Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi 2 > Organisk kemi > Flashcards

Organisk kemi Flashcards

1
Q

Organiska föreningar

A

Kolföreningar förutom: CO, CO2, CN-, CO3^2-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Oorganiska föreningar

A

Jonföreningar, metaller eller icke-kolinnehållande molekyler ex NH3, H2S

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Oxidation av alkoholer

A

Primär alkohol→
aldehyd→karboxylsyra

Sekundär alkohol → keton

Tertiär alkohol → x

En alkohol oxideras till en aldehyd med enzymet alkoholdehydrogenas.

En aldehyd oxideras till en karboxylsyra med enzymet aldehyddehydrogenas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Primär alkohol

A

I primära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till endast en annan kolatom. Alkoholer med en eller två kolatomer är alltid primära alkoholer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sekundär alkohol

A

I sekundära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till två andra kolatomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tertiär alkohol

A

I tertiära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till tre andra kolatomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Försiktig oxidation

A

Ett steg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kraftig oxidation

A

Två steg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Addition (reaktionstyp)

A

A + B → C

T.ex Härdning:
Enkelomättad fettsyra, adderar H2 → dubbelbindning brister → mättad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Elimination

A

A → B + C
A + B → C + D + E

T.ex etanol → eten + H2O

Tar bort H2O från etanol → en elektron över på varje kolatom → dubbelbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Substitution

A

A + B → C + D

Specialfall: Om två organiska molekyler går ihop och bildar EN större organisk molekyl samt en mindre oorganisk molekyl kallas den substitutionsreaktionen en kondensationsreaktion.
T.ex karboxylsyra + alkohol → ester + vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Metanserien

A

1 Metan
2 Etan
3 Propan
4 Butan
5 Pentan
6 Hexan
7 Heptan
8 Oktan
9 Nonan
10 Dekan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Alkaner

A

Bara enkelbindningar
C(n) H(2n+2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Alkener

A

En dubbelbindning
C(n) H(2n)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Alkyner

A

En trippelbindning
C(n) H(2n-2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Envärda alkoholer

A

En OH-grupp
C(n) H(2n+1) OH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Karboxylsyra

A

En COOH-grupp
C(n-1) H(2n-1) COOH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kokpunkt hos alkaner

A

Kolväten: Molekylern binds samman med vdW
Större molekyl → starkare vdW → högre kokpunkt

Fler förgreningar → färre kontaktpunkter med grannmolekylerna → lägre kokpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kokpunkt och löslighet hos alkoholer

A

OH-grupper ger vätebindningar som är starka och ger högre kokpunkt samt högre polaritet och högre vattenlöslighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Cis

A

Kolkedjan fortsätter på samma sida av dubbelbindningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Trans

A

Kolkedjan fortsätter på olika sidor av dubbelbindningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nomenklaturregler alkaner

A
  • Räkna antalet kolatomer i den längsta kolkedjan. Stamkolvätet utgör sista delen av namnet.
  • Numrera kolatomerna i den längsta kolkedjan. Börja numrera i den ände som är närmast en förgrening.
  • Eventuella substituenters namn och placering anges i bokstavsordning före stamkolvätets namn.
    Ex: 5-etyl-3-metyl…
  • Använd grekiska räkneord för att tala om antalet substituenter av samma slag.
    Ex: 2,3,4-trietyl…
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nomenklaturregler alkener

A
  • Räkna antalet kolatomer i den längsta kolkedjan som innehåller dubbelbindningen. Stamkolvätet, med ändelsen -en, kommer att utgöra den sista delen av namnet.
  • Numrera kolatomerna i denna kolkedja. Börja i den ände som är närmast dubbelbindningen.
  • Eventuella substituenters namn och placering anges i bokstavsordning före dubbelbindningens placering och därefter stamkolvätets namn.
    Ex: 5-etyl-3-metyl-2-okten
  • Ange cis eller trans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nomenklaturregler alkoholer

A
  • Räkna antalet kolatomer i den längsta kolkedjan, som innehåller OH-gruppen. Stamkolvätets namn, samt ändelsen -ol, kommer utgöra den sista delen av namnet.
  • Numrera kolatomerna i denna kolkedja. Börja i den ände som är närmast OH-gruppen.
  • Eventuella substituenters namn och placering anges i bokstavsordning före OH-gruppens placering och därefter stamkolvätets namn, inkl ändelsen -ol.
    Ex: 4-metyl-2-oktanol

Om en molekyl är både en alken och alkohol så namnges den som en alken och OH-gruppen som en funtkionell grupp med namnet hydroxi-. Numrering sker så att dubbelbindningen får så lågt nummer som möjligt.

25
Q

Funktionella grupper/substituenter

A
  • NO2 heter nitro
  • NH2 heter amino
  • OH heter hydroxi
  • COCH2 heter acetyl
  • C6H5 heter fenyl (ringform)
26
Q

Formell laddning (per atom)

A

FL= antal valenselektroner - antal bindningar - antal fria elektroner

27
Q

Nukleofiler

A

Gillar plusladdningar

28
Q

Elektrofiler

A

Gillar minusladdningar

29
Q

Nukleofil attack

A

En nukleofil attackerar och kickar ut en annan

30
Q

Estrar

A

karboxylsyra + alkohol ⇌ ester + vatten

Ex. etansyra + propanol ⇌ propyletanoat

I en molekylformel skrivs karboxylsyradelen först men i namnet skrivs alkoholdelen först.

31
Q

Primär karbokatjon

A

Kolet med laddning är bundet till en annan kolatom. Mindre stabil.

32
Q

Sekundär karbokatjon

A

Kolet med laddning är bundet till två andra kolatomer. Stabilare. Lägre aktiveringsentalpi ger snabbare reaktion så det bildas mest av denna.

33
Q

Markovnikovs regel

A

När H+ adderas till en dubbelbindning så kommer den sätta sig på den kolatom som hat flest vände bundet till sig. (Den vill ha fler vätekompisar). På grund av stabilaste karbokatjonen.

34
Q

Reaktionsmekanismer

A
  • Skriv ut alla fria elektronpar.
  • Markera ut δ+ och δ-
  • Undersök om du har formella laddningar som avviker från noll.
  • Identifiera elektrofiler och nukleofiler.
  • Rita pilar i den riktning som e- rör sig.
35
Q

Substituent

A

En atom eller atomgrupp som kan ersätta en väteatom i en molekyl av en kemisk förening.

36
Q

Alkylgrupp

A

Gruppen som återstår när en väteatom har tagits bort från en alkanmolekyl.

37
Q

Vad är skillnaden mellan en polär kovalent bindning och en dipol?

A

En polär kovalent bindning är en bindning. En dipol har en positiv och en negativ ända. För att en molekyl skall bli en dipol krävs det dels att det finns polära kovalenta bindningar i molekylen, dels att molekylen är så osymmetrisk att inte laddningsförsjkutningarna tar ut varandra.

38
Q

Mättat fett

A

Mättade fettsyror är raka i sin kemiska struktur och hålls samman av endast enkelbindningar. De kallas mättade eftersom de saknar dubbelbindningar och är därför mättade med väte. Därför är de också mer stabila (de reagerar inte lika lätt) än omättade fettsyror. Mättade fetter har högre smältpunkt än omättade och är därför ofta fasta vid rumstemperatur.

39
Q

Omättat fett

A

I ett omättat fett finns det en eller flera dubbelbindningar i någon av fettsyrornas kolkedjor. Omättade fetter delas in i enkelomättade fetter (endast en dubbelbindning) och fleromättade fetter (minst två dubbelbindningar). Omättat fett är till skillnad från mättat fett flytande i rumstemperatur.

40
Q

SN2

A

SN2 - Substitution, nukleofil, reaktionshastigheten beror på två reaktanter.

Reaktionshastighet,
v= k * [A] * [B]

  • Reaktionen sker i ett enda steg; i ett enda “svep”.
  • Transitionstillståndet har högre entalpi än produkterna.
  • Hög energi = mer instabilt:
    Reagerar mycket snabbt vidare till de mer stabila produkterna.
41
Q

SN1

A

SN1- Substitution, nukleofil, reaktionshastigheten beror på 1 reaktant.

v= k * [A]

SN1 sker framför allt när vi har ett tertiärt kol. Nukleofilen kan inte komma åt att attackera om det sitter för mycket atomer/atomgrupper i vägen.

Reaktionen sker i två steg:
1. Kloratomen lossnar från 2-klor-2-metylpropan­molekylen:
Långsam reaktion - hög aktiverinsgentalpi

  1. Karbokatjonen reagerar med hydroxidjonen:
    Snabb reaktion - låg aktiveringsentalpi
    - Reaktionen sker mycket snabbare än det första steget.
    Därför beror den totala reaktionshastigheten framför allt på en enda reaktant, koncentrationen 2-klor-2-metylpropan.
42
Q

Brom adderas till en dubbelbindning

A

Brom vill hellre dela med en svagare (mindre elektronegativ) atom än med en jämnstark.

43
Q

Envärda alkoholer

A

Innehåller endast en OH-grupp. T.ex etanol.

44
Q

Flervärda alkoholer

A

Innehåller två eller flera OH-grupper.

Ex tvåvärd alkohol:
Glykol (1,2-etandiol)

Ex trevärd alkohol:
Glycerol (1,2,3-propantriol)

45
Q

Aldehydgrupp

A

-CHO

46
Q

Ketogrupp

A

-R1C(O)R2-

47
Q

Resonans

A
  • Elektronerna är delokaliserade och rör sig runt i en ring mellan kolatomerna.
  • Ämnen som uppvisar resonans är relativt stabila
  • Karboxylsyror är sura för att jonen som bildas är resonansstabiliserad.
  • En oprotolyserad karboxylsyra ingår inte i resonans.
  • Det är ett skönare tillstånd för karboxylsyran när den har “sparkat” av sig en H+ och därmed uppnåt resonans.
48
Q

Arener (aromatiska kolväten)

A
  • Molekyler som har minst en aromatisk ring.
  • Arener är stabila och därmed icke-reaktiva.
  • Många miljögifter såsom DDT PCB och dioxiner innehåller arener.

Exempel:
Bensen - C6H6
Fenol - C6H5OH
Bensoesyra - C6H5COOH

49
Q

Fem isomerer med formen C6H14

A

Hexan, 2-metylpentan, 3-metylpentan, 2,3-dimetylbutan och 2,2-dimetylbutan

50
Q

Varför är alkener mer reaktiva än alkaner?

A

Dubbelbindningarna gör att alkenerna är mer reaktiva än alkanerna. Olika atomer (t. ex. väteatomer) kan adderas till bindningarna så att enkelbindningar bildas istället för dubbelbindningarna.

51
Q

Konjugerade dubbelbindningar

A

Vartannat kol har en dubbelbindning och vartannat en enkelbindning.

52
Q

Varför sänker etanol fryspunkten?

A

Alkoholer som är helt blandbara med vatten används som frostskyddsmedel. Alkoholmolekyler binds till vattenmolekylerna och hindrar dem från att ordna sig i regelbundna kristaller. Därför fryser blandningar av alkohol och vatten vid lägre temperaturer än vad rent vatten gör.

53
Q

Varför har metanol högre smältpunkt än metan?

A

För att metanolmolekylerna hålls samman av vätebindningar och mellan metanmolekylerna är det vdW.

54
Q

Metansyra (myrsyra)

A

HCOOH

55
Q

Etansyra (ättiksyra)

A

CH3COOH

56
Q

Estergrupp

A

-COOR

57
Q

Karbokatjon

A

En karbokatjon är en positiv jon där laddningen är lokaliserad till en kolatom.
Förekommer t.ex som intermediärer i SN1-reaktioner och i reaktioner där halogenväte adderas till en alken.

58
Q

Cx:y

A

x antal kolatomer och y antal dubbelbindningar.

T.ex C12:0
12 kolatomer, 0 dubbelbindningar

Kemi 2 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions