Kognition- och perceptionspsykologi Flashcards

1
Q

gör en grov tidslinje över hur man har sätt på kognitiva processer över historien. nämn också viktiga namn och experiment som de har gjort.

A
  1. strukturalismen
    Donders: studerade beslutsfattande. han mätte simple reaction time och jämnförde det med choice reaction time. han kom fram till att choice reaction time var längre och hans tes var att detta berodde på att det krävdes mer mentala processer och resurser för denna typ av beslutsfattande. det har ett av de första experimenten inom kognitionspsykologi.

Ebbinghaus: glömskekurvan. minne avtar skarpt de första dagarna efter inmatning och planar efteråt av.

Wilhelm Wunt: första laboriatoriet i experiementell psykologi. tänkte att medvetandet kunde förstås genom att bryta ner det till dess beståndsdelar. metoden var introspektion

William James: skrev en bok där han hade förklarat massor med olika psykologiska fenomen med introspektion som utgångspunkt.

INTROSPEKTION ÄR EN DÅLIG METOD SÄGER JOHN B WATSON

Behaviourism:

John B Watson: behaviourismens fader. little albert. fokuserade som med allt inom behaviourismen hur beteenden kunde skapas och modifieras.

skinner: operant betining. tänkte att människan var en slav till sin miljö, like his rats, och att kognitiva processer inte spelade någon stor roll

NU KOMMER KRITIK MOT BEHAVIOURISMEN

Tolman: kunde visa att möss skapade kognitiva kartor över sin omgivning trots att de inte hade något incitament att göra det. motbevisade behaviouristiska teorier.

chomsky: barns språkutveckling sker i stadier. motbevisade skinners idé om språkförvärvning som en produkt av operant betningning.

DETTA LEDER TILL DEN KOGNITIVA REVOLUTIONEN (1950 ca)

återigen börjar man intressera sig för kognitiva processer. användarvänliga stridsplan kräver att vi vet hur människan tänker. datorer gör att vi börjar se den mänskliga hjärnan genom the information-processing approach. med input - bearbetning och output. idag mäts beteende och fysiologi för att förstå psyket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

På vilket sätt har behaviourismen påverkar psykologin?

A

jättemkt forskning om beteendeutveckling, inlärning och modifiering. vilket används exempelvis inom KBT och skola/utbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är den kognitiva psykologins grundprincip?

A

Beteenden används för att studera mentala processer indirekt. Tidigare gick ju inte detta, men med dagens sofistikerade teknik kan vi använda hjärnavbildningar och andra fysiologiska mätningar tillsammans med beteende för att skapa oss en uppfattning om vad som sker i den svarta lådan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad finns det för två typer av uppmärksamhet?

A

selektiv
delad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

eftersom att det finns så mycket stimuli i vår omgivning men bara en bråkdel upptar vår uppmärksamhet så finns det olika teorier om hur stimulus-filtreringen går till? vilka är dessa?

A

broadman
treisman
mackay

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är oftast metoden i experiement som mäter selektiv uppmärksamhet och vad som kan störa den? (alltså filteringsexperiment?)

A

dikotomisk lyssningsuppgift

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

beskriv broadmans filtreringsmodell.

A

först filtreras information baserat på:
1. fysiska drag (tonläge, volym, distans)
2. betydelse

broadman menar att meningen av den information som inte klarar sig förbi det första steget aldrig tolkas.

problemet med broadmans teori är att den motbevisas av the cocktail-party effect.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är the cocktail party effect?

A

tänk att du är på en fest och det är massvis med konversationer omkring dig, men du står och samtalar med en vän och riktar all din uppmärksamhet (tror du) mot din vän och er konversation. enligt broadmans teori skulle endast ett ljud med exempelvis starka fysiska drag, som att någon skulle skrika i ditt öra kunna dra bort din uppmärksamhet från konversationen med din kompis. men plötsligt så hajar du till eftersom att du hör någon några meter bort säga ditt namn i vanlig samtalston. eftersom att tonläget som detta sas inte skiljde sig alls från alla de andra konversationer i rummet samtidigt så föreslår detta fynd att vi faktiskt tolkar ords betydelse mycket tidigare i filtreringsprocessen än vad broadman tänkte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilken teori förklarar the cocktail party effect? berätta om den teorin.

A

Treismans dämpningsmodell

broadman tänkte att unattentuated messages blockeras helt. treisman tänkte istället att unattentuated messages tolkas men att de minskar i styrka. attentuated messages kommer att ta din uppmärksamhet lättare, men du kommer fortfarande att kunna uppfatta unattenuated messages.

filteringsmodellen:
1. attentuator (ger låg eller hög styrka till medellandet)
2. lexikon (vissa ord har ett visst tröskelvärde för att bli uppmärksammade, såsom ditt namn eller “tenta”).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilken typ av filtreringsmodell är broadmans?

A

an early selection model.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beskriv mackays sena filtreringsmodell och hur den skiljer sig ifrån treismans dämpningsmodell.

A

MacKay tänkte inte att några intryck helt sållas bort pga fysiska karaktärsdrag. Och tänkte att alla intryck bearbetas till den grad att vi vet dess betydelse. Enligt denna teori finns det inget behov av ett lexion eller tröskelvärde som ska avgöra vilka ord som ska bearbetas, utan meningen av alla ord är redan bearbetade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

förenkla filtreringsmodellerna

A
  1. broadmans filtreringsmodell
  2. fysiska drag
  3. betydelse
  4. treismans dämpningsteori
  5. attentuator (stark/svag signal beroende på)
  6. lexikon (tröskelvärde), namn tenta
  7. mackays late selection modell.
    inget lexion tack. all information analyseras utifrån dess betydelse och ett tröskelvärde som ska avgöra vilket ord som ska få semantisk analys är inte nödvändigt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är belastningsteorin?

A

belastningsteori säger att uppmärksamhet fördelar sig olika beroende på hur kognitivt belastade vi är i en viss situation.

  1. om vi är högt kognitivt belastade kommer en tidigt selektionsprocess ske där vi sållar ur alla irrelevanta intryck för att kunna fokusera på den svåra uppgiften
  2. låg kognitiv belastning sker en sen selektionsprocess då vi har mental kapacitet att bearbeta intryck och tolka dess betydelse i högre grad.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

finns det något annat förutom filteringsmodeller och belastningsteori som kan påverka vart och när filtrering av stimuli sker?

A

ja, modulerade faktorer som bottom-up och top-down faktorer kan påverka vart och när filtrering av information sker.

säg att jag tappar bort mitt barn på marknaden och ska leta efter hen bland alla människor:

bottom-up: vissa fysiska karaktärsdrag som gör att jag tolkar in betydelsen (där av namnet bottom up, ser jag gul tror jag också att jag ser mitt barns regnjacka, men det kommer från the bottom up) kommer att dra min uppmärksamhet, tillexempel om jag ser ett barn, eller något gult då mitt barn har en gul regnjacka på sig i detta scenariot.

top-down: baserat på saker som jag redan vet. exempelvis, så här är marknades strukturerad, mitt barn brukar alltid vilja gå till godisståndet osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

beskriv mackays bank experiment?

A
  1. they threw stones at the river bank
  2. he put his money in the bank

ordet bank är samma. men det är orden innan och dess betydelse som gör att man tolkar vad ordet bank betyder i denna kontext, vilket föreslår av meningen tolkas innan man väljer vilket information som är relevant.

våra hjärnor tolkar ordets betydelse innan vi bestämmer om de är revelanta eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad fann schinder och schiffrins experiment? från vilket år kommer detta experiment?

A

gjorde studier på delad uppmärksamhet där de fann att vi kan dela vår uppmärksamhet ifall vi tränar tillräckligt på något så att en kontrollerad process blir till en automatiserad process vilket sker via träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ge exempel på situationer i vardagen då det är viktigt att förstå hur vi processar intryck och fattar vissa beslut.

A

bil: vi måste bearbeta massvis med intryck för att kunna köra på ett säkert sätt.

mataffär: vi blir överväldigade med alternativ och måste kunna sålla bland intrycken.

sociala relationer: vi plockar upp verbal och ickeverbal kommunikation från vänner och kollegor om hur de känner och vad de tycker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

varför är modeller viktiga inom kognitionspsykologin? vilka olika typer finns det?

A

modeller är viktiga för att de
1. organiserar kunskap
2. ger testbara hypoteser
3. förklarar fenomen

det finns 3 olika slags modeller
1. strukturella modeller: förklarar hur kognitiva processer är uppbyggda.
2. process modeller: förklarar hur en kognitiv process går till, oftast genom ett flödesdiagram.
3. resource modeller: förklarar hur de cognitiva resurserna är fördelade, och vilka gränser det finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är serial, parallell och concurrent processing?

A

serial: en sak i taget. när du läser en mening ord för ord så bearbetar du ett ord innan du går vidare till nästa

parallell: tänk dig att du ser en tavla och har i uppgift att leta efter
1. rosa stjärnor
2. blå bollar

din hjärna kommer att bearbeta visuell information om de två formerna samtidigt

concurrent: du måste dela din uppmärksamhet eftersom att du tar emot olika informationsflöden samtidigt. detta kan vara när du antecknar under en föreläsning. din hjärna måste bearbeta ljudintrycken från föreläsaren för att sedan sammanfatta och anteckna med egna ord. detta är dock ingen parallell process då du inte kan starta dessa aktiviteter precis samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är bindningsproblemet och med vilket teori kan detta lösas?

A

“bindningsproblemet” är frågan om hur vi kan ta in massa olika intryck som (orange, rund, liten) och binda ihop dessa till en enhet (clementin)

bindningsproblemet förklaras med treismans egenskapsintegreringsteori.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad säger treismans egenskapsintegreringsteori?

A

att uppmärksamhet är viktig för att kunna binda ihop sinnesintryck till enhetliga objekt.

teorin säger att viss egenskapsbeatning sker automatiskt men att uppmärksamhet är viktig för att exempelvis skilja på liknande objekt såsom fågelarter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad är skillnaden på overt och covert uppmärksamhet?

A

overt: flytta på ögonen
covert: inte flytta på ögonen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad utvecklade posner för experiment?

A

ville undersöka covert attention. han kom fram till att exogena ledtrågar fångar uppmärksamheten oavsiktligt, medan endogena ledtrådar används frivilligt för att styra uppmärksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ge ett exempel på uppmärksamhetskapning och skanning

A

du kör på motorvägen och det kommer plötsligt en jättestor reklambillboard vilket din uppmärksamhet kommer att rikta sig mot.

du letar efter din vän i ett rum fullt av folk, du skannar av alla ansikten och personer tills du hittar rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

nämn några faktorer som kan påverka uppmärksamhetet?

A

styrkan på stimulus (högt ljud)
mentala scheman (det brukar vara såhär)
kognitiva faktorer (vad vi tycker är relevant eller intressant, tentan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hur kan man mäta aktionspotentialer från en enskild neuron?

A

med mikroelektroder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

ökar aktionspotentialen i styrka om stimulit blir starkare eller ökar antalet aktionspotentialer i respons till starkare stimuli?

A

antalet aktionspotentialer ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad mäter egentligen hjärnavbildningstekniker?

A

de mäter blodflöde i hjärnan utifrån kunskapen att detta korrelerar med hjärnaktivitet.

fMRI använder sig av en BOLD kontrast då syresatt blod avger en starkare signal = hjärnaktivitet

vid PET injeceras ett radioaktivt spårämne vars sönderfall uppmäts olika beroende på vart blodflödet i hjärnan är som störst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

beskriv brocas och wernickes afasi samt i vilka lober dessa områden antas ligga.

A

broca: kan förstå men ej producera
wernicke: kan inte förstå men kan producera språk, dock inget språk man kan förstå

broca: frontalloben
wernicke: temporalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

istället för brocas och wernickes (som delade upp språkprocesser så simpelt som förståelse och produktion) har ny forskning föreslagit två stycken separata språk-bearbetnings processer, vilka?

A

form
mening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vad innebär idén om distributed processing?

A

specifika funktioner bearbetas av många olika områden i hjärnan. om du exempelvis ser en röd boll är det inte bara occipitalloben som tar hand om detta utan det är massivs med olika hjärnområden i cortex som bearbetar denna syninformation. men primära syncortex, dit informationen från synnerven kommer, ligger fortfarande i occipitalloben, men när man pratar om kognitiva processer och perception så måste man ha en helhetsbild och tänka på vad det är man upplever.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad är en av kognitionsvetenskapens principer?

A

olika kognitiva funktioner involverar oftast liknande mekanismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad är feature detectors?

A

idén om att enskilda neuron svarar på specifika stimuli (såsom grön, barrträd, lång osv) och idén är att när du exempelvis ser ett träd så avfyras dessa neuron och bildas tillsammans en kör så att du förstår att du ser på en gran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vad kallas den neurala kören?

A

the neural code = the pattern of neural firing that represents an environmental stimulus.

tänk att en specifik låt spelas när du ser en gran och en annan när du ser en tall. de kommer att vara i samma genre men ändå skilja sig åt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad är distributed coding?

A

likt den neurala kören innebär distributed coding att exempelvis ett ansikte representeras av att ett specifikt mönster av neuron avfyras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

vad är en grandma cell?

A

det finns specificity theories som tror att enskilda neuron kan representera enskilda objekt, exempelvis ett neuron som kodar för din mormors ansikte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

rita upp the modal model of memory!

A

sensoriskt minne
korttidsminne
långtidsminne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

vad hänvisar kontrollprocesser till i MMM?

A

sätt som vi kan aktivt styra vårt minne. exempelvis är repetition en kontroll process och också selektiv uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

vad kallas processen när du lagrar något i långtidsminnet?

A

encoding

40
Q

vad kallas processen när du minns något som du lagrat i långtidsminnet?

A

retrival

41
Q

vad är persistance of vision?

A

om du kollar på en upplyst bild av ett ansikte och att rummet sedan blir svart kommer en bild av ansiktet fortfarande synas. detta leder också till att det ser ut som att saker som sker kontinuerligt inte gör det då det finns luckor, men persistance of vision fyller in dessa.

42
Q

vad finns det för olika typer av långtidsminne?

A

procedur - cykla, eller vad som helst som kräver att du en gång lärt dig det och kräver muskelkoordination. spela instrument

episodiskt - minnen av händelser och upplevelser

semantiskt - fakta-minnen, en adress, en födelsedag, ett telefonnummer. “det där kallas för en cykel”

43
Q

vad kallas persistance of sound?

A

echoic memory

44
Q

hur kan man dela upp korttidsminnet?

A

sensoriskt minne
korttidsminne
arbetsminne

45
Q

vad mätte sperlings experiment (1960) och vad kom han fram till.

A

sperling mätte det sensoriska minnet han ville veta dess kapacitet och långvarighet

han kom fram till: kapacitet = stor
långvarighet = kort, (mindre än en sekund)

46
Q

hur mäter man hur många “items” som får plats i korttidsminnet?

A

genom att mäta “digit span”

47
Q

hur kan du öka din digit span?

A

genom “chunking” alltså att gruppera informationen i enheter

111333444

det är nio siffror men du kan minnas detta som 3 enheter och då är det mycket lättare att hålla i sensoriska minnet och du kan lägga till fler chunks

48
Q

vad är de två elementen i MMM?

A

strukturella egenskaper (sensoriskt, korttids, långitds)
kontrollprocesser (uppmärksamhet, repeition, chunking)

49
Q

vad är skillnaden på arbetsminne och korttidsminne?

A

korttidsminne är en del av mmm och kan sägas hålla upp till 3-4 enheter i ungefär 15-20 sekunder. arbetsminne är ett bredare koncept som inkluderar korttidsminnet som en av dess komponenter.

50
Q

varför är korttidsminnet viktigt?

A

allt vi tänker och vet i ett ögonblick är resultatet av vårt korttidsminne, det är the present moment.

51
Q

vad är change detection?

A

ett alternativ för att mäta kortidsminnets kapacitet utan att det influeras av faktorer som långtidsminnet och kontrollprocesser vilket kan hända ifall man exempelvis låter personer minnas en serie av nummer då denna personen kan använda sig av chunking som en kontrollprocess vilket kan få det att se ut som att korttidsminnet kan hålla fler enheter än vad det faktiskt kan.

52
Q

vad kom Alvarez & Cavangh fram till angående korttidsminnet?

A

ansåg att man inte bör tänka i “enheter” utan “mängd information” gällande korttidsminnets kapacitet.

deras experiment kom fram till att ifall enheterna innehöll mycket information kunde färre hållas samtidigt i korttidsminnet och vice versa.

53
Q

event-related potentials mäts i?

A

EEG mätningar.

54
Q

vem var den första personen som lade fram idén om arbetsminne och när skedde detta?

A

Baddley Hitch 1974

55
Q

hur deras baddley upp arbetsminnet? och hur skiljer sig detta ifrån den tidigare uppfattningen om korttidsminnet?

A

tidigare tänkte man att korttidsminnet bara var storage, men som kunde manipuleras av kontroll faktorer.

storage är en del av konceptet arbetsminne, men en viktig skillnad är att arbetsminne är storage + manipulation av information.

när du använder lagring av information samtidigt som du bearbetar och manipulerar informationen. som exempelvis när du löser ett mattetal i huvudet.

han delade upp arbetsminnet i:

phonological loop: här hålls och bearbetas verbal och auditiv information
central executive: riktar din uppmärksamhet, drar minnen från långtidsminnen och integrerar information från de andra 2.
visuospatial sketchpad: visuell och spatial information.

56
Q

vart i hjärnan “sitter” arbetsminnet? vad påverkar ifall denna del av hjärnan skadas. vad kallas ett typiskt problem?

A

patienter med frontallobsskada har visat sig ha ett sämre arbetsminne. de har svårt att kontrollera sin uppmärksamhet och stänga ute irrelevant information.

ett typiskt problem kallas peseveration: att man fortsätter att försöka lösa ett problem på ett specifikt sätt trots att det inte är hjälpsamt.

57
Q

vad gjorde Vogel et al? och vilket år gjorde dom det?

A

de var de första som lade fram stenkalla bevis för centralexecutivens existens. år 2005.

de visade att individuella skillnaden i arbetsminne inte bara visade på skillnader i kapacitet, men även hur bra man var på att stänga ute irrelevant information. detta stöder baddleys teori om arbetsminne och central excetuive.

58
Q

vad är cowans embedded process modell?

A

en annan teori om arbetsminne som sa att uppmärksamhet och arbetsminne är essentially the same thing.

59
Q

nämn en till grej som pfc är viktigt för med hänsyn till minne? hur kan detta bevisas på mikronivå?

A

att hålla information i minnet under en kort tid. kan ses vid barn med out of sight out of min fenomenet. neuroner i pfc fortsätter att skicka aktionspotentialer även efter att ett stimulus slutar att uppvisas.

60
Q

varför kan stress minska arbetsminnets kapacitet?

A

genom studier kan har man visar att stress och oro kan minska arbetsminnets kapacitet. tesen är att oroa sig inför exempelvis matteprovets resultat medans du skriver det gör att du har mindre mentala resurser att fokusera på själva uppgiften. men detta kan du motverka genom att exempelvis skriva ner dina oroligheter på ett papper innan testet och genom att öva mindfulness.

61
Q

hur kan man dela upp långtidsminnet?

A

långtidminnet kan delas upp i executiva (eller medvetna) minnet och implicita (omedvetna minnet)

till explicita tillhör: episodiskt och semantiskt minne
till implicita tillhör: procedur, klassisk betining och priming

62
Q

hur sammarbetar långtidsminnet med arbetsminnet?

A

oskar ska utföra ett mattetal. pågrund av hans långtidsminne så vet han hur man gör när man utför division. central executiv drar ut detta minne från ltm och använder det för att lagra och manipulera information.

63
Q

nämn ett klassisk experiement som kunde visa hur ltm och ktm interagerar.

A

the serial position curve, var ett klassiskt experiment som visade på att om man ska lära sig en ordföljd så kommer ord i början och slutet minnas bäst. detta tänkte man berodde på att orden i början hunnit lagras i LTM och orden i slutet satt färskt i STM.

64
Q

vad innebär coding?

A

coding är hur information bearbetas och lagras i antingen STM eller LTM

65
Q

beskriv de olika formerna av coding i STM och LTM

A

auditory, visual, semantic

Auditory:
STM: upprepa ett telefonnummer för dig själv
LTM: minnas en sång från barndommen

Visual
STM: minnas hur ett telefonnummer ser ut när du knappar in det
LTM: minnas ett gammalt bekant ansikte

Semantic:
STM: att hålla konceptet “rättvisa” i hjärnan medans du diskuterar juridik
LTM: minnas betydelsen av ord och koncept och relationer. detta är min mamma.

66
Q

vilken är den mest vanliga formen av coding för långtidsminnet?

A

semantisk kodning.
exempelvis om du läste en detektivnovell förra veckan så kommer du troligtvis inte minnas hur alla ord såg ut när du läste dom, utan du kommer minnas vad boken handlade om.

67
Q

genom lesionsstudier har man kunnat hitta bevis för att ltm och stm är separerade i hjärnan. vilket område är viktig för att kunna skapa nya långtidsminnen?

A

hippocampus

68
Q

hur har man visat att stm och ltm kanske inte är separata i hjärnan?

A

hjärnavbildningsstudier har kunnat visa att hippocampus, som är viktig för att skapa nya långtidsminnen också kan vara viktig för att hålla information under en kort tid.

69
Q

varför ses episodisk och semantiskt minne som två olika saker?

A
  1. typ av upplevelse
  2. hur hjärnskador påvekar de olika
  3. hur åldrandet påverkar olika
  4. fMRI responser till de olika
70
Q

hur skiljer sig episodiskt och semantiskt minne åt med hänsyn till “1. typ av upplevelse”

A

semantiskt minne innebär att minnas fakta/händelser som du inte behöver ha upplevt själv. episodiskt minne däremot är “mental time travel”.

har du inget episodiskt minne så kan du minnas att din katt dog för 2 år sedan, men inte hur det kändes.

71
Q

hur visar åldrande och hjärnavbildningsstudier på skillnaderna mellan episodiskt och semantiskt minne?

A

episodiskt minne avtar snabbt med åldern
semantiskt minne växer till och med 65 års ålder, men avtar inte lika snabbt utan stannar av.

hjärnavbildning har visat att det finns stora skillnader i områden som lyser upp vid de olika typerna av minnen.

72
Q

Describe what happens to memory as time passes. What do we mean by the semanticization of episodic memory?

A

med ålder så minskar vårt episodiska minne. semantisering innebär att du glömmer av personliga detaljer, såsom hur du kände och hur något var med tiden. alltså du kan minnas att du såg fotbollsmatchen på TV 1977 som en bit fakta (jag vet att jag såg matchen), men du har glömt av hur det var, vad du luktade på, hur glad du var.

73
Q

vad är ett annan namn för explicita minnen?

A

declarativa minnen:
jag deklarerar att jag vet att sound of music släpptes 1965.

74
Q

vad är en teori om den episodiska minnets funktion, skiljt från att “kunna minnas hur någonting var”

A

att kunna förutspå hur något annat kommer att vara i framtiden för att antingen kunna approach eller avoid denna grej.

75
Q

nämn faktorer som kan påverka retrival och encoding?

A

encoding: om du lyckas lagra något i långtidsminnet kan bero på: din miljö, repetition och känslomässig connection med materialet.

retrival:
om du lyckas plocka fram något ur långtidsminnet kan påverkas av, nervbanornas styrka (har du plockat fram minnet innan = active recall studieteknik), det kan också bero på hur lika encoding contexten är till retrival contexten, typ om du tuggar samma tuggumi.

76
Q

hur kan du förbättra retrival?

A

med retrival cues:

retrival cues är prompts eller påminnelser som hjälper oss att minnas lagrad information. såsom mnemonics.

77
Q

vad är skillnaden på deep processing och shallow processing när du ska encoda något och vilket typ är bäst. vad kallas denna teori?

A

levels of processing theory:

shallow processing: utan att relatera mening, typ bara upprepa något

deep processing: sätta mening på exempelvis en nummer ordning: 1974 föddes mikaela

deep processing gör det lättare att encoda.

78
Q

hur kan du skapa retrival cues:

A

använda ordet i en mening
relatera ordet till dig själv
skapa en bild utifrån ordet

79
Q

vad är stimulus saliency?

A

hur “starkt” ett stimulus är i jämnförelse med dess bakgrund baserat på dess fysiska egenskaper.

80
Q

vad innebär encoding specificity? (kodningsspecifitet)

A

innebär att vi kodar information tillsammans med dess kontext.

81
Q

nämn och beskriv ett klassisk experiment som bevisar encoding specificity!

A

Godden & Baddley, “diving experiment”, 1975.

visade att människor som fick sätta på sig en dykardräkt och lära in ord under vatten mindes också dessa ord bäst när de var under vatten, tillskillnad från på land. denna effekt var samma för människorna som fick lära in sina ord på land.

82
Q

state-dependent learning innebär att:

A

om ditt mentala tillstånd är samma under encoding som retrival har du bättre chans att minnas.

83
Q

vad innebär mood congruent memory?

A

individer har högre sannolikhet att retrive minnen som överrensstämmer med deras aktuella mentala tillstånd. detta innebär exempelvis att en person med depression får det lättare att minnas ledsamma minnen och svårare att minnas glada minnen.

detta är en biprodukt av state-dependent learning.

84
Q

hur defineras konsollidering?

A

processen där nya fragila minnen som kan störas transformeras till att bli mer permanenta.

85
Q

nämn 3 minnesprocesser

A

encoding
retrival
consolidation

86
Q

vad är synaptisk konsollidation?

A

sker efter några minuter eller timmar, då synapsen genomgår strukturella förändringar. typ ökar receptorer. upprepad aktivitet stärker synapsens mottaglighet för aktionspotentialer.

87
Q

vad är system konsollidation?

A

sker över månader och år och innebär att neurala nätvärk omorganiseras.

88
Q

vad kom hebb på angående synaptisk konsollidation?

A

minnen skapar inte nya neuron, utan ökar sammahållningen mellan nätverken

“neurons that fire together, wire together”

89
Q

vad finns det för två olika typer av konsollidation och vad är det som konsolliderar dessa?

A

båda typerna av konsollidering sker samtidigt, den synaptiska konsollidationen snabbt och systemkonsollidationen över längre tid.

systemkonsollidationen förklaras av standardmodellen som innebär att minnen aktiverar olika delar av cortex för lukt, smak och emotioner och att det är hippocampus som lagrar minnet av detta mönster av aktivering.

centralt för teorin är dock att ju mer ett minne aktiveras desto mindre behövs hippocampus för att det neurala nätverket i cortex stärks.

90
Q

vilket teori utmanar standardmodellen för cross-cortical consolidation och på vilket sätt?

A

multiple trace modell

motsätter sig idén om att minnen migrerar från hippocampus till neocortex i takt med att de blir starkare, istället tänker man att både hippocampus och neocortex är aktiva.

minnen kodas om på nytt varje gång, medans den andra teorin tänker att samma kod stärks.

91
Q

vad innebär reconsollidation.

A

att ett minne tas fram ur långtidsminnet och är därför skört. i detta stadium kan man “updatera” och skriva om minnet, eller helt och håller radera det innan det stoppas tillbaks i långtidsminnet. detta kan användas för att behandla PTSD eller ångestproblemmatik som fobier.

92
Q

när är konsollidering som starkast?

A

när vi sover

93
Q

beskriv episodic buffer?

A

episodic buffer represents a way of increasing storage capacity and
communicating with LTM.

94
Q

vilka typer av stimuli brukar vi prata om?

A

verbal visuell och semantisk

95
Q

vad är perception?

A

stimulering av våra sinnen skapar en upplevelse. sinnena är där perception börjar, men de är inte den enda faktorn som beror på vad vi ser.

96
Q
A