Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi tenta > Personlighetspsykologi > Flashcards

Personlighetspsykologi Flashcards

1
Q

vad heter den socialpsykologiska modellen som benämner 3 grundpremisser för att studera personlighet?

A

Kelleys attribution model (1973)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka 3 faktorer pratar man om när man vill avgöra ifall ett beteende kan härledas till personlighet, eller beror på något annat?

A

Consistency: upprepat beteende eller inte? (hög consistency = personlighet)

Distinctiveness: unikt för situation, eller visas beteendet i många situationer? (låg=personlighet, beteendet visas i många situationer)

Consensus: är detta ett “vanligt beteende?” låg consensus = låg variation mellan individer. de flesta gråter på en begravning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka värden ska consistency, consenus och distinctiveness ha för att man ska börja prata om personlighet?

A

Consistency = hög
Consenus = låg
Distinctiveness = låg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Personlighet är:

A

stabila individuella skillnader i tankar, känslor osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur tänker man kring “consistency” ifall man kan säga att en egenskap tillhör någons personlighet

A

Alla situationer där det finns förutsättningar för att uttrycka ett visst beteende tänker man att ett personlighets drag som extroversion kommer att uttryckas i alla dessa situationer, stabilt över tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

i en analogi kan personlighet beskrivas som x medans kortsiktiga svängar som y

A

klimat
väder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

varför är det överhuvudtaget relevant att kunna säga något om personlighet (stabila beteendetrender över tid)?

A

psykoterapeutiska interventioner förutsätter ju att ett beteende ska fortskrida även efter behandlingens gång. Får vi alltså en personlighetsförändring av att gå i KBT, typ att vi har blivit mindre ängsliga, så har behandlingen fungerat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

nämn 3 värdefulla saker som personlighet kan predicera saker kring

A

jobbframgång
skilsmässor
hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns det för två typer av “förklaringar” inom personlighetspsykologi?

A

Prediktioner
Orsakssamband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är Person-situationsdebatten

A

liknar nature/nurture, och handlar om huruvida man tror att individen eller situationen spelar störst roll för vår personlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Utifrån hur man tänker kring person-situationsdebatten kan man delas in i tre olika “läger”, beskriv dessa

A

Trait-förespråkare: vill vi förstå människor ska vi förstå deras traits

Interaktionister: produkt av båda

Situationister: vi kan mäta traits, men det är ganska trivialt. det stora förklaringskraften bakom beteende ligger i situationens karaktär.

(de allra flesta idag kallar sig interaktionister, men alla de kritiserar kallar det som extremister i något av lägren).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mischel (1968) är en känd situationist, hur tänkte han kring person-situation debatten?

A

traits kan inte förklara beteende
tog fram personligkoefficient (0.3) där han kunde se att personlighetsdrag endast förklarar ett beteende med 10%, menade att 90% situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad fick Mischel (1968) för kritik

A

bara för att 10% är personlighet måste inte 90% vara situation

10% är bara lite ifall man förväntar sig 100%.

det kan ju vara så att flera personlighetsdrag samverkar för att få fram ett beteende, och då så kanske procentandelen traits öka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är svaga respektive starka situationer?

A

starka: situationer som i princip stänger av uttrycket av personlighet (rött ljus)
svaga situationer: lämnar mer uttrymme för personlighet att uttryckas (gult ljus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är traits?

A

alla personbeskrivande adjektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är typer och dimensioner inom trait-perspektivet på personlighet, och vilkens existens finns mest belägg för?

A

typer: snäll ja, snäll nej
dimension: skala över snällhet, kontinum.

knappt något stöd för “typer”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ge exempel på en forskare som, tillskillnad från omgiven av idioter, använde statistiska och vetenskapliga metoder för att försöka hitta personlighetstyper

A

Meehl & Yonce, 1994

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ett bra vetenskapligt grundat personlighetstest…..

