Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikrobiologi och grundläggande sjukdomslära > Patologi > Flashcards

Patologi Flashcards

1
Q

Vad är patologi?

A

Läran om sjukdomar med inriktning på etiologi/orsak, morfologi/förändringar och patogenes/utveckling. Allmänt handlar det om grundläggande följder/mekanismer hos celler och vävnader i svar på sjukdomsalstrande etiologiska agens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kan patologi vara viktigt för?

A
  • Diagnos (fastställa dödsorsak)
  • Sjukdomskontroll/statistik
  • Utbildning
  • Forskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas läran om sjukdomar?

A

Patologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

På vilka sätt utförs patologi?

A
  • Obduktion
  • Biopsier
  • Cytologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på saker som kan orsaka infektioner.

A
  • Bakterier
  • Virus
  • Parasiter
  • Svampar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på etiologier.

A
  • Infektioner
  • Trauma
  • Strålning
  • Värme/Kyla
  • Förgiftning/Toxiner
  • Felaktig nutrition
  • Genetiska defekter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär conigenitala defekter?

A

Att de är medfödda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på hur genetiska defekter kan vara.

A
  • Congenitala/Medfödda
  • Ärftliga
  • Mutationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är etiologi?

A

Läran om orsaker till sjukdom och skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas läran om orsaker till sjukdom och skada?

A

Etiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär histologi?

A

Det är vad som görs med material från biopsier. Det sker först fixering i 1-3 dygn, sedan urvattning/inbäddning i 12 h, snittning och färgning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur länge sker fixering vid histologi?

A

1-3 dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur länge sker urvattning/inbäddning vid histologi?

A

12 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär cytologi?

A

Aspirering istället för att skära ut, och är snabbt samt ofta enkelt med ett litet ingrepp i patienten. Men man får bara celler, inte arkitektur, och det blir ibland svårtolkat om man inte får tillräcklig mängd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad behövs i en remiss?

A
  • Signalement
  • Anamnes
  • Relevanta kliniska data
  • Ev frågeställning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är anamnes?

A

Sjukdomshistoria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kallas sjukdomshistoria med ett annat ord?

A

Anamnes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är signalement?

A

Information om djuret som är patient.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Behövs en remiss för obduktion?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär obduktion?

A

Det sker post mortem, alltså efter död, med färskt eller fryst material och är en direkt undersökning som inte kan ”göras om”. Därför är det viktigt att iakttagelser dokumenteras, och det är bra för provtagning. Processen inleds med visuell besikning av intakt kropp och sedan ev avhudning, evisceration, organundersökning, provtagning samt utökad undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Är färskt eller fryst material bäst för obduktion?

A

Färskt, eftersom information tappas om material fryses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär evisceration?

A

Att organ plockas bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär biopsier?

A

Att saker plockas bort under operation och färskt material fixeras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är speciellt med hjärnbiopsier?

A

Hjärnan skickas hel eller delad i medianplanet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är speciellt med hjärtbiopsier?

A

Det görs vid frågeställning om hjärtfel, och hjärtat skickas in helt med öppnade hålrum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är speciellt med hudbiopsier?

A

Det skickas som preparat från olika lokalisationer i olika märkta rör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är speciellt med mag- och tarmbiopsier?

A

Man låter det klibba fast vid styvt filterpapper på vilket märkning kan göras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ge ett exempel på formalin.

A

Histofix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Är formalin giftigt?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

I hur mycket formalin bör man fixera färskt material vid biopsier?

A

Minst 2-3 ggr preparatets volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad ska man tänka på när man tar prov vid biopsier?

A
  • Att prov ska vara representativa.
  • Att prov ska skyddas från frost.
  • Att prov ska förvaras i rymliga kärl.
  • Att prov ska förvaras i kärl som inte läcker.
  • Att prov ska vara noggranna.
  • Att prov ska hanteras varsamt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur ska tumörer hanteras vid biopsier?

A

De ska helst skickas som hela områden, eller markeras. Gör längsgående snitt i stora preparat eller skär ut representativa partier, med en bifogad makrobeskrivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad kan man markera tumörer med vid biopsier?

A
  • Suturer
  • Bläck
  • Nålar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är nekros?

A

Celldöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Förklara cellulär respons på skada.

A

En normal cell i homeostas kan utsättas för stress vilket leder till adaption. Vid oförmåga att anpassa sig ger det cellskada, vilket även kan uppkomma direkt om ett stimuli är rakt ut skadligt. Celler kan ibland reversera skadan om den är mild och återgå till homeostas. Om skadan däremot är allvarlig blir det en irreversibel skada, vilket leder till nekros eller apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad kallas celldöd med ett annat ord?

A

Nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka olika kärnförändringar kan ske vid nekros?

A
  • Pyknos
  • Karyorrhexis
  • Karyolys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad innebär pyknos?

A

Kärnförändring vid nekros där cellkärnan förminskas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad innebär karyorrhexis?

A

Kärnförändring vid nekros där cellkärnan fragmenteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad innebär karyolys?

A

Kärnförändring vid nekros där cellkärnan upplöses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad innebär apoptos?

A

Programmerad celldöd då cellen stänger ner sig själv på ett ordnat sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Ge exempel på olika nekrostyper.

A
  • Koagulationsnekros
  • Förvätskningsnekros
  • Kasseös nekros
  • Fettnekros
  • Gangrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad avgör vilken nekrostyp det blir?

A

Vilken celltyp som går sönder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad innebär koagulationsnekros?

A

Att protein i cytoplasman koagulerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad innebär förvätskningsnekros?

A

Celldöd i hjärna/ryggmärg då vävnaden där har mer fett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad innebär kasseös nekros?

A

Det sker vid vissa infektionstyper och blir ost-liknande/grynigt/segt pga vissa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad innebär fettnekros?

A

Det sker i fettväv då frisatt kalcium reagerar med fria fettsyror och ger en förtvålningsreaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad innebär gangrän?

A

Celldöd i extremiteter, tex frysskador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad innebär det om en cell lyserar?

A

Att den sönderfaller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Ge exempel på vad som kan ske vid cellskada.

A
  • Störd energiproduktion med ATP-förlust.
  • Direkta membranskador.
  • Kalcium-jon läckage.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Ge exempel på vanliga orsaker till cellskada.

A
  • Syrebrist/Hypoxi
  • Fysikalisk stress (trauma/värme/kyla/strålning)
  • Toxiska ämnen/Medicin (dosberoende)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad kallas syrebrist med ett annat ord?

A

Hypoxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är hypoxi?

A

Syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur är celler ofta morfologiskt vid skada?

A

Ansvällda/Förfettade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad innebär irreversibel cellskada?

A

Det är när stressen har passerat gränsen för vad cellen klarar av och då inte kan återta sin ursprungliga form eller funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan förminskas?

A

Pyknos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan fragmenteras?

A

Karyorrhexis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan upplöses?

A

Karyolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad är speciellt för artärer?

A

De har tjock kärlvägg, högt tryck, för blod till hjärtat och är där puls tas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Var görs pulstagning på hund och katt?

A

A. femoralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Var görs pulstagning på häst?

A

A. facialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är speciellt för vener?

A

De har tunnare kärlvägg, lågt tryck, klaffar för att hindra återflöde, för blod till hjärtat och är där blodprov tas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Var finns V. cephalica?

A

I framben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Var fins V. saphena?

A

I bakben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Var finns V. jugularis?

A

I halsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

I vilka kärl tas blodprov?

A
  • V. cephalica (framben)
  • V. saphena (bakben)
  • V. jugularis (hals)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad är speciellt för kapillärer?

A

De består av endotelceller på ett basalmembran och har utbyte av syre, näringsämnen samt avfallsprodukter mellan blod och vävnad. På artärsidan trycks vätska och ämnen ut i vävnaden, och på vensidan dras största delen av vätskan, avfallsprodukter och koldioxid tillbaka in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är speciellt för lymfkärl?

A

De har tunn kärlvägg, lågt tryck, klaffar, är viktiga för transport och återför vätska till blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad innebär cirkulation?

A

Att blod förs runt i kroppen av den centrala pumpen hjärtat och ser till att alla vävnader får syre och näring, avfallsprodukter transporteras bort, kroppstemperaturen regleras samt innehåller immunförsvar.
Det utgörs av 2 kretslopp, det stora som förser hela kroppen med blod ut i aorta, och det lilla från höger kammare till lungorna för att syresätta blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Är höger eller vänster hjärtkammare starkare?

A

Vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Dilaterar eller kontraherar diastole?

A

Dilaterar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Dilaterar eller kontraherar systole?

A

Kontraherar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad är ödem?

A

Lokal eller generell ansamling av vätska i vävnad eller kroppshålor, vilket kan vara livshotande. Orsaker kan vara;

  • Ökad kärlpermeabilitet.
  • Ökat hydrostatiskt tryck i kärl.
  • Minskat kolloidosmotiskt tryck i kärl.
  • Minskat eller förhindrat lymfdränage.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad kan orsaka ökat hydrostatiskt tryck i kärl?

A
  • Avflödeshinder
  • Hjärtsvikt
  • Övervätskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad innebär minskat kolloidosmotiskt tryck i kärl?

A

Att för lite vätska dras tillbaka och det finns för lite protein i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad kan orsaka minskat eller förhindrat lymfdränage?

A
  • Tumörer

- För hårt åtdraget bandage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vilka ödem vara livshotande?

A
  • Lungödem
  • Hjärnödem
  • Ödem i larynx/svalget
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad kan ödemvätska vara?

A
  • Exsudat

- Transudat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad är exsudat?

A

Det finns i inflammatoriskt ödem och har mer protein samt inflammatoriska celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad är transudat?

A

Ödemvätska med en mindre mängd protein och få inflammatoriska celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad innebär hjärtsvikt?

A

Ackumulation av blod bakom den del av hjärtat som inte fungerar och leder till ökat hydrostatiskt tryck i kärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad ger vänstersidig hjärtsvikt?

A
  • Lungstas

- Lungödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vad ger högersidig hjärtsvikt?

A
  • Leverstas

- Ascites

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Är vänstersidig eller högersidig hjärtsvikt vanligast?

A

Vänstersidig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vad är ascites/hydroperitoneum?

A

Vätska i bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad kallas vätska i bukhålan?

A

Ascites/Hydroperitoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad är hydrothorax?

A

Vätska i brösthålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vad kallas vätska i brösthålan?

A

Hydrothorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Vad är hydropericard?

A

Vätska i hjärtsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vad kallas vätska i hjärtsäcken?

A

Hydropericard

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vad är hyperemi?

A

Ökad mängd syrerikt blod i vävnad pga aktiv (vaso)dilatation av kärl vid tex inflammation, träning eller matsmältning. Vävnad blir röd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Vad kallas ökad mängd syrerikt blod i vävnad?

A

Hyperemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad är stas?

A

Stillastående eller långsamt blodflöde i kärl (blodstockning). Det ger ökad mängd syrefattigt blod i vävnad och organ pga minskat avflöde, samt kan orsakas av tex hjärtfel eller obstruktion från tumörer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vad kallas blodstockning/stillastående eller långsamt blodflöde i blodkärl?

A

Stas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vad är ischemi?

A

Nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad som leder till syrebrist/hypoxi, och kan orsakas av minskad cardiac output, lokal kärlobstruktion, kärlkompression, vasokonstriktion, kärlskada och stas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Vad kallas nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad som leder till syrebrist/hypoxi?

A

Ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad kan orsaka blödning?

A
  • Trauma (yttre våld)
  • Vaskulit-inflammation i kärlväggen
  • Toxiner
  • Hypoxi/syrebrist
  • Koagulationsrubbningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Vad är petechier?

A

Små punktformiga blödningar, 1-2 mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad kallas små punktformiga blödningar?

A

Petechier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Vad är echymoser?

A

Fokala blödningar, 2-3 cm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vad kallas fokala blödningar?

A

Echymoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad är hematom?

A

Lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vad kallas lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader?

A

Hematom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad är hemothorax?

A

Blod i brösthålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad kallas blod i brösthålan?

A

Hemothorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad är hemopericardium?

A

Blod i hjärtsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad kallas blod i hjärtsäcken?

A

Hemopericardium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vad är hemoperitoneum?

A

Blod i bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Vad kallas blod i bukhålan?

A

Hemoperitoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Vad är hemartros?

A

Blod i leder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vad kallas blod i leder?

A

Hemartros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vad är melena?

A

Mörkt blod från magsäcken i avföringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Vad kallas mörkt blod från magsäcken i avföringen?

A

Melena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Vad är hematemesis?

A

Blodig kräkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Vad kallas blodig kräkning?

A

Hematemesis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Vad är hemostas?

A

Jämvikten mellan att blod koagulerar vid skada för att hindra förblödning, samt håller sig flytande i kärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Vilka steg har hemostas?

A
  • Primär hemostas
  • Sekundär hemostas
  • Fibrinolys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Vad innebär primär hemostas?

A

Vasokonstriktion då kärl dras ihop och trombocyter aktiveras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Vad innebär sekundär hemostas?

A

Koagulering (kaskad) då det bildas ett nätverk av fibrin där blodkroppar fastnar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Vad kallas jämvikten mellan att blod koagulerar och är flytande?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Vad innebär fibrinolys?

A

Det är då koaglet upplöses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Vad är koagulationskaskaden?

A

Sekundär hemostas då proteinet protombin i blodet omvandlas till det aktiva proteinet Trombin mha koagulationsfaktor Xa och Vitamin K. Trombin omvandlar det vattenlösliga proteinet fibrinogen till vattenolösligt fibrin som bildar ett fibrinnätverk för att göra trombocytpluggen stabil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Vad behöver flera processer i koagulationskaskaden?

A
  • Vitamin K
  • Kalcium
  • Faktorer som produceras i levern.
124
Q

Vad består koagel av?

A
  • Trombocyter
  • Röda blodkroppar
  • Vita blodkroppar
  • Fibrin
125
Q

Vad är trombos?

A

Patologisk koagelbildning i kärl.

126
Q

Vad är tromb?

A

Koagulerat blod som sitter fast i kärlväggen som en blodpropp. Det kan ske upplösning (fibrinolys), organisation (ärrbildning), rekanalisering (kärl genom tromben) och trombemolism (delar lossnar och täpper andra kärl).

127
Q

Vad kan orsaka trombos och därmed tromb?

A
  • Förändringar i kärlväggen
  • Endotelskada
  • Onormalt blodflöde
  • Stas
  • Turbulens
  • Förändring i blodets sammansättning
128
Q

Vad är embolier?

A

Tilltäppningar av artärer pga främmande material, tex tumörceller som klumpas eller parasiter i blodet.

129
Q

Vad är DIC?

A

Disseminerade intravaskulär koagulation, alltså utbredda tromber i små kärl (arterioler/kapillärer) med endotelskada och instravaskulär aktivering av koagulationsprocessen. Det ses tex vid chock, sepsis, svår infektion och toxinemi.

130
Q

Vad är infarkt?

A

Lokal nekros pga tex inflammation och syrebrist.

131
Q

Är nekros reversibelt?

A

Nej

132
Q

Vad är chock?

A

Cirkulatorisk kollaps, alltså sviktande organfunktioner pga syrebrist från akut cirkulatorisk svikt.

133
Q

Vilka är huvudtyperna av chock?

A
  • Hypovolemisk chock
  • Kardiogen chock
  • Dilatation av kärlbädden
134
Q

Vad kallas lågt blodtryck?

A

Hypotension

135
Q

Vad är hypotension?

A

Lågt blodtryck

136
Q

Vad innebär hypovolemisk chock?

A

Nedsatt blodvolym pga tex blödning eller dehydrering.

137
Q

Vad innebär kardiogen chock?

A

Nedsatt hjärtminutvolym pga hjärtfel som tex infarkt och rytmstörning.

138
Q

Vad innebär dilatation av kärlbädden?

A

Nedsatt perifert kärlmotstånd med möjlig septisk (svår infektion), anafylaktisk eller neurogen chock.

139
Q

Ge exempel på kompensationsmekanismer vid chock.

A
  • Hjärtat slår snabbare
  • Blodet omfördelas så vitala delar prioriteras
  • Andningsfrekvensen ökar
  • Urinproduktionen minskar
140
Q

Vad är kliniska tecken på chock?

A
  • Bleka slemhinnor/tandkött
  • Förlängd kapillär återfyllnadstid
  • Svag och hastig puls
  • Snabb, ytlig och oregelbunden andning
  • Kalla öron och tassar
  • Muskelsvaghet
  • Minskar urinproduktion
  • Svaghet
  • Kollaps
  • Medvetslöshet
141
Q

Hur behandlas chock?

A

Genom att återställa blodvolymen (med vätska/blod iv) och åtgärda det som orsakat chocken (tex stoppa blödning eller behandla allergisk reaktion).

142
Q

Vad är infektion?

A

När ett smittämne som bakterier eller virus koloniserar en värdorganism.

143
Q

Vad är inflammation?

A

Kroppens svar på en vävnadsskada och en skyddsmekanism för att oskadliggöra, begränsa spridning samt städa upp för att möjliggöra läkning.

144
Q

Vad är kardinalsymtom för akut inflammation?

A
  • Rodnad, rubor
  • Smärta, dolor
  • Värme, calor
  • Svullnad, tumor
  • Nedsatt funktion, functio laesa
145
Q

Hur ser fokal, multifokal, lokal extensiv och diffus inflammation ut?

A

Se bild

146
Q

Vad kan orsaka inflammation?

A
  • Trauma
  • Infektiösa agens
  • Fysikalisk skada
  • Kemisk skada
  • Vävnadsnekros
  • Främmande kropp
  • Immunreaktioner
147
Q

Vad är corp al?

A

Främmande kropp

148
Q

Vad kallas främmande kropp med ett annat namn?

A

Corp al

149
Q

Ge exempel på fysikalisk skada.

A
  • Värme
  • Kyla
  • Strålning
150
Q

Ge exempel på infektiösa agens.

A
  • Virus
  • Bakterier
  • Parasiter
  • Svamp
151
Q

Rodnad

A

Rubor

152
Q

Rubor

A

Rodnad

153
Q

Värme

A

Calor

154
Q

Calor

A

Värme

155
Q

Svullnad

A

Tumor

156
Q

Tumor

A

Svullnad

157
Q

Dolor

A

Smärta

158
Q

Smärta

A

Dolor

159
Q

Nedsatt funktion

A

Functio laesa

160
Q

Functio laesa

A

Nedsatt funktion

161
Q

Vad har kardinalsymtom vid akut inflammation för syfte?

A
  • Späda ut biologiska/kemiska toxiner
  • Avdöda/isolera mikrober/corp al
  • Förbereda reparation
162
Q

Vilka faser har akut inflammation?

A
  • Vaskulär
  • Exsudativ
  • Cellulär
163
Q

Vad innebär den vaskulära fasen av akut inflammation?

A

Det börjar med vasokonstriktion då kärl dras ihop (blir vita) av en reflex i några sekunder, och sedan vasodilatation (pga bla histamin) då kärl vidgas vilket ger större inflöde (hyperemi, rött, varmt).

164
Q

Vad innebär den exsudativa fasen av akut inflammation?

A

Läckage av vätska över kärlväggen till vävnad som orsakas av direkt kärlskada eller inflammatoriska mediatorer (histamin, prostaglandiner, leukotriener, cytokiner) vilket ger inflammatoriskt ödem/exsudat, värme, svullnad, smärta samt nedsatt funktion.

165
Q

Vad innebär den cellulära fasen av akut inflammation?

A

Rekrytering av vita blodkroppar till vävnaden för att bekämpa agens, reglera inflammatoriska celler och rensa upp vilket möjliggör läkning. Det sker via marginering, rullning och diapedes.

166
Q

Vad innebär marginering?

A

Att kärlflödet påverkas.

167
Q

Vad innebär rullning?

A

Att selektiner rullar på endotelceller.

168
Q

Vilka saker gör stabil adhesion?

A

Intergriner

169
Q

Vad innebär diapedes?

A

Migration av erytrocyter och leukocyter från blodet via kärlväggen.

170
Q

Vad är speciellt för neutrofiler?

A

Det är en leukocyt typisk för akut inflammation som bildas i benmärgen, cirkulerar i blodet och går in i vävnad lockad av mediatorer med effekt att fagocytera bakterier samt städa upp död/dödende vävnad aha proteaser.

171
Q

Vad består exsudat av?

A
  • Vatten
  • Elektrolyter
  • Plasmaprotein
  • Albumin
  • Globulin
  • Fibrinogen
  • Röda blodkroppar
  • Blodplättar
  • Eventuellt inflammatoriska celler
172
Q

Har exsudat eller transudat mer protein?

A

Exsudat

173
Q

Vilka olika typer av exsudat finns det?

A
  • Seriöst
  • Hemorragiskt
  • Fibrinöst
  • Purulent
174
Q

Vad är speciellt för seriöst exsudat?

A

Det har få celler och är klart.

175
Q

Vad är speciellt för hemorragiskt exsudat?

A

Det har röda blodkroppar och är blodigt.

176
Q

Vad är speciellt för fibrinöst exsudat?

A

Det har fibrin och är tråddragande.

177
Q

Vad är speciellt för purulent exsudat?

A

Det har neutrofiler, ev bakterier och är krämigt.

178
Q

Vad är inflammatoriska mediatorer?

A

Molekyler som startar, styr och avslutar inflammation. De binder till receptorer på målceller för att inducera ökad sekretion av ytterligare inflammatoriska mediatorer med pro- eller antiinflammatorisk effekt.
De förekommer i plasma och celler.

179
Q

Vilka inflammatoriska mediatorer kommer från leukocyter och blodplättar?

A

De preformerar histamin samt lysosomala enzym och nysyntetiserar prostaglandiner, leukotriener samt cytokiner.

180
Q

Vad är speciellt med prostaglandiner och leukotriener?

A

Det är arakidonsyra-metaboliter vars syntes (via COX/LOX) ökar i inflammerade områden och kan påverka alla inflammationssteg som vasodilatation, ökad kärlpermeabilitet, kemotaxis, feber och smärta.

181
Q

Vad är speciellt med cytokiner?

A

Det pleiotropisk effekt samt är redundanta, och tex TNF samt IL-1 har i blodet;

  • Aktivering av endotelceller
  • Aktivering av leukocyter
  • Systemiska effekter
182
Q

Ge exempel på inflammatoriska mediatorer.

A
  • Prostaglandiner och leukotriener
  • Cytokiner
  • Histamin
183
Q

Vad innebär pleiotropisk effekt hos cytokiner?

A

Att olika celler kan påverkas olika av samma cytokin.

184
Q

Vad innebär det att cytokiner är redundanta?

A

Att samma effekt kan induceras av olika cytokiner.

185
Q

Ge exempel på cytokiner.

A
  • TNF

- IL-1

186
Q

Vad gör histamin?

A

Det frisätts av mastceller preformerat i svar på bla fysisk skada, IgE-inducerad immunreaktion, komplement och cytokiner. Effekter är omedelbar (inom minuter) vasodilatation och ökad kärlpermabilitet vilket medieras via histaminreceptorer hos endotelceller som bildar gaps.

187
Q

Ge exempel på systemiska effekter.

A
  • Feber
  • Förändrad blodbild
  • Akutfasprotein
  • Smärta
  • Nedsatt allmäntillstånd
188
Q

Hur induceras feber?

A

Av pyrogener, och cytokinerna IL-1 och TNF är viktiga då höga nivåer i blodet når hypotalamus, cellerna där bildar mer COX enzym vilket bildar prostaglandiner som verkar på temperaturcentrum.

189
Q

Vad innebär förändrad blodbild gällande neutrofiler vid akut inflammation?

A

Rekrytering av mogna neutrofiler från benmärg, men även omogna vilket ger vänsterförskjutning i blodet.

190
Q

Vad innebär nedsatt allmäntillstånd som systemisk effekt av akut inflammation?

A

Det orsakas främst av cytokiners effekt på hjärnan och är tex depression, anorexi, illamående (nedsatt aptit/viktförlust) samt smärta.

191
Q

Vad kan orsaka smärta som systemisk effekt av akut inflammation?

A

Det kan vara direkt nervstimulering pga inflammatoriska mediatorer och leukocyters degranulering, eller indirekt pga vätskeansamling som spränger vävnad.

192
Q

Vad sker med akutfasprotein som systemisk effekt av akut inflammation?

A

De syntetiseras i levern och används som inflammationsmarkörer då koncentrationen förändras med minst 25 %.

193
Q

Ge exempel på skadliga effekter av akut inflammation.

A
  • Vävnadsskada
  • Systemisk effekt
  • Serumförlust
  • Vaskulit
  • Överkänslighetsreaktion
  • Exsudat
  • Försämrad funktion
  • Abcess
194
Q

Vad är ett annat ord för böld?

A

Abcess

195
Q

Vad är en abcess?

A

En böld.

196
Q

I vilka scenarion kan en akut inflammationsprocess sluta?

A
  • Normalisering
  • Ärrbildning
  • Kronisk inflammation
197
Q

Vad innebär normalisering som slut på en akut inflammationsprocess?

A

Återgång till det normala, med förutsättning att skadans orsak är borta, vävnadsskadan är minimal och vävnad som kan ersätta förlorade celler finns.
Det sker genom att signaler via inflammatioriska mediatorer stoppas så att nyrekryteringen av leukocyter stoppas och makrofager samt lymfdränage städar upp.

198
Q

Vad innebär ärrbildning som slut på en akut inflammationsprocess?

A

Att vävnaden inte kan repareras helt utan får bindväv, med förusättning att skadans orsak är borta och vävnadsskadan är mer omfattande. Det sker genom att cellulärt debri samt exsudat tas om hand och förlorad vävnad ersätts av granulationsvävnad.

199
Q

Vad består granulationsvävnad av?

A
  • Lucker bindväv
  • Fibroblaster
  • Nya kärl
200
Q

Vad innebär kronisk inflammation som slut på en akut inflammationsprocess?

A

Att kroppen inte blir av med det som triggade den akuta inflammationen, med förutsättning att skadans orsak är kvar (eller upprepad) och vävnadsskadan är pågående. Läkningsprocessen innebär bildande av bindväv och kärl, samt eventuell hyperplasi eller hypertrofi i omkringliggande vävnad.

201
Q

Hur definieras kronisk inflammation kliniskt?

A

Den ska ha pågått i 10-14 dagar.

202
Q

Hur definieras kronisk inflammation histologiskt?

A

Det ska finnas mononuklära leukocyter.

203
Q

Vad innebär hyperplasi?

A

Att cellerna ökar i antal.

204
Q

Vad innebär hypertrofi?

A

Att cellerna ökar i storlek.

205
Q

Vad kallas det när celler ökar i antal?

A

Hyperplasi

206
Q

Vad kallas det när celler ökar i storlek?

A

Hypertrofi

207
Q

Ge exempel på mononuklära leukocyter.

A
  • Makrofager
  • Lymfocyter
  • Plasmaceller
208
Q

Vad gör makrofager?

A

De fagocyterar, presenterar antigen, producerar inflammatoriska mediatorer och möjliggör läkning. Ibland bildar de multinuklära jätteceller, som kan förekomma vid granulomatös inflammation.

209
Q

Vad består multinuklära jätteceller av?

A

Makrofager

210
Q

Vilka typer av multinuklära jätteceller finns det?

A
  • Främmandekroppstyp

- Langhanstyp

211
Q

Vad är speciellt för lymfocyter?

A

De ger immunologiskt minne, och är B- samt T-celler.

212
Q

Vad är speciellt för plasmaceller?

A

De kan adaptera sitt bildande av antikroppar.

213
Q

Vilka typer av kronisk inflammation finns det?

A
  • Granulomatös

- Lymfoplasmacytär

214
Q

Vad är speciellt för granulomatös kronisk inflammation?

A

Det domineras av makrofager,

och kan ha nodulär form.

215
Q

Vad är lymfoplasmacytär kronisk inflammation?

A

Det domineras av lymfocyter och plasmaceller. Diffus form innebär grupper av spridda inflammatoriska celler, fibros och eventuell hyperplasi/hypertrofi.

216
Q

Ge exempel på skadliga effekter av kronisk inflammation.

A
  • Långvarig sjukdom
  • Viktförlust/dålig viktökning
  • Nedsatt funktion i organ/vävnad (muskelatrofi/ärrbildning/fibros)
  • Tumörbildning
  • Återkommande/persisterande feber
  • Förändringar i blodbilden/anemi
217
Q

Vad innebär läkning?

A

Att förlorade celler ersätts av ny vävnad som inte måste vara samma som ursprungsvävnaden, beroende på cellernas regenerativa förmåga och skadans storlek.

218
Q

Vilka processer består läkning av?

A
  • Regeneration

- Organisation

219
Q

Kan regeneration och organisation verka samtidigt vid läkning?

A

Ja, i olika cellpopulationer, men oftast dominerar bara en av dem.

220
Q

Vad innebär regeneration vid läkning?

A

Att förlorad vävnad ersätts av samma celltyp som förlorats. Det börjar efter inflammationens slut, sker i vävnad med celler som kan delas och återskapar förlorad vävnad med samma typ av celler.

221
Q

Vad innebär organisation vid läkning?

A

Ärrbildning, alltså att förlorad vävnad ersätts av fibrovaskulär bindväv i cellpopulationer som inte kan nybildas vid omfattande skador, med en inflammationsfas, granulationsfas och mognadsfas.

222
Q

Vilka faser har organisation vid läkning?

A
  • Inflammationsfas
  • Granulationsfas
  • Mognadsfas
223
Q

Vad innebär inflammationsfasen för organisation vid läkning?

A

Att inflammationen börjar försvinna, orsaken tas bort samt neutrofiler och makrofager städar upp.

224
Q

Vad innebär granulationsfasen för organisation vid läkning?

A

Att omogen bindväv med fibroblaster och snabb angiogenes.

225
Q

Vad innebär mognadsfasen för organisation vid läkning?

A

Ärrbildning då bindväv blir mogen, kollagenrik och stark samt myofibroblaster kontraherar.

226
Q

Vilka celltyper finns det när det kommer till läkning?

A
  • Labila
  • Stabila
  • Permanenta
  • Stamceller
227
Q

Vad är speciellt för labila celler?

A

De undergår normal kontinuerlig mitos för att ersätta cellförlust i vävnad, tex epitelceller i tarmen och leukocyter i epidermis.

228
Q

Vad beror regenerativ kapacitet på?

A

Celltypen

229
Q

Vad är speciellt för stabila celler?

A

De är långlivade och har normalt ingen större cellomsättning i vävnad men kan snabbt mobiliseras för att ersätta skadade celler, och är tex epitelceller i levern, njurarna och lungorna.

230
Q

Vad är speciellt för permanenta celler?

A

De har ingen eller begränsad kapacitet att nybilda celler, och är tex neutroner i hjärna och ryggmärg samt hjärtmuskelceller.

231
Q

Vad är speciellt för stamceller?

A

De finns i labila och stabila populationer samt kan differentiera till flera olika celltyper.

232
Q

Förklara läkningsprocessen vid ytlig hudskada.

A

Skadan är bara i epidermis och ger serumutträde samt akut inflammation. Det bildas en skyddande skorpa som består av torkat serumprotein och ev döda/döende celler. Proliferation av epitelceller sker vid sårkanten och bildar tillslut ett kontinuerligt lager av celler. Skorpan ramlar av och resultatet är regenererad epidermis med minimal granulationsvävnad och ärrbildning.

233
Q

Vilka läkningsprocesser har djup sårskada?

A
  • Primär sårläkning

- Sekundär sårläking

234
Q

Förklara primär sårläkning vid djup hudskada.

A

Det sker vid små sår med mindre vävnadsförlust där såret sluts inom 12-24 h och sårkanterna är jämna, rena samt nära. Initialt stoppas blödning då koagel med fibrin bildar en geleaktig plugg. Inflammationsfasen gör att det blir rött och svullet, granulationsfasen sker efter 5-7 dagar då en smal sträng granulationsvävnad bildas och epidermis regenereras som en ytlig sårskada när basalmembranet är återskapat, och mognadsfasen sker efter
2-3 v då mogen bindväv bildas.

235
Q

Förklara sekundär sårläkning vid djup hudskada.

A

Det sker vid stora sår med mer vävnadsförlust där såret inte sluts direkt och sårkanterna är ojämna samt separerade. Förutsättningar är att det finns akut inflammation, exsudat, nekrotiskt debris och ev kontamination. Kroppen måste bilda mer granulationsvävnad för att fylla tomrummet och bygga ett nytt basalmembran, med upphöjning eller nedsänkning i ärrbildning.

236
Q

Vad är speciellt med läkning i levern?

A

Där finns celler som kan dela sig, och levern har därför goda möjligheter till regeneration.
Omfattande eller kronisk skada ger dock regeneration med fibros.

237
Q

Vad är speciellt med läkning i njurar och lungor?

A

De har viss regenerativ förmåga om skadan inte är för omfattande och underliggande stroma är intakt. Vanligen sker läkning via fibros och inkomplett generation.

238
Q

Vad är stroma?

A

En celltyp som utgör mjuk bindväv.

239
Q

Vad är speciellt med läkning i hjärtat?

A

Det har hjärtmuskelceller som kan hypertrofera men inte ersätta döda celler via delning, och får därför ärrbildning samt minskad kontraktionsförmåga.

240
Q

Vad är speciellt med läkning i nervsystemet?

A

Det perifera har det viss återbildning av nerver, medan det centrala har mycket begränsad möjlighet till regeneration.

241
Q

Vilka funktioner är viktiga vid reglering och kontroll av läkning?

A

Att initiera, återuppbygga och avsluta.

242
Q

Vad är angiogenes, och varför är det viktigt?

A

Bildandet av nya blodkärl vilket behövs i läkande sår för att syresätta vävnad, ta bort restprodukter, dränera vätskeöverskott och fungera som väg för celler. Vid låga syrenivåer bildas tillväxtfaktorer som stimulerar kärlinväxt, och när syrenivåerna normaliseras bildas inga nya tillväxtfaktorer så att kärlinväxten avstannar.
2 grundprinciper; utgående från befintliga kärl eller från endotelcellers prekursorer.

243
Q

Vad kallas nybildandet av blodkärl?

A

Angiogenes

244
Q

Ge exempel på försämrande, förhindrande eller ändrande faktorer av en läkningsprocess.

A
  • Omfattande skada
  • Kontamination
  • Dålig blodförsörjning
  • Systematiska hormonrubbningar
  • Malnutrition
  • Rörelse
  • Självskada
  • Ålder
  • Nedsatt immunfunktion
  • Kemoterapi
  • Denervation
245
Q

Vad innebär svallkött hos häst?

A

Att regeneration av epitelet är långsammare än den djupare läkningen, och granulationsvävnaden fortsätter bildas då inget epitel sätter stopp.

246
Q

Vilka stadier har frakturläkning av ben?

A
  • Frakturhematom
  • Inflammation
  • Mjuk kallus
  • Hård kallus
  • Remodellering
247
Q

Vad innebär traumatisk fraktur?

A

Att benet är normalt men har utsatts för extrem belastning.

248
Q

Vad innebär patologisk fraktur?

A

Att benet är onormalt med normal eller minimal belastning.

249
Q

Vad innebär stadiet med frakturhematom i frakturläkning?

A

Det sker efter 0-48 h och innebär blödning som fyller glappet samt omger området för benskadan för att avskilja frakturområdet. Det ger ett ramverk för fibroblaster, kärlnybildning och inflammatoriska celler.

250
Q

Vad innebär stadiet med inflammation i frakturläkning?

A

Det sker efter 2-14 dagar och innebär att mediatorer från inflammatoriska celler aktiverar prekursorceller vilket stimulerar bennedbrytning samt benbildning.

251
Q

Vad innebär stadiet med mjuk kallus i frakturläkning?

A

Det sker efter 2-4v, är icke-kalciferat och bildas för remodellering av frakturändarna. Det ger en förankring mellan frakturerade delar, men är ingen rigid struktur som kan bära vikt.

252
Q

Vad innebär stadiet med hård kallus i frakturläkning?

A

Det sker efter 3-6 v och innebär benbildning då vävnaden mineraliseras samt styrkan ökar.

253
Q

Vad innebär stadiet med remodellering i frakturläkning?

A

Det sker efter 6v-månader/år och innebär överskott av fibrös vävnad, brosk samt ben då benet börjar belastas, reabsorberar den vävnad som inte belastas och märghålan återskapas.

254
Q

Vad kan orsaka störd frakturläkning?

A
  • Dålig immobilisering.
  • Felaktigt liggande frakturfragment.
  • Infektion i öppna frakturer.
255
Q

Vad innebär adaption hos celler?

A

Anpassning vid stress för att undvika cellskada.

256
Q

När kan hypertrofi ske?

A

Vid tex träning eller dräktighet.

257
Q

När kan hyperplasi ske?

A

Tex i juver vid laktation, lever vid toxisk skada, benmärgen i svar på anemi eller tandköttet vid kronisk tandsukdom.

258
Q

Vad kan både hypertrofi och hyperplasi leda till?

A

Organförstoring

259
Q

Vad innebär metaplasi?

A

Att en differentierad celltyp övergår till en annan pga bla kronisk retning.

260
Q

Är metaplasi reversibelt?

A

Ja

261
Q

Ge exempel på när metaplasi kan uppstå.

A
  • Hos rökare.
  • Vid förgiftning
  • Vid vissa bristsjukdomar
262
Q

Vad innebär atrofi?

A

Att organ och/eller celler krymper, vilket kan ske vid tryck, ålder, otillräcklig användning/nutrition/hormonell stimulans eller nedsatt blodflöde/nervstimulans.

263
Q

Är atrofi reversibelt?

A

Ja

264
Q

Vad innebär hypoplasi/aplasi?

A

Avsaknad av ett organ.

265
Q

Är hypoplasi och aplasi samma sak?

A

Ja

266
Q

Vad är steatos?

A

Fettlever

267
Q

Vad består en tumör av?

A

Tillväxt av neoplastiskt (onormalt) förändrade celler. En tumör börjar ofta med tillväxt av en enda cell.

268
Q

Är hyperplasi en neoplastisk förändring av celler?

A

Nej

269
Q

Vad är neoplasi?

A

Nybildning, alltså en onormal vävnadsmassa i vilken tillväxten överstiger och förblir osynkroniserad med motsvarande normal vävnad, och vars tillväxt fortgår även efter att det stimuli som framkallat förändringen upphör, tex i tumörer.

270
Q

Är nybildning alltid neoplasi?

A

Nej, utan är uppkomst av en palpabel massa i vävnad eller organ.

271
Q

Tumor

A

Svullnad

272
Q

Svullnad

A

Tumor

273
Q

Vad är en benign tumör?

A

En godartad tumör som inte växer in i omgivande vävnad och inte sprids i kroppen, med “-om” i slutet av namnet.

OBS! Ej teratom, lymfom och melanom.

274
Q

Vad är en malign tumör?

A

En elakartad tumör som växer infiltrativt i omgivande vävnad och/eller har förmåga att spridas i kroppen (metastasera), med ändelsen “-sarkom” eller “-karcinom”.

OBS! Även teratom, lymfom och melanom.

275
Q

Är teratom, lymfom och melanom benigna eller maligna tumörer?

A

Maligna

276
Q

Vad innebär förmågan att metastasera?

A

Förmågan hos tumörer att spridas i kroppen.

277
Q

Vad är cancer?

A

En gemensam term för maligna tumörer med förmåga att självständigt metastasera.

278
Q

Vad är dysplasi?

A

Felaktig utveckling.

279
Q

Vilka huvuddelar indelas kroppsvävnad i?

A
  • Epitel

- Mesenchym

280
Q

Vad är epitel?

A

Täckande vävnad, tex hud, tarmslemhinna, urinvägar, könsvägar och luftvägar, som även kan bilda körtlar.

281
Q

Vad är mesenchym?

A

Den omogna bindväv som finns i fosterstadiet, tex brosk, ben, fettväv, röda samt vita blodkroppar.

282
Q

Vad innebär det om en tumör är väldiffirentierad?

A

Att den liknar motsvarande normal vävnad.

283
Q

Vad innebär det om en tumör är anaplastisk?

A

Att cellernas ursprungsvävnad inte går att utläsa morfologiskt.

284
Q

Vad beror tumörers tillväxthastighet på?

A
  • Celldelningstid.
  • Andelen tumörceller i replikationspoolen.
  • Tumörcellernas överlevandstid.
  • Hur effektiv angiogenes tumören har.
285
Q

Vad innebär infiltration/invasion från en tumör?

A

Att tumören växer in i omgivande vävnad, vilket kräver att den kan lösa upp cellkontakter, degradera ECM och fästa till ECM.

286
Q

Vad är metastasering?

A

Tumörers spridning i kroppen.

287
Q

Hur kan metastasering ske?

A
  • Implantation (spridning längs kroppshåligheter)
  • Lymfogen spridning
  • Hematogen spridning
  • Spridning inom organet (dottertumörer i samma organ)
288
Q

Ge exempel på effekter av tumörer.

A
  • Lokala effekter
  • Metastaseffekter
  • Kachexi
  • Påverkan på blodbilden
  • Paraneoplastiskt syndrom
  • Hormonella effekter
289
Q

Vad innebär hormonella effekter av tumörer?

A

Att vissa tumörer producerar hormon, och de är inte alltid maligna. Om tumören själv inte producerar hormon men trycker på ett organ som gör det så kan organet gå i nekros.

290
Q

Vad är paraneoplastiskt syndrom?

A

Det förekommer sekundärt till tumörsjukdom, alltså beror det på tumören men är inte en direkt effekt av dess faktiska massa, tex sekretion av onormala hormonlika substanser.

291
Q

Vad innebär påverkan från tumörer på blodbilden?

A

Att tumören signalerar till benmärgen så att anemi fås eller vita blodkroppar påverkas, vilket ger trötthet och infektionskänslighet.

292
Q

Vad är kachexi?

A

Att tumörer tar åt sig av kroppens näring och producerar substanser som bryter ner kroppsvävnader, vilket ger viktnedgång och ett stort energibehov.

293
Q

Vad innebär metastaseffekter av tumörer?

A
  • I hjärnan är det neurologiska problem.
  • I hjärtat är det akut hjärtstillestånd.
  • I levern är det leversvikt.
  • I lungorna är det svårighet att andas (dyspné).
294
Q

Vad innebär lokala effekter av tumörer?

A

Det är tex tryck på närliggande organ, kan vara platskrävande, tar blodtillförsel, orsakar smärta och kan ge vävnadsförlust.

295
Q

Vad gör tumörer för att skydda sig mot kroppens försvar?

A
  • Stänger av antigenproduktion.
  • Förändrar MHC-gener så att celler inte kan presentera antigen.
  • Producerar immunhämmande substanser i motattack.
296
Q

Vilka grupper av gener är mål för mutationer vid uppkomst av tumörsjukdom?

A
  • Tillväxtstimulerande celler (slås på)
  • Tillväxtinhibitorer (slås av)
  • Apoptosregulatorer (slås av)
  • DNA-reparationsprotein (slås av)
297
Q

Vad är molekylär bakgrund till tumörer?

A 
Att en cell genomgår;
- Initiering/transformation (mutation 
orsakar irreversibel genetisk skada)
- Promotion (prolifiering börjar)
- Progression (mutation i dotterceller, 
malignt biologiskt beteende, blir neoplastisk)
298
Q

Hur skiljer en tumörcell från en normal cell?

A
  • Förlorad kontroll av cellproliferation då cellen kan växa ohämmat okänslig för stimulans, slår av kroppens normala cellcykelkontroll och kan undgå apoptos.
  • Förlorad differentiering då gener som karakteriserar vävnaden stängs ner, tappar kontakt med andra celler och börjar uttrycka gener som inte är normala i vävnaden.
299
Q

Hur ska prov fixeras?

A

I 10 % neutral buffrad formalin (4 % formaldehyd), minst 2-3 ggr preparatets volym men helst mer (10 ggr).

300
Q

Är papillom benign eller malign?

A

Benign

301
Q

Är karcinom benign eller malign?

A

Malign

302
Q

Är adenom benign eller malign?

A

Benign

303
Q

Är adenokarcinom benign eller malign?

A

Malign

304
Q

Vad kallas benigna epiteliala tumörer?

A

Papillom

305
Q

Vad kallas maligna epiteliala tumörer?

A

Karcinom

306
Q

Vad kallas benigna tumörer från körtelepitel?

A

Adenom

307
Q

Vad kallas maligna tumörer från körtelepitel?

A

Adenokarcinom

Mikrobiologi och grundläggande sjukdomslära (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions