ORGANISKA MOLEKYLERS STRUKTUR & FUNKTION

Question 1

Organiska molekyler

Answer 1

Kallas nästan alla molekyler som innehåller kol.

Question 2

Alkan

Answer 2

Är en organisk molekyl som endast består av kol- och väteatomer. Alla kolatomer har enkelbindningar mellan varandra.

Question 3

Vad är den enklaste alkanen?

Answer 3

Metan, den består av en kolatom bunden till fyra väteatomer.

Question 4

Vad innebär det att en alkan är “mättad”?

Answer 4

Det innebär att alla kolatomer är bundna till en annan atom, t.ex. en annan kol eller ett väte. Den uppfyller alltså oktett regeln.

Question 5

Cykloalkan

Answer 5

Är kolväten som sitter ihop i ett ringslutet system.

Den enklaste cykloalkanen är cyklopropan, där tre kolatomer är bundna till varandra i ett slutet system, med två väteatomer var.

Question 6

Alkaners formel är…

Answer 6

C(n)H(2n+2) gäller alla alkaner utom cykloalkaner.

Question 7

Cykloalkaners formel är…

Answer 7

C(n)H(2n)

Question 8

Hexa betyder…

Answer 8

Sex

Question 9

Hepta betyder…

Answer 9

Sju

Question 10

Okta betyder…

Answer 10

Åtta

Question 11

Nona betyder…

Answer 11

Nio

Question 12

Deka betyder…

Answer 12

Tio

Question 13

Nomenkultur betyder…

Answer 13

Namngivning

Question 14

Hur namnger man organiska molekyler?

Answer 14

1. Suffix: Vad är det för typ av ämne, ge det en funktionell klass. Är den t.ex. en alkan så blir suffixet “-an”.
2. Stam: Hitta den längsta kolkedjan i molekylen utan grenar. Om det är fem så blir stammen “-prop-“, nio blir det “-non-“ osv.
3. Prefix: Finns det någon substituent? Om ja, numrera kolkedjan så att kolet som är kopplat till substituten får ett så lågt tal som möjligt. Skriv också hur många det är (di-, tri-, osv). Det kanske sitter två klor på den andra kolatomen, då blir prefixet “2,2-diklor-“.

Sätt ihop de i ordning: först prefix, sen stam och sen suffix. Molekylen blev då “2,2-diklornonan.

Question 15

Substituent är…

Answer 15

en “ersättare” av väteatom i en organisk molekyl, t.ex. klor i 2-klorpropan.

Question 16

Freoner är…

Answer 16

ett samlingsnamn på lätta kolväten som innehåller både klor och fleur. T.ex. 1,1-difluor-1,1-diklormetan.

Question 17

Alkylgrupper är…

Answer 17

kemiska grupper som bara innehåller kol och väte. Olikt alkaner saknar de en väteatom, och binder istället till något annat, ofta en alkan. En alkyn är alltså inte mättad.

Question 18

Cis-isomeri

Answer 18

Det som gäller cis-isomeri är att alkylerna är bundna till alkanen på samma sida.

Question 19

Trans-isomeri

Answer 19

Det som gäller trans-isomeri är att alkylerna är bundna till alkanen på motsatta sida

Question 20

Alken

Answer 20

Är kolväten där en bindning mellan kolatomerna har dubbelbindning.

Question 21

Vad är den enklaste alkenen?

Answer 21

Den enklaste alkenen är eten, och består av två kolatomer som sitter ihop med en dubbelbindning och två väteatomer på vardera kolatom.

Question 22

Alkyn

Answer 22

Är kolväten där en bindning mellan kolatomerna har trippelbindning.

Question 23

Vad är den enklaste alkynen?

Answer 23

Den enklaste alkynen är etyn, och består av två kolatomer som sitter ihop med en trippelbindning och en väteatom på vardera kolatom.

Question 24

Vad skiljer alkener och alkyner ifrån alkaner?

Answer 24

Till skillnad från alkaner är alkener och alkyner omättade kolväten. Dvs. att de inte är “mätta” på väte, utan om man öppnar upp en dubbelbindning kan man lägga till ytterligare väteatomer till molekylen, eller andra ämnen.

Question 25

Markovnikovs regel

Answer 25

Vid addition av en vätehalogenid, (t.ex HCl) till en asymmetrisk alkan (t.ex. propen) så koller väteatomen att gå till den kolatom som redan har flest väteatomer.

Question 26

Aren

Answer 26

Är en speciell typ av organisk förening, och innehåller en funktionell grupp som kallas bensenring. Den enklaste arenen kallas bensen och består endast av en bensenring.

Question 27

Bensenring

Answer 27

I en bensenring sitter sex kolatomer samman i en ring (likt cyklohexan) och ofta skriver man att varannan bindning i ringen är dubbelbindning.

Dock stämmer inte detta riktigt för att “dubbelbindningen” inte riktigt beter sig som den ska. Man kan t.ex. inte addera brom i bensen, något man skulle kunna göra hos cyklohexan.

Detta är för att elektronerna i bensenringen är delokaliserade, precis som i metallbindningar. Elektronerna gör ringen stabil.

Question 28

Fenylgrupp

Answer 28

Kallas en bensenring kopplad till en annan organisk molekyl.

Question 29

Alkoholer

Answer 29

är kolväten som innehåller en (eller flera) hydroxylgrupper, ofta skrivet -OH.

Question 30

Vad är den enklaste alkoholen?

Answer 30

Den allra enklaste alkoholen är metanol, och innehåller bara en kolatom, därför får den stammen “met”. Den innehåller även bara enkelbindningar och är en alkohol, vilket ger den två suffix: “-an-” och “-ol”.

Question 31

Envärda alkoholer

Answer 31

Metanol och etanol är exempel på envärda alkoholer. Det betyder att de vardera bär på en enda hydroxylgrupp.

Question 32

Tvåvärda alkoholer

Answer 32

En molekyl som bär på två hydroxylgrupper kallas för tvåvärd alkohol, ex. glykol (1,2-etandiol).

Question 33

Trevärda alkoholer

Answer 33

Trevärda alkoholer innehåller tre hydroxylgrupper, ex. glycetol (1,2,3-propantriol).

Question 34

Primär alkohol

Answer 34

Primära alkoholer är när kolatomen som är bunden till OH-gruppen endast är bunden till en kolatom.

Question 35

Sekundära alkoholer

Answer 35

Sekundära alkoholer är när kolatomen som är bunden till OH-gruppen är bunden till två andra kolatomer.

Question 36

Tetriära alkoholer

Answer 36

Tertiära alkoholer är de där kolatomen som är bunden till OH-gruppen är bundna till tre andra kolatomer.

Question 37

Eliminering är…

Answer 37

Vid eliminering sker det motsatta ifrån det som sker i en additionsreaktion, nämligen att två eller flera atomer tas bort från en alkan, så att det bildas en dubbelbindning.

Question 38

Fenol är…

Answer 38

en kombination av bensenring och hydroxylgrupper. Det som kännetecknar fenoler är att OH-grupper binder direkt till bensenringen, utan andra atomer emellan.

Då bensenringen är så stabil kan den släppa ifrån sig sin väteatom och fenolmolekylen kan protolyseras. Den negativa laddningen på syreatomen kan spridas ut med de övriga elektronerna i bensenringen.

Question 39

Vad står “S” och “N” för i SN1 och SN2 reaktioner?

Answer 39

“S” står för substitution och “N” står för nukleofil.

Question 40

Vad är det som skiljer SN1 och SN2 reaktioner?

Answer 40

I en graf har SN1 reaktionen två peakar, medans SN2 reaktionen bara har en.

Sn

Question 41

Vad är en SN2 reaktion?

Answer 41

står för substitutions-nukleofil-bimolekylär reaktion, där hastigheten beror på två ämnens koncentration

Question 42

Vad är det som skiljer SN1 och SN2 reaktioner?

Answer 42

I en graf har SN1 reaktionen två peakar, medans SN2 reaktionen bara har en.

SN1 reaktionen berör också sekundära eller tertiära alkoholer, medans SN2 reaktioner endast berör primära alkoholer.

Question 43

Fenol

Answer 43

är en hydroxylgrupp bunden till en aren, dvs bensenring.

Question 44

Naftalen

Answer 44

är en aren vars molekyl har två sammankopplade bensenringar, C10H8.

Question 45

Nukleofiler

Answer 45

gillar positiva delar i molekyler. Den har alltså en negativ laddning.

1. Ämnen med fria elektronpar, speciellt på elektro-negativa atomer (F, Cl, O, N)
2. Negativa joner
3. Molekyler med negativa delar

Question 46

Elektrofiler

Answer 46

gillar negativa molekyler. Den har alltså en positiv laddning.

1. Positiva joner, karbokatjoner
2. Elektro-fattiga delar av molekyler, som kan poleriseras.

Question 47

Nukleofil attack

Answer 47

Innebär att en nukleofil attackerar en elektrofil, alltså att en atom eller jon med överskott på negativa laddningar reagerar med en atom som har positiv laddning.

Question 48

Substitutionsreaktion

Answer 48

en reaktion där det sker ett byte av atomer mellan molekyler.

Question 49

Additionsreaktion

Answer 49

är en reaktion då en molekyl adderas över dubbelbindningen på en alkan och bryter då dubbelbindningen.