter som konkurrerar ut inhemska.
3. Överexploatering av arter till följd av för hårt fångst- eller jakttryck.

Question 26

Resiliens

Answer 26

Ett ekosystems förmåga att stå emot förändring och återuppbygga viktiga funktioner efteråt.
Biologisk mångfald är en förutsättning för ett ekosystems resiliens och därmed ekosystemets förmåga att t.ex. förhindra och lindra effekten av naturkatastrofer.