Leder, ligament etc. Flashcards
Art. humeroradialis
En av armbågsledens tre leder. Anatomisk kulled där caput radii ledar mot capitulum humeri.
Art. humeroulnaris
En av armbågsledens tre leder. Tvärgångjärnsled där ulna ledar mot trochlea humeri.
Art. raioulnaris proximalis
En av armbågsledens tre leder. En längsgångjärnsled.
Lig. collaterale ulnare
Ligament som förstärker armbågsleden medialt.
Lig. collaterale radiale
Ligament som förstärker armbågsleden lateralt. Fäster ej på radius, utan på lig. annulare radii och på proximala sidan av ulnae.
Lig. anulare radii
Ligament som börjar och slutar på ulna. Omger caput radii.
Art. radiocarpea
Handleden. Bildas av radius och discus articularis radioulnaris proximalt, sam os scaphoideum, os lunatum och och triquetrum distalt. EJ ulna och os pisiforme. Är äggled, tillåter palmar/dorsalflexion samt ulnar/radialflexion. Tjocka volara och tunna dorsala ligament samt kollateralligament, både radialt och ulnart, stabiliserar leden.
Retinaculum flexorum
Ligament på handens palmarsida. Senor till flexormusklerna (dock ej till m. palmaris) löper under detta ligament samt i carpaltunneln.
Retinaculum extensorum
Ligament på handens dorsalsida. Senor till extensormusklerna löper under ligamentet.
Carpaltunneln
Den tunnel flexormusklernas senor löper i mellan retinaculum flexorum och carpalbenen.
Art. coxae
Höftleden. En kulled. Ledpannan är acetabulum (där os ilium, os ischii och os pubis möts). Ledhuvudet är capus femoris.
Labrum acetabulum
Bindvävsring i art. coxae kring hela acetabulum som gör att caput femoris passar in bättre.
Coxa valga
En för stor vinkel mellan lårbenshalsen och femurs skaft. Referens: 126°.
Coxa vara
En för liten vinkel mellan lårbenshalsen och femurs skaft. Referens: 126°.
Art. sacroiliaca
Stramled mellan os sacrum och os ilium. Medger liten rörelse, men spelar roll vid höftledens rörelser.
Lig. iliofemorale
Ligament i höftleden mellan os ilium och femur.
Lig. ischiofemorale
Ligament i höftleden på baksidan.
Lig. pubofemorale
Ligament i höftleden mellan os pubis och anteriort på femur.
Ligamentum capitis femoris
Litet ligament i höftleden som förbinder caput femoris med acetabulum. Har ingen betydelse för rörligheten, men innehåller blodkärl.
Busa suprapatellaris
Ledhålan mellan femur och tibia sträcker ut sig mellan femur och patella. Denna del av ledhålan har funktion som en bursa, minska friktionen mellan patella och femur.
Lig. patellae
Ligament som förstärker knäleden. Fortsättning av quadricepssenan.
Lig. collaterale tibiale
Ligament som förstärker knäleden. På mediala sidan.
Lig. collaterale fibulare
Ligament som förstärker knäleden. På laterala sidan.
Lig. cruciatum anterius
Ligament som förstärker knäleden. Främre korsbandet. Fäster anteromedialt på tibia och på insidan av laterala femurkondylen.
Lig. cruciatum posterius
Ligament som förstärker knäleden. Bakre korsbandet. Fäster posterolateralt på tibia och på insidan av mediala femurkondylen.
Meniscus medialis
Medial ledskiva mellan femur och tibia. Fäst i lig. collaterale tibiale.
Meniscus lateralis
Lateral ledskiva mellan femur och tibia.
Genu valgum
Kobent.
Genu varum
Hjulbent.
Lig. mediale (deltoideum)
Ligament på fotledens insida. Förbinder tibia med calcaneus, os naviculare och talus.
Lig. laterale (fotled)
Ligament på fotens utsida. Består av tre ligament; lig. talofibulare anterius, - posterius och lig. calcaneofibulare.
Lig. talofibulare anterius
Det mest anteriora ligamentet i fotledens lig. laterale.
Lig. talofibulare posterius
Det posteriora ligamentet i fotledens lig. laterale.
Lig. calcaneofibulare
Det mediala ligamentet i fotledens lig. laterale.
Hiatus adductorius
Öppning mellan m. adductor magnus två fästen. Härigenom passerar a. v. femoralis.
Tendo calcaneus
Achillessenan. M. gastrocnemius och m. soleus (tillsammans m. triceps surae) har gemensam sena.
Fotbågen
Skapar hålrum under foten. Hålls spänd av muskler och ligament.
Lig. calcaneonaviculare plantare, lig. plantare longum, aponeurosis plantaris
Ligament i foten som löper i anteroposterior riktning och är viktiga för fotbågen. Tre stycken.
Stigbygeln
Struktur som bildas av senorna från m. tibialis anterior, m. tibialis posterios och m. fibularis (peroneus) longus. Går under mellanfoten och drar upp fotens mediala del när musklerna kontraherar.
Lig. longitudinale anterius
Ligament anteriort om kotkropparna som förhindrar överextension av kotpelaren.
Lig. longitudinale posterius
Ligement i canalis vertebralis, posteriort om kotkroppen. Begränsar flexion av kotpelaren.
Lig. falvum
Tjockt, elastiskt, gulaktigt ligament på ryggmärgskanalens posteriora yta. Begränsar flexion av kotpelaren.
Lig. interspinale
Ligament mellan processus spinosus, främst i ländregionen.
Lig. supraspinale
Ligament på processus spinosus toppar, längst dorsalt. Finns i thorakal- och ländregionen.
Lig. nuchae
Lig. supraspinale i cervikalregionen.
Lig. intertransversarium
Smalt ligament mellan tvärutskotten i ländregionen.
Lig. iliolumbale
Ligament som stabiliserar ryggraden mot saccrum. Förstärker den lumbosaccrala regionen.
Ligg. saccroiliaca ant., post. et interossea
Ligament som gör art. sacroiliaca stram.
Lig. saccrospinale, lig. saccrotuberale
Ligament som förhindrar bäckenet från att tippa framåt när vi ställer oss upp.
Art. atlantooccipitalis
Led mellan atlas och huvudet. Tillåter nickning.
Antlantoaxialleden
Led mellan atlas och axis. Tillåter rotation/skaka på huvudet. Består av tre separata leder. Articulatio antlantoaxialis mediana (mellan dens axis och atlas) och de två laterala lederna art. atlantoaxialis lateralis.
Lig. cruciforme atlantis
Stabiliserar atlas och axis. Ligament som håller dens axis mot atlas.
Ligg. alaria
Stabiliserar atlas och axis. Ligament som stabiliserar dens mot occiput (nackbenet).
Nackrosetten
Muskler som stabiliserar nackben och övre halsryggen (occipiut till C2).
Centrum tendineum
Gemensam senplatta i mitten av diafragma.
Intersectiones tendinae
Horisontella bindvävsstråk som avdelar m. rectus abdominis.
Linea alba
Vertikalt bindvävsstråk mitt på buken där de sneda bukmusklerna fäster.
Thenarmuskler
Handmuskler på tumsidan.
Hypothenarmuskler
Handmuskler på lillfingersidan.
Metacarpalmusklerna
Handens centrala muskler.
M. iliopsoas
M. psoas major och m. iliacus tillsammans. Flexorer i höftleden.
M. quadriceps femoris
Består av m. rectus femoris, m. vastus lateralis, m. vastus medialis och m. vastus intermedius.
