kariologi Flashcards
Vad är karies? och typer?
- Multifaktoriell sjukdom, hål i tänderna
- En substansförlust
- resultat av obalans mellan bakterier + host response i biofilmen
typer:
- Enamel karies (karies i emalj)
- Dentime karies (karies i dentinet)
- pulp karies (karies i pulpan)
- Abssens (karies i roten) - “worst”
vad är Vipeholms experimentet
- Kariesstudie: 436 vuxna individer
- Syftet: att kartlägga sambandet mellan sockerintag och kariesökning.
Studerade effekten av kolhydrattillförseln med olika konsumtionsmönster:
- Tillförsel i icke-klibbig form vid måltid
- Tillförsel i klibbig form vid måltid
- Tillförsel i klibbig form mellan måltiderna och andra sötsaker av olika slag
- Karies ökade dramatisk med kost i klibbig form mellan måltiderna. En femte del fick ingen karies. Hål lagades på de som fick karies
Biofilm? Vad karakterisera biofilmen?
-Ytor ständigt utsatta och täckta med plack leder till emaljdestruktion
Komlexsjukdom – många biologiska faktorer
differet stages——> knowlage, attitiude, income, social class —-> flourde, diet —–> microbaial PH, tooth
Terminologi?
1) Primärkaries
2) Sekundärkaries
3) Initialkaries
4) Krit karies
1) karies på intakta tänder
2) karies på tänder med fyllning
3) påbörjad karies + ytan är kliniks intakt
4) matt/kritaktigt/vittfläckade på ytan
+ aktiv/initial kariesskada
Kritkaries
Första tecknet på att någonting inte är som det ska är när det uppstår så kallad kritkaries. Skadorna kan ses som vita, kritaktiga fläckar på emaljytan. Vanligtvis ligger fläckarna precis vid tandköttskanten eller på sådana ställen där man själv har svårt att se dem, t.ex. mellan tänderna. Dessa skador har ännu inte orsakat hål, gropar i tandytan och behöver inte lagas. Om rätt behandling sätts in i ett tidigt skede kan dessa skador stanna av och läka ut.
Vad händer? steg 1-6? DIagnos?
-Steg 1: Emaljen – kritvita opaka förändringar kan ses med ögat. Tidig (början till) initialkaries eller kritkaries
(Kom ihåg! Alla vita förändringar är INTE kritkaries)
-Steg 2: Dentin– karieslesion inne i dentinet
-Steg 3: Pulpa – karieslession nått pulpan, tanden måste rotfyllas
-Steg 4: Rotytekaries– kariesangrepp på rotytan
-Steg 5: Kronersättning – kronan går ej att rädda, ersätts protetiskt
-Steg 6: Extraktion – tanden går ej att rädda, tanden dras ut
Epidemiologi?????????
• epi=bland
demos=folk
logos=läran om
•Vetenskaplig disciplin som studerar förekomst, fördelning och utbredning samt orsaker till sjukdomar i en population
Syftar till:
- Vad? Hälsa och oro (karies) klassificering av en sjukdom, syndrom ellerandrahälsotillstånd
- Vem? Person – sjukdom karies utbredning och utveckling t ex 3 åringar, 6 åringar osv
- Var? Plats – lokalisation (mest karies i Sydamerika, Europa; minst karies i Asien och Afrika bland 12 åringar (WHO:s indikator) Vuxna 35-44 år mest karies i industriländer i Europa, Nordamerika, Australien och Sydamerika; minst karies Afrika och Asien förutom Filipinerna
- När? Tiden
- Varför / hur? Orsaker, riskfaktorer
Hur mår tänderna?
- l = deskriptiv epidemiologi
- Vad orsakar att tänderna mår som den gör? - II = analytisk epidemiologi
- Vad kan göras för att tänderna ska må bättre? - III = preventiv (interventiv) epidemiolog
Karies gradering?
- GRaderas enigt WHO systemet
- D₁ -D₄
- D – decayed obehandlad karies
- D1+D2 = Initialkaries - i emaljen
- D3 = Manifestkaries - i dentinet
- D4 = Rotkaries - i roten
Omfattning av karies DMFT/dmft?
= ett index för kariesprevalens
DMFT = decayed missing filling teeth (vuxna) dmft = decayed missing filling teeth (barn)
D/d (decayed) = karierade tänder M/m (missing) = saknade tänder på grund av karies F/f (filling) = fyllda tänder T/t (teeth) = tänder S/s (surface) = ytor
Vuxna: 32 tänder, 148 ytor…. Barn: 20 tänder, 88 ytor (1937 – DMF/dmf index (mätvärde för karies))
Varför/hur?
- Diet
- Host och tänder
- Microfloran
RESIDENT MIKROFLORA
- STERIL MUN HOS NYFÖDDA
- OLIKA ORGANISMER KOLONISERAR MUNNEN VIA VATTEN, MAT OSV
- STUDIER HAR VISAT ATT DET MESTA FÖRS ÖVER VIA SALIVEN – MOR TILL BARN
•STREPTOKOCKER
-GRAM NEGATIVA BAKTERIER MEST ÖVERFÖRBARA
MIKROFLORAN HOS NYFÖDDA
•FÖRSTA MÅNADEN:
- STREPTOCOCCUS SALIVARIUS,
- STREPTOCOCCUS MITIS,
- STREPTOCOCCUS ORALIS
•SENARE:
-GRAM NEGATIVA ANAEROBA PREVOTELLA MELANINOGENICA FUSOBACTERIUM NUCLEATUM och
VEILLONELLA
RESIDENT (BOFAST) MIKROFLORA?????????????
- NORMAL MIKROFLORA UTGÖR EN BARRIÄR MOT PATOGENA MIKROORGANISMER
- PATIENTER MED LÅNGTIDSBEHANDLING MED BRED SPEKTRA AV ANTIBIOTIKA HÄMMAR NORMAL MIKROFLORA
- PATOGENER VÄXER
- KONKURRENS AV VIKTIGA NÄRINGSÄMNEN
- PRODUKTION AV HÄMMANDE PRODUKTER T EX BACTERIOCINER, HYDROGEN PEROXID
MIKROBIELL HOMEOSTASIS (ETT STABILT TILLSTÅND)
- JÄMVIKT MELLAN RESIDENT (BOFASTA) MIKROFLORA OCH HOST
- SOCKERRIK KOST KAN STÖRA MIKROBIELL HOMEOSTASIS —–> PREDIKTOR TILL SJUKDOM
- FÖRÄNDRINGAR I MIKROFLORAN PÅGÅR HELA LIVET PÅVERKAS DIREKT ELLER INDIREKT AV ÅLDER
- DIREKT EFFEKT – AVTAGANDE AV CELLFUNKTIONER ÖKNING AV TRANSPORT AV BOFASTA BAKTERIER STAFYLOCOCCI OCH ENTEROBACTERIA
- INDIREKT EFFEKT – MED STIGANDE ÅLDER FLER PROTESER —–> ÖKAD RISK FÖR SVAMP.
HUR FUNGERAR DET?
1•Munhålan –> Resident mikroflora –> Salivproteiner och glykoproteiner —> Tillväxt Normal
2•Munhålan –> Host responce ( OBALANS!!!) –> Hög koncentration av socker - lagring i placket –> pH sjunker, syraattacker ökar –>Patogen tillväxt –> Risk för karies
KOLHYDRATER (LIVSMEDEL STÄRKELSE, KOSTFIBER ELLER SOCKERARTER)
•ÖKAR SYRAATTACKER – GYNNAR PATOGEN BAKTERIETILLVÄXT- SÄNKER PH-VÄRDE I SALIVEN, GYNNSAMMA BAKTERIER ÖKAR I ANTAL OCH BLIR MER PATOGENA
SOCKERARTER
- MONO- OCH DISACKARIDER (KORTKEDJADE KOLHYDRATER): SOCKER
- SOCKERMOLEKYL: MONO, DI (RINGAR AV ATOMER)
- VANLIGASTE MONOSACKARID: DRUVSOCKER (GLUKOS) OCH FRUKTSOCKER (FRUKTOS)
- VANLIGASTE DISACKARID: LAKTOS (MJÖLKSOCKER), MALTOS (MALTSOCKER) OCH SACKAROS (RÖRSOCKER)
KARIESFRAMKALLANDE BAKTERIER
- EGENSKAPER: ACIDOGENA (SYRABILDANDE) OCH ACIDURISKA (SYRATÅLIGA)
- FÄSTER PÅ TANDYTORNA OCH BILDAR PLACK
-LACTO BACIIELR
•MUTANSSTREPTOKOCKER ÄR STARKT ACIDOGENA, ACIDURISKA OCH KAN fästa PÅ TANDYTORNA OCH BILDAR EXTRACELLULÄRA POLYSAACKARIDER (GE KLIBBIG PLACK)
VAR KOMMER KARIESFRAMKALLANDE BAKTERIER IFRÅN?
•MOTTAGARE MED TÄNDER UTSÄTTS UPPREPADE GÅNGER FÖR KARIESFRAMKALLANDE BAKTERIER
-GENOM SOCKERKONSUMTION —–>ADHESION AV BAKTERIER -UPPREPADE SYRAATTACKER —–>KARIES SKADA UPPSTÅR
BAKTERIEFLORA ——–> KARIES
- MÄNGDEN MUTANSSTREPTOKOCKER I PLACK OCH SALIV ————->STARKT SAMBAND MED KARIES
- ÄVEN LAKTOBACILLER ASSOCIERAS MED KARIESUTVECKLING OCH I SAMBAND MED INTAGNINGSFREKVENS AV KOLHYDRATER
- Socker –> Ips - Ämnesomsättning –> alkahol, myrsyra –> Karboxsylsyror-harmlösa syror
- Socker –> Ips - Ämnesomsättning –> MJÖLKSYRA
LPS LIPOPOLYSACKARID
- ENDOTOXIN
- BESTÅR AV FETTSYROR (LIPIDER) OCH SAMMANSATTA KOLHYDRATER (POLYSACKARIDER – EN POLYSACKARIDKEDJA)’
- FINNS PÅ GRAM NEGATIVA BAKTERIERS YTOR
EKOLOGISK PLACK HYPOTES FÖR KARIES
•KARIES – ETT BIOLOGISKT FENOMEN SOM ETT RESULTAT AV EKOLOGISK OBALANS I BIOFILMEN
SALIV? SALIVENS INNEHÅLL?
- Transparent 99,5 % vattenI övrigt proteiner, glykoproteiner och mineraler.
- HJÄLPER TILL VID TUGGNING OCH SVÄLJNING,
- SKÖLJER BORT MATRESTER, BAKTERIER OCH SYROR
SALIVSEKRETION
- STYRS AV DET CENTRALA NERVSYSTEMET
* REGLERINGEN SKER GENOM DET AUTONOMA NERVSYSTEMET - EN KOMPLICERAD PROCESS
SALIV–> •SERÖS eller •MUKÖS
•SERÖS ELLER STIMULERAD SALIV – LÄTTFLYTANDE, INNEHÅLLER AMYLAS OCH ELEKTROLYTER – BIKARBONAT – BRA BUFFRINGSFÖRMÅGA - LÅG VISKOSITET
•MUKÖS ELLER VILOSALIV (OSTIMULERAD)
- TRÖGFLYTANDE,
-KLIBBIG,
-PRODUCERAS HELA TIDEN UTAN STIMULERING,
-INNEHÅLLER MUCIN, SMÖRJANDE OCH UNDERLÄTTAR VID TAL
– HÖG VISKOSITET
SALIVENS VIKTIGASTE UPPGIFTER
- SMÖRJER SLEMHINNORNA
- LAGRING AV MINERAL
- BUFFERT
- FÖRSVAR
- MATSMÄLTNING
- VÄTSKEBALANS
SALIV VÄRDE??????????????
•VILOSALIV:' - NORMALT > 0,25ML/MIN - MYCKET LÅG < 0,1ML/MIN •STIMULERAD SALIV: -NORMAL > 1ML/MIN- - MYCKET LÅG < 0,7ML/MIN
BUFFRING
- DENTOBUFF STRIP – MÄTSTICKA, INNEHÅLLER ETT TESTFÄLT MED EN VISS MÄNGD INTORKAD SYRA OCH EN INTORKAT PH INDIKATOR – OLIKA FÄRGMARKERINGAR
- GÖR SÅ HÄR:
- SUG UPP LITE SALIV MED PIPET
- LÄGG DENOBUFF STRIP PÅ ETT JÄMN UNDERLAG
- PIPETTERA EN DROPPE SALIV PÅ TESTFÄLTET, HELA FÄLTET SKA TÄCKAS
- LÄS AV EFTER 5 MIN OCH JÄMFÖR RESULTATET MED FÄRGKARTAN
MUNTORRHET
- XEROSTOMI
- SÄMRE ORAL CLEARANCE
- MINSKAD BUFFRING
- TAL-OCH SVÄLJNINGSSVARIGHETER
•VÄRDE: VILOSALIV UNDER 0,1ML/MIN OCH STIMULERAD SALIV UNDER 0,7ML/MIN
MUNTORRHET och ORSAKER?
- MEDICINER – BIVERKNINGAR
- INFEKTIONER
- STRESS
- TUMÖRER
- UNDERNÄRING
- UTTORKNING
- MISSBILDNINGAR
- SALIVKÖRTELSJUKDOM – SJÖGRENS SYNDROM
- STRÅLBEHANDLING I HUVUDETS- OCH HALSENS OMRÅDE
Syror?
- Syror som bildas i bakteriebeläggningar löser upp tandens mineraler
- Bildas av bakterier när de bryter ned jäsbara kolhydrater – socker
- Bakteriernas förmåga att bryta snabbt ned socker till syra, främst mjölksyra–i annat fall dör bakterierna om det finns mycket socker
Vad händer vid syraangrepp?
1) De-mineraliserasing: mineraljoner lämnar tandytan
2) Re-mineralisering: mineraljoner återförs till tandytan
1) De-mineralisering:
lågt pH värde (placket) = placket blir undermättad
–> tandens mineraler blir undermättade
- olika mineraljoner = lämnar tandytan
… …om sura perioderna = kortvariga + sällan
= byggs mineraljonerna in i tandytan igen……..
2) Re-mineralisering:
- syraproduktionen avtar = pH värdet = stiger
- saliv = övermättad med mineraljoner = återförs till tanden
Demineraliserning
- Måltid – jäsbara kolhydrater – syra produceras
- pH sänks – surmiljö
- Tandmineraler lämnar tandytan – placketundermättad
- Upprepade gånger – ekologisk katastroff
Vad händer sedan? Återuppbyggnadsprocess? remineralisation…..
Återuppbyggnadsprocess:
Syraproduktioneravtar, pH-värdet ökar Saliven är övermättad med mineraljoner och kalcium och fosfatatåterförs till tanden. –> Detta är remineralisation
Komponenter som motverkar etableringen av mutansstreptokocker
- Fluor – hämmar initiala adhesion av bakterier, produktion av polysackarider och syrabildningen
- Proteiner -påverkar vidhäftning av bakterier på tandytor.
- Fett – kariesskyddande effekt – ger snabbare eliminering av socker i munhålan samt pH är mindre uttalad
Systemiska effekter
- Kost med högt fiberinnehåll minskar behovet av småätande!
- En bra kostsammansättning ger skydd mot kariesframkallande bakterier
- Blottade rotytor och nedsatt salivproduktion –Kariesrisk!
Tuggstimulerad föda
- Ökar salivstimuleringen och eliminering av matrester
- Ge ökad buffringsförmåga
- pH normaliseras snabbare
Andra komponenter i födan
•Ost, kakao och fibrer skyddar mot karies!
Sackarosersättningsmedel
•Kalorihaltiga – glukos, fruktos, invertsocker och sockeralkoholer: sorbitol, xylitol, maltitol.
- Innehåller lika många kalorier som vanligt socker, smak –lika sött. Ger kraftigt pH sänkning. Ger mindre plack och mindre mutansstreptokocker (fruktos och glukos).
•Icke kalorihaltiga (syntetiska sötningsmedel) – aspartam(E951), cyklamat (E952), sackarin (E954)
Olika faktorer
•Risker •Låg •Moderat •Hög •Extremt hög -Rekommendationer och riktade insatser hjälper varje patient att förebygga karies
Cambra(riskbedömning)????????????
- Vårdgivare – sjukdoms indikatorer, riskfaktorer, preventiva faktorer som förhindrar kariesetablering och utvecklingen
- Patienten – vita förändringar, lagningar (nya sedan tre år tillbaka, approximalalesioner i emaljen (d1, d2), dentinlesioner (d3)
- Bakterieprov – (SM och LB)
- Salivprov –flöde, viskositet, pH, buffertkapacitet
- Kost –sockerrik?
Munhygien???????????
- Diskutera kost – hur påverkas munhålan
- Mängd av intaget
- Lämplighet av kostval
- Måtta
- Strukturerade måltider och mellanmål
- Gör övervägande – använd evidensberövad information
- Återkoppla till allmänna hälsan
Kariesdiagnostik
- Utan kavitet – initial karies (i emaljen) D1 och D2
- Kavitet – manifestkaries D3 (dentin)
- Kariesdiagnoser på tandnivå:
- Initialkaries (D1, D2), manifest karies (D3) och sekundärkaries (S) förs in i status/diagnos. Karies som inte progredierat enligt röntgen under flera år läggs in under kronisk karies (KK).
Kariesdiagnoser på patientnivå
- Utgör en sammanfattning av kariesaktivitet på tandytan, omfattning/läge och kariesrisk•Kariesaktivitet på tandytan
- Ej kariesaktivinga —-> inga aktiva kariesangrepp. Fyllningar samt kroniska kariesangrepp kan finnas
- Kariesaktiv —-> 1-2 nya aktiva kariesangrepp har uppkommit/utvecklats under ett år
- Högkariesaktiv —-> 3-10 nya aktiva kariesangrepp har uppkommit/utvecklats under ett år
- Extremt högkariesaktiv >10 nya aktiva kariesangrepp har uppkommit/utvecklats under ett år och/eller atypisk karies som cirkulärkaries eller karies i uk fronten
Kariesdiagnostik/ Omfattning/läge
- Omfattning/läge
- Initial eller manifest primär karies
- Sekundärkaries
- Rotkaries
- Exempel på kariesdiagnoser beträffande tandytorna:
- Högkariesaktiv med initial och manifest primär- och sekundärkaries
- Kariesaktiv med sekundärkaries•Ej kariesaktiv
Exempel på sammanfattande kariesdiagnoser????????
Patientnivå
•Högkariesaktiv med initial och manifest primär- och sekundärkaries samt hög kariesrisk
•Kariesaktiv med sekundärkaries samt medelhög kariesrisk
•Ej kariesaktiv samt mycket låg kariesrisk
Avstannad / inaktiv / Kronisk kariesskada
- Emalj: hård och blank yta, kan vara missfärgad
- Rotyta: blank och slät, svart
- Behöver ej lagas
- Ej fluor behandlas
- Estetik – lagning
- Röntgen – förlust av mineraler, skadans djup samt lokalisation. Jämför med tidigare röntgenbilder
Behandlingsplan?????????????????????????
- Patientens mål: Vad är det patienten vill?
- Primär diagnos: Högkariesaktiv med initial och manifest primär- och sekundärkaries samt hög kariesrisk
- Allmän medicinsk diagnos: Hur är patientens allmänna hälsotillstånd?
- Röntgen: karies som vi ser på röntgen
- Kostnadsförslag: vad behandlingen kommer att kosta
- Optimal prognos: God / tveksam / dålig
- Vårdgivarens mål: Vad är mål med min behandling? Vad och hur ska det uppnås?
- Förslag till punkter till behandlingsplan:
- Case presentation
- Beskrivning av primär etiologi till patienten •Munhygienplan – instruktioner egenvård och rekommendationer
- Salivprov (om patienten är mun torr)
- Kostanamnes (om patienten har mycket plack, kariesaktiv, erosioner, muntorrhet, allmänhälsotillstånd)
Forts. behandlingsplan
- Professionell tandrengöring
- Fluorterapi: vad, hur ofta?
- Remiss tandläkare
- Utvärdering: När? Vad har uppnåtts? Varför blev det så?•Stödbehandling: När? Varför/vad ska göras?
- Revision 1år
Näringsrekommendationer och Kostrekommendationer
- Näringsrekommendationer - hur mycket näringsämnen bör intas dagligen med kosten för att undvika näringsbrist
- Kostrekommendationer – kostens sammansättning för att förebygga kariesrelaterade sjukdomar
Vad ska man tänka på? Tänk på vid bedömningen av kostintag Vilka metoder finns??????????????????????
•Huvudmål och mellanmål – hur ser fördelningen ut. Ändra kostsamansättningen och innehåll
• Kostintag max 5 ggr/dag – använd sockerklocka
•Det totala energiintaget – om mängden finns inskrivna
•Totala sockerintaget -Begränsa sockerinnehållande produkter
•Intervjumetoder:-Kosthistoriken – där du kan fråga om vad patienter äter, äter du tomat? Dricker du juice osv Över en längre tidsperiod. – Det tar tid för vårdgivaren MEN ställer krav på patienten-24-timmars recall – patienten beskriver hur ett dygn ser ut, frukost osv (föregående dygn).
Behöver upprepas beroende på kostens variation från dag till dag.-Frekvensformulär – du fyller i rutorna om olika produkter t ex intagningsfrevensen av kolhydrater. Metoden kan ge begränsad information.
•Bokföringsmetoder – matdagbok, ställer krav på samarbete
vad är de vanligsta ställen i bettet där karies uppstår, vad kallaas desa med ett gemensamt ord
- vanligaste ställen på bättet är aproximallt och oklysalt
- Det kallas prediliktionsytor
vid en klinisk undersökning hittar du hittar du följande kariesskador. beskriv vad dessa skador är:
- premiärkaries
- sekundär karies
- inisial karies
- kritkaries
- premiärkaries: inistioal och manifest karies på intakta tänder
- sekundär karies: karies på tänder med fyllning
- inisial karies: karies på emalj, först angreppet ses tydligt på tandytan
- kritkaries: form av inisla karies ses tydligt med på tandytan med vita fläkar
vilka bakterier är mest imblandade i karies förekomst och vilka egenskaper har dessa bakterier
Vilka?
bakterier: acidogena och acidonska
= syrebildande + syretåliga bakterier
- Mutansstreptococker - Lakto baciller
Egenskaper?
- bilda sura miljöer
- tåla sura miljöer
- leva i syrefattiga miljöer
- bra förmåga att adhera plack
beskriv vad som händer i munhålan vid syraangrep (2 olika processer)
1) De-mineraliserasing: mineraljoner lämnar tandytan
2) Re-mineralisering: mineraljoner återförs till tandytan
1) De-mineralisering:
lågt pH värde (placket) = placket blir undermättad
–> tandens mineraler blir undermättade
- olika mineraljoner = lämnar tandytan
… …om sura perioderna = kortvariga + sällan
= byggs mineraljonerna in i tandytan igen……..
2) Re-mineralisering:
- syraproduktionen avtar = pH värdet = stiger
- saliv = övermättad med mineraljoner = återförs till tanden
varför är polysakarider mer kariesfrasmkallande än vanlig sackros
polysakarider består av 2 sackarider jämfört med vanlig sackros.
= är sammansatta sockerarter (monosackarider + disackararider)
= har en struktur som är lättare att bryta ner för kariesbakterier
- klibbar = fastnar länge på tänder
cirkel ??????????
- kost
- tand
- bakterien
- omgivande faktorer
-Det finns tre faktorer 1. kost, 2. tand, 3. bakterien.
1-Om individen inte tänker äta det som rekommenderas som te.x små äter och har mycket socker intag så kommer tänderna utsättas för konstanta syre attacker, vilket är en nackdel för tänderna.
-Det i sin tur gynnar bakteriens tillväxt, lacto baciller
2-Det blir lågt PH-värde och syran löser upp emaljen, undermättad och där sker demeralisering, meneraljonerna lämnar tandytan och då uppstår karies.
3- Karies är en mulifaktorell sjukdom och det krävs flera faktorer för att den ska uppstå
4- Det finns en till faktor- en fjärde faktor som kallas för omgivande faktor och den och den påverckar att det finns andra orsaker till att allt detta sker, som individens sociala eller ekonomiska status eller ens kultur, yrke, boene eller även kultur.
ge exempel på 2 flourpreparat utöver tandkräm som kan som kan rekomendera en patient med förhöjd karies
- flourgel som innebär natruimflourkontraktion, 0,32%
- munsjölj, flux som innehåller natruimflouridlösning, 0.2 %
vad är xerostomi? ge exempel på orsakarna på xerostomi
Xerostomi: muntorrhet, Muntorrhet beror på att det finns för lite saliv i munnen, eller att salivens konsistens inte är som den ska.
Vanliga orsaker till muntorrhet:
- Strålbehandling av huvud eller hals
- Sjukdom, så som diabetes
- Nervositet eller stress
- Uttorkad kropp
Reminelariserad eller kronisk karies lession Multiaktiv skenande karies lession???????????????:
- early childhood caries (ECC) – amning, välling på flaska och/eller söta drycker
- bagare, strålning och mediciner
- Dold karies – karies i dentinet, ej i emljen, kan inte alltid ses visuellt men kan ses på röntgen
Patient med karies…
ge förslag på rekomondationer + insatser du vill göra
- kostrådgivning + skriva matdagbok
- skicka vidare (remiteras) till tandläkare
- rekommendera approximal hjälpmedler
Skillnaden mellan Xerostomi / hyposalivation?
1) subjektiv upplevd muntorrhet = oavsett sekretionen är nedsatt eller inte
2) konstaterad nedsatt salivsekretion
vilosekretion= < 0.01 ml/min
Stimulerad = < 0.07 ml/min
sjukdomar som kan lättare utveckla karies?
parkinsons = sämre motorik = försämrad munhygien
cancer = lågt immunförsvar eller tar strålning vi munnen –> salvkörtlarna påverkas
Saliven kan skydda mot karies på många sätt. Ange två av dessa samt beskriv på vilket sätt de skyddar mot karies.
1) buffrande förmåga
= bikarbonatjoner fungerar buffrande då syra tillförs
= gör så att pH värdet inte sänks lika mycket
2) försvar mot mikroorganismer
= har tex antikroppar
3) späder ut syror
Ekologiska plack hypotesen:
1) sjukdom uppstår = en obalans i den orala mikrofloran
= pågrund av förändringar i omgivningen
2) inte närvaron av vissa specifika bakterier
= utan bakterier med specifika egenskaper
–> miljön i placket = surt (under längre period)
= urval av bakterier som kan anpassa sig till sur miljö
+ samverkning av kariesprocess: FAKTORER
1) plackets syrebildande förmåga
2) måltidsfrekvensen
3) kostens innehåll
4) salivens sammansättning + mängd
5) tandytans motståndskraft
6) närvaron av fluor
