Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognitions- och perceptionspsykologi > Perception > Flashcards

Perception Flashcards

1
Q

Exteroception

A

Aristoteles 5 sinnen: Syn, hörsel, lukt, smak, känsel.

Hur är världen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Proprioception

A

Balans, kroppshållning, kroppsrörelser. Involverar syn, muskelsinne.

Vad gör jag med kroppen?

Kallas ibland för kroppens 6e sinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nociception

A

Smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Interoception

A

Signalen inifrån kroppen, ex. hunger eller puls.

Hur mår jag?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Transduktion

A

Omvandla signaler (ex. ljud/ljus) till nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Perception

A

Omvärlden –> stimuli –> transduktion –> the black box (mentala processer i hjärnan) –> respons, upplevelse, beteende. Output.

Perception handlar om att hjärnan skapar en bild av världen utifrån inputs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Veridikal

A

I överensstämmelse med verkligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Inverse optics

A

Baklänges projektionsteknik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Distalstimulus

A

Konfigurationer i omvärlden som orsakar den sensoriska retningen (det som skapar bilden på näthinnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Proximalstimulus

A

Den sensoriska retningen (bilden på näthinnan som skickas till hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är det mångtydigt att bestämma distalstimulus utifrån proximalstimulus?

A
  • Ljus och färg: Många faktorer påverkar intensiteten och färginnehåll hos det ljus som reflekteras mot ögat.
  • Djup: Vi lever i en 3D-värld, men våra näthinnor är 2D. Storleken hos ett objekt på näthinnebilden beror på avstånd och objektstorlek.
  • Rörelse: Rörelse i bilden på näthinnan kan bero på att något därute rör sig eller att jag flyttar blicken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Auditory scene analysis

A

Att från en en-dimensionell rörelse hos trumhinnan dela upp ljudvågen i ljudkällor, deras positioner och tolka ljudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bottom-up

A

Stimulusdriven perception.

Dessa signaler bearbetas progressivt ju högre upp i hjärnan de kommer. Ingen ytterligare information behövs läggas till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Top-down

A

Perception formas av tidigare upplevelser, kontext, förväntningar etc.

Ofta menas att feedback-signaler från högre områden i hjärnan påverkar signaler som kommer från receptorerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad upplever ofta indivier med hög grad av top-down perception?

A

Dessa individer drabbas oftare av hallucinationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

V1

A

Primära synkortex.

Neuroner i V1 har små avlånga receptiva fält som responderar på enkla stimulusegenskaper, s.k “features” vilket innefattar kanters orientering, rörelseinriktning etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dorsala banan

A

Går “upp i hjärnan”. Ansvarar för:
- Lokalisering
- Motorik
- Navigering

Brukar sammanfattas med “var?”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ventrala banan

A

Går “rakt över” hjärnan. Ansvarar för objektigenkänning

Brukar sammanfattas med “vad?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Trikromatteori

A

Färg kodas som relativ aktivitet hos blå, grön och rödkänsliga tappar i näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Troxler fading

A

Består av en cirkel och en punkt i mitten. Om man tittar på punkten i mitten tillräckligt länge, är det många som upplever att cirkeln tillslut försvinner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lågnivå features

A

Detektion av lokala “features” i form av kanter och kurvor, rörelse, textur

(I hjärnan: V1 -> V4)

21
Q

Mellannivå features

A

Global struktur, konturer, segmentering i figurgrund, djup, globala rörelsemönster

I hjärnan: V2 -> V4, MT, MST

22
Q

Högnivå features

A
  • 3D-objekt
  • Strukturell nivå
  • Objektigenkänning
  • Semantisk nivå

I hjärnan: Inferior temporal-cortex, ventral stream

23
Q

Objektagnosi

A

Skada i temporalkortex, som leder till svårigheter att känna igen objekt.

24
Q

Prosopagnosi

A

Skada på FFA (Fusiform Face Area) gör att man inte längre kan känna igen ansikten. Kan däremot fortfarande bedöma ålder, kön och emotionella ansiktsuttryck.

25
Q

Loudness

A

Den subjektiva uppfattningen (perceptionen) av ljudstyrka

26
Q

Vad händer om vi ökar ett ljud med 10 dB?

A

Den upplevda ljudstyrkan dubbleras.

27
Q

The Fundamental

A

Grundtonen i ett ljud. Ger ljudet sin pitch

28
Q

The missing fundamental

A

Tas grundtonen bort tycks den upplevelsemässigt finnas kvar ändå, då hjärnan fyller i.

29
Q

Vilka delar överför ljud till det ovala fönstret?

A

Trumhinnan och bendelar i innerörat.

30
Q

Hur uppstår nervimpulser från ljud?

A

Hörtröskeln på trumhinnan vibrerar –> vibrationer av membranet i ovala fönstret sätter igång vätskevågor i snäckan (en vätskefylld kanal) –> vågor i vätskan sätter basilarmembranet i svängning som i sin tur aktiverar hårceller (som böjs) –> nervimpulser skapas.

31
Q

Platskodning

A

Olika tonhöjder aktiverar olika receptorer i snäckan.

32
Q

Interaural time difference

A

Det tar olika tid för ljud att komma till öronen.

Det blir en “ljudskugga” av huvudet som påverkar höga frekvenser, men ej låga basfrekvenser.

33
Q

Hur kan vi särskilja och känna igen flera olika ljud vi hör samtidigt, och separera tal från bakgrundsljud?

A

Genom:
- Ljudkällans plats och rörelse (lokalisering
- Klangfärg och tonhöjd
- Gestaltlag för ljud
- Erfarenheter, kunskap

33
Q

Vad påverkar hur ord uppfattas?

A
  • Syn
  • Kontext
  • Tidigare erfarenheter
34
Q

Segmentering

A

Språkljud överlappar varandra, men vi upplever tal som distinkta ord och meningar. Jämför med språk som man inte behärskar - mycket svårt att höra “glappen” mellan orden.

–> Top down process mycket viktig!

35
Q

Kinestesi

A

Att uppfatta sin egenrörelse (vestibulärsinnet + syn)

36
Q

Proprioception

A

Att uppfatta sig själv, position och rörelse av armar och ben

(förmedlas av taktila receptorer, receptorer i leder, senor och muskler + syn)

37
Q

Vestibulärsinnet

A

Balansorgan i innerörat, känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster, upp/ner.

Registrerar huvudets läge och rörelse med hjälp av 5 vätskefyllda kammare. Då vätska rör sig aktiveras receptorerna.

38
Q

De fem vätskefyllda kamrarna

A
  • De tre semicirkulära kanalerna, står vinkelrätt mot varandra och kan skilja mellan roterande rörelser.
  • Saccule och utricle. Registrerar acceleration och huvudets läge mha gravitation.
39
Q

Haptisk perception

A

Syftar på aktiv utforskning med exempelvis händer (receptorer i muskler, senor tillkommer)

40
Q

Taktil perception

A

Syftar ibland på enbart hudperception, ibland samma som haptisk perception

41
Q

Primary somatosensory cortex (S1)

A
  • Indelat i fyra band (3a, 2: mestadels proprioceptiv information. 3b, 1: mestadels taktil information)
  • Organiserad somatotopiskt
  • S1-celler är känsliga för orientering och rörelseinriktning hos taktila stimulin.
42
Q

Secondary Somatosensory cortex (S2)

A
  • Tar emot input från S1
  • Stora receptiva fält
  • Kan vara involverade i taktiligenkänning av ett objekts form
43
Q

Taktila receptorer

A
  • Myeliniserade axon (snabba signaler, C-trådar)
  • Omyeliniserade axon (långsamma signaler)
44
Q

Skador på somatosensoriska cortex

A

Kan resultera i olika symptom:
- Oförmåga att lokalisera stimulering (var på handen?)
- Defekt proprioception
- Taktik agnosi

45
Q

Taktil agnosi

A

Oförmåga att särskilja form via taktil/haptisk information (håller jag i en gaffel/penna/bok?)

46
Q

Nociception

A

Upplevelsen av smärta.

Färdas med en myeliniserad nervtråd och en icke-myeliniserad. Resulterar ofta i en plötslig smärtblixt och efter en kort tid senare en molande värk.

47
Q

Vad beskriver grind-kontroll teorin?

A
  • Hur smärtan förmedlas av olika sensoriska fiber i interaktion med varandra och hur kognition griper in i upplevelser.
  • En del smärtsignaler går via substantia gelatinosa (the gate), upp till hjärnan. Denna grind hämmar signalerna till hjärnan.
  • Large fibers stänger grinden, small fibers öppnar grinden.
48
Q

Fantomsmärta

A

Upplevd smärta i amputerade kroppsdelar, t.ex hand. Denna smärta skapas i hjärnan, och kan lindras genom att lura hjärnan med mirror therapy.

Kognitions- och perceptionspsykologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions