Perception + Agnosier, Flashcards

1
Q

Apperceptiv agnosi

A

Det kan alltså inte se formen på ett föremål. svårt att skilja på vad som är föremåelet och vad som är bakgrunden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Associativ agnosi

A

Personen uppfattar föremålet men känner inte igen det.

Kan rita av det men kan inte säga vad det är för föremål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Integrativ agnosi

A

Svårt att integrera lokal detaljer till en helhet.

tex svårt att urskilja en tavla på ett ansikte gjort av grönsaker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Akromatopsi

A

Färgblindhet

innebär att endast skillnader i ljusstyrka kan uppfattas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Akinetopsi

A

oförmåga att kunna processa rörelser.
Upplever allting som stillbilder.
Om det går för snabbt så ser du inte det ens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Simultagnosi (ventral)

A

Kan ej se mer ett objekt i taget.

Man kan se detaljer men man har svårt att lägga ihop detaljerna till en helhetsbild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Blindsight

A

Innebär att personen har synfältsbortfall som den inte är medveten om.
Kan uppfatta rörelse, färg, form där synfältsbortfallet är men det är inte medveten om detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Skotom

A

ett området i synfältet som antingen har helt nedsatt synuppfattning eller en delvis nedsatt synuppfattning.
Blinda fläcken är ett skotom i ögat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Optisk ataxi

A

Personen har svårt att vägleda sina rörelser med synen.

Svårt att registrera var objekt befinner sig exakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Prosopagnosi

A

Ansiktsblindhet ,

Personen har svårt att känna igen mänskliga ansikten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Retinotop(i)

A

Kartläggning av synfältets,

Som beskriva hur synsignaler bearbetas av olika synområden i hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Retinal gangliecell

A

Från fotorecptorerna leds syninfromationen via interneuroner till gaglieceller.

Gangliecellerna har ett receptivt fält som kan ta emot signaler från fotorecptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dorsala banan

A

kallas också HUR banan. Det är alltså din syn för alla handlingar du göra tex vägledning av rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ventrala banan

A

Kallas också VAD banan. Och de är synen för vad saker är tex objektigenkänning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Crowding

A

interaktionen mellan neuron på olika nivåer men också på samma nivå i det visuella systemet

Leder till att man har svårt att se detaljer i periferin om detaljen är omgiven av andra detaljer. Tex A i periferin kan vi se men vi har svårare att se A i periferin om den är mellan D och K = DAK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

FFA

A

Område i hjärnan som hjälper personen att kunna hantera ansiktsdata. FFA står för fusiform face area ansvara för ansiktigenkänning

17
Q

Objektkonstans

A

förmågan att kunna känna igen objekt i olika situationer. Det är det som gör att vi kan veta vad som är bakom något även fast vi bara ser delar av objektet.

18
Q

Ljushetskonstans

A

att kunna se en ytas färg på samma sätt även fast belysningen variera.

19
Q

Riddoch-fenomen

A

När synen är på väg tillbaka personen kan endas se objekt som rör sig, står objektet stilla så kan personen inte uppfatta att det är något där. Man kan heller inte se färg eller form

20
Q

Fovea

A

Är en fördjupning i gula fläcken på näthinnan.
Där sitter tappar väldigt tätt. Tappar registrerar färg, är ljuskänsliga och fungerar dåligt i lite ljus. Det är därför det mesta har samma färg på kvällarna när det mörkt

21
Q

Saccad

A

Snabba blickriktningsförändringar

22
Q

Biologisk rörelse

A

förmåga att identifiera objekt för att det känner igen rörelsemönstret.
EX känner igen mänsklig gångstil.

23
Q

Tekto-pulvinära banan

A

Är en visuell banan som är viktig för visuell orientering.

Visuell info går från ögat optisk tract–> superior colliculus –> pulvinar –> andra visuella kortikala områden i temporär och parietallloberna

24
Q

Thalamo-kortikala banan

A

Sensorisk information byts mellan thalamus och visuella kortex.

25
Q

Stavar

A

Mörker syn, ej färg eller fokus.

26
Q

Tappar

A

Färgsynd, och skärpa, behöver ljus.

27
Q

Gollins test

A

test som används för att testa implicit och explicit minne

Testet går ut på att man får se en serie av bilder från minst tydlig till fullständig bild.

Visar på skador på TPJ

28
Q

”STS”-banan

A

STS ståt för superior temporallobsfåran och viktigt för vår sociala preception så som kroppsrörelser, ögonrörelser, anisktuttryck, röst osv

29
Q

Receptivt fält

A

Är de delar av vårt Visual cortex som motsvara delarna av vårat synfält tex FFA

30
Q

Agnosi

A

Är den förlorade förmågan att känna igen föremål, ljud, personer, former eller lukter.
det är alltså inte minnesförlust eller så utan att det är ett specifikt sinne som är skadat