Per & Pirjo Flashcards
Hur genomförs/vad kontrolleras i AKUT-testet för att avgöra om en person kan ha drabbats av stroke?
A-ANSIKTE- Titta på ansiktet. Halvsidig förlamning kan vara ett tecken på stroke, ex hängande mungipa.
K-KROPPSDEL- be personen lyfta en arm över huvudet. Om arm faller ned- misstänkt stroke.
U-UTTAL- be personen säga en enkel mening. Ex: Vilket fint väder det är idag. Om inte- misstänkt stroke.
T-TID- tiden är viktig, “rädda hjärnan”. Snabbt till sjukhus.
Vad betyder följande begrepp?
a) Impressiv dysfasi
b) Expressiv dysfasi
c) Dysartri
d) Dysfagi
e) Neglekt
f) Hemipares
a) Impressiv dysfasi: Svårighet att förstå språk, men förmåga att producera tal.
b) Expressiv dysfasi: Svårighet att producera tal, men förmåga att förstå språk.
c) Dysartri: Störning i talrörelser på grund av skada på nerver eller muskler.
d) Dysfagi: Svårigheter med sväljning, kan påverka mat, vätskor eller saliv.
e) Neglekt: Bristande medvetenhet eller ignorans om en del av kroppen eller omgivningen, vanligt efter hjärnskada.
f) Hemipares: Svaghet som påverkar ena sidan av kroppen.
Kryssa i korrekt påstående om stroke.
A)
- Om TIA varar mer än 12 timmar ska den bedömas som en stroke.
- TIA ska ses som en förvarning om risk för stroke och vidare utredning behöver genomföras.
- Vid enstaka TIA behövs inga åtgärder eller utredningar genomföras.
————————————————————
B)
- Den vanligaste orsaken till hjärninfarkt är storkärlssjukdom.
- Den vanligaste orsaken till hjärninfarkt är blodpropp som bildas i hjärnans mindre artärer.
- ## Den vanligaste orsaken till hjärninfarkt är kardiell emboli.
C)
- Smärta i handleden förekommer ofta hos personer med stroke och som fått bestående förlamning i armen.
- Smärta i armbågen förekommer ofta hos personer med stroke och som fått bestående förlamning i armen.
- ## Smärta i skuldran förekommer ofta hos personer med stroke och som fått bestående förlamning i armen.
D)
- Initiativlöshet tillhör de vanligaste kognitiva problemen efter stroke.
- Minnesstörning tillhör de vanligaste kognitiva problemen efter stroke.
- Svårigheter att skapa struktur tillhör de vanligaste kognitiva problemen efter stroke.
A) - TIA ska ses som en förvarning om risk för stroke och vidare utredning behöver genomföras.
B) - Den vanligaste orsaken till hjärninfarkt är kardiell emboli.
C) - Smärta i skuldran förekommer ofta hos personer med stroke och som fått bestående förlamning i armen.
D - Minnesstörning tillhör de vanligaste kognitiva problemen efter stroke.
Du och sjuksköterskestudenten Anna går in till patienten. Ni skall göra de specifika kontrollerna som ingår i strokeomhändertagandet av Pirjo under det första dygnet.
Ange 4 kontroller som du gör på Pirjo förutom andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck, EKG och temperatur.
- Medvetandegrad
- Neurologisk status dvs: uttal, kontrollerar om hon kan röra armarna/ benen.
- Pupiller
- P-glukos
- Sensorisk status
Ange 2 komplikationer som kan uppstå vid sondsättning förutom oro och ångest.
- Kväljning/kräkning då man kommer åt kräkreflexen.
- Att sonden hamnar fel, i luftrören.
A) Hur mäter du enligt NEX metoden, för att veta hur lång ner du ska föra ner sonden vid inläggningen?
B) När du mäter enligt NEX metoden, hur många centimeter ska du lägga till för att vara säker på att sonden hamnar i ventrikeln?(0,5p)
C) Hur ska patienten vara placerad vid sondinläggningen?(0,5p)
D) Vilka metoder används för att kontrollera att sonden är i rätt läge i ventrikeln?
A)
Först: Från nästippen till spetsen på örat. Gör sedan en markering på sonden när du kommit till örat.
Sedan: Från Örat ned till epigastriet/ solar plexus. Gör sedan en markering på sonden när du kommit till epigastriet.
B) 5 cm
C) Sittande upprätt, med huvudet något lutat framåt. Den som för ned sonden kan hålla med handen bakom huvudet som stöd.
D) KURR-testet.
Aspirera maginnehåll.
Ange 4 symtom/tecken som kan tyda på sepsis utöver snabb puls, frossa och påverkan av allmäntillståndet och sänkt vakenhetsgrad/mental påverkan.
Andningsbesvär: Svårigheter att andas eller snabb andning (AF = 30).
Lågt blodtryck: Sänkt blodtryck, möjligen leder till svimning (BLT = 90 systoliskt).
Låg saturation (SpO2 = 90%).
Oregelbunden hjärtrytm: Hjärtat kan slå oregelbundet.
Feber.
Oliguri/anuri: Minskad eller ingen urinproduktion, indikerar möjlig njurpåverkan.
Vad heter den lag som anger att personer som är i behov av exempelvis insatser från kommunal hälso- och sjukvård skall ha en SIP?
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Sondmatning:
A) Hur mycket vatten skall du spola före och efter varje sondmatningstillfälle?
B) Hur ofta ska ett sondmatningsaggregat bytas?
C) Hur länge får en öppnad förpackning sondmat förvaras i rumstemperatur?
D) Vad kan smärta bero i samband med sondmatning?
A) 50 ml ljummet vatten
B) 1 ggr/veckan
C) 24 timmar
D) Att hastigheten på sondamaten går för fort.
Ange 4 olika bedömningar som ingår i ROAG- instrumentet förutom bedömning av tänder, tunga och tandkött.
- Sväljförmåga
- Salivsekretion
- Uttal
- läppar
Ange 4 av de vanligaste symtom/tecken på hjärtinfarkt, förutom ihållande centrala bröstsmärtor och ischemiska EKG förändringar.
- Smärta som strålar ut i vänster arm
- Andnöd.
- Oro/ångest
- Högt troponin värde.
Vad betyder förkortningen VAS?
Vad betyder förkortningen NRS?
VAS = Visuell Analog Skala
NRS = Numerisk Rating Scale
Nämn 4 av de vanligaste biverkningarna av morfin, förutom illamående, kräkningar och förstoppning?
Andingsdepression
Skakningar
Dåsighet
Koncentrationssvårigheter
Ange på svenska, var dessa vener är placerade i kroppen.
Vena subclavia
Vena jugularis interna
Vena femoralis
Vena jugularis externa
Vena subclavia: belägen under nyckelbenet, eller clavicula på svenska.
Vena jugularis interna: finns i halsen och löper nära de inre delarna av halsen, oftast i närheten av halsens stora muskler.
Vena femoralis: är lokaliserad i ljumskområdet och är en av de stora venerna i benområdet, närmare bestämt i låret.
Vena jugularis externa: finns också i halsen, men den är belägen närmare hudytan och kan ses på utsidan av halsen.
A) Vilken indikation är korrekt gällande inläggning av CVK?
- Svårstucken patient, långvarigt behov av venös infart och enstaka infusioner/trans-fusioner
- Svårstucken patient, kortvarigt behov av venös infart och centralvenös tryckmätning
- ## Svårstucken patient, långvarigt behov av venös infart och snabba/stora mängder infusioner/trans-Fusioner
B) Svårstucken patient, långvarigt behov av venös infart och enstaka infusioner/trans-
fusioner:
- 5 ml sprutor
- 2 ml sprutor
- ## 10 ml sprutor
C) Vid användande av injektionsmembran ska följande åtgärder vidtas före användning:
- Injektionsmembranet desinfekteras före användning genom att gnugga mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 15 sekunder och låt därefter lufttorka
- Injektionsmembranet desinfekteras före användning genom att gnugga mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5 sekunder och låt därefter lufttorka
- ## Injektionsmembranet desinfekteras före användning genom att gnugga mekaniskt med Klorhexidinsprit 0,5 mg/ml i minst 5 sekunder och låt därefter lufttorka
D) Vad kan göras för att minska risken för luftemboli vid avlägsnande av CVK?
- Bör om möjligt avlägsnas med patienten sittande för att undvika luftemboli
- Bör om möjligt avlägsnas med patienten liggande på sidan för att undvika luftemboli
- Bör om möjligt avlägsnas med sänkt huvudända för att undvika luftemboli
A) - Svårstucken patient, långvarigt behov av venös infart och snabba/stora mängder infusioner/trans-Fusioner
B) 10 ml sprutor
C) Injektionsmembranet desinfekteras före användning genom att gnugga mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5 sekunder och låt därefter lufttorka
D) Bör om möjligt avlägsnas med sänkt huvudända för att undvika luftemboli
