Perception Flashcards
Exteroception
Aristoteles 5 sinnen: Syn, hörsel, lukt, smak, känsel.
Hur är världen?
Proprioception
Balans, kroppshållning, kroppsrörelser. Involverar syn, muskelsinne.
Vad gör jag med kroppen?
Kallas ibland för kroppens 6e sinne
Nociception
Smärta
Interoception
Signalen inifrån kroppen, ex. hunger eller puls.
Hur mår jag?
Transduktion
Omvandla signaler (ex. ljud/ljus) till nervimpulser
Perception
Omvärlden –> stimuli –> transduktion –> the black box (mentala processer i hjärnan) –> respons, upplevelse, beteende. Output.
Perception handlar om att hjärnan skapar en bild av världen utifrån inputs.
Veridikal
I överensstämmelse med verkligheten
Inverse optics
Baklänges projektionsteknik
Distalstimulus
Konfigurationer i omvärlden som orsakar den sensoriska retningen (det som skapar bilden på näthinnan)
Proximalstimulus
Den sensoriska retningen (bilden på näthinnan som skickas till hjärnan)
Varför är det mångtydigt att bestämma distalstimulus utifrån proximalstimulus?
- Ljus och färg: Många faktorer påverkar intensiteten och färginnehåll hos det ljus som reflekteras mot ögat.
- Djup: Vi lever i en 3D-värld, men våra näthinnor är 2D. Storleken hos ett objekt på näthinnebilden beror på avstånd och objektstorlek.
- Rörelse: Rörelse i bilden på näthinnan kan bero på att något därute rör sig eller att jag flyttar blicken.
Auditory scene analysis
Att från en en-dimensionell rörelse hos trumhinnan dela upp ljudvågen i ljudkällor, deras positioner och tolka ljudet.
Bottom-up
Stimulusdriven perception.
Dessa signaler bearbetas progressivt ju högre upp i hjärnan de kommer. Ingen ytterligare information behövs läggas till.
Top-down
Perception formas av tidigare upplevelser, kontext, förväntningar etc.
Ofta menas att feedback-signaler från högre områden i hjärnan påverkar signaler som kommer från receptorerna.
Vad upplever ofta indivier med hög grad av top-down perception?
Dessa individer drabbas oftare av hallucinationer.
V1
Primära synkortex.
Neuroner i V1 har små avlånga receptiva fält som responderar på enkla stimulusegenskaper, s.k “features” vilket innefattar kanters orientering, rörelseinriktning etc.
Dorsala banan
Går “upp i hjärnan”. Ansvarar för:
- Lokalisering
- Motorik
- Navigering
Brukar sammanfattas med “var?”.
Ventrala banan
Går “rakt över” hjärnan. Ansvarar för objektigenkänning
Brukar sammanfattas med “vad?”
Trikromatteori
Färg kodas som relativ aktivitet hos blå, grön och rödkänsliga tappar i näthinnan.
Troxler fading
Består av en cirkel och en punkt i mitten. Om man tittar på punkten i mitten tillräckligt länge, är det många som upplever att cirkeln tillslut försvinner.
Lågnivå features
Detektion av lokala “features” i form av kanter och kurvor, rörelse, textur
(I hjärnan: V1 -> V4)
Mellannivå features
Global struktur, konturer, segmentering i figurgrund, djup, globala rörelsemönster
I hjärnan: V2 -> V4, MT, MST
Högnivå features
- 3D-objekt
- Strukturell nivå
- Objektigenkänning
- Semantisk nivå
I hjärnan: Inferior temporal-cortex, ventral stream
Objektagnosi
Skada i temporalkortex, som leder till svårigheter att känna igen objekt.
Prosopagnosi
Skada på FFA (Fusiform Face Area) gör att man inte längre kan känna igen ansikten. Kan däremot fortfarande bedöma ålder, kön och emotionella ansiktsuttryck.
Loudness
Den subjektiva uppfattningen (perceptionen) av ljudstyrka
Vad händer om vi ökar ett ljud med 10 dB?
Den upplevda ljudstyrkan dubbleras.
The Fundamental
Grundtonen i ett ljud. Ger ljudet sin pitch
The missing fundamental
Tas grundtonen bort tycks den upplevelsemässigt finnas kvar ändå, då hjärnan fyller i.
Vilka delar överför ljud till det ovala fönstret?
Trumhinnan och bendelar i innerörat.
Hur uppstår nervimpulser från ljud?
Hörtröskeln på trumhinnan vibrerar –> vibrationer av membranet i ovala fönstret sätter igång vätskevågor i snäckan (en vätskefylld kanal) –> vågor i vätskan sätter basilarmembranet i svängning som i sin tur aktiverar hårceller (som böjs) –> nervimpulser skapas.
Platskodning
Olika tonhöjder aktiverar olika receptorer i snäckan.
Interaural time difference
Det tar olika tid för ljud att komma till öronen.
Det blir en “ljudskugga” av huvudet som påverkar höga frekvenser, men ej låga basfrekvenser.
Hur kan vi särskilja och känna igen flera olika ljud vi hör samtidigt, och separera tal från bakgrundsljud?
Genom:
- Ljudkällans plats och rörelse (lokalisering
- Klangfärg och tonhöjd
- Gestaltlag för ljud
- Erfarenheter, kunskap
Vad påverkar hur ord uppfattas?
- Syn
- Kontext
- Tidigare erfarenheter
Segmentering
Språkljud överlappar varandra, men vi upplever tal som distinkta ord och meningar. Jämför med språk som man inte behärskar - mycket svårt att höra “glappen” mellan orden.
–> Top down process mycket viktig!
Kinestesi
Att uppfatta sin egenrörelse (vestibulärsinnet + syn)
Proprioception
Att uppfatta sig själv, position och rörelse av armar och ben
(förmedlas av taktila receptorer, receptorer i leder, senor och muskler + syn)
Vestibulärsinnet
Balansorgan i innerörat, känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster, upp/ner.
Registrerar huvudets läge och rörelse med hjälp av 5 vätskefyllda kammare. Då vätska rör sig aktiveras receptorerna.
De fem vätskefyllda kamrarna
- De tre semicirkulära kanalerna, står vinkelrätt mot varandra och kan skilja mellan roterande rörelser.
- Saccule och utricle. Registrerar acceleration och huvudets läge mha gravitation.
Haptisk perception
Syftar på aktiv utforskning med exempelvis händer (receptorer i muskler, senor tillkommer)
Taktil perception
Syftar ibland på enbart hudperception, ibland samma som haptisk perception
Primary somatosensory cortex (S1)
- Indelat i fyra band (3a, 2: mestadels proprioceptiv information. 3b, 1: mestadels taktil information)
- Organiserad somatotopiskt
- S1-celler är känsliga för orientering och rörelseinriktning hos taktila stimulin.
Secondary Somatosensory cortex (S2)
- Tar emot input från S1
- Stora receptiva fält
- Kan vara involverade i taktiligenkänning av ett objekts form
Taktila receptorer
- Myeliniserade axon (snabba signaler, C-trådar)
- Omyeliniserade axon (långsamma signaler)
Skador på somatosensoriska cortex
Kan resultera i olika symptom:
- Oförmåga att lokalisera stimulering (var på handen?)
- Defekt proprioception
- Taktik agnosi
Taktil agnosi
Oförmåga att särskilja form via taktil/haptisk information (håller jag i en gaffel/penna/bok?)
Nociception
Upplevelsen av smärta.
Färdas med en myeliniserad nervtråd och en icke-myeliniserad. Resulterar ofta i en plötslig smärtblixt och efter en kort tid senare en molande värk.
Vad beskriver grind-kontroll teorin?
- Hur smärtan förmedlas av olika sensoriska fiber i interaktion med varandra och hur kognition griper in i upplevelser.
- En del smärtsignaler går via substantia gelatinosa (the gate), upp till hjärnan. Denna grind hämmar signalerna till hjärnan.
- Large fibers stänger grinden, small fibers öppnar grinden.
Fantomsmärta
Upplevd smärta i amputerade kroppsdelar, t.ex hand. Denna smärta skapas i hjärnan, och kan lindras genom att lura hjärnan med mirror therapy.
