Pediatrik allmänt Flashcards
Vad är Coxitis Simplex?
Orsaken är okänd
Inflammation i höftleden
Oftast ensidig
Normal röntgen, ekofri synovit på ultraljud
Tempen och CRP är normala eller lätt förhöjda
behandling coxitis simplex
Behandling: Vila 1 vecka
Inget återbesök utan föräldrarna får själva ta kontakt vid utebliven förbättring inom en vecka, tidigare vid försämring eller hög feber.
Vad är Mb Perthes?
Avaskulär aseptisk nekros i caput femoris
Genes okänd
Försämrad blodcirkulation till caput femoris
Caput urkalkas, hållfastheten i caput femoris minskar och deformeras
Vilka får Mb Perthes?
(1)-4-8-(15) års ålder vid debut
80% pojkar
10-15% bilateralt
Symtom Mb Perthes
Hälta
Ont i knät!
Smärta i ljumsken
Smärtan ökar under dagen
Inskränkt rörlighet
Lårmuskelatrofi
Mb Perthes behandling
Yngre barn har bättre prognos
< 5år, oftast ingen specifik behandling
barnet anpassar aktiviteten, antiflogistika (NSAID)
5-8 år, sjukgymnastbehandling för att undvika en adduktionskontraktur
> 8 år, variserande proximal femurosteotomi
vilka får idiopatisk höftfysiolys?
Nästan alla runt 10 år, vanligast knubbiga pojkar
Alltid en radiologisk diagnos
symtom idiopatisk höftfysiolys
”Ont i knät” – Idiopatisk höftfyseolys!!!!!
Ansträngningsrelaterat ont i knäet eller låret samt hälta
Minskad inåtrotation
Alltid en radiologisk diagnos
behandling idiopatisk höftfysiolys
Skruvfixation
Vakta den friska höften eller skruva den också
Patogenes
osteomyelit och septisk artrit
Hematogen spridning från närliggande infektion
Direkt inokulation av patogen
septisk höftledsartrit symtom
Utåtroterat ben
Inskränkt rörlighet i höften
septisk höftledsartrit behandling
Artrotomi
Antibiotika 4 veckor
Risk för caput nekros och tillväxtstörning!!!
septisk höftledsartrit utredning
Ultraljud,
MRI,
punktion
symtom osteomyelit
Spädbarn:
Symtom på sepsis + pseudoparalys
oftare multifokal osteomyelit
oftare genombrott till leden
Äldre barn:
Feber, fokal smärta, hälta
Oproportionerlig smärta vid palpation
jämfört med fynd vid inspektion
osteomyelit utredning
Klinik
Blodprover - vita, CRP, SR
Radiologi: slätröntgen, u-ljud(Periostala abcesser), MR, scint
Mikrobiologisk diagnostik – blododling, aspiration,
- Växt i blododling ca 30% (10-50%)
- Växt från vävnad ca 65% (30-80%)
Slätröntgen – görs alltid och efter en vecka kan en uppklarning ses
Höftledsinstabilitet/Höftledsluxation etiologi
2-4 barn/1000, 5 gånger vanligare hos flickor
Etiologi: Ärftligt, intrauterin position, säte, flicka
Höftledsinstabilitet/Höftledsluxation diagnostik
Diagnos: Klinisk us + Ultraljud före 6 mån ålder
Klinisk us + Röntgen efter 6 mån ålder
Undersöks av läkare med Barlows & Ortolanis test
Höftledsinstabilitet/Höftledsluxation behandling
Von Rosenskena i 6 v. (skenan byts 1-2 ggr beroende på tillväxt och viktökning)
Fortsatt behandling med Frejkabyxa i ytterliggare 6 v
6 mån ålder samt efter gångdebut kontroll med röntgen
Kliniska tecken på sent upptäckt höftledsluxation (2-4 mån)
Minskad abduktionsförmåga (mindre än 45 grader)
Benlängdsskillnad (femur)
Asymmetri av knä-, lår- och glutealveck (osäkert tecken)
om upptäckt ännu senare (2-4 åå):
Barnet går med en “Trendelenburg” hälta och en vaggande gång
olika typer av benlängdsskillnad
Funktionell benlängdskillnad, vanligtvis pga muskelsvaghet eller inskränkt rörlighet i höft-, knä- eller fotled
Strukturell benlängdskillnad beror på en anatomisk förkortning av ett eller flera av benen i den nedre extremiteten
orsaker till strukturell benlängdsskillnad
Tillväxthämning alternativt tillväxtstimulering
Fraktur
Infektion
Medfödda tillstånd som påverar bentillväxten
normal benlängdsskillnad
Benlängdsskillnad upp till 1 cm förekommer hos 2/3 av alla individer
Benlängdsskillnad under 2 cm ger inte ryggsmärtor
benlängdsskillnad beh
0 – 2 cm – ev skoförhöjning
2 – 5 cm – fysiodes
5 – 15 cm - förlängning
Plattfothet – pes plano-valgus
Under 2 år syns en platthet pga fettkudde under hålfoten
Viss calcaneusvalgus belastning samt kobenthet
Smärta och trötthet kan förekomma, de flesta symptomfria
Ingen evidens för att fotinlägg kan minska symptomen
Ingen evidens för rygg eller höftbesvär
olika typer av tågång
Habituell tågång
Ingen behandling, spontan korrektion.
Om den kvarstår, hälseneförlängning
Barn med neuromuskulär sjukdom
Töjning, seriegipsning, ortos, hälseneförlängning
Kongenital kort hälsena
Passiva töjningar, eventuellt kirurgi med hälseneförlängning
klumpfot beh
Redressioner och seriella gipsningar varje vecka ad modum Ponseti under 1 månaders ålder
Achillestenotomi när foten är abducerad
Ortos 23 timmar/dygn under 3 månader
Nattskenor till 4 års ålder
Mål: Normalt utseende på foten med bra rörelse
utredning anemi
• Blodstatus – RBK: Hb, MCV, (MCH/MCHC) – LPK: Diff/celler – TPK: MPV • Retikulocyter, EPO • Ferritin(s-Fe,transferrin),transferrinreceptor • ASAT, LD, bilirubin, haptoglobin, DAT • Urinsticka+/-feces-Hb • Blodutstryck,Hbelfores/fraktioner,genetik
anemi normalt MCV
– akut hemolys
– akut blödning
– nedsatt produktion
anemi lågt MCV
– järnbrist
– thalassemi
anemi högt MCV
– B12 / folat brist
– hemolys (reticulocytos)
låga retikulocyter diffdiagnoser
Långvarande:
• Minskad benmärgsproduktion (aplastisk anemi, DBA)
Övergående:
• TEC
• Virala infektioner (Parvo, HHV-6, CMV, EBV etc)
• Långvarig/svår anemi
ökade retikulocyter
- Hemolysis (sfärocytos, G6PD brist, autoimmun)
* Blödning
blodbild hemolytisk anemi
Blodstatus + blodutstryck – Hb (lågt), MCV (normalt) – LPK (diff=B-cells)
– Trombocyter
• Reticulocyter (stiger efterhand)
• Bilirubin, LD (förhöjda)
• DAT (Direkt antiglobulin test = Coombs) • Haptoglobin (lågt)
behandling ITP
Behandling ( Om symtom)!!
– IVIG 1 g/kg x1-2 gånger
– Prednisolon 1-2 mg/kg 7-14d eller 4 mg/kg 3-4d
Svår / Livshotande blödning: IVIG 1-2 g/kg, Prednisolon 30 mg/kg (max 1g) och trombocyt transfusion 15-30 ml/kg ... (akut splenectomi)
orsaker till ITP
virala infektioner
vaccinationer
olika typer av neutropenier
- Förvärvad
– Postinfektiös neutropeni (oftast mild-måttlig) • Postviral infektion, friskt barn utan infektioner
– Autoimmun neutropeni (vanligast av de svåra) • < 1 år, neutrofila ak, 95% botas före 4 års ålder - Medfödd
– Svår kronisk neutropeni (SCN, Kostmann)
– Cyclisk, Shwachman Diamond, marrow failure sx ́s
procentuell fördelning av barn leukemi
ALL 80 %
pre-B ALL 85 %
AML 20 %
utredning leukemi
Blodstatus, inkl B-cells (diff), elstatus inkl LD och
urat (tumor lysis syndrome?)
• Benmärg/perifert blod: Hematopatologen, Klinisk
genetik
• LP: Klin kem, Cytologen, hematopatologen
• Radiologi: lungor, lever, mjälte, njurar, testis?
• Annat:MRhjärna?Ögonundersökning?Pleural vätska? FNA av lymfkörtel?
• Ekokardiografi inför behandlingsstart
Vad är SCID?
Severe combined immun deficiency (SCID)
patogenesen SCID
– heterogen sjukdom (15 kända orsaker) där cellens utveckling och funktion är störd elller dysfunktionell thymus
– ingen/liten T-lymfocytfunction med/utan B-lymfocyt- och NK-cell funktion
– ofta lymfocyter <2 × 109/L
klinik SCID
– debut första månaden av livet, ofta vaga symtom
– kronisk hosta och andningsproblem (P. jiroveci och virus)
– diarrhéa/malabsorption
– Återkommande candidainfektioner
– Dålig tillväxt
– Hudutslag (maternella lymfocyter eller Omenns syndrom)
behandling SCID
stamcellstransplantation
varför vaccinerar man mot just de sjukdomarna man gör?
är svåra är livshotande kan ge bestående men behandling saknas eller är dålig kan förhindras med vaccination
kompikationer påssjuka
encefalit
testikelinflammation
sterilitet
hörselnedsättning/dövhet (ffa hos tonåringar och unga vuxna)
stora problemet med rubella
sjukdom hos gravid kan ge fosterskador
90 % risk för skada under första trimestern
ex dövhet
blindhet
för liten hjärna med svåra förståndshandikapp
påssjuka
drabbar spottkörtlarna, inre organ, CNS
20 % subklinisk infektion
behandling saknas.
Difteri symtom
ser ut som vanligt tonsillit men värre.
dödlighet 10 %, toxinutlöst
vaccinationsskyddet avtar med tiden, bossterdos kan behövas efter 20-30 år.
kikhosta symtom
attackvis hosta + kiknigar + hostar tills de kräks
svår ffa hos spädbarn, hjärnretning och allvarlig andingspåverkan.
vuxna smittar, misstänkt och ta prov om spädbarn i familjen vid långvarig hosta (>14 d) + attacker.
kikhosta behandling och skydd
tidig beh (erytromycin) kan förhindra att sid bryter ut.
barn som fått en dos kan bli sjuka men dör inte.
IMMUNITETEN EJ LIVSLÅNG!!
vaccination 5-10 år
sjukdom 15 år
polio symtom
många har inga symtom alls,
andra får som en gastroenterit (feber, HV, illamående, kräkningar) och
vissa får förlamningar (kan försvinna delvis eller helt)
behandling saknas.
mässling syntom
feber, utslag och allmänpåverkan.
“prickar som sprider sig nedåt och konfluerar”
kopliska fläckar (vita pluppar i munslemhinnan)
20% får komplikationer
behandling saknas
mkt smittsam virussjukdom.
rubella symtom
utslag
Små ljusröda rodnader som börjar i ansiktet. ”Väderbitet” utseende.
Utslagen sprider sig snabbt nedåt kroppen och börjar då samtidigt försvinna från ansiktet och är oftast borta efter 3 dygn. Ibland mycket utslag med relativ kraftig rodnad, ibland inga utslag alls.
ofta lindrig sjukdom
behandling saknas.
fallots tetrad
pulmonalisstenos,
kammarseptumdefekt,
högerförskjutning av aorta
högerkammarhypertrofi (sekundär)
Graden av PS avgörande! Cyanos eller hjärtsvikt? ”Cyanotic spells”
pleocytos
onormal cellökning i hjärn- och ryggmärgsvätskan
hur ställs diagnosen urehtravalvel?
Miktions urethro cysto grafi (MUCG)
vad är aplastisk anemi
Aplastisk anemi är en sällsynt sjukdom som kan vara en stamcellssjukdom alternativt orsakad av ett läkemedel (t ex tiklopidin och kloramfenikol) eller en virusinfektion.
Karaktäristiskt är engagemang av alla cellinjer i benmärgen som ger en pancytopeni, som kan vara mer eller mindre uttalad.
allvarlig komplikation till aplsastisk anemi
Vid svår aplastisk anemi med neutrofila granulocyter < 0,5 x 109/L är risken stor för livshotande septiska infektioner. Dessa patienter ska tas om hand omedelbart på hematologisk enhet.
diagnos av aplastisk anemi
Diagnosen kräver benmärgsbiopsi.
En speciell form av aplasi är Pure Red Cell Aplasia (PRCA), som enbart berör erytropoesen och som i vissa fall orsakas av parvovirus.
behandling apastisk anemi
Kraftig immunsuppression eller stamcellstransplantation
vanliga diagnoser orsakade av HIB
meningit
sepsis
epiglottit
led- och mjukdelsinfektioner
allmänt om avdödade vaccin
biverkningarna vanligen omedelbart
lokala reaktioner dominerar
begränsad duration av immunitet
allmänt om levande vaccin
ger reaktion efter inkubationstiden,
är sjukdoms symtom
orsak till scarlatina
Scarlatina orsakas av beta-hemolyserande streptokocker grupp A
epidemiologi scarlatina
Drabbar barn oftast i 3-8 års ålder. Smittar på samma sätt som halsfluss. Att vissa barn får tonsillit och andra dessutom utvecklar scarlatina beror sannolikt på egenskaperna hos bakteriens exotoxiner.
scarlatina symtom
Plötslig hög feber.
Magont, kräkningar, halsont.
Utslag kommer 12-24 timmar efter insjuknandet.
Utslagen består upphöjda röda små punkter, ”som ett fint sandpapper”, som bleknar vid tryck, börjar oftast i armhålor och ljumskar. Utslagen känns mer än de syns (palpation kan ge diagnos).
Kring munnen finns inga utslag vilket ger bild av circumoral blekhet.
Tonsiller är rodnade, ibland utan ibland med vita proppar.
Gomtaket ilsket rött
Smultrontunga kan förekomma. Bekräftar diagnosen.
efterförloppet scarlatina
I efterförloppet (2-4:e veckan) fjällar ofta utslagen. Huden kan flagna av. Tydligast ses detta på fingrar, handflator, tår och fotsulor. Samma bild kan också uppkomma i efterförloppet till svår sepsis orsakad av beta-hemolyserande streptokocker grupp A.
komplikationer scarlatina
Före penicillinets tid förekom
reumatisk feber,
synovit,
myokardit och
glomerulonefrit
som följdsjukdomar till scarlatina. Dessa komplikationer ses inte idag. Rutinmässig kontroll efter behandling behövs inte.
behandling scarlatina
kåvepenin
tredagarsfeber med annat namn
exanthema subitum
orsak tredagarsfeber
orsakas av herpesvirus typ 6 (HHV-6) och möjligen kan herpes typ 7 (HHV-7) ge en liknande klinik
symtom tredagarsfeber
Förvånansvärt pigga barn, trots feber.
Feber kring 40 grader under 3-5 dagar.
Makulopapulöst utslag (skära till rosa, 2-5 mm stora) som kommer ungefär på tredje dagen, när febern sjunkit snabbt.
Utslagen börjar på bålen och sprids till armar, ben, nacke och ansikte.
Utslagen kliar inte och är heller inte ömmande.
Utslagen kvarstår från några timmar upp till 2-3 dagar.
diagnostik tredagarsfeber
klinik
vilka kardiologidiagnoser bör misstänkas vid dåligt svar på astmabehandling?
hjärtsvikt
kärlring
vad ger kärlring för symtom
inspiratorisk stridor
sväljningssvårigheter
vad är Benign perifer cyanos?
blå händer, fötter och RUNT munnen (ej slemhinnor i munnen)
Högt EVF>65%
Kyla
Normalt hos nyfödd!
Splittrad andraton?
Normal andningsvariabel splittring av S2
pga ökad högerkammarfyllnad i inspiriet ”suger in mer blod”
Konstant splittrad andraton, ASD?
Diastoliska blåsljud
- Ovanligt hos barn
- Alltid patologiska
- AV klaffstenoser (mitralis- och tricuspidalis)
- Semilunarklaffinsuff (aorta- och pulmonalis)
Utredning vid misstänkt hjärtsjukdom ”var som helst”
- EKG
- Hjärt-lung rtg
- Saturation pre-och postductalt
- Blodtryck
patologisk pox screening
SO2<95% eller >3% hö hand-fot differens
– utred pulmonell+ kardiell genes (hyperoxitest)
De fetala shuntarna
- Ductus venosus
- Foramen ovale
- Ductus arteriosus
karakterisktika för fostercirkulationen
- Hög syrgasaffinitet HbF
- Högt Hb
- Högre cardiac output
-fostrets anpassning till lägre syrgasspänning
Födelsen-cirkulationsomställning!
• Första andetaget! • Lungkärlsresistens sjunker • Systemresistens höjs • Saturation 60%95% • Fetala förbindelser sluts; PFO (ökat vä fm tryck) PDA( O2 + PGE )
blåsljud VSD
Systol blåsljud PM I3 sin
behandling VSD
Kirurgisk (device) slutning