MER OM ORGANISKA REAKTIONER

Question 1

Oxidation av alkoholer

Answer 1

När alkoholer oxideras bryts bindingen mellan syret och vätet i hydroxylgruppen. Syret binder istället till kolatomen med dubbelbindning.

Endast primära och sekundära alkoholer kan oxideras när det görs milt.

Question 2

Aldehyder

Answer 2

bildas när primära alkoholer oxideras. Det som kännetecknar aldehyder är att dom bär på den funktionella gruppen -CHO (aldehydgrupp).

Question 3

Aldehydgrupp

Answer 3

är en funktionell grupp som består av en kolatom som är bundet till ett väte och ett dubbelbundet syre.

Question 4

Karbonylsyre

Answer 4

kallas det dubbelbundna syret i aldehydgruppen

Question 5

Karbonylkol

Answer 5

kallas det dubbelbundna kolet i aldehydgruppen

Question 6

Karbonylgrupp

Answer 6

utgörs av karbonyl syre och karbonylkol.

Question 7

Namnge aldehyder

Answer 7

När man namnger aldehyder gör man på samma sätt som man gör med alkaner, dock blir suffixet “-al”.

Question 8

Ketoner

Answer 8

bildas när sekundära alkoholer oxideras. Det som kännetecknar ketoner är att de innehåller en ketogrupp: R1-C(O)-R2.

Question 9

Ketogrupp

Answer 9

består av en sekundär kolatom som är dubbelbundet till en syreatom.

Question 10

Namnge ketoner

Answer 10

När man namnger ketoner så gör man på samma sätt som med alkaner. Ketoner får dock suffixed “-on” istället och eftersom att kolatomen är sekundär kan även siffer-prefix förekomma beroende på vilket kol som det dubbelbundna syret sitter på.

Question 11

Tiol

Answer 11

kallas ett ämne som innehåller en sulfhydrylgrupp, -SH.

Question 12

Sulfhydrylgrupp

Answer 12

kallas den grupp inom en tiol som består av en svavelatom bundet till en väteatom (-SH).

Svavel och syre har många egenskaper som är gemensamma, varav en av dom är att svavel kan binda till en kolatom på samma sätt som syre i hydroxylgrupper

Question 13

Namnge tioler

Answer 13

Tioler namnges på samma sätt som alkoholer, men får ändelsen (suffixet) “-tiol” istället för endast “-ol”.

Question 14

Disulfidbryggor

Answer 14

kallas de “bryggor” som bildas då tioler reagerar med varandra vid en oxidation. Det som händer är att svavelatomen på sulfhydrylgrupperna släpper ifrån sig vätet, men istället för att bilda dubbelbindningar till kolatomen, binder de istället till varandra och bildar en “bro”. Då denna reaktion är en oxidation kan det även ske en reduktion och två tioler kan återbildas igen.

Disulfidbryggor är viktiga att känna till för att de hjälper till att hålla samman proteiner i sin rätta form. För ett protein är dess struktur helt avgörande för dess funktion och har de inte rätt struktur fungerar de inte.

Question 15

Eter

Answer 15

skapas när alkoholer reagerar med varandra. Det sker då man hettar upp alkoholerna till 140°C och i närvaro av svavelsyra (H2SO4).

Det som sker är att de två molekylerna (alkoholerna) går samman och bildar en större molekyl. Det som kännetecknar etrar är eterbindningen.

Etrar har väldigt låg kokpunkt jämfört med liknande ämnen. Detta är för att etrar nästan bara bildas Van der Waals bindningar mellan varandra. Dessa är svaga bindningar, vilket gör att kokpunkten blir låg.

R - OH + OH - R —> R1 - O - R2 + H2O

Question 16

Eterbindning

Answer 16

består av en syreatom bunden till två kolatomer som kan tillhöra större kolkedjor. Eterbindningen binder samman de två alkoholerna i form av att hydroxyl grupperna i båda alkoholerna släpper ifrån sig sitt väte, och en av dom släpper även ifrån syret, och den kvarstående syreatomen binder samman alkoholerna.

R1 - O - R2

Question 17

Namnge etrar

Answer 17

Etrar har suffixet “-eter”.

Om man t-ex tar molekylen H3C - O - C2H5 så ser man att syreatomen binder samman en metylgrupp och en etylgrupp. Då är regeln att alkyl grupperna anges i bokstavsordning, och namnet för molekylen blir etylmetyleter.

Question 18

Aminer

Answer 18

är en grupp av ämnen som bl.a. skapar doften hos fisk. Aminer innehåller den funktionella gruppen -NH2. De kan vara primära, sekundära eller tertiära precis som alkoholer. Allt beror på hur många kolatomer som kväveatomen binder till.

Aminer liknar ammoniak (NH3) då de är svaga baser.

Question 19

Anilin

Answer 19

är en amin som har ett speciellt användningsområde. Den består av en amingrupp kopplad till en bensenring, vilket gör dess rationella namn till fenylamin (C6H5NH2).

Question 20

Nitroföreningar

Answer 20

är organiska molekyler som innehåller den funktionella gruppen -NO2 och är svagt basiska.

Question 21

Karboxylsyra

Answer 21

är en organisk molekyl som innehåller den funktionella gruppen -COOH och är sura då väteatomen kan avges, vilket är definitionen av vad en syra är.

Karboxylsyror kan avge en proton då dess elektroner är delokaliserade i den funktionella gruppen, precis som hos fenol molekylen. Eftersom att elektronerna är delokaliserade är de utspridda över en större yta och är därmed stabil.

Question 22

Resonansstruktur

Answer 22

Då elektronerna är delokaliserade kan man beskriva det som att karboxyljonen växlar mellan två olika resonansstrukturer:

        O-                         OH
        ∣                              ॥
R  -  C         ↔       R  -    C
       ॥                              ∣         
       OH                          O-

Question 23

Namnge karboxylsyror

Answer 23

När man namnger karboxylsyror utgår man ifrån hur många kolatomer den har och om den innehåller några dubbel- eller trippelbindningar. Sedan lägger man till suffixet “-syra”.
Allra sist tittar man om syran har några substituenter. Då numrerar man kolatomerna så att karboxylkolet får nummer 1. E.x:

                     OH
                        ∣
H2C  -  CH  -  C         2,3-dihydroxipropansyra
    ∣          ∣       ॥
  OH    OH      O

Question 24

Karboxylgrupp

Answer 24

-COOH, där en kolatom är enkel bundet till en hydroxylgrupp och dubbelbundet till en syreatom.

Question 25

Protolysering av karboxylsyror

Answer 25

Väteatomen i hydroxylgruppen är sur och avges alltså till vatten då karboxylsyran protolyseras. Det bildas då en karboxylatjon samt en oxoniumjon.

Question 26

Namnge karboxylatjoner

Answer 26

När man namnger karboxylatjoner gör man på ungefär samma sätt som karboxylsyror. Det som skiljer dom åt är att suffixet för karboxylatjoner blir “-oatjon” istället för “-syra”.

Question 27

Surhetsgraden hos karboxylsyror kan variera

Answer 27

Karboxylsyror blir surare ju fler kloratomer som binder till dom. Detta är för att kloratomen är starkt elektronegativ och tar gärna till sig elektroner. Därmed får den negativa laddningen i karboxylgruppen en större möjlighet till att sprida ut sig över hela jonen.

Då den nu blir mer stabil har den lättare för sig att bildas och den blir därmed surare.

Question 28

Karboxylsyrornas kokpunkt

Answer 28

Två etanol molekyler kan binda till varandra med en vätebindning men två etansyremolekyler (ättiksyra) kan binda till varandra med två vätebindningar. Detta gör att syrans kokpunkt blir högre än alkoholens, då vätebindningar är så starka.

Question 29

Fettsyror

Answer 29

kallas riktigt långa karboxylsyror, eftersom att de bygger upp fetter. Ex. oktadekansyra (stearinsyra), som består av 18 kolatomer sammanbundna med enkelbindningar.

I just stearinsyra binder molekylerna till varandra med Van der Waals bindningar, vilket för det svårlösligt i vatten (vatten består av vätebindningar) och relativt hög smältpunkt.

Det finns fettsyror med dubbelbindningar, och precis som alkener är de omättade. Ju fler dubbelbindningar en fettsyra har, desto mer blir den böjd och desto lägre är dess smältpunkt. Dessa fettsyror kallas fleromättade.

Question 30

Aromatiska karboxylsyror

Answer 30

innehåller både en bensenring och en karboxylgrupp. Den enklaste aromatiska karboxylsyran är bensoesyra:

Question 31

Hydroxisyror

Answer 31

är karboxylsyror som innehåller en eller flera hydroxylgrupper. T.ex. citronsyra (trikarboxylsyra):

Question 32

Dikarboxylsyror

Answer 32

är karboxylsyror som bär på två karboxylgrupper.