Hållbar utveckling Flashcards
Ekosystemtjänster
T.ex. insekters pollinering av grödor, träd som tar upp koldioxid, återcirkulering av närsalter.
Försörjningstjänster
Varor, t.ex. kött, grönsaker, trä, bränsle.
Reglerande tjänster
T.ex. klimat, spridning av sjukdomar, pollinering av grödor.
Kulturella tjänster
Estetiska värden, upplevelser och rekreation.
Stödjande tjänster
Grundförutsättningar för människans och naturens fortlevnad på jorden. T.ex. ozonskiktets skydd mot UV-strålning, fotosyntesen, närsalters kretslopp.
De viktigaste växthusgaserna
Vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid.
Växthuseffekten
Jordens atmosfär släpper igenom kortvågig strålning från solen till jordytan, men absorberar delar av den långvågiga värmestrålningen från jorden. Den uppvärmda atmosfären återsänder en del av värmestrålningen, vilket beror på växthusgaser i atmosfären och deras förmåga att absorberar värmestrålning.
Ozon
O3. Består av 3 syreatomer. Bildas genom att UV-strålning från solen sönderdelar syrgasmolekyler, ensamma syreatomer reagerar med syremolekyler och bildar ozon.
Ozon påverkar växter - det tränger in i växtcellerna och förstör enzymer vilket leder till celldöd. Det gör att fotosyntesen avtar och tillväxten hämmas.
Stratosfären
Ca 10-50 km höjd. Här finns 90% av ozonet. Ozonmolekyler fångar upp stora delar av skadlig UV-strålning från solen.
Troposfären
Upp till ca 10 km höjd. Här orsakar ozonet skador på växter och djur.
CFC-gaser
Klorfluorkarboner. Bl.a. freoner. Bryter ner ozon.
Nedbrytning av ozon
De stabila CFC-molekylerna stiger upp i atmosfären. Energirik strålning från solen sönderdelar molekylerna och klor frigörs. En enda kloratom kan därefter katalysera nedbrytningen av tusentals ozonmolekyler.
Uttunningen av ozonskiktet
Har skett p.g.a. utsläpp av CFC-gaser. Innebär att mer UV-strålning når jorden vilket får negativa hälsoeffekter.
DNA-molekyler och proteiner i kroppen kan ta skada vilket ökar risken för att drabbas av hudcancer, grå starr och försämrat immunförsvar.
Marknära ozon
Ex. solen lyser på bilavgasernas blandning av kväveoxider och kolväten, det bildas ozon samt andra fotokemiska oxidanter. Har negativa effekter på djurs/människors hälsa då ozon irriterar slemhinnor och lungor.
Försurning, orsaker
Vid förbränning av fossila bränslen bildas svaveldioxid eftersom bränslena är rester av organismer som innehåller svavel. Vid kontakt med vatten (regn) bildas svavelsyra (stark syra).
Det bildas även kväveoxid vid förbränning. Vid kontakt med vatten bildas salpetersyra (stark syra).
Försurning genom växters tillväxt
När växtrötterna tar upp positiva joner avger rötterna motsvarande mängd vätejoner, som gör marken surare.
När de tar upp negativa joner avges hydroxidjoner eller vätekarbonatjoner som motverkar försurningen.
Växter tar upp fler positiva än negativa joner, under tillväxten ökar därför markens innehåll av vätejoner - lägre pH.
Indikatorarter
Levande luftföroreningsmätare, t.ex. lavar.
Buffringsförmåga/alkalinitet
Sjöns möjlighet att motstå pH-förändringar. Påverkas främst av halten vätekarbonatjoner. Dessa reagerar med vätejoner och bildar koldioxid och vatten.
Försurning leder till sämre alkalinitet och att pH sjunker.
Eutrofiering
Övergödning.
Hur tas miljögifter upp av olika organismer?
Växter: huvudsakligen genom rötterna och bladens klyvöppningar.
Lavar och mossor: direkt ur luften.
Vattenlevande djur: huvudsakligen genom födan och gälarna.
Landlevande djur: genom födan och dricksvattnet, men även via andningsluften och huden.
Biologisk halveringstid
Den tid det tar för hälften av ett ämne att försvinna ur en organism, genom nedbrytning, omvandling eller utsöndring.
Bioackumulation
Att ett ämne lagras i levande vävnader. Koncentrationen ökar genom att ämnet upptas fortare än det kan utsöndras/brytas ner. Ökar risken att ämnet åstadkommer biologiska effekter.
Biomagnifikation
Att koncentrationen av ett ämne ökar uppåt i en näringskedja. Ett rovdjur får i sig och lagrar det samlade miljögiftsinnehållet i en stor mängd bytesdjur och kan innehålla tusen gånger högre halter än arter på lägre nivåer i kedjan.
Biologisk mångfald
Variationsrikedomen i naturen. Antalet arter, rikedom på former inom en art (genetisk variation) och mångfald av skilda livsmiljöer.
Vilka är de tre största hoten mot biologisk mångfald?
- Att vi förändrar arters livsmiljöer genom att vi tar allt större delar av jorden i anspråk.
- Införsel av främmande arter som konkurrerar ut inhemska.
- Överexploatering av arter till följd av för hårt fångst- eller jakttryck.
Resiliens
Ett ekosystems förmåga att stå emot förändring och återuppbygga viktiga funktioner efteråt.
Biologisk mångfald är en förutsättning för ett ekosystems resiliens och därmed ekosystemets förmåga att t.ex. förhindra och lindra effekten av naturkatastrofer.
