Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PBL > PBL.3 > Flashcards

PBL.3 Flashcards

1
Q

Hjärnstam

A

Består av tre delar: mitthjärnan, pons (hjärnbryggan) och förlängda märgen (ibland inkluderas mellanhjärnan) Reglerar icke viljestyrda funktioner (andning, blodtryck, blinkning, hjärtrytm) Huvudsaklig kommunikationsled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mitthjärnan

A

Består av hjärnstammen och mellanhjärnan. Innehåller diverse afferenta och efferenta nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ryggmärg

A

Central för rörelse vita substansen inne, grå utanpå – axonskador vanligast (sårbart) Ryggmärgsreflexer Viktigaste transporten av information upp till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Central canal

A

Smalpassage genom ryggmärgen för cerebrospinalvätska (viktigafunktioner, exempelvis skydd mot fysiska trauman, stödja hjärnan iskallen, transportera ämnesomsättningsprodukter, kemiska signaleretc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Cerebrum

A

Hjärnan i helhet, med två hjärnhalvor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cerebellum

A

Behandlar information automatiskt. Som cerebrum är det av vit substans täckt av grå substans. Två funktioner: anpassa posturala muskler, snabbt (för att behålla balans och jämvikt). Programmera och finslipa viljestyrda och icke viljestyrda rörelser. Cerebellum jämför motoriska kommandon med proprioceptiv information och gör ändringar för jämn rörelse. Finns liknande områden som i cerebrum? ”Paralyseras” av alkohol. Samma sida (”ipsylateral”?) Precision av rörelse, mikrokorrektion, harmonisering av rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Medulla Oblongata

A

Kopplar hjärnan till ryggmärgen. All kommunikation där emellan går genom medullan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Thalamus

A

Två stycken, separeras av en ventrikel. Innehåller thalamuskärnor – cellkärnor som omkopplar nerverna till hjärnan. Thalamus är sista omkopplingen för alla afferenta signaler. Filtrerar information, primära sensoriska cortex får en liten del av informationen. Resten går till ”basal nuclei” och hjärnbarken. Thalamus har en roll i att koordinera viljestyrda och icke viljestyrda rörelsekommandon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hypothalamus

A

Viktig kontroll och integrerande centra i addition till de limbiska systemen (?). Påverkar aktiviteten av autonomiska centra i pons och medulla (hjärtrytm, blodtryck, andning, ämnesomsättning). Koordinerar aktivitet av neuro- och endoktrinala system. Frisättning av hormon. Reglering av kroppstemperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Basala ganglier

A

Patologi: huntingtons, parkinsons, b…? Parkinsons: rytmiska rörelser fungerar bra? Nucleus caudatus, putamen, globus pallidus, substantia nigra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hjärnbark (cortex cerebri)

A

Yttre skiktet av storhjärnan, grå substans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kontrollerar flest nervceller?

A

Cervikala/lumbara förtjocknaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

10 lager grå substans i ryggmärgen (?)

A

Rexed laminae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Substantia gelatinosa

A

På toppen av ryggmärgens dorsalhorn, hög gliacellförekomst, små nervceller, få myeliniserade axon (färglös substans)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nucleus proprius

A

Område nära substantia gelatinosa. Finns i alla nivåer av ryggmärgen. Består av rexed laminae III IV och V. cellerna går till thalamus och mitthjärnan. Signaler från smärt och temperaturreceptorer från perifera nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Motorneuronpooler

A

Alla motorneuron som stimulerar en enda muskel. (varje muskelfiber stimuleras av ett enda neuron, men ett neuron kan stimulera flera muskelfibrer) T.ex.: muskler för komplexa rörelser, ex.vis händer kan ha motorneuronpooler med fler enskilda motorneuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Monosynaptisk reflex

A

Reflexen går från ett sensoriskt neuron direkt till ett motoriskt. T.ex. stretch-reflexen? ”muscle spindles” i skelettmuskler, där sträckningen är stimulus i reflexen som triggar omedelbar respons (spänning av muskeln). Viktig för att bibehålla hållning och balans. Patella-reflexen.När hammaren slår på patellaligamentet blir muskelspolarna sträckta i quadriceps, resulterar i direkt koppling mellan sensoriskt neuron till motoriskt utan att mellankopplas i hjärnan. Benet går tillbaka efter ”sparken” då motorspolarna förkortas under en kort stund, sensoriska nerverna ”kläms” och inhibiteras och benet slappnar av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Polysynaptisk reflex

A

Reflex där ett eller flera interneuron finns mellan sensoriska och motoriska neuronet. Tar lite längre tid men kan vara mer komplexa – p.g.a. att interneuronen kan kontrollera flera muskelgrupper samtidigt.

19
Q

Habituering/sensintiering

A

Habituering = reaktionen på ett visst stimulus avtar ju mer organismen utsätts för stimuluset. Sensitiering = motsats, blir mer känslig inför ett stimuli.

20
Q

Golgi senorgan

A

Känselreceptor som sitter i övergången mellan muskel och sena, skickar information om senans belastning till CNS. Receptor sitter invävd mellan sentrådarna i övergången. För hög belastning → afferenta signaler → ryggmärgen → inhibitoriska interneuron → efferenta signaler → avslappning. Ju mer nervtrådarna pressas samman desto starkare blir signalen

21
Q

”kopplingen” av en enskild reflex, tecknad från en receptor till en effektor som muskel eller ”gland cell” (?)

A

Reflexbågen

22
Q

SNS/ANS

A

Somatiska nervsystemet kontrollerar skelettmuskler – viljestyrda och icke viljestyrda (reflexer etc) Autonoma nervsystemet styr glatt muskulatur (glands?), sympatiska och parasympatiska (två motsatta funktioner: ökning/minskning?)

23
Q

Neuroglia

A

Stödjer neuroner, svarar på skada, kan vara fagocyter, reglerar omgivningens kemiska balans, utbyter ämnesomsättningsprodukter, leder nervcellsmigrering under utveckling, kan dela på sig till skillnad från neuroner, mycket fler än neuroner (Oligodendrocyter producerar myelin omkring axon, motsvarar Schwannceller i PNS

24
Q

Överkorsning av nervsignalen till motsatt sida i ryggmärgen

A

Decussatio

25
Q

Pons (hjärnbrygga)

A

Sitter i hjärnstammen. Kopplar cerebellum till hjärnstammen Innehåller cellkärnor involverade i somatisk och visceral rörelse En grupp av cellkärnor ansvarar över sensoriska och motoriska neuron, en annan grupp kontrollerar andningen (frekvens och djup)

26
Q

Mellanhjärnan

A

Består av thalamus, hypothalamus, epithalamus (innehåller tallkottkörteln (producerar bland annat hormonet melatonin och neuropeptider)

27
Q

Rörelsesjukdom, förlusten av viljemässiga rörelser som har orsak i hjärnan (ej svaghet, onormala eller förtvinande muskler etc.)

A

Apraxi

28
Q

Ögondarrning,upprepade ofrivilliaga ögonrörelser som ofta uppträder i samband med sjukdomar som berör balansorganen

A

Nystagmus

29
Q

Skada i cns – cerebellumskada? Skador eller tillfällig påverkan (droger/alkohol) på cerebellum. Bl.a. brister i balans.

A

Ataxi

30
Q

Ofrmåga att avväga avståndet till rörelsens mål? Brist i koordinationen. Oförmåga att avgöra avstånd/skala

A

Dysmetri

31
Q

Tremor då man ska utföra en rörelse, förekommer vid skador på cerebellum. (vilotremor, postural tremor)

A

Intentionstremor

32
Q

Dorsal/ventralrot

A

Dorsalrot: axoner till sensoriska nerver, cellkropparna sitter i dorsalrotsgangliernaVentralrot:

33
Q

Muskelspole

A

Patellareflex håller känsligheten för sträckning oavsett yttre muskler

34
Q

Substantia nigra

A

Dopaminceller, sitter i mellanhjärnan L-DOPA behandling? Inhibiterar aktiviteten av ”basal nuclei” (?) genom att frisätta neurotransmittorn dopamin. Vid skador på substantia nigra frisätts ej dopaminet och ”basal nuclei” blir överaktiva. Räknas till de basala ganglierna.

35
Q

Vit/grå substans

A

Vit substans p.g.a. myelinskidor, axon Grå substans: p.g.a. Nissl-kroppar i soma, grupper av endoplasmatiskt retikulum och fria ribosomer, ger grå färg

36
Q

Proprioceptiva receptorer

A

Känner av positionen och rörelsen av skelettmuskler och leder, viktig för kinestesi och kroppsbalans

37
Q

Parkinsons sjukdom

A

Svårigheter att starta viljestyrda rörelser då antigena muskler slappnar ej av. Varje aspekt av en rörelse blir viljestyrd

38
Q

Homeostas

A

Stabilt och konstant tillstånd mellan intern och extern miljö. Tre viktigaste mekanismerna är termoreglering, osmoreglering (vätske/elektrolytbalans) och reglering av blodsockernivåerna.

39
Q

Corpus callosum

A

Hjärnbalken, ett band av nervfibrer som utgör en länk mellan hemisfärena

40
Q

Extrapyramidala banorna

A

Går från cortex till basala ganglier och cerebellum

41
Q

Kranialnerver

A

Nerver som ansluter direkt till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från ryggmärgen. (olika sensoriska nerver för lukt och smak och syn, ansiktsmuskler, halsmuskulatur, tunganHypo-/bradykinesi

42
Q

Hypo-/bradykinesi

A

Hypokinesi: nedsatt rörelseförmåga. Bradykinesi: långsam rörelseförmåga.

43
Q

Plantarreflex

A

Fotsulan, uppåtvänd = Babinskis tecken

PBL (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions