MER OM ORGANISKA REAKTIONER Flashcards
Oxidation av alkoholer
När alkoholer oxideras bryts bindingen mellan syret och vätet i hydroxylgruppen. Syret binder istället till kolatomen med dubbelbindning.
Endast primära och sekundära alkoholer kan oxideras när det görs milt.
Aldehyder
bildas när primära alkoholer oxideras. Det som kännetecknar aldehyder är att dom bär på den funktionella gruppen -CHO (aldehydgrupp).
Aldehydgrupp
är en funktionell grupp som består av en kolatom som är bundet till ett väte och ett dubbelbundet syre.
Karbonylsyre
kallas det dubbelbundna syret i aldehydgruppen
Karbonylkol
kallas det dubbelbundna kolet i aldehydgruppen
Karbonylgrupp
utgörs av karbonyl syre och karbonylkol.
Namnge aldehyder
När man namnger aldehyder gör man på samma sätt som man gör med alkaner, dock blir suffixet “-al”.
Ketoner
bildas när sekundära alkoholer oxideras. Det som kännetecknar ketoner är att de innehåller en ketogrupp: R1-C(O)-R2.
Ketogrupp
består av en sekundär kolatom som är dubbelbundet till en syreatom.
Namnge ketoner
När man namnger ketoner så gör man på samma sätt som med alkaner. Ketoner får dock suffixed “-on” istället och eftersom att kolatomen är sekundär kan även siffer-prefix förekomma beroende på vilket kol som det dubbelbundna syret sitter på.
Tiol
kallas ett ämne som innehåller en sulfhydrylgrupp, -SH.
Sulfhydrylgrupp
kallas den grupp inom en tiol som består av en svavelatom bundet till en väteatom (-SH).
Svavel och syre har många egenskaper som är gemensamma, varav en av dom är att svavel kan binda till en kolatom på samma sätt som syre i hydroxylgrupper
Namnge tioler
Tioler namnges på samma sätt som alkoholer, men får ändelsen (suffixet) “-tiol” istället för endast “-ol”.
Disulfidbryggor
kallas de “bryggor” som bildas då tioler reagerar med varandra vid en oxidation. Det som händer är att svavelatomen på sulfhydrylgrupperna släpper ifrån sig vätet, men istället för att bilda dubbelbindningar till kolatomen, binder de istället till varandra och bildar en “bro”. Då denna reaktion är en oxidation kan det även ske en reduktion och två tioler kan återbildas igen.
Disulfidbryggor är viktiga att känna till för att de hjälper till att hålla samman proteiner i sin rätta form. För ett protein är dess struktur helt avgörande för dess funktion och har de inte rätt struktur fungerar de inte.
Eter
skapas när alkoholer reagerar med varandra. Det sker då man hettar upp alkoholerna till 140°C och i närvaro av svavelsyra (H2SO4).
Det som sker är att de två molekylerna (alkoholerna) går samman och bildar en större molekyl. Det som kännetecknar etrar är eterbindningen.
Etrar har väldigt låg kokpunkt jämfört med liknande ämnen. Detta är för att etrar nästan bara bildas Van der Waals bindningar mellan varandra. Dessa är svaga bindningar, vilket gör att kokpunkten blir låg.
R - OH + OH - R —> R1 - O - R2 + H2O
Eterbindning
består av en syreatom bunden till två kolatomer som kan tillhöra större kolkedjor. Eterbindningen binder samman de två alkoholerna i form av att hydroxyl grupperna i båda alkoholerna släpper ifrån sig sitt väte, och en av dom släpper även ifrån syret, och den kvarstående syreatomen binder samman alkoholerna.
R1 - O - R2
Namnge etrar
Etrar har suffixet “-eter”.
Om man t-ex tar molekylen H3C - O - C2H5 så ser man att syreatomen binder samman en metylgrupp och en etylgrupp. Då är regeln att alkyl grupperna anges i bokstavsordning, och namnet för molekylen blir etylmetyleter.
Aminer
är en grupp av ämnen som bl.a. skapar doften hos fisk. Aminer innehåller den funktionella gruppen -NH2. De kan vara primära, sekundära eller tertiära precis som alkoholer. Allt beror på hur många kolatomer som kväveatomen binder till.
Aminer liknar ammoniak (NH3) då de är svaga baser.
Anilin
är en amin som har ett speciellt användningsområde. Den består av en amingrupp kopplad till en bensenring, vilket gör dess rationella namn till fenylamin (C6H5NH2).
Nitroföreningar
är organiska molekyler som innehåller den funktionella gruppen -NO2 och är svagt basiska.
Karboxylsyra
är en organisk molekyl som innehåller den funktionella gruppen -COOH och är sura då väteatomen kan avges, vilket är definitionen av vad en syra är.
Karboxylsyror kan avge en proton då dess elektroner är delokaliserade i den funktionella gruppen, precis som hos fenol molekylen. Eftersom att elektronerna är delokaliserade är de utspridda över en större yta och är därmed stabil.
Resonansstruktur
Då elektronerna är delokaliserade kan man beskriva det som att karboxyljonen växlar mellan två olika resonansstrukturer:
O- OH
∣ ॥
R - C ↔ R - C
॥ ∣
OH O-
Namnge karboxylsyror
När man namnger karboxylsyror utgår man ifrån hur många kolatomer den har och om den innehåller några dubbel- eller trippelbindningar. Sedan lägger man till suffixet “-syra”.
Allra sist tittar man om syran har några substituenter. Då numrerar man kolatomerna så att karboxylkolet får nummer 1. E.x:
OH
∣
H2C - CH - C 2,3-dihydroxipropansyra
∣ ∣ ॥
OH OH O
Karboxylgrupp
-COOH, där en kolatom är enkel bundet till en hydroxylgrupp och dubbelbundet till en syreatom.
