Populationsdynamik Flashcards
Vad definieras som en population inom populationsdynamiken?
Individer av en art inom en given area med mer (eller mindre) genutbyte. Kan bestå av flera subpopulationer som har genetiskt utbyte.
Vad menas med “geografiskt spridningsområde”?
Den yta som populationen i fråga ockuperar. Denna kan förändras över tid på grund av många saker, tex sjukdomar, predatorer, mänskliga förändringar etc.
Varför är inte alla platser inom en arts geografiska utbredningsområde
upptagen av arten?
På grund av att vissa platser inte passar för arten att leva på inom området, som tex berg, plaser med fel jordtyp, klimat de inte klarar av, nybrunnet, vattentäckt etc. Därför ser det faktiska området en art täcker mer ut som ett patchwork av habitat.
Populationsstorlek och täthet är relaterade till geografiskt utbredningsområde och vuxen kroppsstorlek, hur ser dessa förhållanden ut?
Populationsstorlek är positivt korrelerat med geografiskt utbredningsområde, ju större område, desto större pop. storlek generellt (många boitiska och abiotiska faktorer spear såklart in).
Populationstäthet och vuxen kroppstorlek är negativt korrelerade, ju större kroppstorlek, desto lägre täthet generellt eftersom större organismer behöver mer energi.
Vad är en arts realiserade nisch?
En arts realiserade nisch innebär den faktiskta nisch de upptar i ett ekosystem. Detta är skilt från en arts fundamentala nisch, som utgörs av alla de platser de skulle kunna växa på. Den realiserade nischen är alltså vart de klarar av att leva med trycket från konkurrens, klimat och abiotiska förhållanden inräknat.
Vad är ekologisk nischmodellering? Ge exempel på hur det kan användas.
Ekologisk nischmodellering är en metod för att undersöka och fastställa en viss arts optimala miljö att leva i. Detta görs ofta genom att se över historisk data över området där arten funnits. Det behöver inte vara den miljö arten lever i, utan snarare en miljö arten potentiellt skulle kunna leva i. Detta kan vara bra om man ska försöka rädda en art som är nära att dö ut, och då kan man återintroducera arten på en plats med en miljö som arten med stor chans skulle överleva i för att förbättra artens chanser att klara sig. Ett annat användningsområde skulle kunna vara att förutse vart en invasiv art kan tänkas spridas, för att hantera dessa utbredning på bästa sätt.
Vilka två miljöfaktorer används vanligtvis när man modellerar nischen för en landlevande art?
Temperatur och nederbörd, just för att dessa skapar förutsättningarna för det biom som arten lever i. Modelleraren kan potentiellt inkludera många ytterligare variabler som t.ex olika jordtyper och närvaron av potentiella rovdjur, konkurrenter och patogener som kan begränsa artens utbredning. Räckvidden av
ekologiska förhållanden som förutspås vara lämpliga för en art kallas också artens ekologiska hölje (ecological envelope)
Hur kan migration påverka populationers fördelning och spatiala struktur(er)?
Migration är en viktig del av populationsstrukturer, eftersom habitat har begränsade resurser kan en population inte tillväxa i all oändlighet, så individer behöver flytta på sig. Det kan också vara så att resurstillgången minskar av abiotsika faktorer som miljöförändringar vilket gör att migration är nödvändig för att överleva. Migration till andra habitat kan leda till kolonisering av nya habitat, eller så bidrar det positivt till mindre subpopulationer som inte har så stor tillväxt genom att införa nytt genetiskt material. Det finns många faktorer som kan påverka migration, tex hur miljön ser ut mellan habitaten, hur långt det är mellan habitaten, hur väl förberedd individen är för att klara migrationen, hur skyddad individen är under migrationen etc.
Ange tre olika fördelningsmönster som individer i en subpopulation kan anta. Ange minst en ekologisk faktor som leder till respektive mönster.
Individer i en subpopulation kan vara fördelade i:
- Kluster: vanliga för arter som återfinns på en plats där det finns en speciell resurs som arten behöver, tex en svampart som bara växer på ruttnande ved återfinns i kluster där ruttnande ved finns.
- Jämt fördelade arter har ett ungefär lika stort avstånd till andra individer i populationen, tex växter som har ett jämt avstånd till varandra för att rersurser som solljus och näring inte räcker till om de växer för nära, vilket ofta resulterar i att de mindre konkurrenskraftiga växterna dör och de som blir kvar är relativt jämt fördelade.
- Slumpmässigt fördelade arter är positionerade oberoende av andra individer i populationen, detta är inte så vanligt eftersom alla arter kräver resurser som är begränsade.
Vilka faktorer påverkar en populations distribution?
- Geografiskt utbredningsområde: Den yta som populationen i fråga ockuperar.
- Abundans: Det totala antlet individer i ett område.
- Densitet: hur många individer som finns per area/volymenhet.
- Dispersion: spridning i förhållande till andra individer inom arten.
- Dispersal: spridning från sin ursprungsplats, tex spridning av ett frö från moderplantan eller en population som flyttar bort från sitt habitat när det tömts på resurser.
Vad menas med kanteffekten inom populationsdynamik?
Kanteffekter - Generellt så är miljön som mest ideal i mitten av ett habitatområde, där tillgången på resurser är som störst och miljön är mest optimal. I periferin av habitatområdet är de abiotiska och biotiska faktorerna minst optimala och kan därför inte hålla lika många individer. Eftersom miljön här är annorlunda kan även andra arter kolonisera området och konkurrensen blir större. Detta gör att det blir svårare för arten att sprida sig utåt. Båda dessa faktorer kan leda till en lägre artdiversitet eftersom de gör att populationerna blir centraliserade/isolerade i högre utsträckning och därmed inte utbyter genetiskt material med andra populationer.
Varför finns inte alla arter på de platser där det finns ett för dem gynnsamt klimat?
På grund av spridningsbegränsningar! För landlevande organismer är stora vattenmassor en barriär som är extremt svåröverkommen, och tvärtom för vattenlevande organismer som inte kan ta sig förbi stora landmassor. Det finns också begränsningar på mycket mindre skala, som bäckar, tuff vegetation, bergmassor etc. Mänsklig påverkan har lett till att många arter har spritt sig dit de annars inte skulle kunnat ta sig. Habitatkorridorer kan hjälpa genom att skapa en korridor av habitat som arter kan spridas genom.
Vad menas med ’ideal fri fördelning’ och varför följer inte alla populationer detta mönster i naturen?
Ideal fri fördelning innebär att individer av en art skulle fördela sig mellan högkvalitativa habitat (med mycket resurser) och lågkvalitativa habitat (med färre resurser) på ett sätt så att alla individer skulle få en lika stor per kapita tillgång av resurser, oavsett habitat. Sett utifrån känns det rimligt att det skulle förhålla sig så, eftersom fler antagligen skulle välja högkvalitativa habitat än lågkvalitativa, vilket skulle göra att de fick samma tillgångar per individ i de olika habitaten. Att alla populationer inte förhåller sig på detta sätt i naturen kan ha många olika orsaker, t.ex. att individer helt enkelt inte vet om att det finns andra habitat i “närheten” eller att individer i samma habitat får olika resurstillgång baserat på andra fitnessfaktorer som ger större konkurrenskraftighet. Det skulle också kunna röra sig om att predationen ser olika ut i de olika habitaten.
Vad menas med en “metapopulation”?
Metapopulation = ”en population av populationer”.
Metapopulationer är alltså rumsligt separerade populationer av samma art som har en begränsad interaktion med varandra.
Om populationer definieras som grupper av interagerande individer, var och en med en begränsad livtid så är metapopulationer grupper av interagerande populationer var och en med en begränsad livstid.
Ange de tre typerna av modeller som beskriver rumsfördelning av subpopulationer och förklara dem kort.
- Metapopulationsmodellen:
Subpopulationer finns i habitat-patcher inbäddat i ett matix av icke-beboeligt habitat. Viss migration mellan subpopulationer. - Source-sink modellen:
Adderar att det är olika kvalitet på olika patcher i metapopulationsmodellen, vilket är mer realistiskt. Bra patches producerar ett överskott av individer (source) som vandrar till lite sämre patcher där ett underskott av individer finns (sink). - Landscape modellen:
Adderar att det finns ekologiska skillnader i landskapet mellan habitat-patcher (vilket är ännu mer realistiskt), som bestämmer hur individer rör sig mellan subpopulationer. Tex: det är lättare för en groda att flytta från ett habitat från ett annat genom fuktig skog än en torr äng.
