Organismen och miljön Flashcards
Miljö
Organismernas omgivning. Levande och icke-levande.
Abiotiska faktorer
Kemiska faktorer - t.ex. pH, närsalter.
Fysikaliska faktorer - t.ex. temperatur, solljus.
Biotiska faktorer
Hur organismerna påverkar varandra, hur de är miljö för varandra.
Individuella förändringar
Enskilda individer förändras av miljön.
Ekologiska förändringar
Hela populationer förändras, de blir vanligare eller ovanligare.
Fotosyntesen
koldioxid + vatten + solenergi –> syrgas + glukos
Fotoautotrofer
Växter och blågröna bakterier. Kan bilda organiska föreningar ur oorganiska föreningar. Har både fotosyntes och cellandning.
Cellandningen
glukos + syrgas –> koldioxid + vatten + värmeenergi
Heterotrofer
Måste äta organiska föreningar för att skaffa sig materia och energi.
Kompensationspunkten
Den ljusstyrka där fotosyntesen bildar precis så mycket sockermolekyler som används av cellandningen. Under denna tär växten på sina förråd och dör till slut. Över denna bildas ett överskott som växten kan lagra som stärkelse och fett.
Vad leder brist på närsalter och vatten till?
Begränsar tillväxten.
Uttorkning, växtcellerna skadas om vattenhalten ändras för mycket. Vattenbrist ger även brist på närsalter då vattnet transporterar närsalter till växten.
Ekologisk nisch
En arts behov. Vad en art behöver för att överleva, växa och fortplanta sig. Artens abiotiska och biotiska faktorer.
Habitat
De naturtyper där en arts nisch finns. En plats.
Optimala omständigheter
Att en art fungerar bäst under vissa omständigheter.
Stress
Uppkommer om omständigheterna avviker kraftigt från de optimala.
Ekosystem
Ett samhälle och dess icke levande miljö.
Producenter
Fotoautotrofer. Tillför ett samhälle energi.
Bruttoprimärproduktionen
Mängden solenergi som fotoautotroferna fångar in och binder i organiska föreningar.
Nettoprimärproduktionen/primärproduktionen
Den energi som binds på en plats under en viss tid. De organiska föreningar som är kvar efter att en del av dem har förbränts i producenternas cellandning. Denna energi finns i de organiska föreningar som bildar själva växten.
Herbivorer
Växtätare. Lever på primärproduktionen.
Karnivorer
Rovdjur. Äter herbivorer.
Konsumenter
Herbivorer och karnivorer. Lever av producenterna.
Näringskedja
Innefattar producenter och konsumenter. Beskriver hur energi flödar från solljuset, via gröna fotoautotrofer och vidare genom konsumenter.
Trofinivå
Varje länk i en näringskedja. På varje nivå sker förluster, tre orsaker:
1. Många organismer dör innan de blir uppätna.
2. Vissa ämnen kan inte spjälkas i djurens tarmar.
3. En del av de ämnen organismerna äter förbränns i cellandningen.
Mer än 90% av energin går förlorad på varje trofinivå, lägre produktion för varje nivå.
Näringsväv
Mer komplicerad än en näringskedja och ligger närmare sanningen. De flesta arter äter föda som hör hemma på olika trofinivåer.
Destruenter
Nedbrytare. Bakterier, svampar och större markorganismer.
Näringspyramid
Hur biomassan mellan olika organismer fördelar sig i ett ekosystem. Biomassan avtar mot pyramidens topp - energiflödet minskar mot toppen av en näringskedja.
Hyfer
Långa trådar uppbyggda av svampceller. Avger enzymer som bryter ner komplicerade organiska molekyler, t.ex. cellulosa och lignin (vedämne) till enklare ämnen, t.ex. aminosyror och glukos.
Mycel
Nätverk av hyfer. Absorberar de organiska ämnen som frigörs av hyferna.
Mykorrhiza
Svamphyfer som bildar en mantel runt ett träds rötter. Svampen lever i symbios med trädet.
Saprofyt
Organism som lever av dött organiskt material.
Anaeroba bakterier
Klarar sig utan syrgas. Bryter ner organiskt material ofullständigt.
Urlakning
Regn driver ner närsalter djupt i marken, de hamnar utom räckhåll för växtrötterna. De hamnar till slut i grundvattnet och rinner ut i vattendrag. Jorden utarmas på närsalter.
Kemisk vittring
Sura ämnen (ofta löst koldioxid i form av kolsyra) kommer i kontakt med berggrunden och joner av viktiga grundämnen frigörs, t.ex. fosfat-, sulfat- och kaliumjoner.
