Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kollektivtrafiksystem > Organisation och Ekonomi > Flashcards

Organisation och Ekonomi Flashcards

1
Q

Vilka är kollektivtrafikens aktörer? (8 exempel)

A
  1. Statliga organ: näringsdepartementet, länsstyrelser m.fl.
  2. Statliga verk: Trafikverket
  3. Trafikansvariga kollektivtrafikmyndigheter
  4. Trafikföretag/operatörer: MTS, Keolis, Nobina, m.fl.
  5. Trafikkonsulter: AFRY, Sweco, WSP, m.fl.
  6. Fordonstillverkare: Scania, Volvo, Alstrom m.fl.
  7. Konsumentorganisationer: resenärsforum
  8. Tidskrifter: Trafikforum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka ersätter de tidigare trafikhuvudmännen?

A

Regionala kollektivtrafikmyndigheterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När kom den nya kollektivtrafik lagen?

A

2012

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebar den nya kollektivtrafiklagen (2012)?

A
  1. Regionala kollektivtrafikmyndigheterna ersätter de tidigare trafik huvudämnen.
  2. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska besluta om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt.
  3. Kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik i hela landet.
  4. Även kommersiella kollektivtrafikföretag måste lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad ska de regionala kollektivtrafikmyndigheterna besluta om?

A

Regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Får det etableras kommersiell kollektivtrafik i Sverige?

A

Ja, andra kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik vart som helst i landet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad har kommersiella kollektivföretag för skyldigheter?

A

De måste lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vem är regional kollektivtragikmyndighet/huvudman i Stockholm?

A

Region Stockholm, men som delegerat ansvaret till Trafiknämnden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vem är beslutsfattare för kollektivtrafiken inom Region Stockholm?

A

Trafiknämnden har ansvar för kollektivtrafiken i Stockholms län, dvs:
- SL (tunnelbana, pendeltåg, buss, lokalbana och spårväg)
- Waxholmsbolaget (båt)
- Färdtjänsten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vem är beställare av kollektivtrafik?

A

Trafiknämnden har delegerat ansvaret till trafikförvaltningen som handlägger, planerar övergripande, beställer och följer upp trafiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vem är utförare av kollektivtrafiken?

A

Leverantören av trafiktjänster sköter trafikdriften och kundmöten.
Bland dessa ingår tex. MTR, Keolis och Nobina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur såg ansvarsfördelningen ut på 1900-talet?

A

Tåg-och busstrafik var i huvudsak reglerad. Det offentliga ägde och drev all kollektivtrafik:
- äger fordon
- planerar och informerar allmänheten
- finansierar och tar upp avgifter
- anställer förare och annan personal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka olika grader av avreglering finns det?

A
  1. Helt reglerat system (offentlig styrning)
  2. Begränsad konkurrens:
    -beställare definierar produkter som levereras av operatörer och det råder konkurrens om olika kontrakt.
  3. Avreglerat system = fri marknad: operatörer får etablera sig fritt, de äger och driver olika trafik, konkurrens om kunder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Redogör de 6 stegen för upphandling av trafik (Region Stockholm)

A
  1. Utredning:
    Här definieras innehåll i ett nytt avtal, avtalstid, ersättningsmodell, incitament, tar ca 3-4 år.
  2. Beslut i Trafiknämnden:
    Politiker fattar beslut om att inleda upphandlingen.
  3. Underlag skrivs:
    kravställningar, förutsättningar och villkor.
  4. Första urval:
    Prekvalificering av anbudsgivare utifrån grundläggande krav
  5. Dokumentationen publiceras: skickas till kvalificerade anbudsgivare, möjlighet till frågor.
  6. Utvärdering av anbud:
    Baserat på modellen angiven i underlaget, vinnare beslutas via tilldelnigsbeslut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ser ett bruttokostnadskontrakt ut och vad är för-och nackdelarna?

A

Skatt → Beställare
Trafikanter (biljettintäkter) → Beställare
Beställare (kontrakterad summa) → Operatör

Beställaren får in skatter och biljettintäkterna från trafikanterna och betalar operatören med en kontrakterad summa, baserad delvis på biljettpriserna.

Nackdelen är att det är beställaren som lite bestämmer standarden och förhandlar om ny kontrakterad summa för att öka standarden. Operatören har inga egna incitament för att “göra ett bra jobb” eftersom de inte påverkas av biljettintäkterna (direkt). Här bärs intäktsrisken av beställaren. Däremot bärs den av båda vid bruttokontrakt med intäktsincitament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser ett nettokostnadskontrakt ut och vad är för-och nackdelarna?

A

Skatt → Beställare (kontrakterad summa) → Operatör
Trafikanter (biljettintäkter) → Operatör

Beställaren får intäkter från skatter och betalar operatören med en kontrakterad summa. Dessutom får operatören biljettintäkter. Detta gör att operatören blir mer angelägen att resenärer ska välja att åka med dem och kan därför locka med reklam, högre standard. Detta förutsätter nästan att biljettpriserna är satta av beställaren för att motverka för höga priser på marknaden. Här bärs intäktsrisken av operatören. Däremot bärs den av båda vid nettokontrakt med delad intäktsrisk, dvs. avtal med produktivitets-och intäktsincitament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ge 7 exempel på produktivitets-och intäktsincitament.

A
  1. Antal passagerare
  2. Punktlighet
  3. Inställda turer
  4. Rätt fordon på linjen
  5. Städning
  6. Personalens uppförande
  7. Information
18
Q

Vad är en vanlig följd av avreglering av busstrafik?

A

Utbudet minskar → Mindre biljettintäkter → Färre som reser → Mindre utbud
(Negativ spiral)

19
Q

Vad är skillnaden mellan att det är konkurrens om spåren, och konkurrens på spåren?

A

Konkurrens OM spåren handlar om uppdraget att köra trafik.
Medan konkurrens PÅ spåret handlar om att det är flera som kör samma sträcka och de konkurrerar om resenärerna.
Det är Trafikverket som lägger plan för avgångar som operatörerna får konkurrera om.

20
Q

Vem betalar vad inom kollektivtrafiken och varierar det på något sätt?

A

Finansieringen av kollektivtrafiken varierar mycket mellan lokal och regional nivå, samt kort-och långväga resor.

Om en operatör blir av med sitt kontrakt kan de sälja sina fordon till nästa operatör.

  • Fordon: trafikföretagen, ej tunnelbanevagnar
  • Lokaltrafik: upphandlas
  • Bana: Trafikverket, regionala bidrag
  • Vägnät: Trafikverket, kommunerna
  • Regional trafikering: Upphandlas/förhandlas
  • Långväga buss/tåg: kommersiell
21
Q

Vilka argument finns det för offentligt köp/subventionering?

A
  1. Alla ska kunna ha möjlighet att förflytta sig utan bil. Det gäller barn, rörelsehindrade, äldre m.fl.
  2. Positiva externa effekter:
    - Miljö (avgaser, CO2, bullar)
    - Trafiksäkerhet
    - Mohring-effekten (tätare trafik för alla. Fler resenärer till kollektivtrafiken så gynnas de befintliga resenärerna)
    - Hälsa (ännu inte infört)
  3. Bilägare betalar inte fulla kostnaden (i städer)
  4. Politiska överväganden (rättvisa, stad…)
22
Q

Hur många procent av kollektivtrafiken finansieras av biljettintäkter i Stockholm?

A

ca 45 %

23
Q

Hur många procent av kollektivtrafiken finansieras av biljettintäkter på Gotland?

A

Bara 10 % kommer från biljettintäkter resten subventionerat.

24
Q

Vad ingår i samhällsekonomi? (6 faktorer)

A

Faktorer som drabbar resenärer direkt och externa kostnader, såsom miljöeffekter som man vill uttrycka i ekonomiska termer.

  • Restidskostnader (åktid, väntetid, byta)
  • Komfortkostnader
  • Service-”vinster”
  • Förseningskostnader
  • Trafiksäkerhet och otrygghetskostnad
  • Miljövinster, mm
25
Q

Vad ingår i företagsekonomi? (4 faktorer)

A

Reella kostnader som måste köpas in.
- Investeringar
- Driftkostnader
- Biljettkostnad/intäkter
- Skatteintäkter

26
Q

Vad innebär Mohring-effekten?

A

Mohring-effekten består av att befintliga trafikanters väntetid minskar om priset sänks och ytterligare trafikanter motiverar ökad turtäthet.

27
Q

Argument för att subventionera trafiken?

A

Subventionering → Priset sänks → Fler resenärer → Fullt i bussen → Fler turer → Kortare väntetid för befintliga kunder → mer biljettintäkter → lägre tidskostnad samhällsekonomisk (?)

För biltrafik inte samma sak. Blir sämre för bilister om fler bilister tillkommer.

28
Q

Nämn 6 fasta kostnader för kollektivtrafiken.

A
  1. garage och verkstäder
  2. terminaler och hållplatser
  3. separata körbanor och spår
  4. signalsystem
  5. informations-och styrsystem
  6. fordon
29
Q

Nämn 5 rörliga kostnader för kollektivtrafiken.

A
  1. Personalkostnader (förare, konduktörer, trafikledare)
  2. Fordonskostnader (energi/bränsle, däck, service och underhåll)
  3. Administration
  4. Marknadsföring och försäljning
  5. Övervakning
30
Q

Hur stor andel (%) av busstrafikens kostnader är personalkostnader?

A

ca 50 %. Personalplanering är väldigt viktigt. Detta kan förklara varför många är intresserade av självkörande bussar.

31
Q

Hur fördelar sig busskostnader i olika kostnadsslag i Mkr per linjekilometer?

Bussdepå: ?
Busshållplats: ?
Fordon: ?
Bussterminal: ?

A

Bussdepå: 0,8 Mkr
Busshållplats: 0,5 Mkr
Fordon: 0,4 Mkr
Bussterminal: 0,2 Mkr

32
Q

Vad finns det för kostnadskonflikter inom kollektivtrafik?

A

Det är kommunen som investerar i framkomligheten men det är inte de som får “betalt” för nyttan. Operatören vill att kommunen betalar utformning av vägar men vad tjänar kommunen på det?

Bättre framkomlighet → lägre trafikkostnad men högre investeringskostnader.

33
Q

Vad står BRT för?

A

BRT= Buss rapid transit

34
Q

Vilken infrastrukturs-kostnad är dyrast?

A

Buss < BRT < Spårväg
Spårväg är dyrast.

35
Q

Hur ser fördelningen (%) av investeringskostnaderna ut för nya tunnelbanan?

Staten:
SLL/Region Stockholm:
Stockholm Stad:
Nacka:
Järfälla:
Solna:

A

Staten: 53 %
SLL/Region Stockholm: 27 %
Stockholm Stad: 11 %
Nacka: 3 %
Järfälla: 3 %
Solna: 2 %

Kommunerna i området går in och finansierar då det är en lokal vinst för invånarna som får ta del av nyttorna.

36
Q

Vilket trafikslag är dyrast i drift?

A

Dyrast är lokaltåg/spårväg.

Buss och spår är ca lika dyra i drift, däremot är det en större kapitalkostnad för lokaltåg och spårväg pga infrastruktur, signalsystem, fordon.

37
Q

Nämn 9 orsaker till allt högre kostnader för kollektivtrafiken.

A
  1. Trafikflödets variationer
  2. Ökade miljökrav
  3. Ökat krav på handikappanpassning av fordon
  4. tillgänglighetsanpassning
  5. kontraktstiden
  6. kollektivavtal - arbetsreglering
  7. särkrav på bussar för olika företag
  8. upphandlingsprocessen
  9. kontraproduktiv politisk styrning
38
Q

Vad hände med med kollektivtrafikens ekonomi under pandemin?

A
  • Tappat ca 50 % av biljettintäkterna
  • skattefinansieringen ökade med 6 miljarder 2020
  • saknas 10 miljarder
    kommer betyda att det kommer nedskärningar av trafiken för att kunna överleva

(Resandet idag endast 85-90 % av ursprunget)

39
Q

Vilka betalsystem finns det?

A
  1. Kontantbiljetter
  2. Förköpta biljetter
  3. Periodkort
  4. Reskassa

Medium/typer:
- pappersbiljetter
- smartcards
- mobilappar
- kreditkort

40
Q

Vad avgör rätt prissättnings nivå av biljetter inom koll.traf?

A
  • Rätt nivå beror på vad som ger störst effekt på efterfrågan. Lägre taxor eller bättre utbud.
  • Effektiv prissättning innebär högre pris för kostnadskrävande resor.
  • Tidsdifferentierade taxor. Olika kostnad vid rusningstid eller ej.
41
Q

Ge 5 exempel på prisdifferentiering.

A
  1. Tidsdifferentiering (helgtaxa, natt taxa, låg taxa, hög taxa).
  2. Segmentering (Rabattering, klassning).
  3. Lojalitet (Värdekort, billiga returresor, limited edition).
  4. Exklusivitet (Medlemsavgift, guldkund)
  5. Kampanj (var 10e resa gratis, black weekend)
42
Q

Nämn 5 olika taxesystem.

A
  1. Enhetstaxa för region eller stad.
  2. Zontaxa.
  3. Avståndsbaserad taxa.
  4. Relationsbaserad taxa.
  5. Kombinationer av ovanstående.

Kollektivtrafiksystem (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions