Fall

Question 1

En blandrashund kom in till kliniken med
nedsatt allmäntillstånd och tecken på dehydrering. Den hade kräkts och uppvisade hemorragisk diarré sedan ungefär en vecka. Fekal undersökning visade förekomst av parasitägg (ovalt och gult).

1. Vilken parasit är det? Ange ev svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 1

1. Piskmask, Trichuris (vulpis), Nematoder/rundmaskar.
2. Hunden är antagligen importerad från utomlands, eller blev smittad på semester utomlands via intag av ägg med infektiva embryon.
3. Livscykeln är direkt; Ägg med infektiva embryon äts av hunden (huvudvärd), larverna kläcks och utvecklas till vuxna maskar i grovtarmen som kan leva i ca 1 år och producerar ägg som kommer ut i träck och utvecklar infektiva embryon som är smittsamma i 15-30 dagar.
4. Subklinisk infektion är vanligast med inga eller ospecifika symtom. Vid kraftig infektion ses aptitlöshet, vattnig och blodig diarré samt uttorkning.
5. Via träckprovsundersökning och mikroskopi för påvisande av ägg.
6. Den är ovanlig hos svenska hundar, men vanligare hos importerade hundar. Klimatet är möjligen för kallt för att masken ska kunna etablera sig i miljön.
7. Nej.
8. Det är inte en zoonos och parasiten är värdsspecifik.
9. Vid konstaterad infektion kan behandling ske med tex makrocykliska laktoner upprepade gånger, då ägg kan finnas kvar länge i miljön.

Question 2

En djurägare kom in till kliniken med sin katt som hade vitaktiga, risgrynsstora segment i pälsen i området kring baken.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 2

1. Kattens bandmask, Taenia taeniaeformis, Cestoder/bandmaskar.
2. Katten är antagligen en utekatt som har ätit en infekterad gnagare.
3. Livscykeln är indirekt: Gnagare (mellanvärd) äter ägg med infektiva larver, katten (huvudvärd) äter gnagaren, larverna kläcks i tunntarmen där de fäster på vili och utvecklas till vuxna maskar som släpper proglottider med ägg som kommer ut i träck. Detta tar 6-8v.
4. I regel ger infektion inga kliniska symtom utan är bara ohygieniskt, men undantagsvis ses matsmältningsrubbningar och diarré.
5. Proglottider kan ses i avföringen eller krypande på baken, svansen eller korset, så det görs träckprovsundersökning. Men, bandmaskar avger ägg oregelbundet så träckprov påvisar inte alltid förekomst.
6. Ja, främst hos utekatter.
7. Nej.
8. Det är inte en zoonos och parasiten är värdsspecifik. Andra katter kan bara smittas om de äter infekterade gnagare.
9. Bandmask behandlas vid påvisad förekomst med en engångsdos avmaskningsmedel.

Question 3

En djurägare tvingades avliva trotjänaren Lassie som var en utmärkt vallhund. Djurägaren insisterade på att man skulle göra en fullständig obduktion. Vid tarmsilningen hittades mer eller mindre av en slump denna parasit (lila).

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 3

1. Hundens dvärgbandmask, Echinococcus granulosus, Cestoder/bandmaskar.
2. Vallhunden har varit nära idisslare och kan ha intagit ägg via råa infekterade inälvor, tex slaktavfall, eller kontaminerat foder.
3. Livscykeln är indirekt: Tex idisslare (mellanvärd) får i sig ägg som kläcks och utvecklas till larvstadiet blåmask som transporteras via blodet till levern och lungorna där de bildar en vätskefylld blåsa som skadar organet. Om en hund (huvudvärd) sedan äter råa infekterade organ så kommer maskar in i tunntarmen där de blir vuxna och lägger ägg som kommer ut med träck och kan fortsätta kontaminera. Masken kan leva i flera veckor till år.
4. Vuxna maskar är inte skadliga för huvudvärden, så en hund kan vara infekterad utan att visa tecken på sjukdom.
5. Via träckprovsundersökning och PCR för molekylär artbestämning pga att äggen är identiska med taenida.
6. Parasiten är spridd i större delen av världen, men har aldrig påvisats i Sverige.
7. Ja.
8. Parasiten är en zoonos samt kan smitta idisslare, hästar och hunddjur.
9. Med bandmaskmedel. Larverna är även köldtåliga, men överlever inte kokning.

Question 4

Din klinik kontaktas av det lokala hunddagiset som haft problem med kronisk diarré hos flera hundar. Avföringsprov togs och parasiter som mätte 10-18 mikrometer påvisades i mikroskopet.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 4

1. Giardia spp (/intestinalis), protozoer.
2. Fekal-oralt, tex genom att slicka på en annan hund eller via intag av kontaminerat foder.
3. Livscykeln är direkt; Hunden får i sig cystor som kläcks i tunntarmen, bakterien lever på ytan av vili och producerar fler cystor som kommer ut med träck. Från smitta tar det ca 1 v innan cystor kan påvisas i avföringen.
4. Parasiten är en opportunist som förekommer hos både friska samt sjuka djur, och kliniska symtom ses inte alltid men kan triggas stress och vara diarré, viktminskning samt ibland kräkning. Djur som haft infektion utvecklar immunitet.
5. Via träckprovsundersökning, flotation och mikroskopi för att påvisa cystor. PCR kan göras för att fastställa genotyp.
6. Ja.
7. Nej.
8. Parasiten är en zoonos, men en ovanlig sådan då den oftast är de hundspecifika genotyperna. Den förekommer främst hos ungdjur i djurtäta uppfödningsmiljöer.
9. Djur som uppvisar symtom i samband med Giardia-infektion brukar behandlas upprepade gånger, tex med probiotika, pälstvätt och isolering från friska djur. Avföring bör avlägsnas och miljön bör saneras då systorna är tåliga, motståndskraftiga mot flera desinfektionsmedel samt kan överleva i flera månader i fuktig och sval miljö. De är dock känsliga för värme, uttorkning och frysning.

Question 5

En gammal katt som stördes av huvudskakningar kom in till kliniken. Katten kliade sig även ofta på huvudet. Vid den kliniska undersökningen av den yttre hörselgången avslöjas ett brunt exsudat (se bilden) samt en intensiv hudrodnad på insidan av örat. Veterinären tog ett prov från den yttre hörselgången och fann i mikroskopet små parasiter, artropoder med 8 ben och ca 400-500 mikrometer stora.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 5

1. Öronskabbskvalster, Otodectes cynotis, Arachnida/spindeldjur (icke-grävande).
2. Via direktkontakt, oftast från en katt men även med hund.
3. Livscykeln är direkt; Honan lägger ägg på hudytan i hörselgången eller ytterörat och dör själv. Larver kläcks, äter hudrester och utvecklas till nymfer som äter och blir vuxna. Detta tar 2-3 v.
4. Olika typer av hudinflammation, skabb, huvudskakning, intensiv klåda, obehag och smärta i öronen samt brunt exsudat i hörselgången. Äldre katter kan bära på parasiten i flera år utan att uppvisa några symtom.
5. Påvisade parasiter i hörselgången mha otoskop, eventuellt mikroskopiering av topsprov.
6. Den är relativt ovanlig och lever inte länge i miljö, 2v.
7. Nej.
8. Det är inte en zoonos och ovanligt hos hund, men vanligare hos katter som kan smitta hundar.
9. Med öronrengöringsmedel och antiparasitärt medel, samt en krage för att hindra djuret från att klia sönder öronen.

Question 6

En 7 år gammal hanhund (Doberman) undersöktes vid en klinik. Patienten som var drabbad av en ospecificerad kronisk leversjukdom behandlades långsiktigt med kortikosteroider. Hårlösa områden upptäcktes på hundens huvud speciellt runt ögonen. Djurägaren hade inte märkt några tecken på klåda. Veterinären gjorde ett djupt hudskrap och vid undersökningen fann hen konstiga parasiter (transparent avlång).

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 6

1. Hårsäckskvalster, Demodex canis, Arachnida/spindeldjur (djupa/grävande).
2. Via direktkontakt.
3. Livscykeln är direkt; All utveckling från larv till vuxen sker på huvudvärden över 20-35 dagar.
4. Parasiten finns alltid hos hund/katt och brukar inte orsaka sjukdom, men kan orsaka olika typer av hudinflammation, håravfall, hudskador och skabb utan klåda vid nedsatt immunförsvar.
5. Via hudskrap och mikroskopiering.
6. Ja.
7. Nej.
8. Det är inte en zoonos och parasiten är artspecifik.
9. Med pälstvätt och eventuellt makrocykliska laktoner.

Question 7

En djurägare kom till kliniken med sin vuxna honkatt. Djurägaren nämnde att katten var drabbad av intensiv klåda, speciellt på halsen. Huden på vissa ställen i nackregionen var även drabbad av håravfall. Veterinären borstade kattens päls över en bit vitt papper. När papperet fuktades såg hen röda fläckar på papperet. Med denna diagnosmetod kunde veterinären ställa diagnosen utan att hitta parasiten.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 7

1. Hund/kattloppa, Ctenocephalides, Insecta/insekter.
2. Via direktkontakt.
3. Livscykeln är direkt; En vuxen hona paras och hoppar på huvudvärden (tex katt), honan suger blod och lägger ägg som kläcks till larver som utvecklas mellan L1-L3 medan de äter vuxna loppors avföring. Sedan förpuppas de och kläcks som vuxen loppa. Detta kan ta 2v-1,5 år och är fullständig metamorfos.
4. Bärare kan vara symtomfria eller uppvisa klåda, håravfall, mjäll, allergi och anemi.
5. Via mikroskopi/morfologi för artbestämning.
6. Ja, och loppan kan överleva utan värd i upp till 6 månader.
7. Nej.
8. Det är inte en zoonos och parasiten är värddjursspecifik, men kan vara vektor för skadliga bakterier och helminter.
9. Med antiparasitärt medel i tablettform samt sanering av miljön.

Question 8

En jägare hittade flera små utbuktningar på huden på sin hund. De såg ut som små bollar som var kraftigt fastsittande till huden. Veterinären hjälpte jägaren att ta bort en “utbuktning” och informerade om olika förebyggande åtgärder.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 8

1. Allmän fästing, Ixodes ricinus, Arachnida/spindeldjur.
2. Via direktkontakt.
3. Livscykeln är indirekt; Honan paras i miljön, hoppar på värddjuret (tex hund), suger blod, växer, ramlar av, lägger ägg i miljön som kläcks våren efter till larver som är aktiva under våren och sommaren och hoppar på tex gnagare eller fåglar (mellanvärd), suger blod, växer, ramlar av, utvecklas till nymfer som hoppar på en värd, suger blod, växer, ramlar av och utvecklas till vuxen. Detta kan ta 2-3 år, med hemimetabol utveckling. Fästingar kan sitta överallt på värddjuret, men främst där djuret självt har svårt att komma åt och det är lätt att suga blod länge.
4. Eventuellt eksem, klåda och smärta då mundelarna kan ge hudskada, och massförekomst ger blodbrist. De är även vektorer för skadliga mikroorganismer (konc blod, spotta vätska tillbaka) och dessa smittämnen kan överföras mellan utvecklingsstadier (transstadiellt via larv till nymf eller transovariellt via äggstock till ägg).
5. Via pälsundersökning och morfologi för artbestämning.
6. Ja.
7. Nej.
8. Den kan sätta sig på människor och andra djurslag, samt vara vektor för bakterier som (granulocytär) Anaplasma/os (phagocytophilum), Babesia divergens (import) och Borrelia om den får sitta i minst 24 h. Detta behöver dock inte ge symtom, och de flesta fästingar bär inte på smitta som överförs.
9. Ta bort fästingen så fort som möjligt och gör det till en vana att undersöka djurets päls under fästingsäsong. Det finns olika fästingmedel med halsband, spot-on och tabletter som förhindrar att fästingar sätter sig, men de kan ha biverkningar. Vid klåda och eksem kan huden rakas och rengöras. Vid överföring av vektorburen smitta fungerar i regel behandling med antibiotika.

Question 9

En kennelägare hittade vita maskar runt 10-15 cm långa som Du kan se i bilden. Hen blev bekymrad och åkte till veterinären med en valp som hade dåligt hull, ruggig päls och en orimligt rund och utspänd buk, för att få råd om vad det vad var frågan om.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 9

1. Spolmask, Toxocara canis, Nematoder/rundmaskar.
2. Via oralt intag av infekterad mellanvärd eller ägg.
   Hundar kan äta en infekterad mellanvärd, äta infekterad avföring, överföra maskar intrauterint till valpar eller överföra maskar till valpar via di.
   Katter kan äta en infekterad mellanvärd, äta infekterad avföring eller överföra maskar till kattungar via di.
3. Livscykeln är direkt eller indirekt; Ägg i miljön bildar embryon över 1-4 v och blir infektiva med larvstadiet L3 som intas av huvudvärden eller eventuell mellanvärd, kläcks och går igenom tarmväggen via levern till lungorna där de hostas upp, sväljs ner igen och utvecklas till vuxna maskar som lever i tunntarmen och producerar ägg som kommer ut med träck. Alternativt kan larverna ligga vilande i vävnad hos tikar i väntan på dräktighet.
4. Infekterade vuxna individer uppvisar sällan symtom, men det beror på mängden mask. Valpar kan ha ascites, hosta, näsflöde, diarré, ruggig päls, trötthet, dålig aptit, kräkningar, dålig tillväxt och slemmig avföring, men eventuell tarmförstoppning och död.
5. Via makroskopisk undersökning av träckprov eller spyor.
6. Ja, den är vanlig hos vild rödräv, och blir problem främst hos valpar i täta djurgrupper.
7. Nej.
8. Det är en zoonos och människor som infekteras kan få visceral larva migrans då larverna vandrar i kroppen och orsakar lever- och lungskador, samt okulär larva migrans med ögonskador.
9. Med eventuellt regelbunden avmaskning, tex med makrocykliska laktoner, och rengöring.

Question 10

På en ridskola med flera inhysingar enades
man om att vidta åtgärder för att komma tillrätta med det dåliga parasitläget. Bella argumenterade för träckprovsundersökning. När provsvar kom visade det sig att några hästar utskiljer rikligt med maskägg. Bella tyckte att man skulle gå till botten med det hela och började leta maskar i träckhögarna. Sagt och gjort så hittades flera exemplar av parasiter.

1. Vilken parasit är det? Ange svenskt och latinskt namn, samt vilken parasitgrupp den tillhör.
2. Hur blev djuret smittat?
3. Hur ser parasitens livscykel ut? Om ett specifikt stadie är farligt, vilket är det?
4. Vilka är symtomen och konsekvenserna? Får alla drabbade individer symtom?
5. Hur ställer man diagnos? Vad bör man tänka på?
6. Är parasiten vanlig i Sverige? Om nej, finns det risk för att den kan föras in/etablera sig?
7. Är parasiten anmälningspliktig?
8. Finns det risk att parasiten drabbar andra djurslag eller människor? Om ja, hur?
9. Hur kan parasiten behandlas?

Answer 10

1. Stor blodmask, Strongylus vulgaris OCH Små blodmaskar, Cyathostominae, Nematoder/rundmaskar.
2. Via intag av L3 på tex bete eller i stallmiljö.
3. Livscykeln är direkt; Ägg från små blodmaskar kläcks och utvecklas över ca 10 dagar beroende på miljö från L1 till det infektiva larvstadiet L3 som intas av hästar på bete och tar sig till grovtarmen där de borrar in i tarmväggen och bildar cystor i vilka de blir L4 och kan gå in i hypobios i flera år. När de väl kommer ut från cystorna i tarmväggen utvecklas de över 2-3 månader till vuxna maskar som lägger ägg som kommer ut med träck.
   Livscykeln hos stor blodmask liknar den hos små blodmaskar, men istället borrar sig L4 igenom tarmväggarna till blodkärlen och migrerar till krösroten och utvecklas till L5 som återvänder till grovtarmen där de blir vuxna, fäster vid tarmslemhinnan, suger blod och kan lägga ägg. Totalt tar detta 6-7 månader.
4. Beroende på infektionens svårighetsgrad så kan hästar ha blodmask utan att visa symtom, och vuxna maskar i grovtarmen orsakar ingen sjukdom.
   Små blodmaskar kan ge symtom när många larver går ut från cystorna i tarmväggen samtidigt, vilket kallas larval cyathostominos och kan ge diarré, avmagring, inflammation, nedsatt allmäntillstånd samt kolik.
   Stor blodmask är hästens farligaste parasit då skada kan uppstå när larver migrerar, tex inflammation, endotelskador, blodproppar, nervskador, minskat blodflöde, syrebrist i tarmen, infarkt, hälta och främst kolik.
5. Via kvantitativt träckprov med odling från ägg till L3 för artbestämning, eller PCR.
6. Små blodmaskar är hästens vanligaste parasit som i princip alla hästar bär på, och kan drabba hästar i alla åldrar, men unghästar bär generellt på fler parasiter än äldre.
7. Nej.
8. Stor blodmask är en zoonos vid intag av L3.
9. Via avmaskning, men det vilande larver är svåra att avdöda med maskmedel och frekvent användning av antiparasitära medel kan leda till resistens. Annars är mockning och rotation av hagar viktiga metoder.
   Larverna är dock resistenta mot miljö.