BIOMOLEKYLER

Question 1

Biokemi

Answer 1

Kallas den typ av kemi som äger rum i de levande cellerna

Question 2

Bildning av fetter

Answer 2

Fetter bildas genom att en glycerolmolekyl reagerar med tre fettsyror.
Glycerol är en trevärd alkohol , den har alltså tre hydroxylgrupper. De tre hydroxylgrupperna kan reagera med varsin fettsyra. Fettsyran kommer då binda till glycerol molekylen med en esterbindning.

Question 3

Bildning av tvål

Answer 3

Tvål bildas genom att fett och natriumhydroxid (NaOH) kokar tillsammans. Man får då tillbaks glycerol och fettsyror.

Question 4

Förtvålning

Answer 4

Kallas den process då tvål bildas.

Question 5

Lipider

Answer 5

är ett samlingsnamn på en grupp stora, fettlösliga ämnen. Fetter är en slags lipider, men de molekyler som bygger upp alla cellmembran, fosfolipider, är också lipider.

Question 6

Fosfolipider

Answer 6

är lipider som liknar fetter, då de innehåller en glycerol rest. I fetter binder glycerol molekylen till tre fettsyror, men i fosfolipider binder den bara till två. Den tredje hydroxylgruppen i fosfolipiden binder till en fosfat-innehållande grupp, så kallad fosfatidylrest.

Eftersom fosfatidylresten är elektriskt laddad och innehåller syreatomer (ibland även andra elektronegativa atomer) så är den delen av fosfolipiden den hydrofila (vattenlösliga) delen. De två fettsyrorna är istället hydrofoba.

Question 7

Hydrofil

Answer 7

kallas de molekyler som är vattenlösliga och är ofta elektriskt laddade.

Question 8

Hydrofob

Answer 8

kallas de molekyler som är fettlösliga.

Question 9

Fetters smältpunkt

Answer 9

Ju fler fosfolipider med omättade fettsyraester, desto mer “flytande” blir membranet.

Omättade fettsyror → färre van der Waals bindningar → lägre smältpunkt.

Question 10

Steroider

Answer 10

är stora, fettlösliga molekyler. De liknar inte alls fetter eller fosfolipider, utan är uppbyggda av ett kolskelett som består av tre ringar med sex kolatomer vardera, och ytterligare en fjärde ring med fem kolatomer.

Question 11

Kolesterol

Answer 11

är en viktig steroid, vars bild syns nedan. Den löser sig gärna i cellernas cellmembran. Den kan då påverka hur trög eller lättflytande cellmembranet är. Det påverkar i sin tur bl.a. vilka ämnen som kan släppas in eller ut ur cellen.

Question 12

Andra viktiga steroider:

Answer 12

1. Kortison: används som inflammationsdämpande läkemedel.
2. Testosteron: det manliga könshormonet.
3. Östradiol: det kvinnliga könshormonet.

Question 13

Glukosmolekylens uppbyggnad

Answer 13

består av sex kolatomer. Den har även en aldehydgrupp i ena änden.

Question 14

Namnge glukos:

Answer 14

Glukos är trivialnamnet för molekylen aldohexos. Prefixet “aldo-” kommer från att den innehåller en aldehydgrupp, och suffixet för sockerarter är “-os”. “hexos” kommer ifrån de sex kolatomerna i molekylen.

Question 15

Glukos struktur

Answer 15

I fast form finns glukos endast i en “linjär” form. Men i vattenlösning kan glukosmolekylen reagera med sig själv.

Syreatomen i en av hydroxyl grupperna i molekylen kan göra en nukleofil attack mot aldehydgruppen och binda till den. Det bildas då en cykliskt (ringsluten) form av glukos.

När den cykliska glukosen bildas kan den syreatom som satt på aldehydgruppen hamna “uppåt” eller “nedåt”. I cellen kan olika enzymer styra vilken av de två varianterna som bildas. Det är viktigt, då de har olika kemiska egenskaper.

Question 16

Monosackarid

Answer 16

kallas de socker som bara består av en socker enhet. Exempel på viktiga monosackarider är glukos och fruktos.

De har samma summaformeler, C6H12O6, och är båda hexoser. Men fruktos har en ketogrupp istället för en aldehydgrupp. Därför är den en ketohexos. Även fruktos kan bilda en cyklisk form.

Question 17

Disackarid

Answer 17

I sin cykliska form kan glukos och andra monosackarider kopplas ihop två och två, och bilda disackarider. Exempel på detta är maltos och cellobios.

Question 18

Maltos

Answer 18

är en disackarid, som är uppbyggd av två α-D-glukosmolekyler som kondenserats. De binder till varandra med α-1,4-glykosidbindning

Question 19

α-1,4-glykosidbindning

Answer 19

är en binding inom vissa disackarider, som innebär att två α-D-glukosrester sitter ihop i en bindning som går från kolatom nummer 1 i den ena molekylen till kolatom nummer 4 i den andra.

Question 20

Cellobios

Answer 20

består av två β-D-glukosmolekyler som har kondenserats. Bindningen mellan dom är likadan som den i maltosen, men kallas istället β-1,4-glykosidbindning.

Question 21

Strösocker

Answer 21

är trivialnamnet för sukros (sackaros) och består av en glukos- och en fruktos rest.

Question 22

Mjölksocker

Answer 22

är trivialnamnet för laktos och består av en glukos- och en galaktosrest.

Question 23

Laktosintolerans

Answer 23

Att bryta ner laktos till glukos och galaktos är en egenskap man föds med, men många förlorar den ju äldre de blir och de blir då laktosintoleranta.

Question 24

Polysackarid

Answer 24

Om man kopplar ihop många sockerrester bildas polysackarider, och de kan se ut på oändligt olika vis. Exempel på en polysackarid är cellulosa, stärkelse och glykogen.

Question 25

Cellulosa

Answer 25

är en polysackarid, och bygger upp växternas cellväggar. Cellulosa är i princip uppbyggda av cellbiosrester som sitter ihop med β-1,4-glykosidbindning. Långa strängar av cellulosa kan binda till varandra med vätebindningar och bilda cellulosafibrer.

Question 26

Stärkelse och glykogen

Answer 26

är två polysackarider som båda är uppbyggda av maltosrester. Den stora skillnaden mellan dom är att glykogen är mer förgrenat än stärkelser. Detta gör att glykogenet är mer lättlösligt i vatten. Både stärkelser (i växter) och glykogen (i djur) används som “korttidslagring” av energi. I däggdjur lagras glykogenet i levern.

Question 27

Aldos och ketos

Answer 27

Sockermolekyler kan klassificeras som en aldos eller en ketos, beroende på om den innehåller en aldehydgrupp eller en ketogrupp. Aldoser är, precis som aldehyder, reducerande. Det är inte ketoser.

Question 28

Aminosyror

Answer 28

är en amin och en syra på en och samma gång. Aminosyror i kroppens proteins grundstruktur: Alla andra aminosyror kan förekomma i två spegelbildsisomerer. Alanin, H2NCH(CH3)-COOH, förekommer i både L- och D-form. I våra celler är det bara L-formen som används för att bygga upp proteiner.

Question 29

Glycin

Answer 29

är den allra enklaste aminosyran, där R-gruppen är en väteatom.

Question 30

Aminosyror är amfolyter

Answer 30

Aminer är baser och karboxylsyror är syror. En aminosyra är därför en slags amfolyt, precis som vatten. Aminosyrans karboxylgrupp kan släppa ifrån sig en proton (väteatom) till sin egna aminogrupp. Då bildas en zwitterjon. Det innebär att aminosyran får lite olika laddning beroende på om den befinner sig i en sur eller en basisk lösning. Man kan då konstatera två saker: 1. En aminosyras laddning beror på lösningens pH. Är det mycket surt blir aminosyran positivt laddad, och är det mycket basiskt blir aminosyran negativt laddad. 2. Det måste finnas ett visst pH-värde där aminosyran varken är positivt eller negativt laddad, och har då laddningen noll. Detta pH kallas för aminosyrans isoelektriska punkt.

Question 31

Zwitterjon (amfojon)

Answer 31

är en jon som är både positivt och negativt laddad på samma gång.

Question 32

Isoelektriska punkt (Ip

Answer 32

kallas det pH-värde på lösningen som gör att aminosyror får laddningen noll.

Question 33

Nukleinsyror

Answer 33

är DNA och RNA, och är i sin tur uppbyggda av nukleotider.

Question 34

Ribos

Answer 34

är grunden till nukleotider, och är en aldopentos, dvs. en sockermolekyl med fem kolatomer och en aldehydgrupp i ena änden. Ribos kan finnas i både “linjär” och cirkulär form, precis som glukos. Det är den cirkulära formen som ingår i nukleinsyrorna DNA och RNA.

Question 35

Kvävebaser

Answer 35

är svagt basiska då de innehåller mycket kväve, och kan reagera med vatten på ungefär samma sätt som aminer. Det finns fem olika varianter av kvävebaser, och två olika grupper av dom: pyrimider och puriner.

Question 36

De fem olika kvävebaserna

Answer 36

1. Adenin (A) 2. Guanin (G) 3. Cytosin (C) 4. Tymin (T) 5. Uracil (U)

Question 37

Puriner

Answer 37

består av atomer som sitter ihop i en sexhörning samt femhörning. Till denna grupp ingår adenin och guanin.

Question 38

Pyrimider

Answer 38

består av atomer som endast sitter ihop i en sexhörning. Till denna grupp ingår cytosin, tymin och uracil. Tymin och uracil liknar väldigt mycket, dock används tymin i DNA och uracil i RNA.

Question 39

Nukleosid

Answer 39

I en nukleosid har en kvävebas kondenserats med en ribosmolekyl. För att det ska gå från nukleosid till nukleotid behövs 1-3 fosfatgrupper kopplas till nukleosidens 5’-kolatom.