A

mäter dimension istället för typ
kan göra prediktioner om exempelvis jobbframgång
har frågor som inte är valda ad hoc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

det finns två olika synsätt på vad traits är, beskriva dessa

A
  1. inre egenskap som orsakar beteende
  2. observerbara beteendetrender, säger ingenting om kausala samband.

ska alltså ett trait ses som den inre egenskapen eller manifestationen om den?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

nämn 4 utmaningar i personlighetspsykologin:

A
  1. hjärna mer komplex än puls
  2. begränsade möjligheter att mäta hjärnaktivitet och underliggande kognitiva processer.
  3. svårt att manipulera personlighet i experiment
    4.forskning bygger ofta på självskattningar = subjektivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

det finns 3 olika metoder man använder sig av för att strukturera traits, vilka är dessa?

A

Teoretisk metod
Lexikal metod
Statistisk metod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad är grundpremissen i den lexikala metoden för att strukturera/kategorisera traits? 2 viktiga antaganden.

A

grundpremiss: egenskaper som skiljer människor åt bör representeras i vårt språk.

antagande 1: grundläggande egenskaper bör återspeglas med många synonymer

antagande 2: ord för grundläggande egenskaper kommer finnas i många språk

men hur ska vi avgöra ifall synonymer är tillräckligt lika för att klassas tillsammans? denna fråga svaras med hjälp av den statistiska metoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur gör man i den statistiska metoden för att kategorisera traits?

A

faktoranalys avgör vilka adjektiv som ligger nära varandra. vi ser vilka ord som har hög korrelation med varandra och delar in dom i “kluster”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är viktigt att komma ihåg med faktoranalys?

A

vad man får ut av en faktoranalys är alltid beroende av vad man stoppar in i den. endast en deskriptiv metod. och ordet “snäll” har vi ju fått från att observera ett beteende, inte genom att förstå vad som pågår innuti en annan människa som handlar snällt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

de bästa modellerna idag kombinerar lexikala och statistiska modellen, ge ett exempel på den mest kända.

A

big-five

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vilka är de 5 stora faktorerna i big five, och vad kan teorin predicera?

A

predicerar om jobbframgång och hälsa

  1. Extraversion
  2. Conscientiousness
  3. Openness to experience
  4. Neuroticism
  5. Agreeableness

kan mätas med att fråga frågor om hur en person beskriver sig själv, hur andra beskriver en. men också med mer indirekta metoder såsom när folk fick kolla in sovrum och försöka tillskriva ett adjektiv som passade in på dens personlighet (stökigt rum/städat rum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vilken modell utmanar big five och vilka faktorer ingår i den?

A

HEXACO

Honest, humility
Emotionality
Xtroversion
Agreeableness
Conscientiousness
Openness to experience

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad är skillnaden mellan faktorerna i big five och hexaco?

A

O Ex + C = identiska

agreeableness big five: offra sig själv, att vara genomsnäll

agreeableness hexaco: pragmatisk trevlighet, komma överrens

ur agreeableness i bigfive har hexaco också skapat den nya faktorn “honesty-humility” som kan ses som motsatsen till psykopatiska drag och handlar om ärlighet och självgodhet.

en psykopat hade kunnat få högt på agreeableness i big five, men om man använder hexacos modell skulle man se att den fick lågt på hh men kanske högt på agreeableness, vilket fångar in det manipulativa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

de flesta forskare idag är ense om att traits kan ordnas i en form av hierkarkisk struktur. beskriv två skikt som ligger över hexaco och bigfive.

A

social desirability
alfa/beta
bigfive/hexaco

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad säger det klassiska perspektivet respektive nätverksperspektivet när det kommer till traits?

A

klassiska: det finns en gemensam underliggande biologisk faktor för beteenden, såsom högre “arousal-tröskel” som man tänker orsakar extroversion. (lungcancer exemplet)

nätverksperspektivet: underfaktorer i exempelvis extroversion, kommer att påverka andra faktorer vilket kommer att höja den allmäna extroversionsgraden. anledningen till att vi kan plocka ut en gemensam faktor är att det är som en låda där alla beteenden kopplar till och förstärker varandra hamnar. men man tänker inte att extroversionfaktorn är det som orsakar beteenderna, utan att det är lådan vi kategoriserar beteenderna in i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

varför tänker nätverksperspektivet att vi får fram faktorn extroversion i en faktoranalys?

A

anledningen till att vi får fram faktorn extroversion i faktoranalyser är resultatet av kopplingar mellan specifika motivationer, beteendemönster m.m som förstärker varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

när vi pratar om personlighetens stabilitet finns det 3 olika sorters stabilitet, vilka är dessa?

A

medelvärdesstabilitet: är det genomsnittliga uttrycket av extroversion stabilt i olika situationer?

rangordningsstabilitet: är rangordningen av vem som manifesterar mest av ett personlighetsdrag stabilt i olika situationer. är den mest extroverta personen alltid mest extrovert?

ipsativ stabilitet: individer får rangordna deras mest kännetecknande egenskap, och man kollar ifall detta är stabilt över tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vilken typ av stabilitet som personlighetsforskare brukar mena när de säger att en personlighet är stabil?

A

rangordningsstabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vad är personlighetskoherens?

A

man kan tänka att det är en typ av medelvärdesstabilitet, eller bara en typ av stabilitet. och innebär att personlighetsdrag tar olika uttryck i olika åldrar.

5 år: slåss på skolgården
40 år: verbalt våldsam på arbetsplatsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

när vi har rangordningsstabilitet tänker vi att det beror på

A

ett äkta personlighetsdrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

när vi ser skillnader i medelvärdesstabilitet tänker vi att det beror på

A

situationseffekter, och att det inte har något med personligheten att göra.

(men vissa forskare är dock intresserade av när personligheten avviker från medelvärdet, och menar att det är det mest intressanta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

varför tänker det kognitiva perspektivet att vi kan se personlighetsskillnader mellan olika människor?

A

eftersom att hur vi processar information skiljer sig.

kan bero på:

perception
tolkning
förmågor ex.intelligens
mål och motivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

vad är det som den kognitiva perspektivet försöker att “komma åt”

A

whats inside the black box.

under trait föreläsningen pratade vi om att man kan studera “traits” eller manifestet av dom. kognitiva perspektivet försöker att studera den underliggande processen som driver beteende och personlighetsskillnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

det finns två typer av kausala modeller som vill förklara vad det är som sker innuti människan som driver personlighetsskillnader inom det kognitiva perspektivet, vilka är dessa?

A

mediering
moderering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

beskriv moderering och mediering?

A

mediering: man tänker att det finns en variabel som överför en effekt. skulle den variabeln tas bort kommer vi inte se något beteende.

stimuli — tolkning —- beteende

tolkning är den medierande variabeln. full mediering innebär att ifall den medierande variabeln tolkning togs bort skulle vi inte se något beteende.

moderering: en variabel som har förmåga att försvaga eller förstärka en effekt.

vi kan alltså inte ta bort de medierande variablerna, men modierande och medierande variabler samverkar med varandra. modierande variabler kan påverka elemant i den medierande kedjan

stimuli —- tolkning —- beteende

genom typ: förväntningar som modererande variabel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

varför kan man säga att det kognitiva perspektivet går ett steg längre än de andra perspektiven inom personlighetspsykologi

A

det vill inte enbart kunna predicera beteenden, utan hitta orsakssamband.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

hur tänkte mischel och shoda jämnfört med det klassiska perspektivet på hur vi ska betrakta skillnader i medelvärdesstabilitet? alltså hur ska vi förklara beteenden som avviker från en persons medelvärde?

A

klassiska perspektivet: slumpmässiga mätfel, beroende på extrema situationer

mischel och shoda: variansen är inte alls slumpmässig, utan systematisk och väldigt avslöjande om personlighet.

vad är det i denna situation som gör att personen blir så extremt arg? de tänkte att man kunde visa på en stabil beteendeprofil hos människor som förklarar varför de blir arga i vissa situationer, och tänker att de skulle bli lika arga i andra situationer som är tillräckligt lik den första.

if…., then…..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

varför tänkte mischel och shoda att det finns en stabilitet i beteendeprofilerna?

A

stabiliteten beror på de modererande faktorerna inom individen (ex. målsättningar).

44
Q

vilka modererande faktorer inom människor finns det som orsakar våra stabila beteendeprofiler, tänkte mischel och shoda?

A

akronymet CAPS inkluderar ett antal faktorer som man tänker är modererande:

Competencies and self-regulatory plans
Expectancies and beliefs
Goals and values

45
Q

ge exempel på ett skensamband utifrån ett känt personlighetspsykologiskt test

A

marshmallowtestet skulle testa barns självkontroll. utifrån testet såg man att barnens uppvisade självkontroll vid tested kunde predicera deras framtida jobbframgång. men detta betyder inte att självkontroll orsakar jobbframgång, utan det kan finnas en tredje latent variabel som påverkar.

46
Q

vad ville dweck 2017 studera, och vad kom hon framtill.

A

hon skilje på yttre och innre (latent) personlighet, och ville studera vad det finns inom personen som påverkar dess yttre personlighet.

hon kom fram till att BEATS är stabila faktorer inom individen som genererar stabilta beteendemönster. exempel på en sådan faktor är “growth-mindset”

47
Q

growth vs fixed minset?

A

fixed: talanger är medfödda
growth: talanger kan tränas upp genom övning och strategi

48
Q

vad är vikigt att komma ihåg med growth-mindset?

A

kan inte visa något kausalt samband, men kan predicera och hitta korrelationer.

Vissa av de viktiga fynden som pekar på att growth-mindset kan vara viktigt för intelligens har inte
replikerats.

studierna visade att människor med growth-mindset ökade sin förmåga över tid, medans människor med fixed mindset hade en stabil intelligens förmåga över tid.

49
Q

vad är skillnaden mellan g-faktor teorin och mutualismmodellen när vi pratar om intelligens?

A

g-faktor: medfödd faktor för generell intelligens.

mutualism-modellen: betonar kopplingar mellan specifika förmågor, ifall du tränar matte kommer du bli bättre på språk

50
Q

hur tänker g-faktorn vs mutualism modellen kring hur exempelvis språkliga och matematiska förmågor påverkar varandra?

A

g-faktorn: de påverkar inte varandra. ifall g-faktorn utvecklas kommer båda förmågorna att öka. korrelationen mellan förmågorna kommer att vara oförändrad över tid.

mutualism: om matte ökar kommer språk att öka, korrelationen mellan förmågorna blir starkare över tid.

51
Q

det finns belägg för existensen av en g-faktor MEN…..

A

antaganden och prediktionerna man gör utifrån g-faktorn verkar inte alltid stämma

52
Q

Kievet et al (2017), prövade g-faktor och mutualism teorin för att se vilken som verkade stämma, vilket stämde mest utifrån teoriernas nyckelprediktioner?

A

g-faktorn: korrelation mellan matte och språk kommer vara oförändrad över tid

mutualism: korrelationen mellan matte och språk blir starkare över tid.

mutualism stämde mest med verkligheten.

53
Q

vad är indikationer av narcissism?

A

överskattning av attraktivitet och intelligens

54
Q

rita upp narcissism utifrån en kognitiv modell.

A

mål (jag vill att folk ska se upp till mig
+
förväntan (jag lyckas med allt jag gör)

ger oss:

manifest personlighet (narcissism)

social feedback (du är inte så jävla bra på allt) interagerar

och detta leder till:
hög, instabil självkänsla som visas utåt som ett beteende.

55
Q

vad är ett SNPs, och hur många sådana har vi? och varför är de viktiga?

A

ställen i gener där det finns skillnader mellan baspar

4-5 miljoner

mer är 99% av vårt genom är gemensamt för alla människor, så det är i dessa 4-5 miljoner SNPs där det finns genetiska skillnader.

56
Q

vad är heritabilitet?

A

den del av den fenotypiska variansen som kan härledas till genotypisk variation. anges i procent.

ett mått på hur mycket av ett personlighetsdrag vi kan förklara med gener

57
Q

heritabilitet är ett mått på….nivå

A

heritabilitet är ett mått på gruppnivå och kan inte säga något som den enskilda individen.

58
Q

hur mäter man heritabilitet?

A

genom att jämnföra grupper av människor med olika stort genetisk överlapp

exempelvis att vi jämnför skillnaden mellan

grupp 1: kusiner
grupp 2: tvillingar

och se hur mycket de delar med varandra inom gruppen

grupp 1: 25%
grupp 2: 50%

59
Q

Likheterna vi kan få fram i heritabilitetsstudier uppskattas med…

A

korrelationer, inte kausalitet

60
Q

vi har lärt oss mycket av tidigare forskning på heritabilitet. man kan summera denna kunskap som de tre lagarna of behavioural ethics, vilka är dessa?

A
  1. alla mänskliga beteenden har någon ärftlig komponent. (detta kan man tänka sig beror på att många “unika” traits är oftast starkt korrelerade med varandra, såsom social och pratglad.
  2. the effect of being raised in the same family is smaller than the effect of genes
  3. en stor andel av variationen i mänskligt beteende kan varken förklaras av familj eller gener.
61
Q

varför hittar vi ingen effekt av uppfostran på en individs personlighet i genetiska studier?

A

forskare har gjort skillnad mellan objektiva och psykologiska miljöer. Den tårtbiten som man i ACE modeller kallar för “delad miljö” vilket man tänker är uppfostran och familj får bara plats med “objektiva miljöer”. så fort som en persons upplevelse av händelsen skiljer sig åt kan man inte längre säga att man delar miljö med en annan person, och skilnaden går till E tårtbiten = error, som blir väldigt stor medans C tårtbiten blir väldigt liten.

det viktiga är inte ifall man går till kyrkan under uppväxten eller inte utan om ens subjektiva upplevelse där. Det är svårt att mäta en persons psykologiska upplevelse då den inte går att observera,

62
Q

ACE-modellen kan inte hantera interaktioner mellan gener och miljö? vad innebär detta för tårtit c?

A

ACE-modeller kan inte hantera interaktioner mellan gener och delad miljö. Då blir resultatet att allt som kan härledas någonstans till genetiska skillnader går till tårtbit A. Alla andra erfarenheter som är olika för syskon går till E.

63
Q

vad är en annan grej som gör att genetik-delen av tårtan blir ännu större?

A

föräldrarnas beteende mot barnen, som kanske drivs av deras anlag, tillexempel att de läser mycket för barnen kommer att bli som en modererande variabel, trots att det kommer härledas till genetik. bara för att man har akademiker gener kan man inte strunta i att läsa för sina barn.

64
Q

varför spelar också ålder roll när man mäter individer för heritabilitet?

A

man kan tänka sig att ens andel “unika erfarenheter” är mycket mindre när man är ung, och att den delade miljön med syskon är större.

65
Q

varför behöver inte hög heritabilitet betyda låg miljöpåverkan?

A

även en proportionellt liten faktor kan fortfarande förklara mycket varians i människors beteende. dvs. även fast det finns en genetisk komponent för låg intelligens så betyder inte det att en miljömässig intervention kan göra stor skillnad.

66
Q

vad är the equal environment assumption?

A

man antar att enäggs och tvåäggstvillingar delar 100% av miljön, och att ifall enäggstvillingar är mer lika varandra så beror det på att det delar mer gener och därför härleds skillnaden till genetik. men det tar inte hänsyn till att enäggs och tvåäggstvillingar kanske blir behandlade på olika sätt osv.

67
Q

vad finns det för argument för och mot equal environment assumption?

A

för EEA:
svårt att replikera: men studier där tvillingar växt upp i olika hem ser man att de ändå är lika

studier visar inte att enäggstvillingar klär sig mer lika eller har fler gemensamma vänner än tvåäggstvillingar

mot EEA:

enäggs kanske delar mer än 100% miljö

många test som använder sig av EEA bygger på obalanserad jämnförelse. vi studerar inte miljön i sin helhet, utan jämför alla potentiella genetiska förklaringar tillsammans (vilket är 4-5 miljoner SNPs) och jämnför dessa med enskilda sociala faktorer.

67
Q

tidigare i forskningen identifierade man specifika gener (omkring 10 stycken viktiga) och kollade ifall de spelade någon roll för beteende. hur gör man idag?

A

idag gör vi inte sådana studier, då de är svåra att replikera. istället använder vi GWAS (genom wide association studies)

man kollar vilka specifika SNPs som har en signal som korrelerar med ett visst personlighetsdrag

68
Q

vad behöver vi för att undvika slumpmässiga fynd när vi använder gwas?

A

extremt stora stickprov

69
Q

vad är sant, trots att vi har metoder som gwas?

A

att SNPs fortfarande står för en väldigt liten del av den fenotypiska variationen

70
Q

vilka fynd har gett upphov till diskussionen kring “hidden heritability”

A

tvillingstudier förklarar variansen i BIG-five till 50% grundat i gener,

medans GWAS endast förklarar variansen i BIG five till 5-15% grundat i gener.

Detta har lett till diskussionen “hidden heritability” där det finns argument för och emot tvillingstudier/gwas

71
Q

vad finns det för argument mot tvillingstudier och gwas i hidden heritabilitets diskussionen?

A

tvillingstudier kan inte hantera interaktionen mellan gen och miljö (=mer tårtbit på gener, överskattning av heritabilitet)

GWAS: underskattar heritabilitet pågrund utav att vissa SNPs ärvs som en enhet. och när saker vi tror ska vara oberoende av varandra kommer som en enhet så underskattar det heritabiliteten.

72
Q

sammanfattningsvis, vad är heritabiliteten för personlighetsdrag?

A

någonstans omkring 5-45%

73
Q

i USA så uppskattas ärftligheten av intelligens vara omkring 26% för låg SES men 74% för hög SES. Vad kan detta tänkas bero på? Varför ser man inte detta i resten av världen?

A

En hypotes är att människor med låg socioekonomisk status i länder med välfärdsstat får, trots sina knappa medel, tillräcklig skolgång för att “realisera sin inre potential” Medans individers utvecklingspotential bromsas i mer ojämlika länder.

man kan tänka att rika människor i USA ligger nära sin “max-potential”, medans fattigare människor i USA ligger någonstans på sin möjliga intelligensskala som ett resultat av slumpen, råkade någon ha en rik kompis, råkade någon gå på en bra skola, råkade någon hitta en bok osv.

74
Q

vad kan man alltså säga om samhällets/statens roll när det kommer till människors potential att nå sin maxpotential?

A

ekonomisk jämlikhet inom landet spelar mer roll än individuell inkomst

75
Q

vad visade tucker-drop and bates (2018)

A

Visade att geners uttryck kan bromsas eller främjas av en gynnsam miljö. Shared environment (skola) och non-shared environment blir viktigare för låginkomsttagare USA än gener.

76
Q

p-värdet beror på stickprovsstorlek, och trots att det kan visa statistisk signifikans så kan det inte visa hur…

A

viktig skillnaden är

77
Q

vad är effektstorlek och hur mäts den?

A

effektstorlek mäts för att visa hur svag eller stark en effekt är. hur stor effekten egentligen är.

ett mått på effektstorlek är cohens d som uttrycker med korrelationer hur stor skillnaden är mellan två normalfördelningar. korrelationen mellan normalfördelningarna visar ifall effekten är “stark” eller “svag”.

78
Q

nästan alla psykologisk forskning, och alla studier på könsskillnader har ett svagt cohens D, betyder de att de inte är viktiga?

A

nej

79
Q

utifrån vetskapen om att studier på könsskillnader nästan alltid har ett lågt cohens d så finns det två “läger” eller synsätt på vad detta ska innebära:

A

minimalister (gender-similarity hypothesis);

Ja, det finns könsskillnader och vi kan hitta dom med tillräckligt stora stickprov. Men 80% av alla könsskillnader är små enligt cohens D och är därför inte praktiskt signifikanta.

Maximalister:
även små effekter kan ha stor praktiskt betydelse. typ hur många som dör i covid 19.

80
Q

vad finns det för skillnader mellan män och kvinnors resultat på big five?

A

kvinnor högre neuroticism
tydligaste skillnaderna hittar vi i emotionell stabilitet och vänlighet.

81
Q

men, vad är problemet med big-five när vi vill mäta könsskillnader?

A

big-five kan dölja skillnader för specifika drag. kollar man exempelvis på underfaktorer i honesty-humility faktorn i hexaco kan vi skåda större skillnader mellan män och kvinnor i kategorier som exempelvis fairness och modesty, jämnfört med om vi bara hade kollat på honesty-humility faktorn i stort.

82
Q

vad är the gender equality paradox?

A

att vi ser största skillnaderna mellan könen i europa och nordamerika, trots mer jämställdhet.

83
Q

vad kan tänkas vara en modererande faktor som påverkar könsskillnader?

A

vilket kulturellt “kluster” man tillhör

84
Q

varför är det svårare att syna könsskillnader när man gör mätningar i länder utanför weird?

A

kvalitén på datan har sämre reliabilitet
dåliga översättningar från engelska, ger brus i datan, ger låg reliabilitet

när vi försöker hitta big-five i lågekonomiska länder hittar vi inte samma faktorer och detta verkar korrelera med utbildningsnivå.

85
Q

hur kan vi kombinera evolutionära och sociala förklaringar på könsskillnader?

A

genom att kombinera kombinera proximata och ultimata förklaringar

86
Q

vad är en proximat vs en ultimat förklaring?

A

varför köper du mat?
proximat: för jag är hungrig
ultimat: människor känner hunger och agerar på detta utifrån att det har ett evolutionärt värde

87
Q

ge exempel på skadlig forskning

A

forskning som visat att det finns en personlighetstyp som gör att man får cancer och att rökning inte är så farligt

88
Q

hur har DSM skiftat med hänsyn till debatten dimensioner kontra typer?

A

de är först nu de senaste åren som DSM börjat skifta till personlighetsdimensioner från typer.

89
Q

när perspektiven “typer” och “dimensioner testas mot varandra i forskning så brukar det kontinuerliga synsättet få mer stöd, men det finns några få undantag. benämn detta

A

autism
missbruk
schizoid personlighetsstörning

90
Q

säg att vi sätter in datapunkter i en scatterplot, hur skulle grafen se ut för personlighetstyper, och hur skulle det se ut för dimension

A

personlighetstyper: tydliga kluster
dimensioner: normalfördelning

91
Q

men i realiteten är det inte alltid så lätt att se “kluster” på scatterplots, vad finns det för annan typ av dataanalys man kan göra för att se ifall det finns personlighetstyper?

A

taxometrisk analys

92
Q

vad visar taxometrisk analys och vad är förväntningen av resultaten (grafiskt) för typer och dimensioner?

A

taxometrisk analys visar nästan alltid belägg för dimensioner.

2 typer: 2 distinkta pucklar av normalfördelning utan mycket överlapp.

dimensioner: normalfördelning

93
Q

utifrån att det rör sig om dimensioner, vart skulle vi säga att ett kliniskt onormalt tillstånd, såsom narcissism ligger på normalfördelningsskalan?

A

generellt sätt kan vi säga att sjukdomstillstånd kan beskrivas som extrema värden på normalfördelningen

94
Q

vad finns det för fördelar med ett kontinuerligt perspektiv på personlighet?

A
  • generellt sätt bättre statistisk power för att upptäcka samband med andra faktorer (riskfaktorer)
  • rent praktiskt ger det bättre chans att adressera sub-kliniska drag. vi kan en person ligger väldigt nära att utveckla klinisk depression, men inte riktigt är där ännu. vilket inte hade fångats upp ifall vi hade tänkt depression ja/nej.
95
Q

när man pratar om huruvida interventioner leder till personlighetsförändringar finns det två synsätt:

A

trait-förändring: visar på en positiv personlighetsförändring: förändringen i sin helhet, förskjuts i positiv riktning över tid (alltså hela normalfördelningen förskjuts)

state-förändring: förändringen i sin hel het, är samma över tid. normalfördelningen jämnar ut sig.

men forskning har visat att vi faktiskt kan göra interventioner som håller i sig under lång tid. traitförändring

96
Q

vad kan man tänka finns för anledningar till att vissa människor svarar bättre på interventioner än andra?

A

mycket forskning pekar på att det finns ett samband mellan optimism, med kausalitet är oklart. vi kan tänka oss att det finns många gömda variabler bakom sambandet-

97
Q

varför finns det inte alltid tydliga kopplingar mellan big-five och hexaco och kliniska sjukdomstillstånd?

A

bigfive utvecklad för att förklara hur alla människor skiljer sig mellan varandra och är utvecklad utanför ett klinisk sammanhang.

98
Q

men vad finns det för kopplingar mellan olika sjukdomstillstånd och faktorer i big five?

A

undvikande personlighetsstörning: låg extroversion hög neurotiscism

tvångssyndrom: hög consciontousness

narcissism och schizoooid: hög extroversion låg neuroticism

99
Q

vad är ett klinisk tillstånd som big-five inte är så bra på att fånga upp i sina faktorer, som hexaco är bättre på?

A

bigfive är inte så bra på att fånga upp manipulation i sociala relationer eller “entitlement” vilket är centralt inom dark triad (psykopati, narcissim, machiavellianism)

hexaco är bättre på att fånga upp dessa drag med faktorn “honesty-humility”.

100
Q

kan man säga att låg “honesty-humility” LEDER till dark triad?

A

det kan man tänka, men man kan också tänka att en faktor i dark traid, såsom grandios självkänsla leder till att man adopterar andra beteenden i dark traid som tillsist leder till att man utvecklar en personlighetsstörning

så hexaco kan fånga de gemensama dragen i dark triad, men inte säga något om kausalitet.

101
Q

vad är en nätverksanalys?

A

ett annat sätt att beskriva samband mellan variabler. genom metoden kan vi syna kluster av närliggande faktorer inom exempelvis depression. genom denna metod kan man binda ihop exempelvis vad som är gemensamt för psykopati och narcissism,

nätverksanalys kan visa att en faktor, som man tidigare tänkt blott är ett symptom på depression kanske ÄR den underliggande faktorn som har lett till depressionen. Man tänker att det börjar med ett symptom som triggar ett par andra symtpom som sedan leder till depression. detta är annorlunda än att tänka att man har sömnsvårigheter för att man ÄR deprimerad.

102
Q

vad är en bridge-note?

A

en specifik faktor som kan kopplas till ett tillstånd som är en koppling mellan en klinisk problembild och en annan. förklarar samsjuklighet.

103
Q

hur tänker man kring komorbidiet i nätverksperspektivet?

A

att ett symptom skulle kunna leda både till ångest och depression. ett dynamiskt nätverk av olik problematik som uttrycker sig som olika psykiska tillstånd såsom ångest eller depression.

104
Q

vad är en latent variabel?

A

en variabel som vi använder för representera kopplingar mellan specifika mätningar (lungcancer)

105
Q

vad finns det för kritik mot nätverksmetoder?

A
  • de flesta empiriska nätverksmodeller bygger på korrelationsdata och kan inte förklara kausalitet

-specifik variabel (sömnsvårighet) är svårare att mäta än en latent variabel (lungcancer)

-fördel med latenta variabler är att de har hög reliabilitet, fria från mätfel och brus.

-latenta variabler kan tolkas som beskrivande, utan antagande om underliggande orsak. (man kan utifrån datan tänka att allt är pga sömnproblem, även om detta inte stämmer.)

106
Q
A

Biologi tenta (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions