Patologi Flashcards
1
Q
Vad är patologi?
A
Läran om sjukdomar med inriktning på etiologi/orsak, morfologi/förändringar och patogenes/utveckling. Allmänt handlar det om grundläggande följder/mekanismer hos celler och vävnader i svar på sjukdomsalstrande etiologiska agens.
2
Q
Vad kan patologi vara viktigt för?
A
- Diagnos (fastställa dödsorsak)
- Sjukdomskontroll/statistik
- Utbildning
- Forskning
3
Q
Vad kallas läran om sjukdomar?
A
Patologi
4
Q
På vilka sätt utförs patologi?
A
- Obduktion
- Biopsier
- Cytologi
5
Q
Ge exempel på saker som kan orsaka infektioner.
A
- Bakterier
- Virus
- Parasiter
- Svampar
6
Q
Ge exempel på etiologier.
A
- Infektioner
- Trauma
- Strålning
- Värme/Kyla
- Förgiftning/Toxiner
- Felaktig nutrition
- Genetiska defekter
7
Q
Vad innebär conigenitala defekter?
A
Att de är medfödda.
8
Q
Ge exempel på hur genetiska defekter kan vara.
A
- Congenitala/Medfödda
- Ärftliga
- Mutationer
9
Q
Vad är etiologi?
A
Läran om orsaker till sjukdom och skada.
10
Q
Vad kallas läran om orsaker till sjukdom och skada?
A
Etiologi
11
Q
Vad innebär histologi?
A
Det är vad som görs med material från biopsier. Det sker först fixering i 1-3 dygn, sedan urvattning/inbäddning i 12 h, snittning och färgning.
12
Q
Hur länge sker fixering vid histologi?
A
1-3 dygn
13
Q
Hur länge sker urvattning/inbäddning vid histologi?
A
12 h
14
Q
Vad innebär cytologi?
A
Aspirering istället för att skära ut, och är snabbt samt ofta enkelt med ett litet ingrepp i patienten. Men man får bara celler, inte arkitektur, och det blir ibland svårtolkat om man inte får tillräcklig mängd.
15
Q
Vad behövs i en remiss?
A
- Signalement
- Anamnes
- Relevanta kliniska data
- Ev frågeställning
16
Q
Vad är anamnes?
A
Sjukdomshistoria
17
Q
Vad kallas sjukdomshistoria med ett annat ord?
A
Anamnes
18
Q
Vad är signalement?
A
Information om djuret som är patient.
19
Q
Behövs en remiss för obduktion?
A
Ja
20
Q
Vad innebär obduktion?
A
Det sker post mortem, alltså efter död, med färskt eller fryst material och är en direkt undersökning som inte kan ”göras om”. Därför är det viktigt att iakttagelser dokumenteras, och det är bra för provtagning. Processen inleds med visuell besikning av intakt kropp och sedan ev avhudning, evisceration, organundersökning, provtagning samt utökad undersökning.
21
Q
Är färskt eller fryst material bäst för obduktion?
A
Färskt, eftersom information tappas om material fryses.
22
Q
Vad innebär evisceration?
A
Att organ plockas bort.
23
Q
Vad innebär biopsier?
A
Att saker plockas bort under operation och färskt material fixeras.
24
Q
Vad är speciellt med hjärnbiopsier?
A
Hjärnan skickas hel eller delad i medianplanet.
25
Vad är speciellt med hjärtbiopsier?
Det görs vid frågeställning om hjärtfel, och hjärtat skickas in helt med öppnade hålrum.
26
Vad är speciellt med hudbiopsier?
Det skickas som preparat från olika lokalisationer i olika märkta rör.
27
Vad är speciellt med mag- och tarmbiopsier?
Man låter det klibba fast vid styvt filterpapper på vilket märkning kan göras.
28
Ge ett exempel på formalin.
Histofix
29
Är formalin giftigt?
Ja
30
I hur mycket formalin bör man fixera färskt material vid biopsier?
Minst 2-3 ggr preparatets volym.
31
Vad ska man tänka på när man tar prov vid biopsier?
- Att prov ska vara representativa.
- Att prov ska skyddas från frost.
- Att prov ska förvaras i rymliga kärl.
- Att prov ska förvaras i kärl som inte läcker.
- Att prov ska vara noggranna.
- Att prov ska hanteras varsamt.
32
Hur ska tumörer hanteras vid biopsier?
De ska helst skickas som hela områden, eller markeras. Gör längsgående snitt i stora preparat eller skär ut representativa partier, med en bifogad makrobeskrivning.
33
Vad kan man markera tumörer med vid biopsier?
- Suturer
- Bläck
- Nålar
34
Vad är nekros?
Celldöd
35
Förklara cellulär respons på skada.
En normal cell i homeostas kan utsättas för stress vilket leder till adaption. Vid oförmåga att anpassa sig ger det cellskada, vilket även kan uppkomma direkt om ett stimuli är rakt ut skadligt. Celler kan ibland reversera skadan om den är mild och återgå till homeostas. Om skadan däremot är allvarlig blir det en irreversibel skada, vilket leder till nekros eller apoptos.
36
Vad kallas celldöd med ett annat ord?
Nekros
37
Vilka olika kärnförändringar kan ske vid nekros?
- Pyknos
- Karyorrhexis
- Karyolys
38
Vad innebär pyknos?
Kärnförändring vid nekros där cellkärnan förminskas.
39
Vad innebär karyorrhexis?
Kärnförändring vid nekros där cellkärnan fragmenteras.
40
Vad innebär karyolys?
Kärnförändring vid nekros där cellkärnan upplöses.
41
Vad innebär apoptos?
Programmerad celldöd då cellen stänger ner sig själv på ett ordnat sätt.
42
Ge exempel på olika nekrostyper.
- Koagulationsnekros
- Förvätskningsnekros
- Kasseös nekros
- Fettnekros
- Gangrän
43
Vad avgör vilken nekrostyp det blir?
Vilken celltyp som går sönder.
44
Vad innebär koagulationsnekros?
Att protein i cytoplasman koagulerar.
45
Vad innebär förvätskningsnekros?
Celldöd i hjärna/ryggmärg då vävnaden där har mer fett.
46
Vad innebär kasseös nekros?
Det sker vid vissa infektionstyper och blir ost-liknande/grynigt/segt pga vissa bakterier.
47
Vad innebär fettnekros?
Det sker i fettväv då frisatt kalcium reagerar med fria fettsyror och ger en förtvålningsreaktion.
48
Vad innebär gangrän?
Celldöd i extremiteter, tex frysskador.
49
Vad innebär det om en cell lyserar?
Att den sönderfaller.
50
Ge exempel på vad som kan ske vid cellskada.
- Störd energiproduktion med ATP-förlust.
- Direkta membranskador.
- Kalcium-jon läckage.
51
Ge exempel på vanliga orsaker till cellskada.
- Syrebrist/Hypoxi
- Fysikalisk stress (trauma/värme/kyla/strålning)
- Toxiska ämnen/Medicin (dosberoende)
52
Vad kallas syrebrist med ett annat ord?
Hypoxi
53
Vad är hypoxi?
Syrebrist
54
Hur är celler ofta morfologiskt vid skada?
Ansvällda/Förfettade
55
Vad innebär irreversibel cellskada?
Det är när stressen har passerat gränsen för vad cellen klarar av och då inte kan återta sin ursprungliga form eller funktion.
56
Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan förminskas?
Pyknos
57
Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan fragmenteras?
Karyorrhexis
58
Vad kallas kärnförändring vid nekros där cellkärnan upplöses?
Karyolys
59
Vad är speciellt för artärer?
De har tjock kärlvägg, högt tryck, för blod till hjärtat och är där puls tas.
60
Var görs pulstagning på hund och katt?
A. femoralis
61
Var görs pulstagning på häst?
A. facialis
62
Vad är speciellt för vener?
De har tunnare kärlvägg, lågt tryck, klaffar för att hindra återflöde, för blod till hjärtat och är där blodprov tas.
63
Var finns V. cephalica?
I framben.
64
Var fins V. saphena?
I bakben.
65
Var finns V. jugularis?
I halsen.
66
I vilka kärl tas blodprov?
- V. cephalica (framben)
- V. saphena (bakben)
- V. jugularis (hals)
67
Vad är speciellt för kapillärer?
De består av endotelceller på ett basalmembran och har utbyte av syre, näringsämnen samt avfallsprodukter mellan blod och vävnad. På artärsidan trycks vätska och ämnen ut i vävnaden, och på vensidan dras största delen av vätskan, avfallsprodukter och koldioxid tillbaka in.
68
Vad är speciellt för lymfkärl?
De har tunn kärlvägg, lågt tryck, klaffar, är viktiga för transport och återför vätska till blodet.
69
Vad innebär cirkulation?
Att blod förs runt i kroppen av den centrala pumpen hjärtat och ser till att alla vävnader får syre och näring, avfallsprodukter transporteras bort, kroppstemperaturen regleras samt innehåller immunförsvar.
Det utgörs av 2 kretslopp, det stora som förser hela kroppen med blod ut i aorta, och det lilla från höger kammare till lungorna för att syresätta blodet.
70
Är höger eller vänster hjärtkammare starkare?
Vänster
71
Dilaterar eller kontraherar diastole?
Dilaterar
72
Dilaterar eller kontraherar systole?
Kontraherar
73
Vad är ödem?
Lokal eller generell ansamling av vätska i vävnad eller kroppshålor, vilket kan vara livshotande. Orsaker kan vara;
- Ökad kärlpermeabilitet.
- Ökat hydrostatiskt tryck i kärl.
- Minskat kolloidosmotiskt tryck i kärl.
- Minskat eller förhindrat lymfdränage.
74
Vad kan orsaka ökat hydrostatiskt tryck i kärl?
- Avflödeshinder
- Hjärtsvikt
- Övervätskning
75
Vad innebär minskat kolloidosmotiskt tryck i kärl?
Att för lite vätska dras tillbaka och det finns för lite protein i blodet.
76
Vad kan orsaka minskat eller förhindrat lymfdränage?
- Tumörer
| - För hårt åtdraget bandage
77
Vilka ödem vara livshotande?
- Lungödem
- Hjärnödem
- Ödem i larynx/svalget
78
Vad kan ödemvätska vara?
- Exsudat
| - Transudat
79
Vad är exsudat?
Det finns i inflammatoriskt ödem och har mer protein samt inflammatoriska celler.
80
Vad är transudat?
Ödemvätska med en mindre mängd protein och få inflammatoriska celler.
81
Vad innebär hjärtsvikt?
Ackumulation av blod bakom den del av hjärtat som inte fungerar och leder till ökat hydrostatiskt tryck i kärl.
82
Vad ger vänstersidig hjärtsvikt?
- Lungstas
| - Lungödem
83
Vad ger högersidig hjärtsvikt?
- Leverstas
| - Ascites
84
Är vänstersidig eller högersidig hjärtsvikt vanligast?
Vänstersidig.
85
Vad är ascites/hydroperitoneum?
Vätska i bukhålan.
86
Vad kallas vätska i bukhålan?
Ascites/Hydroperitoneum
87
Vad är hydrothorax?
Vätska i brösthålan.
88
Vad kallas vätska i brösthålan?
Hydrothorax
89
Vad är hydropericard?
Vätska i hjärtsäcken.
90
Vad kallas vätska i hjärtsäcken?
Hydropericard
91
Vad är hyperemi?
Ökad mängd syrerikt blod i vävnad pga aktiv (vaso)dilatation av kärl vid tex inflammation, träning eller matsmältning. Vävnad blir röd.
92
Vad kallas ökad mängd syrerikt blod i vävnad?
Hyperemi
93
Vad är stas?
Stillastående eller långsamt blodflöde i kärl (blodstockning). Det ger ökad mängd syrefattigt blod i vävnad och organ pga minskat avflöde, samt kan orsakas av tex hjärtfel eller obstruktion från tumörer.
94
Vad kallas blodstockning/stillastående eller långsamt blodflöde i blodkärl?
Stas
95
Vad är ischemi?
Nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad som leder till syrebrist/hypoxi, och kan orsakas av minskad cardiac output, lokal kärlobstruktion, kärlkompression, vasokonstriktion, kärlskada och stas.
96
Vad kallas nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad som leder till syrebrist/hypoxi?
Ischemi
97
Vad kan orsaka blödning?
- Trauma (yttre våld)
- Vaskulit-inflammation i kärlväggen
- Toxiner
- Hypoxi/syrebrist
- Koagulationsrubbningar
98
Vad är petechier?
Små punktformiga blödningar, 1-2 mm.
99
Vad kallas små punktformiga blödningar?
Petechier
100
Vad är echymoser?
Fokala blödningar, 2-3 cm.
101
Vad kallas fokala blödningar?
Echymoser
102
Vad är hematom?
Lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader.
103
Vad kallas lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader?
Hematom
104
Vad är hemothorax?
Blod i brösthålan.
105
Vad kallas blod i brösthålan?
Hemothorax
106
Vad är hemopericardium?
Blod i hjärtsäcken.
107
Vad kallas blod i hjärtsäcken?
Hemopericardium
108
Vad är hemoperitoneum?
Blod i bukhålan.
109
Vad kallas blod i bukhålan?
Hemoperitoneum
110
Vad är hemartros?
Blod i leder.
111
Vad kallas blod i leder?
Hemartros
112
Vad är melena?
Mörkt blod från magsäcken i avföringen.
113
Vad kallas mörkt blod från magsäcken i avföringen?
Melena
114
Vad är hematemesis?
Blodig kräkning.
115
Vad kallas blodig kräkning?
Hematemesis
116
Vad är hemostas?
Jämvikten mellan att blod koagulerar vid skada för att hindra förblödning, samt håller sig flytande i kärlen.
117
Vilka steg har hemostas?
- Primär hemostas
- Sekundär hemostas
- Fibrinolys
118
Vad innebär primär hemostas?
Vasokonstriktion då kärl dras ihop och trombocyter aktiveras.
119
Vad innebär sekundär hemostas?
Koagulering (kaskad) då det bildas ett nätverk av fibrin där blodkroppar fastnar.
120
Vad kallas jämvikten mellan att blod koagulerar och är flytande?
Hemostas
121
Vad innebär fibrinolys?
Det är då koaglet upplöses.
122
Vad är koagulationskaskaden?
Sekundär hemostas då proteinet protombin i blodet omvandlas till det aktiva proteinet Trombin mha koagulationsfaktor Xa och Vitamin K. Trombin omvandlar det vattenlösliga proteinet fibrinogen till vattenolösligt fibrin som bildar ett fibrinnätverk för att göra trombocytpluggen stabil.
123
Vad behöver flera processer i koagulationskaskaden?
- Vitamin K
- Kalcium
- Faktorer som produceras i levern.
124
Vad består koagel av?
- Trombocyter
- Röda blodkroppar
- Vita blodkroppar
- Fibrin
125
Vad är trombos?
Patologisk koagelbildning i kärl.
126
Vad är tromb?
Koagulerat blod som sitter fast i kärlväggen som en blodpropp. Det kan ske upplösning (fibrinolys), organisation (ärrbildning), rekanalisering (kärl genom tromben) och trombemolism (delar lossnar och täpper andra kärl).
127
Vad kan orsaka trombos och därmed tromb?
- Förändringar i kärlväggen
- Endotelskada
- Onormalt blodflöde
- Stas
- Turbulens
- Förändring i blodets sammansättning
128
Vad är embolier?
Tilltäppningar av artärer pga främmande material, tex tumörceller som klumpas eller parasiter i blodet.
129
Vad är DIC?
Disseminerade intravaskulär koagulation, alltså utbredda tromber i små kärl (arterioler/kapillärer) med endotelskada och instravaskulär aktivering av koagulationsprocessen. Det ses tex vid chock, sepsis, svår infektion och toxinemi.
130
Vad är infarkt?
Lokal nekros pga tex inflammation och syrebrist.
131
Är nekros reversibelt?
Nej
132
Vad är chock?
Cirkulatorisk kollaps, alltså sviktande organfunktioner pga syrebrist från akut cirkulatorisk svikt.
133
Vilka är huvudtyperna av chock?
- Hypovolemisk chock
- Kardiogen chock
- Dilatation av kärlbädden
134
Vad kallas lågt blodtryck?
Hypotension
135
Vad är hypotension?
Lågt blodtryck
136
Vad innebär hypovolemisk chock?
Nedsatt blodvolym pga tex blödning eller dehydrering.
137
Vad innebär kardiogen chock?
Nedsatt hjärtminutvolym pga hjärtfel som tex infarkt och rytmstörning.
138
Vad innebär dilatation av kärlbädden?
Nedsatt perifert kärlmotstånd med möjlig septisk (svår infektion), anafylaktisk eller neurogen chock.
139
Ge exempel på kompensationsmekanismer vid chock.
- Hjärtat slår snabbare
- Blodet omfördelas så vitala delar prioriteras
- Andningsfrekvensen ökar
- Urinproduktionen minskar
140
Vad är kliniska tecken på chock?
- Bleka slemhinnor/tandkött
- Förlängd kapillär återfyllnadstid
- Svag och hastig puls
- Snabb, ytlig och oregelbunden andning
- Kalla öron och tassar
- Muskelsvaghet
- Minskar urinproduktion
- Svaghet
- Kollaps
- Medvetslöshet
141
Hur behandlas chock?
Genom att återställa blodvolymen (med vätska/blod iv) och åtgärda det som orsakat chocken (tex stoppa blödning eller behandla allergisk reaktion).
142
Vad är infektion?
När ett smittämne som bakterier eller virus koloniserar en värdorganism.
143
Vad är inflammation?
Kroppens svar på en vävnadsskada och en skyddsmekanism för att oskadliggöra, begränsa spridning samt städa upp för att möjliggöra läkning.
144
Vad är kardinalsymtom för akut inflammation?
- Rodnad, rubor
- Smärta, dolor
- Värme, calor
- Svullnad, tumor
- Nedsatt funktion, functio laesa
145
Hur ser fokal, multifokal, lokal extensiv och diffus inflammation ut?
Se bild
146
Vad kan orsaka inflammation?
- Trauma
- Infektiösa agens
- Fysikalisk skada
- Kemisk skada
- Vävnadsnekros
- Främmande kropp
- Immunreaktioner
147
Vad är corp al?
Främmande kropp
148
Vad kallas främmande kropp med ett annat namn?
Corp al
149
Ge exempel på fysikalisk skada.
- Värme
- Kyla
- Strålning
150
Ge exempel på infektiösa agens.
- Virus
- Bakterier
- Parasiter
- Svamp
151
Rodnad
Rubor
152
Rubor
Rodnad
153
Värme
Calor
154
Calor
Värme
155
Svullnad
Tumor
156
Tumor
Svullnad
157
Dolor
Smärta
158
Smärta
Dolor
159
Nedsatt funktion
Functio laesa
160
Functio laesa
Nedsatt funktion
161
Vad har kardinalsymtom vid akut inflammation för syfte?
- Späda ut biologiska/kemiska toxiner
- Avdöda/isolera mikrober/corp al
- Förbereda reparation
162
Vilka faser har akut inflammation?
- Vaskulär
- Exsudativ
- Cellulär
163
Vad innebär den vaskulära fasen av akut inflammation?
Det börjar med vasokonstriktion då kärl dras ihop (blir vita) av en reflex i några sekunder, och sedan vasodilatation (pga bla histamin) då kärl vidgas vilket ger större inflöde (hyperemi, rött, varmt).
164
Vad innebär den exsudativa fasen av akut inflammation?
Läckage av vätska över kärlväggen till vävnad som orsakas av direkt kärlskada eller inflammatoriska mediatorer (histamin, prostaglandiner, leukotriener, cytokiner) vilket ger inflammatoriskt ödem/exsudat, värme, svullnad, smärta samt nedsatt funktion.
165
Vad innebär den cellulära fasen av akut inflammation?
Rekrytering av vita blodkroppar till vävnaden för att bekämpa agens, reglera inflammatoriska celler och rensa upp vilket möjliggör läkning. Det sker via marginering, rullning och diapedes.
166
Vad innebär marginering?
Att kärlflödet påverkas.
167
Vad innebär rullning?
Att selektiner rullar på endotelceller.
168
Vilka saker gör stabil adhesion?
Intergriner
169
Vad innebär diapedes?
Migration av erytrocyter och leukocyter från blodet via kärlväggen.
170
Vad är speciellt för neutrofiler?
Det är en leukocyt typisk för akut inflammation som bildas i benmärgen, cirkulerar i blodet och går in i vävnad lockad av mediatorer med effekt att fagocytera bakterier samt städa upp död/dödende vävnad aha proteaser.
171
Vad består exsudat av?
- Vatten
- Elektrolyter
- Plasmaprotein
- Albumin
- Globulin
- Fibrinogen
- Röda blodkroppar
- Blodplättar
- Eventuellt inflammatoriska celler
172
Har exsudat eller transudat mer protein?
Exsudat
173
Vilka olika typer av exsudat finns det?
- Seriöst
- Hemorragiskt
- Fibrinöst
- Purulent
174
Vad är speciellt för seriöst exsudat?
Det har få celler och är klart.
175
Vad är speciellt för hemorragiskt exsudat?
Det har röda blodkroppar och är blodigt.
176
Vad är speciellt för fibrinöst exsudat?
Det har fibrin och är tråddragande.
177
Vad är speciellt för purulent exsudat?
Det har neutrofiler, ev bakterier och är krämigt.
178
Vad är inflammatoriska mediatorer?
Molekyler som startar, styr och avslutar inflammation. De binder till receptorer på målceller för att inducera ökad sekretion av ytterligare inflammatoriska mediatorer med pro- eller antiinflammatorisk effekt.
De förekommer i plasma och celler.
179
Vilka inflammatoriska mediatorer kommer från leukocyter och blodplättar?
De preformerar histamin samt lysosomala enzym och nysyntetiserar prostaglandiner, leukotriener samt cytokiner.
180
Vad är speciellt med prostaglandiner och leukotriener?
Det är arakidonsyra-metaboliter vars syntes (via COX/LOX) ökar i inflammerade områden och kan påverka alla inflammationssteg som vasodilatation, ökad kärlpermeabilitet, kemotaxis, feber och smärta.
181
Vad är speciellt med cytokiner?
Det pleiotropisk effekt samt är redundanta, och tex TNF samt IL-1 har i blodet;
- Aktivering av endotelceller
- Aktivering av leukocyter
- Systemiska effekter
182
Ge exempel på inflammatoriska mediatorer.
- Prostaglandiner och leukotriener
- Cytokiner
- Histamin
183
Vad innebär pleiotropisk effekt hos cytokiner?
Att olika celler kan påverkas olika av samma cytokin.
184
Vad innebär det att cytokiner är redundanta?
Att samma effekt kan induceras av olika cytokiner.
185
Ge exempel på cytokiner.
- TNF
| - IL-1
186
Vad gör histamin?
Det frisätts av mastceller preformerat i svar på bla fysisk skada, IgE-inducerad immunreaktion, komplement och cytokiner. Effekter är omedelbar (inom minuter) vasodilatation och ökad kärlpermabilitet vilket medieras via histaminreceptorer hos endotelceller som bildar gaps.
187
Ge exempel på systemiska effekter.
- Feber
- Förändrad blodbild
- Akutfasprotein
- Smärta
- Nedsatt allmäntillstånd
188
Hur induceras feber?
Av pyrogener, och cytokinerna IL-1 och TNF är viktiga då höga nivåer i blodet når hypotalamus, cellerna där bildar mer COX enzym vilket bildar prostaglandiner som verkar på temperaturcentrum.
189
Vad innebär förändrad blodbild gällande neutrofiler vid akut inflammation?
Rekrytering av mogna neutrofiler från benmärg, men även omogna vilket ger vänsterförskjutning i blodet.
190
Vad innebär nedsatt allmäntillstånd som systemisk effekt av akut inflammation?
Det orsakas främst av cytokiners effekt på hjärnan och är tex depression, anorexi, illamående (nedsatt aptit/viktförlust) samt smärta.
191
Vad kan orsaka smärta som systemisk effekt av akut inflammation?
Det kan vara direkt nervstimulering pga inflammatoriska mediatorer och leukocyters degranulering, eller indirekt pga vätskeansamling som spränger vävnad.
192
Vad sker med akutfasprotein som systemisk effekt av akut inflammation?
De syntetiseras i levern och används som inflammationsmarkörer då koncentrationen förändras med minst 25 %.
193
Ge exempel på skadliga effekter av akut inflammation.
- Vävnadsskada
- Systemisk effekt
- Serumförlust
- Vaskulit
- Överkänslighetsreaktion
- Exsudat
- Försämrad funktion
- Abcess
194
Vad är ett annat ord för böld?
Abcess
195
Vad är en abcess?
En böld.
196
I vilka scenarion kan en akut inflammationsprocess sluta?
- Normalisering
- Ärrbildning
- Kronisk inflammation
197
Vad innebär normalisering som slut på en akut inflammationsprocess?
Återgång till det normala, med förutsättning att skadans orsak är borta, vävnadsskadan är minimal och vävnad som kan ersätta förlorade celler finns.
Det sker genom att signaler via inflammatioriska mediatorer stoppas så att nyrekryteringen av leukocyter stoppas och makrofager samt lymfdränage städar upp.
198
Vad innebär ärrbildning som slut på en akut inflammationsprocess?
Att vävnaden inte kan repareras helt utan får bindväv, med förusättning att skadans orsak är borta och vävnadsskadan är mer omfattande. Det sker genom att cellulärt debri samt exsudat tas om hand och förlorad vävnad ersätts av granulationsvävnad.
199
Vad består granulationsvävnad av?
- Lucker bindväv
- Fibroblaster
- Nya kärl
200
Vad innebär kronisk inflammation som slut på en akut inflammationsprocess?
Att kroppen inte blir av med det som triggade den akuta inflammationen, med förutsättning att skadans orsak är kvar (eller upprepad) och vävnadsskadan är pågående. Läkningsprocessen innebär bildande av bindväv och kärl, samt eventuell hyperplasi eller hypertrofi i omkringliggande vävnad.
201
Hur definieras kronisk inflammation kliniskt?
Den ska ha pågått i 10-14 dagar.
202
Hur definieras kronisk inflammation histologiskt?
Det ska finnas mononuklära leukocyter.
203
Vad innebär hyperplasi?
Att cellerna ökar i antal.
204
Vad innebär hypertrofi?
Att cellerna ökar i storlek.
205
Vad kallas det när celler ökar i antal?
Hyperplasi
206
Vad kallas det när celler ökar i storlek?
Hypertrofi
207
Ge exempel på mononuklära leukocyter.
- Makrofager
- Lymfocyter
- Plasmaceller
208
Vad gör makrofager?
De fagocyterar, presenterar antigen, producerar inflammatoriska mediatorer och möjliggör läkning. Ibland bildar de multinuklära jätteceller, som kan förekomma vid granulomatös inflammation.
209
Vad består multinuklära jätteceller av?
Makrofager
210
Vilka typer av multinuklära jätteceller finns det?
- Främmandekroppstyp
| - Langhanstyp
211
Vad är speciellt för lymfocyter?
De ger immunologiskt minne, och är B- samt T-celler.
212
Vad är speciellt för plasmaceller?
De kan adaptera sitt bildande av antikroppar.
213
Vilka typer av kronisk inflammation finns det?
- Granulomatös
| - Lymfoplasmacytär
214
Vad är speciellt för granulomatös kronisk inflammation?
Det domineras av makrofager,
| och kan ha nodulär form.
215
Vad är lymfoplasmacytär kronisk inflammation?
Det domineras av lymfocyter och plasmaceller. Diffus form innebär grupper av spridda inflammatoriska celler, fibros och eventuell hyperplasi/hypertrofi.
216
Ge exempel på skadliga effekter av kronisk inflammation.
- Långvarig sjukdom
- Viktförlust/dålig viktökning
- Nedsatt funktion i organ/vävnad (muskelatrofi/ärrbildning/fibros)
- Tumörbildning
- Återkommande/persisterande feber
- Förändringar i blodbilden/anemi
217
Vad innebär läkning?
Att förlorade celler ersätts av ny vävnad som inte måste vara samma som ursprungsvävnaden, beroende på cellernas regenerativa förmåga och skadans storlek.
218
Vilka processer består läkning av?
- Regeneration
| - Organisation
219
Kan regeneration och organisation verka samtidigt vid läkning?
Ja, i olika cellpopulationer, men oftast dominerar bara en av dem.
220
Vad innebär regeneration vid läkning?
Att förlorad vävnad ersätts av samma celltyp som förlorats. Det börjar efter inflammationens slut, sker i vävnad med celler som kan delas och återskapar förlorad vävnad med samma typ av celler.
221
Vad innebär organisation vid läkning?
Ärrbildning, alltså att förlorad vävnad ersätts av fibrovaskulär bindväv i cellpopulationer som inte kan nybildas vid omfattande skador, med en inflammationsfas, granulationsfas och mognadsfas.
222
Vilka faser har organisation vid läkning?
- Inflammationsfas
- Granulationsfas
- Mognadsfas
223
Vad innebär inflammationsfasen för organisation vid läkning?
Att inflammationen börjar försvinna, orsaken tas bort samt neutrofiler och makrofager städar upp.
224
Vad innebär granulationsfasen för organisation vid läkning?
Att omogen bindväv med fibroblaster och snabb angiogenes.
225
Vad innebär mognadsfasen för organisation vid läkning?
Ärrbildning då bindväv blir mogen, kollagenrik och stark samt myofibroblaster kontraherar.
226
Vilka celltyper finns det när det kommer till läkning?
- Labila
- Stabila
- Permanenta
- Stamceller
227
Vad är speciellt för labila celler?
De undergår normal kontinuerlig mitos för att ersätta cellförlust i vävnad, tex epitelceller i tarmen och leukocyter i epidermis.
228
Vad beror regenerativ kapacitet på?
Celltypen
229
Vad är speciellt för stabila celler?
De är långlivade och har normalt ingen större cellomsättning i vävnad men kan snabbt mobiliseras för att ersätta skadade celler, och är tex epitelceller i levern, njurarna och lungorna.
230
Vad är speciellt för permanenta celler?
De har ingen eller begränsad kapacitet att nybilda celler, och är tex neutroner i hjärna och ryggmärg samt hjärtmuskelceller.
231
Vad är speciellt för stamceller?
De finns i labila och stabila populationer samt kan differentiera till flera olika celltyper.
232
Förklara läkningsprocessen vid ytlig hudskada.
Skadan är bara i epidermis och ger serumutträde samt akut inflammation. Det bildas en skyddande skorpa som består av torkat serumprotein och ev döda/döende celler. Proliferation av epitelceller sker vid sårkanten och bildar tillslut ett kontinuerligt lager av celler. Skorpan ramlar av och resultatet är regenererad epidermis med minimal granulationsvävnad och ärrbildning.
233
Vilka läkningsprocesser har djup sårskada?
- Primär sårläkning
| - Sekundär sårläking
234
Förklara primär sårläkning vid djup hudskada.
Det sker vid små sår med mindre vävnadsförlust där såret sluts inom 12-24 h och sårkanterna är jämna, rena samt nära. Initialt stoppas blödning då koagel med fibrin bildar en geleaktig plugg. Inflammationsfasen gör att det blir rött och svullet, granulationsfasen sker efter 5-7 dagar då en smal sträng granulationsvävnad bildas och epidermis regenereras som en ytlig sårskada när basalmembranet är återskapat, och mognadsfasen sker efter
2-3 v då mogen bindväv bildas.
235
Förklara sekundär sårläkning vid djup hudskada.
Det sker vid stora sår med mer vävnadsförlust där såret inte sluts direkt och sårkanterna är ojämna samt separerade. Förutsättningar är att det finns akut inflammation, exsudat, nekrotiskt debris och ev kontamination. Kroppen måste bilda mer granulationsvävnad för att fylla tomrummet och bygga ett nytt basalmembran, med upphöjning eller nedsänkning i ärrbildning.
236
Vad är speciellt med läkning i levern?
Där finns celler som kan dela sig, och levern har därför goda möjligheter till regeneration.
Omfattande eller kronisk skada ger dock regeneration med fibros.
237
Vad är speciellt med läkning i njurar och lungor?
De har viss regenerativ förmåga om skadan inte är för omfattande och underliggande stroma är intakt. Vanligen sker läkning via fibros och inkomplett generation.
238
Vad är stroma?
En celltyp som utgör mjuk bindväv.
239
Vad är speciellt med läkning i hjärtat?
Det har hjärtmuskelceller som kan hypertrofera men inte ersätta döda celler via delning, och får därför ärrbildning samt minskad kontraktionsförmåga.
240
Vad är speciellt med läkning i nervsystemet?
Det perifera har det viss återbildning av nerver, medan det centrala har mycket begränsad möjlighet till regeneration.
241
Vilka funktioner är viktiga vid reglering och kontroll av läkning?
Att initiera, återuppbygga och avsluta.
242
Vad är angiogenes, och varför är det viktigt?
Bildandet av nya blodkärl vilket behövs i läkande sår för att syresätta vävnad, ta bort restprodukter, dränera vätskeöverskott och fungera som väg för celler. Vid låga syrenivåer bildas tillväxtfaktorer som stimulerar kärlinväxt, och när syrenivåerna normaliseras bildas inga nya tillväxtfaktorer så att kärlinväxten avstannar.
2 grundprinciper; utgående från befintliga kärl eller från endotelcellers prekursorer.
243
Vad kallas nybildandet av blodkärl?
Angiogenes
244
Ge exempel på försämrande, förhindrande eller ändrande faktorer av en läkningsprocess.
- Omfattande skada
- Kontamination
- Dålig blodförsörjning
- Systematiska hormonrubbningar
- Malnutrition
- Rörelse
- Självskada
- Ålder
- Nedsatt immunfunktion
- Kemoterapi
- Denervation
245
Vad innebär svallkött hos häst?
Att regeneration av epitelet är långsammare än den djupare läkningen, och granulationsvävnaden fortsätter bildas då inget epitel sätter stopp.
246
Vilka stadier har frakturläkning av ben?
- Frakturhematom
- Inflammation
- Mjuk kallus
- Hård kallus
- Remodellering
247
Vad innebär traumatisk fraktur?
Att benet är normalt men har utsatts för extrem belastning.
248
Vad innebär patologisk fraktur?
Att benet är onormalt med normal eller minimal belastning.
249
Vad innebär stadiet med frakturhematom i frakturläkning?
Det sker efter 0-48 h och innebär blödning som fyller glappet samt omger området för benskadan för att avskilja frakturområdet. Det ger ett ramverk för fibroblaster, kärlnybildning och inflammatoriska celler.
250
Vad innebär stadiet med inflammation i frakturläkning?
Det sker efter 2-14 dagar och innebär att mediatorer från inflammatoriska celler aktiverar prekursorceller vilket stimulerar bennedbrytning samt benbildning.
251
Vad innebär stadiet med mjuk kallus i frakturläkning?
Det sker efter 2-4v, är icke-kalciferat och bildas för remodellering av frakturändarna. Det ger en förankring mellan frakturerade delar, men är ingen rigid struktur som kan bära vikt.
252
Vad innebär stadiet med hård kallus i frakturläkning?
Det sker efter 3-6 v och innebär benbildning då vävnaden mineraliseras samt styrkan ökar.
253
Vad innebär stadiet med remodellering i frakturläkning?
Det sker efter 6v-månader/år och innebär överskott av fibrös vävnad, brosk samt ben då benet börjar belastas, reabsorberar den vävnad som inte belastas och märghålan återskapas.
254
Vad kan orsaka störd frakturläkning?
- Dålig immobilisering.
- Felaktigt liggande frakturfragment.
- Infektion i öppna frakturer.
255
Vad innebär adaption hos celler?
Anpassning vid stress för att undvika cellskada.
256
När kan hypertrofi ske?
Vid tex träning eller dräktighet.
257
När kan hyperplasi ske?
Tex i juver vid laktation, lever vid toxisk skada, benmärgen i svar på anemi eller tandköttet vid kronisk tandsukdom.
258
Vad kan både hypertrofi och hyperplasi leda till?
Organförstoring
259
Vad innebär metaplasi?
Att en differentierad celltyp övergår till en annan pga bla kronisk retning.
260
Är metaplasi reversibelt?
Ja
261
Ge exempel på när metaplasi kan uppstå.
- Hos rökare.
- Vid förgiftning
- Vid vissa bristsjukdomar
262
Vad innebär atrofi?
Att organ och/eller celler krymper, vilket kan ske vid tryck, ålder, otillräcklig användning/nutrition/hormonell stimulans eller nedsatt blodflöde/nervstimulans.
263
Är atrofi reversibelt?
Ja
264
Vad innebär hypoplasi/aplasi?
Avsaknad av ett organ.
265
Är hypoplasi och aplasi samma sak?
Ja
266
Vad är steatos?
Fettlever
267
Vad består en tumör av?
Tillväxt av neoplastiskt (onormalt) förändrade celler. En tumör börjar ofta med tillväxt av en enda cell.
268
Är hyperplasi en neoplastisk förändring av celler?
Nej
269
Vad är neoplasi?
Nybildning, alltså en onormal vävnadsmassa i vilken tillväxten överstiger och förblir osynkroniserad med motsvarande normal vävnad, och vars tillväxt fortgår även efter att det stimuli som framkallat förändringen upphör, tex i tumörer.
270
Är nybildning alltid neoplasi?
Nej, utan är uppkomst av en palpabel massa i vävnad eller organ.
271
Tumor
Svullnad
272
Svullnad
Tumor
273
Vad är en benign tumör?
En godartad tumör som inte växer in i omgivande vävnad och inte sprids i kroppen, med "-om" i slutet av namnet.
OBS! Ej teratom, lymfom och melanom.
274
Vad är en malign tumör?
En elakartad tumör som växer infiltrativt i omgivande vävnad och/eller har förmåga att spridas i kroppen (metastasera), med ändelsen "-sarkom" eller "-karcinom".
OBS! Även teratom, lymfom och melanom.
275
Är teratom, lymfom och melanom benigna eller maligna tumörer?
Maligna
276
Vad innebär förmågan att metastasera?
Förmågan hos tumörer att spridas i kroppen.
277
Vad är cancer?
En gemensam term för maligna tumörer med förmåga att självständigt metastasera.
278
Vad är dysplasi?
Felaktig utveckling.
279
Vilka huvuddelar indelas kroppsvävnad i?
- Epitel
| - Mesenchym
280
Vad är epitel?
Täckande vävnad, tex hud, tarmslemhinna, urinvägar, könsvägar och luftvägar, som även kan bilda körtlar.
281
Vad är mesenchym?
Den omogna bindväv som finns i fosterstadiet, tex brosk, ben, fettväv, röda samt vita blodkroppar.
282
Vad innebär det om en tumör är väldiffirentierad?
Att den liknar motsvarande normal vävnad.
283
Vad innebär det om en tumör är anaplastisk?
Att cellernas ursprungsvävnad inte går att utläsa morfologiskt.
284
Vad beror tumörers tillväxthastighet på?
- Celldelningstid.
- Andelen tumörceller i replikationspoolen.
- Tumörcellernas överlevandstid.
- Hur effektiv angiogenes tumören har.
285
Vad innebär infiltration/invasion från en tumör?
Att tumören växer in i omgivande vävnad, vilket kräver att den kan lösa upp cellkontakter, degradera ECM och fästa till ECM.
286
Vad är metastasering?
Tumörers spridning i kroppen.
287
Hur kan metastasering ske?
- Implantation (spridning längs kroppshåligheter)
- Lymfogen spridning
- Hematogen spridning
- Spridning inom organet (dottertumörer i samma organ)
288
Ge exempel på effekter av tumörer.
- Lokala effekter
- Metastaseffekter
- Kachexi
- Påverkan på blodbilden
- Paraneoplastiskt syndrom
- Hormonella effekter
289
Vad innebär hormonella effekter av tumörer?
Att vissa tumörer producerar hormon, och de är inte alltid maligna. Om tumören själv inte producerar hormon men trycker på ett organ som gör det så kan organet gå i nekros.
290
Vad är paraneoplastiskt syndrom?
Det förekommer sekundärt till tumörsjukdom, alltså beror det på tumören men är inte en direkt effekt av dess faktiska massa, tex sekretion av onormala hormonlika substanser.
291
Vad innebär påverkan från tumörer på blodbilden?
Att tumören signalerar till benmärgen så att anemi fås eller vita blodkroppar påverkas, vilket ger trötthet och infektionskänslighet.
292
Vad är kachexi?
Att tumörer tar åt sig av kroppens näring och producerar substanser som bryter ner kroppsvävnader, vilket ger viktnedgång och ett stort energibehov.
293
Vad innebär metastaseffekter av tumörer?
- I hjärnan är det neurologiska problem.
- I hjärtat är det akut hjärtstillestånd.
- I levern är det leversvikt.
- I lungorna är det svårighet att andas (dyspné).
294
Vad innebär lokala effekter av tumörer?
Det är tex tryck på närliggande organ, kan vara platskrävande, tar blodtillförsel, orsakar smärta och kan ge vävnadsförlust.
295
Vad gör tumörer för att skydda sig mot kroppens försvar?
- Stänger av antigenproduktion.
- Förändrar MHC-gener så att celler inte kan presentera antigen.
- Producerar immunhämmande substanser i motattack.
296
Vilka grupper av gener är mål för mutationer vid uppkomst av tumörsjukdom?
- Tillväxtstimulerande celler (slås på)
- Tillväxtinhibitorer (slås av)
- Apoptosregulatorer (slås av)
- DNA-reparationsprotein (slås av)
297
Vad är molekylär bakgrund till tumörer?
```
Att en cell genomgår;
- Initiering/transformation (mutation
orsakar irreversibel genetisk skada)
- Promotion (prolifiering börjar)
- Progression (mutation i dotterceller,
malignt biologiskt beteende, blir neoplastisk)
```
298
Hur skiljer en tumörcell från en normal cell?
- Förlorad kontroll av cellproliferation då cellen kan växa ohämmat okänslig för stimulans, slår av kroppens normala cellcykelkontroll och kan undgå apoptos.
- Förlorad differentiering då gener som karakteriserar vävnaden stängs ner, tappar kontakt med andra celler och börjar uttrycka gener som inte är normala i vävnaden.
299
Hur ska prov fixeras?
I 10 % neutral buffrad formalin (4 % formaldehyd), minst 2-3 ggr preparatets volym men helst mer (10 ggr).
300
Är papillom benign eller malign?
Benign
301
Är karcinom benign eller malign?
Malign
302
Är adenom benign eller malign?
Benign
303
Är adenokarcinom benign eller malign?
Malign
304
Vad kallas benigna epiteliala tumörer?
Papillom
305
Vad kallas maligna epiteliala tumörer?
Karcinom
306
Vad kallas benigna tumörer från körtelepitel?
Adenom
307
Vad kallas maligna tumörer från körtelepitel?
Adenokarcinom
