Osteologi Flashcards
Scapula
Skulderbladet.
Spina scapulae
En lång benkam på baksida scapula.
Fossa supraspinata
Utrymmet ovanför spina scapulae.
Fossa infraspinata
Benutrymmet nedanför spina scapulae.
Acromion
Det spina scapulae övergår i på skulderhöjden.
Cavitas glenoidalis
Ledpanna för humerus på scapula.
Tuberculum infraglenoidale
Undre knöl på cavitas glenoidalis. Ursprung för långa tricepshuvudet.
Tuberculum supraglenoidale
Övre knöl på cavitas glenoidalis. Ursprung för långa bicepshuvudet.
Processus coracoideus
“Korpnäbbsutskottet” under acromion. Ursprung/fäste för flera arm- och skuldermuskler.
Incisura scapulae
Inböjning på scapulas superiora rand för n. suprascapularis.
Margo medialis et. lateralis (scapula)
Mediala respektive laterala kanten av scapula.
Angulus scapulae sup. et. inf.
Övre och nedre scapulavinkeln.
Clavicula
Nyckelbenet.
Humerus
Överarmsbenet.
Caput humeri
Humerus ledhuvud mot scapula.
Collum anatomicum
Anatomisk hals på humerus. Tjockare, nära huvud.
Collum chirurgicum
Kirurgisk hals på humerus. Längre ned, smalare, där brotten sker.
Tuberculum majus (humerus)
Stor knöl lateralt, strax under caput humeri.
Crista tuberculi majoris (humerus)
Benkam under tuberculum majus som går distalt.
Tuberculum minus
Liten knöl medialt, strax under caput humeri.
Crista tuberculi minoris
Benkam under tuberculum minus som går distalt.
Sulcus intertubercularis
Fåra mellan crista tuberculi majoris/minoris. Här går långa bicepssenan.
Corpus humeri
Humerus skaft.
Tuberositas deltoidea
Skrovlighet på corpus humeri. Här fäster deltamuskeln.
Sulcus nervi radialis
Spiralgående fåra från tuberositas deltoidea på corpus humeri. N. radialis går här.
Condylus humeri
Humerus distala ände.
Capitulum humeri
Runt ledhuvud på humerus, mot caput radii. Lateralt.
Fossa olecrani
Djup grop bakom trochlea humeri för olecranon.
Trochlea humeri
“Trådrulle/benrulle”. Två knölar medialt på humerus distala ände. Mot ulna.
Fossa coronoidea
Ovanför trochlea humeri. Grop för processus coronoideus ulnae.
Epicondylus medialis/lateralis (humerus)
Bilaterala utskott medialt/lateralt distalt på humerus. Medialt är större.
Radius
Strålbenet, mot tummen.
Caput radii
Radius ledhuvud, ledar mot capitulum humeri (två ledhuvuden?)
Collum radii
Radius hals, proximalt.
Corpus radii
Radius skaft.
Tuberositas radii
Skrovlighet på corpus radiis proximala ända. Fäste för bicepssenan.
Processus styloideus radii
Griffelutskottet. Utskott på radius distala volara (laterala) ända.
Tuberculum dorsale (Listers tuberculum) (radius)
Knöl dorsalt distalt på radius.
Ulna
Armbågsbenet.
Olecranon
Proximalt utskott på ulna som ledar mot humerus och bildar armbågen.
Incisura trochlearis
Halvmåneformad inskärning i proximala ulna. Ledar mot throchlea humeri och bildar armbåge.
Processus coronoideus
Ventralt/palmart utskott på incisura trochlearis. Proximalt på ulna. In i fossa coronoidea.
Caput ulnae
Distalt huvud på ulna.
Processus styloideus ulnae
Griffelutskott på distala ulna. Beläget på dorsalsidan.
Carpus
Handloven. Två rader, fyra ben i varje. Piggar palmart.
Os scaphoideum
1.1 i handloven.
Os lunatum
1.2 i handloven.
Os triquetrum
1.3 i handloven. Under os pisiforme.
Os pisiforme
1.4 i handloven. Över os triquetrum. Ärtbenet.
Os trapezium
2.1 i handloven. Under tummen.
Os trapezoideum
2.2 i handloven.
Os capitatum
2.3 i handloven. “Kaptenen i mitten”.
Os hamatum
2.4 i handloven. “Hakbenet”.
Hamulus ossis hamati
Krok/hakformat utskott på os hamatum. Palmart.
Ossa sesamoidea
Sesamben i handens senor, som förstärkningar, stöder ligament.
Metacarpus
Benen i handflatan.
Ossa metacarpalia I-V
Handflateben. Tumme till lillfinger.
Basis (ossa metacarpalia)
Bas av handflateben. Proximalt.
Corpus (ossa metacarpalia)
Kropp av handflateben. I mitten.
Caput (ossa metacarpalia)
Huvud av handflateben. Distalt.
Ossa digitorium manus
Fingerben. Finns tre ben, förutom tummen som har två.
Phalanx proximalis
Proximala finger/tåbenet.
Phalanx media
Mediala finger/tåbenet. Tummen/stortån saknar detta.
Phalanx distalis
Distala finger/tåbenet.
Basis phalangis
Proximala delen av ett finger/tåben.
Corpus phalangis
Mediala delen av ett finger/tåben.
Caput phalangis
Distala delen av ett finger/tåben.
Os coxae
Höftbenet, består av tarm-, sitt- och blygdbenet.
Foramen oburatum (obturatorium)
Ett viktigt hål i bildat av sitt- och blygdbenet. Till största del täckt av bindvävshinna.
Acetabulum
Ledpanna för höftbenscaput. Bildas av tarm-, sitt- och blygdbenet.
Os ischii
Sittbenet, bakre delen av det som skapar foramen obturatum.
Ramus ossis ischii
Undre delen av foramen obturatum, på os ischii. Sammanvuxen med inferior ossis pubis.
Corpus ossis ischii
Central del av os ischii, posteriort om foramen obturatum.
Tuber ischiadicum
Sittbensknölen, vid övergången mellan corpus och ramus på os ischii. Inferiort.
Spina ischiada
Bentagg precis över tuber ischiadicum. Posteromedialt på os ischii.
Incisura ischiadica major
Inskärning mellan spina ischiadica och spina iliaca posterior.
Incisura ischiadica minor
Inskärning mellan spina ischiadica och tuber ischiadicum.
Os pubis
Blygdbenet, längst fram på os coxae.
Corpus ossis pubis
Central del av os pubis, närmast symfysen.
Ramus superios ossis pubis
Utskott på os pubis ovanför foramen obturatum.
Ramus inferior ossis pubis
Utskott på os pubis, nedanför foramen obturatum.
Symphysis pubica
Broskförbindelse mellan de två blygdbenen.
Pecten ossis pubis
Benås på ramus superior ossis pubis. Fäste för m. pectineus.
Tuberculum pubicum
Knöl lateralt om symfysen, slutet av pecten ossis pubis.
Os ilium
Tarmbenet
Corpus ossis ilii
Central del av os ilium, nära acetabulum. Under ala ossis ilii, där man kan hålla om med handen.
Ala ossis ilii
“Vingen” på os ilium.
Linea arcuata
Kraftig benbalk som bildar övergången mellan det stora och det lilla bäckenet.
Crista iliaca
Kanten på ala ossis ilii. “Vingens övre rand.”
Spina iliaca anterior superior
Bentagg på ala ossis ilii. Främre, övre. Den man känner på höften.
Spina iliaca anterior inferior
Bentagg på ala ossis ilii. Främre, nedre. Precis över corpus (ossis pubis?)
Spina iliaca posterior superior
Bentagg på ala ossis ilii. Bakre, övre. Det större utskottet på baksidan.
Spina iliaca posterior inferior
Bentagg på ala ossis ilii. Bakre nedre. Mindre utskottet på baksidan.
Fossa iliaca
Grund grop på insidan av ala ossis ilii.
Pelvis
Bäckenet.
Pelvis major
Stora bäckenet (övre). Över linea terminalis.
Pelvis minor
Lilla bäckenet (undre). Under linea terminalis.
Linea terminalis
Tänkt linje från promontorium, längs med linea arcuata och översidan av ramis superior ossis pubis. Avskiljer pelvis minor/major.
Diameter transversa
Den tvära bäckendiametern. Tvärs över pelvis major.
Diameter conjugata (conjugata vera)
Avståndet mellan promontorium och os pubis.
Inclinatio pelvis
Bäckenlutningen.
Arcus pubis
Bågen som bildas av blygdbenens ramus inferior.
Angulus subpubicus
Vinkeln som bildas mellan höger och vänster ramus inferior på blygdbenet. >90° hos kvinnan, <90° hos mannen.
Femur
Lårbenet
Caput femoris
Ledhuvudet på femur, går in medialt.
Collum femoris
Lårbenshalsen. Vanligt att den bryts. Vinklad 126° på skaftet.
Trochanter major
Stora vändknölen. Stor lateral knöl, strax under collum femoris.
Trochanter minor
Lilla vändknölen. Mindre medioposterior knöl, strax under collum femoris.
Fossa trochanterica
Grop medialt (posteriort) om trochanter major.
Crista intertrochanterica
Benås mellan trochanterna posteriort på femur.
Linea intertrochanterica
List mellan trochanterna anteriort på femur.
Corpus femoris
Lårbenets skaft.
Linea aspera
Lång, vertikalstäd ås på femurs baksida. Fäste för bäcken- och benmuskler.
Condylus medialis (femur)
Femurs mediala ledrulle. Distalt.
Epicondylus medialis (femur)
Utskott på femurs mediala ledrulle.
Condylus lateralis (femur)
Femurs laterala ledrulle, distalt.
Epicondylus medialis (femur)
Utskott på femurs laterala ledrulle.
Patella
Knäskålen, kroppens största sesamben.
Fibula
Vadbenet, det smala benet i underbenet.
Caput fibulae
Fibulas huvud. Är ledhuvud mot tibia.
Corpus fibulae
Fibulas skaft.
Malleolus lateralis
Fortsättningen på corpus fibulae. Yttre fotknölen.
Tibia
Skenbenet, stora benet i underbenet.
Condylus medialis (tibia)
Inre förtjockning proximalt på tibia. Ledar mot femurs motsvarighet.
Condylus lateralis (tibia)
Yttre förtjockning proximalt på tibia. Ledar mot femurs motsvarighet.
Corpus tibiae
Tibias skaft.
Tuberositas tibiae
Utskott på tibia där patella fäster. Den man vilar på när man står på knä.
Malleolus medialis
Corpus tibiae övergår i detta. Inre fotknölen.
Gerdys tuberculum
Knöl lateralt proximalt på tibia nedanför condylus lateralis. Fäste för tractus iliotibialis.
Tarsus
De sju ben som bildar vristen.
Calcaneus
Hälbenet, del av tarsus.
Tuber calcanei
Knöl baktill på calcaneus, där achillessenan fäster.
Sustentaculum tali
Stöd för talus (där talus lägger an) på calcaneus.
Talus
Ben i tarsus ovanför/framför calcaneus.
Caput tali
Längst fram, huvudet på talus. Ledar mot os naviculare.
Trochlea tali
Ledrulle mot underbenet på talus, ledar mot tibia och fibula.
Os naviculare
Ben i tarsus precis framför talus.
Os cuneiforme mediale
Mediala benet framför os naviculare.
Os cuneiforme intermedium
Mittenbenet framför os naviculare.
Os cuneiforme laterale
Laterala benet framför os naviculare.
Os cuboideum
Stora, fyrkantiga benet längst lateralt i tarsus.
Metatarsus
Mellanfoten.
Ossa metatarsalia I-V
Mellanfotsbenen. I: stortån.
Basis (ossa metatarsalia)
Proximala delen av mellanfotsbenen.
Corpus (ossa metatarsalia)
Mediala delen av mellanfotsbenen.
Caput (ossa metatarsalia)
Distala delen av mellanfotsbenen.
Ossa digitorium pedis
Tåbenen.
Columna vertebralis
Kotpelaren
Vertebrae cervicales
Halskotor, sju stycken.
Vertebra prominens
C7 (hos 70 %), den kota som sticker ut mest.
Vertebrae thoracicae
Bröstkotor, tolv stycken.
Vertebrae lumbales
Ländkotor, fem stycken.
Vertebrae sacrales
Sammanvuxna korskotor, fem stycken.
Vertebrae coccygeae
Varierande antal, ofta sammanvuxna, svanskotor.
Vertebra
En kota.
Corpus vertebrae
Kotkropp, framåt. Alla kotor utom första halskotan.
Discus intervertebralis
Mellankotskiva menllan två kotkroppar. Undantaget första och andra halskotan. Består ytterst av anulus fibrosus (brosk) och innerst av nucleus pulposus (hyaluronsyra).
Anulus fibrosus
Yttre lamellartade delen av fibröst brosk i discus intervertebralis.
Nucleus pulposus
Inre delen av gelatinös hyaluronsyra i discus intervertebralis.
Foramen vertebrale
Öppning mellan kotkropp och arcus vertebrae.
Canalis vertebralis
Ryggradskanalen. Alla foramen vertebrale på varandra, där ryggmärgen finns.
Canalis sacralis
Canalis vertebralis i os sacrum.
Arcus vertebrae
Båge bakom kotkroppen, omsluter canalis vertebralis.
Incisura vertebralis superior
Övre inskärning på arcus vertebrae. Saknas på atlas och axis.
Incisura vertebralis inferior
Nedre inskärning på arcus vertebrae. Saknas på atlas.
Foramen intervertebrale
Hålet där ryggmärgsnärver utträder. Skapas av incisura vertebralis superior/inferior.
Processus spinosus
Taggutskott dorsalt på kotorna, undantaget atlas.
Processus transversus
Tvärutskott på kotorna. Två per kota.
Processus costarius
Ländkotornas processus transversus.
Processus articularis
Utskottet där kotorna bildar facettled mot varandra. Finns fyra per kota, två superiora och två inferiora.
Foramen transversarium
Öppning i halskotornas processus transversus. Öppning för a. vertebralis.
Atlas
Kota C1. Saknar kotkropp, består av två bågar.
Arcus anterior
Atlaskotans främre båge.
Fovea dentis
Ledgrop i atlaskotans arcus anterior.
Arcus posterior
Atlaskotans bakre båge.
Axis
Kota C2.
Dens
Axis vertikalställda utskott, ledar mot ledgrop i arcus anterior på atlas.
Os sacrum
Korsbenet. De fem sammanväxta korskotorna.
Basis ossis sacri
Övre delen av os sacrum som är kontaktyta mot ländkotorna.
Promontorium
Mest framåtskjutande punkten på os sacrum. Gynekologiskt landmärke.
Foramina intervertebralia
Laterala hål, mellan foramina sacralia och canalis sacralis.
Foramina sacralia
Hål anteriort/posterior i os sacrum.
Os coccygis
Svansbenet bestående av sammanväxta svanskotor. Ej ryggmärgskanal.
Costa
Revben.
Costa verae
De sju översta “äkta” revbenen, som fäster direkt i bröstbenet.
Costa spuriae
Revben åtta till tolv, “falska”. Har ingen direkt förbindelse med sternum.
Os costale
Revbenets bakre del som utgörs av ben.
Cartilago costalis
Revbenets förbindelse med sternum som utgörs av brosk.
Caput costae
Den del av costa som är ledhuvud mot kotor, bakom angulus.
Angulus costae
Den mest markanta böjningen av revbenet, beläget långt bak.
Sulcus costae
Fåra på revbenets underkant, där intercostalkärl och intercostalnerver löper.
Arcus costalis
Revbensbrosken från sju till tolv som bildar en båge upp mot sternum.
Sternum
Bröstbenet. Tredelat.
Manubrium sterni
Övre delen av sternum.
Incisura jugularis.
Fåra/inbuktning högst upp på manubrium sterni. “Halsgropen”.
Angulus sterni
Vinkel mellan manubrium sterni och corpus sterni. Palperbar, viktig för thoraxundersökningar.
Synchondrosis sternalis
Broskfogar som håller ihop sternums delar.
Corpus sterni
Bröstbenets mellersta del.
Processus xiphoideus
Längst ned på sternum. Svärdspetsliknande utskott.