parodontologi 2 Flashcards
På vilket sätt är tanden unik?
På så sätt att det är en hårdvävnad som går tvärs igenom en slemhinna från insidan till utsidan av kroppen.
Vilka är dom vanligaste orsakerna till gingivit?
Bakterieplack, hormonförändringar som graviditet och pubertet, hudförändringar och allergireaktioner.
Vad händer med gingivan när man har gingivit?
Den normala gingivan förändras i färg och form. Tandköttskanten blir svullen och mer röd/blåröd. Gingivalvätska läcker ut i tandköttsfickan. Tandköttet blöder lättare.
Vad menar med att gingivit är reversibel?
Den kan läka ut efter behandling.
Vad är riskfaktor och riskmarkör?
Riskfaktor: Något som ökar risken för sjukdom genom att delta i sjukdomens uppkomst och utveckling. T.ex, rökning och diabetes för parodontit.
Riskmarkör: Något som är förknippat med en ökad risk för sjukdom, men ej deltar i sjukdomsutvecklingen. T.ex, ålder, utbildning och inkomst
Vad innebär det att parodontit är en multifaktoriell sjukdom?
Det innebär att det inte bara finns en orsak till sjukdomen utan flera olika faktorer som samverkar. Viktigaste faktorerna är ärftliga, genetiska.
Vad är en subklinisk inflammation?
En svag inflammationsprocess som pågår även när ex gingivan är kliniskt helt frisk.
Vad är gemensamt för alla former av parodontit?
Att det är en inflammation i parodontiet (tandens upphängningsapparat) som lett till vävnadsnedbrytning och fästeförlust.
Vilken är den vanligaste formen av parodontal sjukdom?
Gingivit orsakad av plack.(tandköttsinflammation.
Vilken är den vanligaste referenspunkten när man mäter färstesförlust vid parodontit?
Vanligen vid en och samma refersenspunkt vilket brukar vara emalj-cementgränsen.
Vad är pseudonfickor?
Något fördjupade tandköttsfickor utan fästeförlust, pga bakterier som orsakat en rodnad och svullnad av gingivan. Tandköttsfickan s botten flyttar sig ej längre ned längs rotytan.
Hur många % av tänderna får högst vara drabbade av parodontit för att kallas lokal sjukdom?
max 30% av alla tänder. Är det över 30% kallas det för generell.
Nämn några skillnader mellan Kroniskt parodontit och Aggressiv parodontit?
Kronisk: Långsam progression. Drabbar oftast vuxna. Ofta förekommer subgingival tandsten och plack. Förekomst och svårighetsgrad ökar med åldern.
Aggressiv: Snabb progression. Större inslag av ärftlighet. Visar mindre samband med tandsten och plack. Börjar oftast i puberteten
Hur benämns kronisk parodontitis svårighetsgrad?
Sjukdomen delas in i svårighetsgrad utifrån fästeförlust, lätt (1-2 mm klinisk fästeförlust), måttlig (3-4 mm) eller grav (>5 mm).
Vad är Nekrotiserande parodontal sjukdom?
Sår och nedsmältningar i tandköttsranden och i vissa fall kan tandköttspapillen försvinna helt. Beror oftast på bakteriell infektion och att den drabbades immunförsvar är nedsatt.
Vilka är dom följande tillstånden vid nekrotiserande parodontal sjukdom?
Feber, svullna lymfkörtlar och illaluktande andedräkt.
Vad är Parodontal Abscess?
En kapsel med var bildas, detta kallas abscess. Kan uppkomma akut då bakterier eller något främmande material tex popcornflaga, kommer in i vävnaden och orsakar en våldsam infektion.
Vad är orsaken till parodontit och leder all gingivit till parodontit?
Inflammationen orsakas av bakterier vid tandköttskanten och i tandköttsfickan. All gingivit utvecklas inte till parodontit. Vissa mottagliga individer utvecklar parodontit.
Vilka 4 grader delar man in parodontal inflammation i?
Initial lesion (friskt tandkött), early lesion (lätt gingivit), established lesion (grav gingivit) och advanced lesion (Parodontit)
Förklara de 4 olika graderna av parodontal inflammation kort?
*Initial lesion - Små bakteriemängder som inte orsakar någon synlig gingivit, dock pågår en svag inflammationsprocess.
Early lesion - Viss rodnad och svullnad i tandköttet, något fördjupade fickor pga att proteinspjälkande enzymer tillsatts och börjat bryta ner omgivande vävnad. Established lesion - Kraftig svullnad, rodnad och lättblödande tandkött. Tandköttet har börjat förlora form och stramhet runt tanden. Nedbrytning av den omkringliggande vävnaden. Ingen fästeförlust.
*Parodontit - Nedbrytning av fäste för tanden. Svullnad, lätt blödande och rodnad. Inflammationen sprider sig djupt i tandköttsfickorna vilket kan resultera i tandrörlighet och förlust av tand.
Nämn minst 3 orsaker som kan orsaka större risk att man drabbas av parodontit.
Rökning, Diabetes, Downs syndrom, Osteoporos, Stress, ålder, Sjukdomar som leder till försämrat immunförsvar, Gener
Hur går vävnadsnedbrytningen till?
Bakterier startar en process som leder till en inflammation. Kroppens reaktion på inflammationen är att ( Host response) är att frisätta ämnen (främst proteinspjälkande enzymer) som verkar nedbrytande på omkringliggande vävnad. De nedbrytande ämnena frisätts snabbare än vad kroppen hinner producera nybildande vävnad. Detta leder till att de parodontala vävnaderna bryts ner och parodontit utvecklas.
Vad anses vara den enda långsiktigt realistiska sättet att minska sjukdomprogressionen av parodontit?
Att få patienten att upprätthålla en god munhygien och sluta röka om patienten i fråga röker samt kompletteras med professionell stödbehandling
Vad orsakar nedbrytningen av kollagena fibrer i gingivan?
Den ökande frisättningen av proteinspjälkande enzymer.
Om man röker, hur mycket större är risken att utveckla parodontit?
3 ggr större
Hur kan rökning påverkar B-lymfocyterna?
försämrad kroppens antikroppsproducerande B-lymfocyter.
Vad är “host response”?
En reaktion på närvaron av bakterier på tandytan och i tandköttsfickan startar en inflammationsreaktion i den omgivande vävnaden. Detta är försvarsreaktion som är nödvändig för att skydda kroppen mot bakterieinvasion och brukar kallad för host response.
Vad för ämnen frisätter vid Host response som verkar nedbrytande på den omgivande vävnaden?
Proteinspjälkande enzymer och fria syreradikaler.
Vilka diabetiker löper större risk för att utveckla parodontit?
Diabetiker med instabil blodglukosnivåer löper större risk att utveckla allvarlig parodontit än diabetiker med stabila blodglukosnivåer.
Hur mycket större chans har personer med parodontit att drabbas av hjärt och kärlsjukdomar än friska personer?
20-50%
Vad är Ateroskleros?
En fortgående lokal förtjockning av blodkärlens väggar, det kallas för aterom. När processen utvecklas minskar blodflödet i kärlet. Ateromen kan spricka och då frisätts stora mängder ämnen som gör att blodet koagulerar vilket ger stor risk för blodproppar (tromboser).
Hur stor risk är tidigt barn föds när mamman har parodontit eller kraftig gingivit?
8 ggr större
Den subgingivala biofilmen verkar negativt på kroppen. På vilket sätt?
Den subgingivala biofilmen är en stor och kontinuerlig bakteriell belastning för kroppen.
Vad är plackindex? Och vilka olika index finns?
Plackindex används för att mäta plackutbredning och plackmängd längs gingivalranden.
Plackindex 0: Ren tandyta
Plackindex 1: Tunn beläggning vid tandköttskanten, kan endast ses när man skrapar ytan med sond.
Plackindex 2: Plack är synligt för blotta ögat
Plackindex 3: Tandytan täcks till stor del av kraftiga bakteriebeläggningar
Vad är gingivalindex? Och vilka olika index finns?
Ett mått på hur allvarlig skadan är i gingivan.
Gingivalindex 0: Helt frisk, normal gingiva
Gingivalindex 1: Mild inflammation, lindrig färgförändring, lindrig svullnad, ingen blödning vid sondering.
Gingivalindex 2: Måttlig inflammerad gingiva, gingivan är röd, svullen och blöder vid lätt sondering
Gingivalindex 3: Svår inflammation, röd eller blåröd gingiva, tandköttskanten är förstorad, tendens till spontan blödning och/eller sår i gingivalkanten.
Vad anses som normalt värde på fickdjup vid sondering och från och med vilket värde noteras det i journalen?
3 mm och under det räknas som normala värden. Vid 4 mm och över noterar man fickdjupet i journalen.Man använder sig av uttrycket PPD, (probing pocket depth)
Vad är tandmobilitet och vilka grader delas de in i?
Tandmobilitet är hur mycket tanden kan röra sig under belastning. Vid parodontit kan tandens mobilitet öka på grund av att tandens fäste i käkbenet blivit sämre.
Tandmobilitet grad 1: Horisontell tandmobilitet på 1 mm eller mindre
Tandmobilitet grad 2: Horisontell tandmobilitet på mer än 1 mm
Tandmobilitet grad 3: Tanden är rörlig vertikalt
Vad är Bop?
Bleeding by probing är ett test för att se om misstänkt inflammation finns.
Vad menas med furkationsinvolvering?
Att benvävnaden i/under furkationen (förgreningen mellan tandens rötter) försvinner och att man kan se in/under furkationen.
När man vill upptäcka om en pågående parodontitsjukdom förekommer på någon av tändernas ytor så brukar man göra kliniska registreringar på 4 eller 6 ytor. Vilka är de 4 resp. 6 ytorna man brukar registrera?
4 ytor: Mesiobuckalt, buckalt, distobuckalt och lingualt. *6 ytor: Mesiobuckalt, midbuckalt, distobuckalt, mesiolingualt, midlingualt och distolingualt. ????? kolla upp detta svar
Vad är “pus” i tandköttsfickan för något och vad beror den på?
Pus är en varbildning i tandköttsfickan som beror på en ansamling av döda och döende vita blodkroppar som ansamlas under gingivan (subgingivalt) mellan plack och kontaktepitel. (Om en sond förs ned i fickan töms pus längst gingivalranden).
Vilka faktorer kan påverka mätresultatet då man mäter tandköttsfickans djup med en sond?
Sonderingskraft, sondens diameter och vävnadens inflammationsgrad.
Med hjälp av vad utvärderas höjden på käkbenet och utseendet av benkanten?
Med hjälp av röntgenbilder.
Vad har aminoalkoholer för “unik” förmåga?
Den påverkar tandens yta så att bakterier får svårt att fästa.
Vilka patientgrupper kan dra störst fördel av munsköljning med tillsatt klorhexidin?
Äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar. ibland även patienter som genomgått käkkirurgi eller implantatkirurgi.
Vad är skillnaden på kirurgiskt och icke-kirurgiskt ingrepp?
Icke kirurgisk behandling är behandling av rotytan med mekaniska instrument som förs ner i tandköttsfickan. Kirurgisk behandling är då mjukvävnaderna runt tanden fälls åt sidan genom kirurgiskt ingrepp för att öka åtkomligheten och insyn.
Vad kan leda till att bakteriebeläggningar ökar i omfattning (då detta underlättar för födoämnesrester och bakterier att ansamlas)?
Trångställningar, ojämna tandytor, fyllningsöverskott och kronskarvar.
Vid avlägsnade av hårda och mjuka beläggningar i tandköttsfickan kan man använda olika tillvägagångssätt. Vad innebär 1. “Kyrretage”. 2 “Scaling”. 3. “Rotplaning”?
- “Kyrretage”= Med hjälp av skarpa instrument (kyretter), skrapar ren tandköttsfickan från mjukvävnader.
- “Scaling”= Tandsten och infekterat rotcement hyvlas bort från tandytan.
- “Rotplaning”= Tandytan görs plan och jämn med hjälp av vassa instrument.
Vad är depuration?
Begreppet används för att beskriva att man avlägsnar hårda och mjuka beläggningar i tandköttsfickan
Hur lång tid tar det för placket att få fäste? och vilket medel kan påverka plackets fäste?
Inom 24h har beläggningar runt tandköttskanten påbörjats och sedan växer placket över hela tandytan. Efter 1 vecka utan aktiv rengöring av tandytan stannar utbredningen upp.
Klorhexidin
Tandköttsfickans djup minskar efter rotinstrumentering, varför?
Utläkningen av inflammationen minskar svullnaden i vävnaden och att vävnaden sluter mer stramt mot rotytan.
Vad är en lambåoperation?
Lambåoperation innebär att man lägger ett snitt i gingivan 1-2mm från tandköttskanten riktad mot käkbenet, både lingualt och buckalt. Därefter avlägsnar man gingivan mellan tanden och snittet, fället upp tandköttet och skrapar rotytorna rena från bakteriebeläggningar, inflammerad vävnad och tandsten.
Vilka är dom 3 vanligaste registreringarna för att bedöma behandlingsresultat?
Sondering av tandfickans djup (PPD), Fästenivå (PAL) & Blödning vid sondering (Bop)
Vad är huvudsyftet med att behandla parodontit?
Att bromsa sjukdomsförloppet och fortsatt sjukdomsutveckling.
Beskriv ingående läkningen på vävnadsnivå (epitel, rothinna, ben) efter parodontal subgingival rengöring och avlägsnande av subgingival tandsten.
1.epitel- nytt kontakt epitel.
ökad mängd fäste,
kan ta lång tid att läka
epitelet att fästa mot tanden
2.ben- ben som förloras kan växa upp till viss del
3.rothinna- om rothinna går förlorat växer den ej tillbaka, kontakt epitelet fastnar direkt på rotcement med hemidesmosomer - svagare bindning
Hur indelas gingivan, redogör för vart och ett?
Gingivan indelas i:
Fri gingiva: (gingivalranden) är vanligen omkring 1,5mm bred och omger varje tand.
Fast gingiva: Keratiniserade gingivan är stramt fäst mot den underliggande benhinnan (periostet) med bindvävsfiber,bredden på den fasta gingivan kan variera individer emellan och mellan olika tänder hos samma individ.
Redogör för vilka kliniska tecken som finns vid en frisk gingiva.
FÄRG- Rosa eller ljusröd YTA- Små knottrig, apelsinliknande FORM- Fast och stram Utrymme mellan tand och gingiva, tandsköttsficka 1-3 mm botten är vid emalj cementgränsen Blöder ej vid sondering Ingen/viss plackförekomst
Redogör för vilka kliniska tecken som finns vid ginigivit.
FÄRG- tydlig rödare färg
YTAN OCH FORM- gingivan blir svullen och blank
KONSISTENS- Mjuk och lucker vid tryck
BLÖDNING- vid tandborstning och sondering
Vad är orsaken till att gingivit uppstår?
Inte något särskild bakterie som är typisk förekommande.
- FLesta gingiviter orsakas av bakterieplack
- Utan bakterie, hormonella förändringar, allergiska reaktioner, sjukdomar, medicinering
Redogör för vad en falsk tandsköttsficka är samt vad är det latinska namnet för detta?
Ingen färsteförlust utan en volymökningen av gingivan.
Den fria gringivan som finns runt tanden svullnar
*Falskficka- Pseudoficka
Redogör för vilka kliniska tecken som finns vid parodontit?
- Fickdjup- 4mm
- Blödning vid sonering BOP (bleeding och probing)
- Gingivala retraktioner
- Fästeförlust- ökat fickdjup PPD ( probing pocket depht)
- ökad mobilitet
- Tandvandring (diastema)
- Furkationsinvolvering
Redogör för de klassifikationer som används vid gingivit.
Plackinducerand gingivit
Icke plackinducerad gingivit
Namnge de riskfatorerna som förknippas med parodontit.
- Rökning
- Stress
- Medicinering
- Socio-ekonomiska faktorer
- Genetiska
- Diabetes
- Downs syndrom
- Blodsjukdomar, leukemi
Beskriv kort behanlingsmetoder som finns för att behandla parodontit.
Munhygien: Instruktion, övning och motivation
Icke kirurgiska behandlingar: Depuration
Kirurgiska behandlingar: Fickelimenerande kirurgi, lambåoperation
MI samtal kan behövas!
Redogör för vad kemisk plackkontroll är?
Klorhexidin
- Hindrar bakterier att fästa på tanden
- Används temporärt
- Komplement till munhygien
- SJukdom, ortodonti, postoperativt
kollagena fibrer, allmänt
-störst mängd i bindväven
- Cirkulära
- transseptala
- Dentogingivala
- Dentoperiostala
Vad är skillnaden i fäste mellan tand och kontaktepitel jämfört med fäste mellan epitel och bindväv?
- tand = kontakt epitel har ett sköt fäste med endas hemidesmosomer
- epitel = bindväv har ett betydligt starkare fäste på grund av förkingsfibrer som inte tand-kontaktepitel har
fästenivå
avstånd från fast punkt på tanden till fickans botten (oftast emalj-cementgräns)
parodontal undersökning
- kliniska registreringar - fickdjupsmätning
- blödning vid sondring - BOP (bleeding on probing)
fickdjup
avstånd från gingivala kanten till fickans botten
- <4 mm och ingen BOP = frisk
- 5-6 patologisk ficka och BOP = sjuk
Besk.liv kronisk parodontit gällande ålder, förlopp, förekomst, lokalisation, mängd ~ plack och mängd tandsten
kronisk paradontit är vanligaste bland äldre, det är en längsamtförlåp men kan förekomma snabbare i perioder. det är den vanligaste typ av paradontit, 10-15%. Det kan drabbas hella bettet. och att det är oftast en stor mänd tandsten (sub och supra) och en riktig mängd plack
Besk.riv lokal aggressiv respektive generell aggressiv parodontit gällande ålder, förlopp, förekomst, lokalisation, mängd plack och mängd tandsten
drabbar oftast yngre individer, snabbs förlopp. det är snapps förlopp. drabbas 6:or och incisiver. 0.1% prevelese. många plack och tandsten står ej i relation
stödbehandling - MÅL
HUVUDMÅL - bibehålla, genom behandling, uppnått BEFINTLIGT STATUS —–> bibehålla friska parodontala förhållande så länge som möjligt/ förlångsamma progressionen
subgingivalt tandsten
- syns ej klinisk
- kan sonderas och eventuellt ses på röntgen
- består av bakterier, gingivalvätska och blod
- strucktur - homogen uppbyggnad i lager med liknande miniraldensitet
oralt epitel
1- Stratum basale = stratum germinativum
2- Stratum spinosum
3- Stratum granulosum
4- Stratum corneum
Vad består parodontiet av (vilka strukturer)
- gingiva
- rothinna
- rotcement
- alveolärbenet
parodonties huvudsakliga funktioner är:
- att fästa tanden i käkbenet
- upprätthålla friska förhållande runt tanden
- registrera tryck som träffar tanden
bindväven struktur
- kollagena fibrer
- fibroblaster
- nerver o blodkärl
- matrix, cellulär substans
Bindväven består av 4 olika celltyper
- fibroblast - producerar fibrer och matrix
- mastcell - producerar matrix och vasoaktiva substanser
- makrofag - “städcell” -fagocyterar (äter upp)
- inflamationsceller - bekämpar infektion
oral epitel: celltyper
a. keratinproducerandeceller _ keratinocyter (90%)
b. melanocyter
c. langerhans celler
d. merkels celler
e. inflammatoriska celler
Hur är biofilmen på tandytan uppbyggd (beskriv yta för yta)?
Pellikel: glykoprotiner och antikroppar - ändrar ytaddningen och frisätter energi - lätt för bakterier att fästa. först fäster enstaka bakterier på Pellikel främst G+ kocker, streptokocker sen kommer en Extra cellulär matrix - sen ytterliggare bakterier som tillkommer och täster G- anerober, syretätligt till slut. bakterier fäster hårdare med tiden och breder ut sig över ytan och växer. placker då hårdar och vidhäftar sig till tandsten, des retinerade fömåga så är det svårt att ta bort placket och göra rent, som leder till inflamation.
Vad är tandsten uppbyggt av (såväl supra som subgingival)? Vilken betydelse har
tandsten för inflammation?
tandsten är minireliserad plack.som består av kalciumfosfatföräningar.
supratandsten- hetrogen uppbyggnad, består av gingival vätska och saliv
subtandsten- homogen uppbyggnad, består avblod, bakterier och gingival vätska
kitugisk behandling
- över 6mm tandkötsfickor
- omfattande benförlust
- vertikala benfickor mobiala tönder
- neokraotiserande paradontit
1) hur vanligt är peri-implantit
2) vad är riskfaktorerna
3) riskfaktorer till utveckling
1) 20% - mucosit 40%
2) - rökning
- parodontit
3) - diabetes
- rökning
- högt PI och BOP
vad är de vanligaste tre regenativa teknikerna
1 - membran - vid vertikala benfickor förhinndrar epitelceller att bilda kontakt epitel ger tillträda till andra celler att återskappa rothinna, rotcementgren
2 - emdogain - emaljprotien från grensar, efterliknar rrothinna
3 - bensättningmedel - ersätter ben
gingivas blodförsörning: supraperiostala kärl som är grenar av:
supraperiostala kärl som är grenar av:
- A. inforbitalis (a.i)
- A. palatina major (a.p)
- A. sublingualis (a.s)
- A. mentalis (a.m)
- A. buccalis (a.b)
- A. facialis (a.f)
riskbedömning på tandytnivå
- vid BLÖDANDE FICKOR ÖKAR RISKEN FÖR PROGRESSION avsevärt
- Upp till 4 st. fickor >5mm ger endast MÅTTLIG RISK för progression
- fler än 8 st. fickor >5mm ger HÖG RISK för progression
- pus ökad risk för framtida progression
riskbedömning på tandnivå/tandförluster
- < 4 tänder-låg risk
- > 8 tänder-hög risk
riskbedömning på patientnivå
- allmänhälsa - diabetes, genotyp IL-1genotyp
-Dålig kooperation/Oral hygien/ Högt plack index
> 20-40% - rökare
subgingival rengöring - SRP
- avlägsnar plack, tandsten, uppmjukat cement (lite tandsubstans) —–> rotytan görs hård och jämn
- SRP - Öppen, sluten
- Handinstrument, ultrljud, reciproka, instrument, laser —-
Behandlingsplan
- Patientens mål: Vad har denna patient för mål till denna behandlingen?
- Primär diagnos: kronisk/lokal generell/lokal mild/moderat/avancerad parodontit. Karies
- Allmän medicinsk diagnos: (Hur är patientens allmänna hälsotillstånd?)
- Röntgen: Marginal benförlust ( Vad hitta du på röntgen)
- Kostnadsförslag:
- Optimal diagnos: Dålig, tveksam, god
- Vårdgivarens mål: Avstanna progressionen
stegen innan och efter Behandling:
- Undersökning
- Diagnos
- Preliminär prognos
- Terapiplanering - patientinfermation
- Behandling: Munhygieninformation / instruktion och subgingival rengöring
- utvärdering - Stödbehandling, fortsätt aktiv behandling, remiss specialist
epidemiologi - hur mpnga har vad?
- friska - 22%
- gingivit - 38%
- benförlust - 27%
- benförlust och vertikala benfickor och/eller furkaturer - 3%
parodontit tecken
- retraktioner
- papillerna fyller ej ut aproximalt
- fickfördjupning
- fästenivå sjunker
- furkations involvering
- mobilitet
Hur undersöka en patient med tänder
- Inspektion - Gingivans utsende: svullen retraherad, rodnad, fistel
- Palpation - Ömhet, pus, blödning
- Sondera! 6 ytor, registrera 4 - fördjupad ficka, blödning, pus, mobilitet, fösteförlust
- röntgen
parodontala sjukdomar och tandförlust
- Tandförlust yttersta konsekvensen vid parodontit
- vad är orsak till tandförlust?
- Tandförlust < 40-45 år : karies
- Tandförlust äldre : karies + parodontit - karies orsak till 50% av tandtandförlusterna. och pardontit 30-35%
plackhypoteser
- non-specifika = direkt samband antalet bakterier och patogen effekt
- specifika = spesifika patogena bakterier som orsaker sjukdom
- ekologiska =bakterier växer intimt läkande tillomgivande förhållande
Adhesion i två steg
Adhesion: att Fästa, vidhäfta.
- reversibel adhension -lös vidhäftning (fäster och åker av)
- irriversible adhension - tät vidhäftning (åker inte av
klassificering av parodontitpatienter
0 - frisk
1 - gingivit
2 - parodontits levis - fästeförlust och eller benförlust <
1/3 av rotländen
3 - parodontis gravis - fästeförlust och eller benförlust >
1/3 av rotländen
4 - et complicata. vertikl benfika samt furkationsinvolveringar grad 2 och 3 eller morbilitet grad 3. kan ALDRIG stå för sig själv!
Gingivit process
Gingivit är en reaktion (inflamation) orsakad av bakterier. Det börjar med att blödkärl vidgas och ökar i antal. Permabiliteten (genomsläpplighet) ökar så inflamationsceller kan komma lättare fram Cytokiner fungerar som protinflamatoriska medelare och proteaser bryter ner protien, ex kollagena fibrer så inflammatorska celler kan få plats. föst kommer första försvaret PMNs celler och sen det sekundära makrofager (städceller). epitelet ändrar form så att gingivalflödet ökar, gingivalvätska passerar mer och “sjöljer ut” bakterier med sig. Tnadkötter blir bulligare och rödare. de blir känsligare och blödar vid sondering.
instrument till ej kirurgisk behandling
Depurations intsrument, sond, ultraljud.
Stadie 1
Benförlust (röntgen). inom koronal tredjedel av rot mindre än 15% ( minst två olika ytor) Ingen tandförlust orsakad av parodnotit Fickdjup 4 mm eller mindre Inga angulära bendefekter inga furkationsinvolvering
Stadie 2
Benförlust (röntgen) inom koronal tredjedel av rot 15%-33%
Ingen tandförlust pågrund av parodontit
Fickdjup 5mm eller mindre
Inga angulära bendefekter ( ingen vertikal benficka)
inga furkationinvolvering
….
stadie 3
Benförlust (röntgen) överstiger koronal tredjedel av rot
Har ej haft förlust mer än 4 tänder orsakad av parodntit
Fickdjup 6 mm eller mer
Angulära bendefekter (vertikal benficka ) 3mm eller mer
furkationsinvolvering grad 2 och 3
stadie 4
Benförlust (röntgen): överstiger koronal av tredjedel av rot
Förust av 5 tänder eller mer orsakad av parodontit
fickdjup värre än stadie 3
traumatisk ocklusion
behov av bettkonstrutuva åtgärder på grund av : nedsatt tuggfunktion tandmobilitet grad 2 eller mer bettkolaps tandvandring mindre än 20 st kvarvarande tänder
Grad A
Ingen klinsik fäste förlust /benförlust över 5 år
Benförlust/ålder score 0,25 eller mindre
(Ålder delat på högsta benförlusten tand)
-Om det är mycket plack o tandsten med lite stödjevävnad =grad A
B
B
O
grad B
Fästeförlust/benförlust mindre än 2mm över dem 5 åren
Benförlust/ålder-score: 0,25-1,0
Om det är mindre plack och tansten men mycket stödjevävnadsförlust samt sjukdom och rökning på 10 cig eller mindre då är det grad B
grad C
Fästeförlust/Benförlust på 2 mm eller större över 5 år
Benförlust/ålder-score: 1,0 eller mer
Om stödjevävnadsförlust är större än plack och tandsten ovh sjukdom (diabetes) samt rökare på 10 cig eller mer grad C
Vad kallas de olika koliagena fibrerna som rothinnan utgörs av
kolegena fibrer In that ordning HF= Horisontella fibrer OF= Sneda fibrer APF= Apikala fibrer ACF= alveolkrista fibrer
Redogör för vad som görs vid en utvärdering, en stödbehandling och varför vi gör dessamma
utvärdering görst 3 månader efter scaling. vi kontrollerar PI (placindex) och BOP (blödining vid sondering), fick djup, furkaturer or morbilitet. det gör vi för att gemföra med tidigare resultat och säg till at det har gåt på rätt håll och att patienten är motiverad. vi bestämer om hur vi ska gå vidare med patienten, avsluta behandling, stöd behandling eller remiss till specialist.
